Krisledningsplan 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27, 3
Sidan 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte med krisledningsplanen... 1 Krisledningsplanens uppbyggnad... 1 Allmänt... 2 Övergripande mål... 2 Krisarbetets grundprinciper... 2 Förberedelser och planeringsförutsättningar... 3 Organisation i händelse av kris... 4 Krisledningsnämnd... 4 Krisledningsgrupp... 6 Förvaltningarnas/bolagens ledningar... 9 Krisledningens externa resurser... 9 Sammanfattning av krisledningens ansvar och förutsättningar... 11 Övning och utbildning... 13 Utbildningsplan... 13 Åtgärdsplan... 14 Åtgärdsplan... 14
Sidan 1 Inledning Kommunen är skyldig ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska kommunen redovisa de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser 1. I Vara kommun är programmet gemensamt sammanställt i Handlingsprogram Räddningstjänsten Västra Skaraborg (bilaga 1). Kommunen är också skyldig att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Med utgångspunkt i denna risk- och sårbarhetsanalys ska kommunen vid varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur sådana händelser ska hanteras 2. Krisledningsplanen redovisar hur kommunen organiserar sitt arbete samt hur arbetet leds och styrs vid kriser eller extraordinära händelser som inte kan hanteras inom den befintliga kommunorganisationen. Tillämpning av krisledningsplanen övas i krisledningsövningar minst en gång per mandatperiod. Syfte med krisledningsplanen Krisledningsplanens syfte är att: Visa kommunens förmåga att hantera olika kriser Ge förutsättningar för att snabbt komma i gång med åtgärder i olika kriser Krisledningsplanens uppbyggnad Krisledningsplanen består av fyra delar: 1. Allmänt - beskriver kommunens mål, krisarbetets grundläggande principer samt kommunens förberedelser och planeringsförutsättningar vad gäller krisarbetet. 2. Organisation i händelse av kris - beskriver krisledningsorganisationen samt de olika aktörernas ansvar och arbetsuppgifter. 3. Utbildning och övning - beskriver kortfattat kommunens utbildningsoch övningsplan för åren 2012-2015. 4. Åtgärdsplan - beskriver hur och när krisledningsorganisationen aktiveras. 1 3 kap. 3 Lagen om skydd mot olyckor 2 2 kap,.1 lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
Sidan 2 Allmänt Övergripande mål Vara kommuns övergripande målsättning vid en extraordinär händelse är att Kommunen ska ha en sådan planläggning och ha vidtagit sådana förberedande åtgärder att befolkningens behov av värme, vatten, el, vård och omsorg, skola, barnomsorg, räddningstjänst och information kan tillgodoses vid en extraordinär händelse eller vid en svår påfrestning på samhället. Samtidigt ska dessa förberedelser utgöra grunden för de ytterligare åtgärder som kan komma att behöva vidtas för att kommunen ska kunna möta ett läge av höjd beredskap. 3 Denna målsättning kräver, utöver kommunledningens förberedelser, också att övriga berörda verksamheter har beslutat om sina verksamhetsmål och att det har upprättats verksamhetsspecifika planer. Krisarbetets grundprinciper Vägledande för det svenska krishanteringssystemet är tre grundprinciper som sammantaget innebär att man så långt det är möjligt inte ska ändra på de processer och förutsättningar som gäller under vardagen när man möter en svår kris. Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen innebär att den som ansvarar för verksamheter under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under krissituationer och höjd beredskap. Likhetsprincipen Likhetsprincipen innebär att en verksamhets lokalisering och organisation ska överensstämma så långt det är möjligt i fred, kris och höjd beredskap. Närhetsprincipen Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras så nära krisen det är möjligt. 3 Kommunstyrelsen (KS) 84, 1997-12-02, reviderad KS 40, 2001-04-18
