PROGNOS Arbetsmarknad Gotland 2010
Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län 1 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från Statistiska Centralbyråns företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvarig utredare: Jim Enström
2 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län Innehållsförteckning omslag...0 Innehållsförteckning...2 SAMMANFATTNING...3 SAMMANFATTNING...3 Utmaningar på länets arbetsmarknad...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4 Lediga platser...5 Kapacitetsutnyttjande...5 Rekryteringsproblem...6 Varsel...7 Sysselsättningen i länet...8 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN...9 Industri/ Jord- och skogsbruk...9 Byggnadsverksamhet...9 Privat tjänsteproduktion... 10 Offentlig verksamhet... 11 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 12 Befolkningsutveckling... 12 Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program... 12 Färre får ersättning från sjukförsäkringen... 13 Ökningen av arbetskraften planar ut under 2009... 13 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER... 13 Arbetslöshetens struktur... 14 Fakta om prognosen... 16 YRKESBAROMETERN... 17
Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län 3 Sammanfattning Försvagningen i den globala ekonomin har varit den största sedan andra världskriget, men både framåtriktade indikatorer som faktiska siffror indikerar att botten har passerats och att en återhämtning har inletts. Detta har gynnat den svenska ekonomin, och även den har gått in i en återhämtningsprocess. BNP föll fritt under fjärde kvartalet 2008 och nedgången fortsatte första kvartalet 2009. Därefter, det vill säga under andra och tredje kvartalet, har BNP ökat svagt och alla framåtriktade indikatorer signalerar att BNP-tillväxten förstärks under fjärde kvartalet. Trots detta faller BNP med 4,5 procent mellan 2008 och 2009. Nästa år pekar bland annat Arbetsförmedlingens intervjuundersökning på att BNPtillväxten fortsätter uppåt och ökningen bedöms till 2,3 procent. Antalet sysselsatta på Gotland har ökat starkt de senaste åren, men minskar nu, och i antal sysselsatta drabbas branscherna vård/omsorg och företagstjänster hårdast. Den offentliga sektorn minskar på grund av minskande skatteintäkter och demografiska effekter. Företagstjänster drabbas som en följd av minskad efterfrågan inom andra branscher. Arbetsförmedlingens bedömning är att Gotlands starka ställning som besöksmål gör att besöksnäringen inte behöver genomföra några sysselsättningsminskningar. Befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) minskar på Gotland. Antalet sjukskrivningar väntas fortsätta minska, men antalet som söker sig bort från arbetsmarknaden mot studier väntas bli större än under de senaste åren. Vid högkonjunkturer är det fler som söker sig till arbete, medan lågkonjunkturer får fler att välja studier. Antalet varsel om uppsägning ökade kraftigt under 2008, men har stabiliserat sig under andra halvåret 2009. Antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen har minskat svagt under 2009. Räknas även ferieplatser in har de lediga platserna istället ökat. Arbetslösheten väntas öka under 2010. Under fjärde kvartalet 2010 väntas arbetslösheten ha ökat med drygt 200 personer jämfört med fjärde kvartalet 2009. Utmaningar på länets arbetsmarknad Arbetslösheten ökar. Allt fler arbetslösa innebär dämpad efterfrågan på privata tjänster och minskad konsumtion, vilket påverkar handeln som är en viktig arbetsmarknad för ungdomarna. Trots minskad efterfrågan kvarstår stora er på nyckelkompetenser. Stort beroende av offentlig sektor, där arbetsmarknaden bedöms bli fortsatt kärv. En av de största ungdomskullarna (födda 1990) lämnar gymnasieskolan i ett mycket svårt arbetsmarknadsläge.