Sidan 3 Förberedelser och planeringsförutsättningar Risk- och sårbarhetsanalys Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser som bedöms kunna inträffa inom kommunens geografiska område och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet ska därefter värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Analysen ska sedan ligga till grund för den övergripande krisledningsplanen samt för förvaltningarnas specifika krisledningsplaner. Syftet med analysen är att öka säkerhetsmedvetenheten inom de områden som kan påverka kommunen, kartlägga resurser som finns samt att ta fram ett åtgärdsförslag för att förbättra säkerheten. Samtliga förvaltningar och bolag ska genomföra en risk- och sårbarhetsanalys samt upprätta en förvaltnings-/bolagsspecifik krisledningsplan. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen ska ses som en ständigt pågående process och bör samordnas med övrigt förebyggande arbete i kommunen, exempelvis det arbete som utförs i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och säkerhetsskyddslagen (1996:627). Geografiskt områdesansvar Kommunens geografiska områdesansvar innebär att kommunen ansvarar för att alla de myndigheter och övriga parter som berörs vid en extraordinär händelse samverkar och strävar efter att bedriva sin verksamhet med en gemensam inriktning. Det innebär också att kommunen ska verka för att all information till såväl andra myndigheter som massmedia och allmänheten samordnas på ett entydigt sätt. Som ett led i att upprätthålla det geografiska områdesansvaret har Vara kommun inrättat ett lokalt krishanteringsråd bestående av de myndigheter som i första hand kan tänkas bli berörda vid en extraordinär händelse och som därmed också i olika grad kommer att behöva samverka med kommunen. Syftet med krishanteringsrådet är att de lokala krisaktörerna ska få kunskap om varandras förberedelser och möjliga åtgärder vid extraordinär händelse samt att ge kommunen möjlighet att förbereda hur en effektiv samordning ska kunna genomföras. Säkerhetsgrupp Kommunen har inrättat en säkerhetsgrupp med representanter från alla förvaltningar och bolag. Gruppens uppdrag är att arbeta med övergripande säkerhetsfrågor och i ett krisledningsperspektiv genomförs sammanställningen av förvaltningarnas och bolagens risk- och sårbarhetsanalyser till en för kommunen gemensam risk- och sårbarhetsanalys.
Sidan 4 Organisation i händelse av kris Krisledningsnämnden - Normativ ledning Krisledningsgruppen - Strategisk ledning Informationsfunktion Analysfunktion Servicefunktion Externa Resurser POSOM FRG Krishanteringsrådet Sociala jouren Räddningstjänsten Länsstyrelsen Polisen MSB m.fl. Förvaltningarnas/bolagens ledningar Operativ ledning Krisledningsnämnd Krisledningsnämnden svarar för den politiska styrningen i händelse av kris eller extraordinär händelse. Krisledningsnämnden utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Ersättare är i första hand KSAU:s ordinarie ersättare och i andra hand kommunstyrelsens övriga ledamöter. Till stöd för sitt arbete finns ett reglemente (bilaga 2). Kommunstyrelsens förvaltningssekreterare ansvarar för dokumentationen i krisledningsnämnden. KSAU, tillika krisledningsnämnd, äger i den egenskapen rätt att överta annan nämnds uppgifter i enlighet med lagen om extraordinära händelser. 4 Aktivering Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer, efter samråd med tjänsteman i beredskap 5 (TiB), när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda 4 2 kap. 4 lagen om extraordinära händelser
Sidan 5 i funktion och kan besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. 6 Vid ordförandens förhinder övertas nämnda bedömnings- och beslutanderätt av i första hand 1:e vice ordförande och i andra hand av, 2:e vice ordförande. Vid förfall av såväl ordförande som 1:e och 2:e vice ordföranden delegeras ordförandeskapet till den ersättare som ersätter ordinarie ordförande. Ansvar Krisledningsnämnden huvudsakliga uppgift är att tolka och besluta om organisationens roll. Krisledningsnämnden utgör den normativa ledningen i Vara kommun. Den normativa ledningen beslutar i frågor av principiell och övergripande natur samt fastställer inriktning och sätter ramarna för den strategiska ledningen. Besluten kan gälla t.ex. verksamhet/ärenden som får stora ekonomiska konsekvenser eller som innebär att viktiga samhällsfunktioner störs, att den kommunala servicen väsentligen reduceras, angelägna miljövärden hotas/spolieras eller betydande intressen påverkas. Den normativa ledningen har inga strategiska eller operativa uppgifter. Arbetsuppgifter Krisledningsnämnden har till uppgift att: Organiseras inom fyra timmar med förmåga att leda egna och