4 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under hösten har Arbetsförmedlingen haft kontakt med cirka 100 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet, som ingått i ett centralt uttaget prognosurval. Avmattningen i konjunkturen, som kunde ses i våras, har förstärkts under hösten och en vikande efterfrågan på arbetskraft kan ses inom flertalet branscher inför nästa år. Utfallet i efterfrågan för föregående sexmånadersperiod motsvarar inte de förväntningar som företagen hade i våras (jämför kommande 6 månader våren 2009 med senaste 6 månader hösten 2009). Då bedömde 40 procent av arbetsställena inom privat sektor att efterfrågan på deras varor/tjänster skulle öka, och 21 procent att den skulle minska under kommande sex månader. Utfallet för de senaste sex månaderna visar att efterfrågan ökade för 30 procent av företagen och minskade för 14 procent, alltså ett sämre utfall än förväntat. En lägre efterfrågan är väntat noterades främst för bygg, industri och transport. Företagens bedömningar av efterfrågan för det kommande året ligger i linje med hur efterfrågan utvecklats under det senaste halvåret. För kommande 6 månader väntar sig 62 procent en oförändrad efterfrågan och 24 procent väntar sig en ökad efterfrågan. För kommande 6 till 12 månader ser efterfrågan likadan ut. Främst gäller detta byggbranschen, där negativa nettotal för efterfrågan redovisas kommande 12 månader. Inom offentlig sektor minskar efterfrågan. Tabell 2: Marknadsutvecklingen - nettotal 1 Näringsgren Senaste 6 månader Höst- Vår- Höst- 08 09 09 Kommande 6 månader Höst- Vår- Höst- 08 09 09 6 till 12 månader framöver Höst- Vår- Höst- 08 09 09 Byggverksamhet 0 18 9 55 9-9 -8-9 -9 Finansiell verksamhet, företagstjänster 67-22 22 50 11 11 33 33 11 Handel o kommunikationer -18-14 13 55 5 26-14 9 13 Verkstadsindustri 0 0 0-25 0 0-50 0 0 övrig industri, utv av mineral o energiprod 11-38 -13 44 25-13 0 25 0 Jordbr, skogsbr o fiske 100-67 -14 0 0 0 67 0 14 Personl och kulturella tjänster, renhållning 0 50 33 33 60 22 50 70 56 Utbildning, forskning 0 0 67 0 67 67 100 67 67 Vård och omsorg 50 25-25 33 25-25 0 25 0 Totalt 11-5 11 42 19 11 6 22 15 1 Nettotalet är saldot mellan andelen företag som uppgett en ökning respektive en minskning för en viss fråga. Exempel: 40 procent av företagen uppger att produktionsvolymen har ökat och 10 procent att den har minskat (50 procent uppger att den är oförändrad). Nettotalet blir i det här fallet 30 (40-10=30). Av nettotalen bildas sedan tidsserier och dessa presenteras bland annat i diagram.
Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län 5 Lediga platser Antalet lediga platser som anmälts till arbetsförmedlingen på Gotland under de tre första kvartalen 2009 ökade jämfört med motsvarande period 2008. Under årets nio första månader anmäldes totalt 1 849 lediga platser på Gotland, vilket är en ökning med drygt 10 procent jämfört med samma period 2008. Ökningen består uteslutande av ferieplatser. Antalet vanliga platser har minskat något, en utveckling som väntas fortsätta under 2010. Sammantaget blir vår bedömning att antalet lediga platser totalt sett kommer att minska jämfört med 2009. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser Gotlands län Nyanmälda lediga platser januari 1992 - oktober 2009 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Med mer än 10 dagars varaktighet. Säsongrensad och trendad serie. Källa:Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I höstens undersökning uppgav 53 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs, vilket är något högre än i vårens undersökning. Andelen företag som har ett ledigt produktionsutrymme på 10 procent eller mer ligger på 46 procent. När hälften av företagen har ett ledigt produktionsutrymme som överstiger 10 procent, finns det risk att fler varsel kommer att läggas, även om flera företag verkar ha ambitionen att behålla den personal man redan har anställd till dess att efterfrågan åter ökar.