stödja andras insatser. Informera länsstyrelsens vakthavande beslutsfattare om att krisledningsnämnden trätt i funktion Företräda kommunen Besluta i principiella frågor och om mer omfattande prioriteringar Besluta om ekonomiska frågor utanför ram Ha upprättad delegeringsordning som är så utformade att erforderliga beslut kan fattas i krisledningsnämndens frånvaro Besluta om bistånd till närliggande kommuner Ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget och händelseutvecklingen i kommunen samt vidtagna och planerade åtgärder 7 Fatta beslut om återgång till normal organisation Se vidare krisledningsnämndens reglemente (bilaga 2) Dokumentation Krisledningsnämnden är ansvarig för att dokumentera nämndens beslut samt göra en sammanställning över krissituationen, vidtagna åtgärder och oförutsedda kostnader under händelseförloppet. Rapportering ska ske fortlöpande 5 Se vidare under avsnittet Krisledningsgruppen 6 2 kap. 3 lagen om extraordinära händelser 7 2 kap. 9 lagen om extraordinära händelser
Sidan 6 och sedan föredragas vid närmast följande fullmäktigesammanträde 8. Kommunstyrelsens förvaltningssekreterare ansvarar för dokumentationen. Lokal Krisledningsnämnden sammanträder i konferensrummet Ladan. Om denna inte är tillgänglig sammanträder nämnden i stora sammanträdesrummet på vårdcentralen. Avveckling Krisledningsnämnden beslutar när en extraordinär händelse upphör. Krisledningsnämnden avvecklas då och verksamhetsområdena återgår till ordinarie nämnd. Avvecklingsbeslutet anmäls vid närmsta följande fullmäktigesammanträde. Utgångspunkten för krisledningsnämndens ikraftträdande är tidsaspekten. När någon tidspress inte längre föreligger och så snart den ordinarie organisationen har förutsättningar att leda verksamheten, ska kommunen återgå till normala verksamhetsformer. Krisledningsnämndens måste dock alltid fatta ett formellt beslut om avveckling. Ekonomi Samtliga kostnader för krisledningsnämnden, krisledningsgruppen, inklusive de olika funktionerna, samt beslutad verksamhet ska redovisas separat. Det är en nödvändighet för uppföljning och utvärdering samt för en efterföljande kostnadsfördelning mellan stat och kommun. Erforderlig specifikation av kostnadernas art sker på särskilda underkonton i enlighet med kommunens ordinarie ekonomisystem. Det är angeläget att räddningstjänstkostnader förs separat då dessa ofta vid omfattande och långvariga insatser är föremål för fördelning mellan stat och kommun. Återgång till ordinarie verksamhet Utvärderingen av händelsen bör påbörjas så snart som möjligt efter det att kommunen återgått till normal verksamhet. I utvärderingsarbetet bör allt material i form av t.ex. dokument och anteckningar samlas in och katalogiseras. Med stöd av de insamlade uppgifterna görs en samlad analys av arbetet, som kan resultera i förslag på revideringar i organisation och planer. Analysen med slutsatser och förslag på förändringar föreläggs därefter kommunstyrelsen. Utvärderingen delges även andra berörda parter. Krisledningsgrupp Krisledningsgruppen utgörs av kommunens ordinarie ledningsgrupp samt kommunens säkerhetssamordnare och informationssamordnare. Krisledningsgruppen kan vid behov utökas med räddningschef och andra tjänstemän. 8 8 Krisledningsnämndens reglemente
Sidan 7 Ur krisledningsgruppen organiseras vid behov olika funktioner - informationsfunktion, analysfunktion och servicefunktion. I krisledningsgruppen finns även Tjänsteman i Beredskap (TiB) Informationsfunktion Informationsfunktionen utgörs av informationssamordnaren samt de eventuella personella resurser som bedöms nödvändiga i den aktuella situationen. Analysfunktion Analysfunktionen utgörs av kvalitetschefen samt de eventuella personella resurser som bedöms nödvändiga i den aktuella situationen. Servicefunktion Servicefunktionen leds av säkerhetssamordnaren och utgörs av vid tillfället tillgängliga personella resurser. Tjänsteman i Beredskap (TiB) Kommunen har en tjänsteman i beredskap (TiB) som kan nås när som helst på dygnet och omedelbart kan träda i tjänst. TiB arbetar aktivt med omvärldsbevakning i syfte att upptäcka allvarliga kriser eller olyckor som berör kommunen. Huvuduppgiften för TiB är att säkerställa kommunledningens tillgänglighet och en effektiv hanteringsförmåga av kriser och extraordinära händelser dygnet runt. TiB utses av kommundirektören. Aktivering Tjänsteman i beredskap (TiB) beslutar om att krisledningsgruppen aktiveras. Ansvar Krisledningsgruppens huvudsakliga uppgift är att besluta om verkställighet av normativa beslut och insatsernas ram. Krisledningsgruppen utgör den strategiska ledningen. Den strategiska ledningen beslutar om verkställighet av normativa beslut, fastställer tidsplaner, resursfördelning och geografiska avgränsningar. Den strategiska ledningen ansvarar också för omvärldsbevakning, samverkan med andra organisationer samt beslut om omfallsplaneringens inriktning. Arbetsuppgifter Krisledningsgruppen Krisledningsgruppen har till uppgift att: Organiseras inom två timmar Skapa och vidmakthålla en aktuell bild av läget Bereda beslutsunderlag för krisledningsnämnden Prioritera åtgärder Ge uppdrag till förvaltningschefer Tillskapa samverkan mellan berörda myndigheter, företag och organisationer
Sidan 8 Ansvara för dokumentation Genomföra en ledningsgenomgång vid avlämning till nästa bemanningsgrupp Informationsfunktionen Informationsfunktionen har till uppgift att: Sortera och bearbeta inkommande information och ärenden Samordna intern och extern information Bearbeta och analysera informationsbehovet Förmedla snabb, saklig och samordnad information till media, allmänhet, drabbade, anställda m.fl. Analysfunktionen Analysfunktionen har till uppgift att: Bedöma utvecklingen på sikt Följa upp beslut och göra konsekvensanalyser Analysera insatsbehov samt lämna förslag till prioriteringar inför beslut i krisledningsgruppen. Bedöma omedelbara och långsiktiga konsekvenser av händelsen samt föreslå åtgärder för att lösa situationen inför beslut i krisledningsgruppen Servicefunktionen Servicefunktionen har till uppgift att: I samråd med informationsfunktionen starta upp och ansvara för upplysningscentral för allmänheten I samråd med informationsfunktionen starta upp en arbetsgrupp som på olika sätt ger informationsfunktionen stöd i informationsarbetet Ansvara för att adekvat IT-stöd finns Planera för personalförsörjning och måltidsförsörjning Upplysningscentral Vid behov ska en särskild upplysningscentral för upplysningar till allmänheten inrättas. Centralen ska bemannas med personal som besvarar allmänhetens frågor utifrån de direktiv som ges från informationsfunktionen. Växelsamordaren leder och organiserar upplysningscentralen. Dokumentation Krisledningsgruppens arbete dokumenteras genom minnesanteckningar där beslut särskilt noteras. I krisledningsgruppen utses ansvarig sekreterare som ansvarar för dokumentationen. Lokal Krisledningsgruppen sammanträder i konferensrummet Ladan. Om denna inte är tillgänglig sammanträder nämnden i stora sammanträdesrummet på vårdcentralen. Presskonferens hålls i första hand i fullmäktigesalen i konserthuset och i andra hand i Alléskolans matsal.
Sidan 9 Avveckling Beslut om avveckling av krisledningsgruppens arbete tas av TiB. Förvaltningarnas/bolagens ledningar Förvaltningarnas/bolagens ledningar utgörs av förvaltningarnas och de kommunala bolagens ledningsgrupper, vilket framgår av respektive förvaltnings- /bolags krisledningsplan. Aktivering Berörd förvaltning/bolag aktiverar sin egen krisledning och meddelar säkerhetssamordnaren. Ansvar Förvaltningarna och dess eventuella ledningsgrupper utövar den operativa ledningen för och inom respektive verksamhetsområde. Hela eller delar av krisledningsgruppen kan vid behov adjungeras till dessa grupper. Arbetsuppgifter Förvaltningarnas/bolagens ledningar har till uppgift att: Verkställa krisledningsgruppens beslut Gemensamt samordna åtgärder och resurser inom sitt verksamhetsområde Rekvirera personella och materiella resurser Samverka med berörda myndigheter, företag och organisationer Dokumentation Ledningsarbetet dokumenteras genom minnesanteckningar där beslut särskilt noteras. I respektive ledning utses ansvarig sekreterare som ansvarar för dokumentationen. Lokal Lämplig ledningslokal utses av respektive ledning. Avveckling Beslut om avveckling av ledningarnas krisarbete tas av respektive chef. Krisledningens externa resurser Krisledningen har ett antal externa resurser till sin hjälp i händelse av en kris. Dessa kan nyttjas till olika typer av uppdrag inom krisarbetet.