6 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län Tabell 3: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn L edig kapacitet i privat sektor, per näringsgren Näringsgren 0 procent 1-5 procent 6-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent Byggverks amhet 55% 0% 0% 27% 0% 18% F inans iell verks amhet, företags tjäns ter 20% 0% 10% 20% 10% 40% Handel 19% 12% 6% 19% 12% 31% Hotell och Restaurang 0% 12% 0% 38% 25% 25% Information och Kommunikation 100% 0% 0% 0% 0% 0% J ordbr, s kogs br o fis ke 88% 0% 12% 0% 0% 0% P ers onl och kulturella tjäns ter, renhållning 0% 100% 0% 0% 0% 0% Indus tri 43% 0% 43% 0% 0% 14% Transport 50% 0% 17% 17% 17% 0% Utbildning 50% 0% 0% 0% 50% 0% Vård och oms org 75% 0% 0% 25% 0% 0% T otalt 39% 5% 9% 18% 9% 19% Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 I höstens undersökning hade 28 procent av de tillfrågade företagen ett outnyttjat produktionsutrymme som överstiger 20 procent av den totala produktionskapaciteten. Störst kapacitets finns i finansiell verksamhet och företagstjänster samt handeln. I handeln, uppgav 31 procent av handelsföretagen sig ha mer än 30 procent i outnyttjad produktionskapacitet. Rekryteringsproblem I takt med kraftigt ökande efterfrågan på företagens varor och tjänster under de senaste åren, ökade också sysselsättningen och allt fler företag upplevde rekryteringsproblem. Det största antalet yrken fanns i byggverksamheterna. Under året har antalet yrken minskat, och höstens yrken omfattar också betydligt mindre yrkesgrupper än de gjort tidigare. Antalet yrken har minskat jämfört med i våras men trots detta kvarstår vissa rekryteringsproblem. 22 procent av företagen i vår undersökning uppgav sig ha haft rekryteringsproblem under de senaste 6 månaderna. Mot bakgrund av det ändrade efterfrågeläget bedöms dock rekryteringsproblemen att minska framöver.
Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län 7 Tabell 4: Andel privata arbetsgivare som uppgett att man upplevt på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Näringsgren B yggverks amhet 33% 36% 18% F inans iell verks amhet, företags tjäns ter 25% 30% 20% Handel 15% 7% 19% Hotell och R es taurang 50% 22% 12% Information och Kommunikation 50% 100% 0% Jordbr, skogsbr o fiske 0% 0% 0% P ers onl och kulturella tjäns ter 100% 100% 0% Tillverkning mm 10% 14% 29% Trans port 17% 14% 50% Utbildning 33% 0% 50% Vård och oms org 0% 50% 50% T otalt 23% 22% 22% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Tabell 5: Andel offentliga arbetsgivare som angivit att man upplevt på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Verksamhetsområde Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 B arnoms org 0% 0% 100% Grunds kola 100% 100% 100% Gymnas ies kol 0% 0% 100% Vuxenutbildning 0% 0% 0% Vård och oms org 0% 0% 0% Övrig kommunal verks amhet 100% 100% 0% L as arett och s lutenvårds kliniker 100% 100% 100% S tatlig förvaltning och adminis tration 100% 0% 0% T otalt 50% 38% 50% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Varsel Under 2006 och 2007 steg sysselsättningen i Gotland kraftigt, dock inte lika mycket som i de mer industriintensiva länen. Samtidigt har detta inneburit att Gotland inte varit lika hårt drabbat som många andra län av den aktuella lågkonjunkturen. Det antagandet styrks av att arbetslösheten ökat minst på Gotland under senaste året. Trots detta har den kraftiga efterfrågeminskningen, som drabbade den svenska ekonomin förra hösten, också drabbat Gotland, och varselutvecklingen ger en tydlig bild av detta. Under 2007 varslades sammanlagt 133 personer om uppsägning i länet. Under 2008 berördes 333 gotlänningar av varsel, vilket innebär nästan en tredubbel ökning. De allra flesta av dessa varsel lades i tillverkningsindustrin. Totalt varslades 450 personer om uppsägning under perioden september 2008 till och med april 2009. Det är dock inte alla varsel som leder till uppsägning. Under den aktuella perioden var det 76 procent av de varslade som blev uppsagda. Dessutom är det långt ifrån säkert att varsel och uppsägning leder till arbetslöshet. Under nämnda period ledde 34 procent av de lagda varslen till arbetslöshet för den enskilde.
8 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län Diagram 2: Antal personer berörda av varsel i Gotland från 1992 och framåt Gotlands län Totalt antal personer berörda av varsel om uppsägning januari 1992 - oktober 2009 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Arbetsförmedlingen. Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i länet har under perioden 1997 och 2005 varierat mellan 24 574 och 26 115 personer, enligt Statistiska centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Antalet sysselsatta ökade under 2006 och 2007 med nästan tusen personer till 27 087 personer. Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter, finns inga exakta uppgifter efter 2007, men data från Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) för 2009 indikerar att sysselsättningen fortsatte att öka fram till tredje kvartalet 2008. Samma statistik indikerar att sysselsättningen sjunkit sedan dess, förutom en liten uppgång andra kvartalet i år. Vår bedömning är att sysselsättningen under hösten 2009 uppgår till knappt 26 000 personer. Sysselsättningen kommer att minska under 2010 som ett resultat av en svagare efterfrågan, minskningen uppskattas till omkring 250 personer. Diagram 3: Sysselsättning Antal anställda, Gotlands län, kv 1 1997 kv 4 2009 23500 23000 22500 22000 21500 21000 20500 20000 19500 kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Statistiska centralbyrån, Kortperiodisk Sysselsättningsstatisk, säsongs- och trendrensade värden
Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län 9 Näringsgrenar och yrken Andelen sysselsatta i de olika näringsgrenarna har förändrats. Trots den starka marknadsutvecklingen i industri- och byggsektorn så har andelen sysselsatta i dessa branscher ändå minskat under de senaste åren i förhållande till tjänstesektorn. Sysselsättningsutvecklingen har alltså varit ännu starkare i privata tjänstesektorn än i bygg- och industrin. Tjänstesektorn sysselsätter fler, men är ändå starkt beroende av industrisektorn som är ekonomiskt dominerande, bland annat på grund av sin starka export. Industri/ Jord- och skogsbruk 2 Industri I branschen ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning, pappers- och livsmedelsindustri. Gotland är inget utpräglat industrilän, men ändå arbetar nästan 10 procent av länets sysselsatta inom branschen. Under fjärde kvartalet 2009 väntas sysselsättningen vara cirka 2 650. Sysselsättningen väntas bli oförändrad eller minska svagt under 2010. Industrin gick ned på bred från i hela riket under vinter 2008/2009 med ett stort antal varsel som följd i hela riket. Främst var det fordonsindustrin som drabbades men även andra sektor med inriktning på industriell tillverkning. Under året har cirka 50 personer varslats inom industrin, jämfört med 280 under hela 2008. I höstens undersökning anger cirka 60 procent av företagen att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att vara oförändrad eller öka. Drygt 40 procent bedömer att efterfrågan kommer att minska. För kommande 6-12 månader bedömer merparten av företagen att efterfrågan kommer att vara oförändrad. Jord- och skogsbruk Inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske återfinns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning med mera. På lång sikt har antalet sysselsatta inom jordbrukssektorn minskat dramatiskt till följd av stordrift i jordbruket. På Gotland är dock förhållandevis många fortfarande sysselsatta inom jordbruket. Sammantaget sysselsätter de gotländska jordbruken ungefär 2000 personer. I höstens undersökning bedömer de flesta företagen att efterfrågan kommer att vara oförändrad under det kommande året. Det finns dock en positiv framtidstro bland de gotländska bönderna, och investeringarna har under flera år varit stora. Det har initialt sannolikt påverkat sysselsättningen positivt i andra branscher, som bygg och transport, men i den egentliga jordbruksproduktionen har sysselsättningen varit oförändrad, och kommer så att förbli under 2010. Byggnadsverksamhet Inom denna sektor återfinns yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, vvs-montörer, målare, murare med flera. Efterfrågan på byggarbetskraft har varit stor i hela landet under lång tid, och sysselsättningen har ökat stadigt. Säsongsvariationerna är naturligt stora och branschen sysselsätter 2 I Industri/ Jord- och skog ingår förutom ingår förutom inom tillverkning och utvinning, energi och miljö även all verksamhet inom jordbruk, skogsbruk och fiskenäringen.
10 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län cirka 2 000 personer. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen minskat något under det senaste året. Under det kommande året väntas sysselsättningen bli oförändrad. I höstens undersökning bedömer merparten av företagen att efterfrågan blir oförändrad under 2010. Samtidigt visar flera företag på en viss optimism och tror på en försiktigt ökande efterfrågan. Det gäller framför allt de mindre företagen som i högre grad gagnas av ROT-avdragen. Byggbranschen har under de senaste åren varit inne i en starkt expansiv fas i länet, och det har varit många stora byggprojekt som genomförts. Detta har dock börjat avta, och även om det fortfarande byggs på många håll på ön så är det inte i samma omfattning som för något år sedan. Andelen företag i länet som anger på arbetskraft har minskat kraftigt. Dessutom är sannolikheten stor att en minskar ytterligare under närmaste året. Antagningen av elever på länets byggprogram har ökat under senare år, men många byggföretag har varken råd eller möjlighet att anställa lärlingar i den omfattning som skulle behövas. Detta riskerar att leda till att ungdomar från Byggprogrammet får svårt att etableras sig på arbetsmarknaden. Privat tjänsteproduktion I denna bransch ingår detaljhandel, partihandel, handel med motorfordon, transport samt tele- och postkommunikation. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat under lång tid och branschen sysselsätter cirka 4 500 personer i länet. Sysselsättningen väntas bli oförändrad under 2010. Under det senaste halvåret har branschen utvecklats något bättre än väntat. I vårens undersökning var det 65 procent som väntade sig en oförändrad eller ökad efterfrågan. Utfallet blev 81 procent. För 2010 bedömer nästan hälften av företagen att efterfrågan kommer att öka. De senaste åren har transportsektorn haft en god utveckling som en följd av det goda konjunkturläget och hushållens förstärkta köpkraft. Behovet av personal inom transport- och kommunikationer bedöms bli oförändrat under 2010. Inom finans- och uppdragsverksamheten finns bank-, finans- och försäkringsbolag, fastighets- och uthyrningsverksamhet samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Branschen sysselsätter cirka 3000 personer på Gotland. Sysselsättningen har minskat det senaste året, och kommer att fortsätta att minska under 2010. När det gäller efterfrågan på branschens tjänster så har efterfrågan varit något högre än väntat. För nästkommande år bedömer nästan alla arbetsgivare i höstens undersökning att efterfrågan kommer att vara oförändrad. Endast 10 procent tror att efterfrågan kommer att öka. Arbetskraftsen är mycket låg. Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Högkonjunkturen ledde till en ökning av efterfrågan på dessa typer av tjänster, och inför högsäsongen i år väntade sig 78 procent av företagen en ökad efterfrågan. Utfallet blev inte fullt ut så bra, men hälften av företagen upplevde en ökad efterfrågan. För kommande 6 månader har förväntningarna skruvats ned avsevärt och 25 procent av företagen bedömer att de kommer att få en ökad efterfrågan. För
Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län 11 kommande 6 till 12 månader ökar förväntningarna något, och hälften av företagen bedömer att efterfrågan kommer att öka. Inga företag tror på en minskad efterfrågan under kommande 6 till 12 månader. Sysselsättningen är säsongsbetonad och deltidsintensiv, vilket bidrar till rekryteringsproblemen, och det råder fortsatt på kockar under högsäsong trots konjunkturnedgången. Sysselsättningen förväntas vara oförändrad under prognosperioden. Offentlig verksamhet Utbildning - Till denna sektor hör förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällen finns till stor del inom offentlig sektor, men friskolorna fortsätter att öka. Totalt sett arbetar cirka 3 000 personer i branschen. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta minskat något i länet under det senaste året. Även inför nästkommande år väntas en minskning av antalet sysselsatta i länet. Förskolorna har ett svagt ökande elevunderlag. Men på ett års sikt kommer det inte att nämnvärt påverka antalet sysselsatta inom branschen som helhet. Detta beror dels på sparbeting inför det kommande året, dels på demografiska effekter såsom färre barn i grundskolan. Övertaliga grundskollärare, på grund av färre elever, konverteras till förskollärare och sysselsättningen sjunker. Detta gör att antalet anställda inom utbildningssektorn totalt sett minskar något. För gymnasieskolans del ser efterfrågan ut att bli svagt minskande under nästa år. Inom ett par år kommer dock elevunderlaget att minska kraftigt även för denna utbildningssektor. Särskilt efterfrågade yrken är i höstens prognos främst förskollärare och fritidspedagoger samt gymnasielärare i yrkes och språkämnen. Vård och omsorg - Den i särklass största arbetsgivaren inom vård och omsorg är Gotlands kommun. Antalet privata vårdgivare har dock ökat. I dagsläge sysselsätter branschen cirka 6 000 personer. Sektorn sysselsätter bland annat undersköterskor, läkare, tandläkare med flera. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat med cirka 200 personer. På ett års sikt väntas antalet sysselsatta fortsätta minska. Kommunen har stora pensionsavgångar framöver, och kommer därför att ha stora rekryteringsbehov på ett par års sikt, men i dagsläget återbesätts inte alla tjänster. Läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är svårrekryterade i hela landet, och även på Gotland. Offentlig förvaltning - Inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen cirka 4 500 personer i länet. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat något. Inför nästkommande år väntas sysselsättningen blir relativt oförändrad.
12 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län Tabell 6: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Bransch/näring Industri, jord & skog Bygg och anläggning Handel Finans, uppdrag Personliga & kulturella tjänster Utbildning, vård, offentlig förvaltning Transport Totalt Utveckling till fjärde kvartalet 2010 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften utan räknas som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, lönebidrag, nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Befolkningsutveckling Under år 2009 minskade befolkningen på Gotland till knappt 57 000 vid årsskiftet 2008/2009. Det var ett negativt flyttningsnetto bland personer i åldrarna 20-29. Allra störst är befolkningsminskningen i åldrarna 20-24 års ålder. Även i åldrarna 16 64 år minskade befolkningen, med cirka 350 personer. Arbetsförmedlingens bedömning är att befolkningsutvecklingen i de arbetsföra åldrarna 16-64 år minskar med cirka 200 under 2009, och minskar ytterligare med cirka 400 under 2010. Försörjningsbördan för de i arbetsför ålder (i förhållande till personer 0-19 år samt 65 år och äldre) kommer att öka avsevärt under perioden 2010-2025. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Antalet nybörjare vid universitet och högskolor ökade ytterligare något höstterminen 2008 jämfört med året innan. På Gotland var antalet nyfödda högt i början av 1990-talet, vilket innebär att antalet sökande till högre utbildning bör fortsätta att öka ännu några år. Denna effekt förstärks för närvarande av att personer som förlorar sin anställning ofta ser studier som ett bra alternativ till arbetslöshet. Antalet studerande vid den kommunala vuxenutbildningen har minskat under senare år, och utbildningarna har ändrat inriktning. Fler yrkesinriktade utbildningar startas, och samarbete mellan kommuner sker i större omfattning. Vår bedömning är att antalet kommer att öka under 2010 jämfört med tidigare antaganden till följd av den försämrade situationen på arbetsmarknaden. Även detta innebär att
Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län 13 antalet personer i arbetskraften minskar, men att arbetslösheten samtidigt hålls nere. Vi utgår också ifrån att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program kommer att öka kraftigt under 2010 jämfört med åren innan. Mest efterfrågat bland arbetssökande är arbetsmarknadsutbildning som innebär en kompetenshöjning, och praktikplatser som ger den arbetssökande chansen att visa sina färdigheter på en arbetsplats. Färre får ersättning från sjukförsäkringen En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna, eller har sjuk- och aktivitetsersättning, ingår inte i arbetskraften. Antal personer med sjukoch aktivitetsersättning i länet var under 2009 cirka 500. Antalet har varit sjunkande under de senaste åren, och enligt Försäkringskassans prognos kommer antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning att fortsätta minska. Försäkringskassans samlade mått på ohälsan ohälsotalet 3 har minskat från 40,5 dagar till 34,5 dagar under det senaste året. Det är dock fortfarande ett högre tal än rikets som låg på 33,3 dagar i oktober 2009. Kvinnornas ohälsotal är högre än männens. Minskande ohälsotal, tillsammans med Försäkringskassans prognos om färre personer som har sjuk- och aktivitetsersättning, tyder på ett arbetskraftstillskott från gruppen sjukskrivna. Ökningen av arbetskraften planar ut under 2009 Med det underlag som för närvarande finns att tillgå enligt ovan är vår bedömning att antalet personer i arbetskraften minskar under 2009 och förväntas öka något under 2010. Tabell 7: Arbetskraftens förändring 4 Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2009kv4-675 -1150 475 2010kv4 25-250 275 Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten låg på en relativt låg nivå under hela 2007 och under de tre första kvartalen 2008. Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten kommer att öka cirka 17 procent mellan kvartal 4 2009 och kvartal 4 2010. Antalet personer i aktivitetsstöd bedöms öka med knappt 10 procent mellan samma kvartal. För arbete med stöd kommer antalet att öka med 2 procent till fjärde kvartalet 2010. 3 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Ohälsotalet redovisas månadsvis som antal dagar för rullande tolvmånadersperioder. 4 Arbetskraftens förändring definieras som förändring av arbetslösa ur Arbetsförmedlingens register plus förändring av sysselsatta baserad enligt vår egen intervjuundersökning och annan sysselsättningsstatistik.
14 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län Tabell 8: Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd Utfall till och med kvartal 3 2009, prognos för perioden kvartal 4 2009 till och med kvartal 4 2010 Arbetslösa Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2008 kv4 1320 581 777 2009 kv4 1350 2,0 800 38,0 765-2,0 2010 kv4 1575 17,0 875 9,0 780 2,0 Arbetslöshetens struktur Medan de senaste årens mycket starka konjunktur har skapat rekryteringsbehov inom i första hand traditionellt manliga yrken, med en alltmer sjunkande arbetslöshet bland män som följd, kan vi nu se den andra sidan av detta fenomen. Nämligen att männen också är de som drabbas först i en lågkonjunktur där nedgången i efterfrågan märks först. Dessa män arbetar i stort sett uteslutande i privat sektor. Mot slutet av 2009 kunde vi dock notera att flera varslade från offentlig sektor (där kvinnor är i majoritet) blev arbetslösa. I oktober var 1 483 personer arbetslösa. 690 av dessa var kvinnor och 793 var män. Stora arbetsplatser som domineras av kvinnor är inte sällan politiskt styrda, vilket innebär att effekterna av ekonomiska nedgångar oftast kommer med en betydande fördröjning. Dessutom handlar det ofta om att på olika sätt ta hand om och hjälpa människor, vilket innebär att politikerna har att göra delikata val med ett antal svåra överväganden innan beslut kan fattas. Andelen ungdomar har under det gångna året ökat från drygt 16,7 till knappt 21 procent, vilket motsvarar en minskning med cirka 100 personer till 380. Till största delen rör det sig om individer som aldrig tidigare har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen och som helt saknar erfarenhet från arbetslivet. Vår bedömning är att andelen kommer att öka ytterligare under prognosperioden, och åter bli ett av de svårare problemen för Arbetsförmedlingen att hantera. Å andra sidan har andelen äldre minskat från drygt 21,6 till 19,9 procent. Av gruppen arbetslösa eller i program har gruppen utrikes födda visat en svag tendens att öka under perioden, närmare bestämt från 8,8 till 10,0 procent av hela gruppen. Av samtliga personer i gruppen är 322 personer eller 26,0 procent långtidsarbetslösa denna höst. Detta är en ökning med 130 personer Männen dominerar och utgör 28 procent av gruppen. Antalet långtidsarbetslösa ungdomar har ökat med cirka 25 personer. Ungdomar som riskerar att bli långtidsarbetslösa är en mycket viktig målgrupp för Arbetsförmedlingens insatser. Bland utrikesfödda, som också är en prioriterad grupp hos Arbetsförmedlingen, uppgår långtidsarbetslösheten till 26,9 procent, en minskning med 28,2 procent. Under det senaste året har andelen personer med arbetshandikapp (arbetslösa eller i program) minskat från 22,2 procent till 19,6. Beträffande utbildningsbakgrund har en majoritet av inskrivna på Arbetsförmedlingen i länet gymnasiekompetens. Detta gäller drygt 55,8 procent. Drygt 22,3 procent har eftergymnasial utbildning.
Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län 15 Tabell 9: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kvartal 3 2008 och 2009. Andel i resp grupp av samtliga arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Länet i fjol Länet i år Riket i år Kvinnor 49,4 47,6 43,9 Män 50,6 52,4 56,1 Ungdomar 18 24 år 16,7 20,8 24,2 Äldre 55-64 år 21,6 19,9 13,9 Funktionshindrade 22,2 19,6 13,8 Utlandsfödda 8,8 10,0 28,7 Andel i resp grupp av utlandsfödda totalt, arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Utlandsfödda, grundskola 22,1 25,5 34,6 Utlandsfödda, gymnasium 39,9 43,0 37,9 Utlandsfödda, högskola 38,0 31,5 27,5 Andel i resp grupp av svenskfödda totalt, arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Svenskfödda, grundskola 25,6 25,0 21,3 Svenskfödda, gymnasium 54,4 55,8 56,4 Svenskfödda, högskola 20,1 19,2 22,3 Andel långtidsarbetslösa i resp grupp av samtliga arbetslösa i resp grupp Långtidsarbetslösa kvinnor, andel av totalt arbetslösa kvinnor 19,1 23,8 24,6 Långtidsarbetslösa män, andel av totalt arbetslösa män 23,4 28,0 28,2 Långtidsarbetslösa utlandsfödda, andel av totalt arbetslösa utlandsfödda 28,2 26,9 33,4 Långtidsarbetslösa med funktionshinder, andel av totalt arbetslösa med 31,6 38,2 40,2 funktionshinder Långtidsarbetslösa 18-24 år, andel av totalt arbetslösa 18-24 år 4,6 4,5 11,9 Långtidsarbetslösa 16-64 år, andel av totalt arbetslösa 21,3 26,0 26,6 * Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar ej av befolkningen totalt.
16 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från Statistiska Centralbyråns (SCB) företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt 12 000 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 72 procent. På Gotland var näringslivsurvalet knappt ett 100- tal arbetsställen och svarsfrekvensen blev 100 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn görs ett litet antal intervjuer.
YRKESBAROMETERN Bedömning av arbets- marknadsläget ett år framåt Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Gotlands län 17 Yrke om 1 år Naturvetenskap, teknik och data Systemerare, programmerare VVS-ingenjör Civilingenjörer bygg och anläggning Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Hälso- och sjukvård samt omsorg Läkare Tandläkare Apotekare Akutsjuksköterskor Barnsjuksköterskor Psykolog Sjuksköterskor, grundutbildning Operationssjuksköterskor Geriatriksjuksköterskor Sjuksköterskor, psykiatri Personliga assistenter Utbildning Gymnasielärare i yrkesämnen Gymnasielärare i språk Elevassistent Barnskötare Förskollärare Fritidspedagoger Ekonomi och administration mm Jurister Bibliotekarie Samhälls-/språkvetare Ekonomiassistenter/ löneadministratörer Administratör/Sekreterare Receptionister Företagssäljare och försäljare inom detaljhandel Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Service, restaurang mm Köks-/restaurangbiträden Jord- och skogsbruk Trädgårdsarbetare Parkarbetare Djuruppfödare, -skötare Maskinförare, lantbruk Byggnadsarbetare och byggnadshantverkare Betongarbetare Svetsare Fastighetsskötare Grovarbetare inom bygg och anläggning Tillverkning Maskinreparatörer Verktygsmakare Verkstadsmekaniker Maskinoperatörer, gummi och plastindustri Maskinoperatörer, trävaruindustri Montörer, metall- gummioch plast Transport Lagerarbetare Lastbils och långtradarförare Bussförare Övriga yrken Vaktmästare
Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. December 2009 Text: Jim Enström Grafisk form: ETC Arbetsförmedlingen Gotlands län Eftertryck tillåten med angivande av källa