Sidan 10 POSOM Till krisledningens förfogande står en beredskapsgrupp för psykiskt och socialt omhändertagande vid katastrofer, POSOM. Arbetet bedrivs enligt Handlingsplan POSOM (bilaga 3) Aktivering POSOM kan aktiveras av insatsledare inom polis eller räddningstjänst, socialchef, kommunens krisledningsgrupp, PKL grupper på sjukhus samt medlemmarna i POSOM:s ledningsgrupp. Krishanteringsrådet Kommunen har enligt lag ett särskilt ansvar inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser. 9 Kommunen ska verka för att olika aktörer samverkar och samordnar sitt planerings- och förberedelsearbete, sina krishanteringsåtgärder samt sin information till allmänheten. Denna samverkan tillgodoses genom Vara kommuns krishanteringsråd. Krishanteringsrådet utgörs av representanter för kommunen, kommunens bolag, primärvården, polis, räddningstjänst, försvaret samt näringslivet i Vara kommun. Rådet sammankallas av Vara kommun. För att underlätta samverkan inom ovanstående, har en sammanställning av dessa gjorts. Av sammanställningen framgår de olika myndigheternas verksamhetsområden, kontaktpersoner och lämpliga kontaktvägar. För andra externa kontakter hänvisas till SOS-alarms lokala och rikstäckande resursregister (se bilaga 4). Aktivering Krishanteringsrådet aktiveras genom beslut av krisledningsgruppen. Frivillig Resursgrupp (FRG) Vara kommun har med Essunga Grästorp Vara Civilförsvarsförening genom avtal om en så kallad Frivillig Resursgrupp (FRG) tillförsäkrat sig tillgång på frivilliga personella resurser som kan avlasta, förstärka och/eller komplettera samhällets ordinarie resurser vid extraordinära händelser eller händelser som kan medföra allvarliga samhällsstörningar. FRG har till uppgift att bistå kommunen med praktisk hjälp avseende bl.a. transporter, förplägnad och praktisk förstärkning inom kommunens verksamheter enligt vid varje tillfälle givna direktiv. Aktivering FRG aktiveras genom beslut av krisledningsgruppen. 9 Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 2 kap 7. SFS 2006:544
Sidan 11 Socialjouren I händelse av kris kan behov av beslut/handläggning inom socialtjänstens område uppkomma. Kvällar och helger finns ingen ordinarie personal att tillgå, varför man får vända sig till socialjouren, som tar hand om akuta ärenden. Socialjouren är gemensam för ett antal Skaraborgskommuner och finns placerad i Skövde. Aktivering Socialjouren kontaktas efter beslut av krisledningsgruppen. Sammanfattning av krisledningens ansvar och förutsättningar Grupp Inställelsetid Krisledningsnämnden Krisledningsgruppen Informationsfunktionen Analysfunktionen Normativ ledning Strategisk ledning Ansvar Informera länsstyrelsens vakthavande beslutsfattare om att krisledningsnämnden trätt i funktion Företräda kommunen Besluta i principiella frågor, om mer omfattande prioriteringar och ekonomiska frågor utanför ram Ha upprättad delegeringsordning som är så utformade att erforderliga beslut kan fattas i krisledningsnämndens frånvaro Besluta om bistånd till närliggande kommuner Ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget och händelseutvecklingen i kommunen samt vidtagna och planerade åtgärder 10 Fatta beslut om återgång till normal organisation Skapa och vidmakthålla en aktuell bild av läget Bereda beslutsunderlag för krisledningsnämnden Prioritera åtgärder & ansvara för dokumentation Tillskapa samverkan mellan berörda myndigheter, företag och organisationer Genomföra en ledningsgenomgång vid avlämning till nästa bemanningsgrupp Sortera och bearbeta inkommande information och ärenden Samordna intern och extern information Bearbeta och analysera informationsbehovet Förmedla snabb, saklig och samordnad information till media, allmänhet, drabbade, anställda m.fl. Presskonferens Bedöma utvecklingen på sikt Följa upp beslut och göra konsekvensanalyser Analysera insatsbehov samt lämna förslag till prioriteringar inför beslut i krisledningsgruppen. Bedöma omedelbara och långsiktiga konsekvenser av händelsen samt föreslå åtgärder för att lösa situationen inför beslut i krisledningsgruppen Funktion Lokal 4 tim. Ladan eller om denna inte är tillgänglig stora sammanträdesrummet på vårdcentralen 2 tim. Ladan eller om denna inte är tillgänglig stora sammanträdesrummet på vårdcentralen Konserthuset eller om detta inte är tillgängligt Alléskolans matsal 10 2 kap. 9 lagen om extraordinära händelser
Sidan 12 Servicefunktionen I samråd med informationsfunktionen starta upp och ansvara för upplysningscentral för allmänheten Ansvara för att adekvat IT-stöd finns Planera för personalförsörjning och måltidsförsörjning Verkställa krisledningsgruppens beslut Gemensamt samordna åtgärder och resurser inom sitt verksamhetsområde Rekvirera personella och materiella resurser Samverka med berörda myndigheter, företag och organisationer Förvaltnings/b olags ledning Operativ ledning Utses av respektive ledning
Sidan 13 Övning och utbildning Kommunen ska se till att förtroendevalda och tjänstemän får den utbildning och övning som behövs för att kunna lösa sina uppgifter vid en extraordinär händelse 11. Dessa utbildningar och övningar bör ske regelbundet. Minst en gång per mandatperiod ska särskild krisledningsövning genomföras. I kommunen ansvarar säkerhetssamordnaren för att övning och utbildning enligt plan genomförs. Utbildningsplan År Utbildning Övning Berörda 2012 Februari Maj Uppstartsövning för upplysningscentralen Rutinövning upplysningscentralen Praktisk utbildning Praktisk utbildning Oktober Krisledning Scenario- förorenat vatten 2013 April Krisledning Övning - bildningsförvaltningen bussolycka September Kriskommunikation Praktisk övning med fokus på informationshantering 2014 Februari Krisledning Scenario - personalperspektiv Berörda tjänstemän Berörda tjänstemän Krisledningsnämnd, berörda förvaltningar & tjänstemän Krisledningsnämnd, berörda förvaltningar & tjänstemän Krisledningsnämnd, berörda förvaltningar & tjänstemän Krisledningsnämnd, berörda förvaltningar & tjänstemän September Att möta människor i kris Praktisk utbildning Berörda tjänstemän 2015 Februari Krishanteringssystemet Information/utbildning Berörda förtroendevalda och tjänstemän September Krisledning Information och utbildning för ny krisledningsnämnd och krisledningsgrupp Krisledningsnämnd, berörda tjänstemän 11 2 kap. 8 lagen om extraordinära händelser
Sidan 14 Åtgärdsplan Åtgärdsplan När ska krisledningsorganisationen aktiveras? Krisledningsorganisationen ska aktiveras: 1. Vid händelser - som avviker från den normala, - som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och - som kräver skyndsamma och samordnare insatser i kommunens organisation. 2. Vid händelser som inte kan lösas på annan nivå i kommunens organisation. Hur initieras krisledningsorganisationen? Var och en i den kommunala verksamheten som har ansvar för eller kännedom om det inträffade ska i första hand underrätta ansvarig chef om det inträffade. Ansvarig chef kontaktar Tjänsteman i beredskap (TiB). Vid akut situation ska naturligtvis SOS-alarm kontaktas först. Vem beslutar att starta krisledningsorganisationen? Tjänsteman i beredskap kontaktar kommunstyrelsens ordförande. Tillsammans analyserar dessa situationen och kommunstyrelsens ordförande beslutar om krisledningsnämnden ska träda i funktion. Om enbart krisledningsgruppen behöver träda i funktion fattar TiB beslut om detta. Vem kallar in krisledningsnämnden? Krisledningsnämndens ordförande eller, vid dennes förfall, utsedd ersättare kallar in nämnden. Vem kallar in krisledningsgruppen? Tjänsteman i beredskap eller den som TiB utser sköter det praktiska inkallandet av krisledningsgruppen och meddelar plats och tid för samling. Händelse inträffar Chef kontaktas TiB kontaktas KS:s ordf. kontaktas KLN & KLG aktiveras Krisledningsarbete Krisledningsarbetet avslutas 112 kontaktas KLG aktiveras Krisledningsarbete Krisledningsarbetet avslutas KLG & F/Bledning aktiveras Krisledningsarbete Krisledningsarbetet avslutas Krisledningsarbetets olika faser Bilagor F/B-ledning aktiveras Krisledningsarbete Krisledningsarbetet avslutas
Sidan 15 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Handlingsprogram Räddningstjänsten Västra Skaraborg Reglemente för Krisledningsnämnden Handlingsplan POSOM Sammanställning över samverkande myndigheter m.fl. Larmlista Checklistor Informationskanaler Råd vid kontakter med massmedia Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor