Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronoberg län 1. Innehållsförteckning

Transkript

1

2 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronoberg län 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 SAMMANFATTNING... 2 Antalet sysselsatta minskar under Arbetskraften minskar... 2 Arbetslösheten ökar under Utmaningar på länets arbetsmarknad... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 Lediga platser... 5 Kapacitetsutnyttjande... 6 Rekryteringsproblem... 7 Varsel... 8 Sysselsättningen i länet... 8 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 9 Jord- och skogsbruk... 9 Industri... 9 Byggnadsverksamhet Privat tjänsteproduktion Offentlig verksamhet Utbildning och forskning Vård och omsorg Offentlig förvaltning UTBUDET AV ARBETSKRAFT Befolkningsutveckling Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Färre får ersättning från sjuk-/arbetsskadeförsäkringar 16 Ökningen av arbetskraften planar ut under ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER Arbetslöshetens struktur Fakta om prognosen Syfte Urval Metod Definitioner YRKESBAROMETERN Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvarig utredare: Agneta Tjernström-Krooks tfn och Emma Thornström,tfn

3 2 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronobergs län Sammanfattning Försvagningen i den globala ekonomin har varit den största sedan andra världskriget, men både framåtriktade indikatorer som faktiska siffror indikerar att botten har passerats och att en återhämtning har inletts. Detta har gynnat den svenska ekonomin och även den har gått in i en återhämtningsprocess. BNP föll fritt under fjärde kvartalet 2008 och nedgången fortsatte första kvartalet Därefter dvs. under andra och tredje kvartalet, har BNP ökat svagt och alla framåtriktade indikatorer signalerar att BNP-tillväxten förstärks under fjärde kvartalet. Trots detta faller BNP med 4,5 procent mellan 2008 och Nästa år pekar bland annat Arbetsförmedlingens intervjuundersökning på att BNP-tillväxten fortsätter uppåt och ökningen bedöms till 2,3 procent. Arbetsmarknaden i Kronoberg har genomgått en kraftig avmattning under 2008 och Antalet sysselsatta förväntas att minska med ca i år. Utvecklingen stabiliseras under 2010, då minskningen beräknas uppgå till sammanlagt ca 700 personer. Sysselsättningsminskningarna väntas till största delen inom offentlig sektor med till viss del även inom privata näringslivet. Antalet sysselsatta minskar under 2010 Den kraftiga högkonjunkturen kulminerade under 2007 och sedan tredje kvartalet 2007 började sysselsättningen i länet falla och arbetslösheten ökade. Både efterfrågan och kapacitetsutnyttjandet inom privata näringslivet har varit på en hög nivå sedan sommaren I förra höstens undersökning uppgav 66 procent av länets företag att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs. Motsvarande siffra för vårens undersökning var 48 procent. Den ihållande låga efterfrågan har inneburit produktionsinskränkningar i form av såväl varsel som avslutade visstidsanställningar. Andelen företag som i höstens undersökning hade 10 procent eller mindre i outnyttjat produktionsutrymme uppgår nu till 50 procent, vilket dock endast innebär en marginell ökning av kapacitetsutnyttjandet trots en minskning av antalet anställda. Trots driftsinskränkningarna hade 29 procent av de tillfrågade företagen i höstens undersökning ett outnyttjat produktionsutrymme som översteg 20 procent. När mer än vart fjärde företag har ett ledigt produktionsutrymme som överstiger 20 procent krävs det en kraftigt efterfrågeökning för att sysselsättningen i länet ska komma att öka under De kraftiga sysselsättningsminskningarna bedöms nu komma att avta och istället stanna på en minskning med ca 700 personer under Arbetskraften minskar Länets befolkning i åldrarna mellan 16 och 64 år ökade något under 2008 och bedöms öka i år och nästa år. Arbetskraftsutbudet påverkas i positiv riktning av att antalet personer som får sjuk- och aktivitetsersättning på heltid fortsätter att minska. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har ökat kraftigt sedan hösten 2008 och volymen bedöms fortsätta öka under 2009 och 2010.

4 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronoberg län 3 Arbetskraftsutbudet i Kronoberg bedöms minska med ca 500 personer under 2009, och öka med 200 personer under Arbetslösheten ökar under 2010 Antalet arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd bedöms öka med ca personer i Kronobergs län under 2009 som ett resultat av den vikande konjunkturen. Ökningstakten väntas nu avta och resultera i en marginell ökning under 2010 omfattande ca 900 personer. Antalet yrken på arbetsmarknaden har minskat kraftigt det senaste året, inte minst inom bygg- och tillverkningsindustrin, vilket är en naturlig följd av den minskade efterfrågan. Såväl traditionellt manligt dominerade sektorer som bygg- och anläggning samt tillverkningsindustri som den, traditionellt kvinnligt dominerade, offentliga tjänstesektorn förväntas minska sysselsättningen under perioden. Detta leder till en ökad arbetslöshet såväl bland kvinnor som bland män. Fortsatt hög arbetslöshet bedöms kvarstå för funktionshindrade, ungdomar och utrikes födda. De stora ungdomskullar som avslutar sin gymnasieutbildning under våren 2009 och 2010 bedöms få stora problem att komma ut in på arbetsmarknaden under rådande konjunkturläge, vilket innebär en stor risk för ökande ungdomsarbetslöshet. Tabell 1: Uppskattad förändring inom arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa samt program med aktivitetsstöd. Fjärde kvartalet jämfört med samma kvartal ett år tillbaka. Arbetskraften, sysselsatta samt arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2009 kv kv Källa: Arbetsförmedlingen Utmaningar på länets arbetsmarknad Näringslivet är industridominerat på flera orter och sårbart vid konjunkturnedgång eller när konkurrens från utlandet ökar och företagen rationaliserar. Många mindre företag står inför generationsskifte och riskerar att försvinna på grund av att ingen övertar dem. Deltids- och timanställningar har minskat betydligt men är fortfarande relativt många i branscherna vård och omsorg, handel samt hotell och restaurang.

5 4 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronobergs län Länets arbetsmarknad är könssegregerad. Inriktning och dimensionering av länets utbildningar på gymnasienivå måste fortsätta att anpassas bättre efter arbetsmarknadens behov. Matchning av lediga platser och arbetssökande är Arbetsförmedlingens huvuduppgift. För att detta ska fungera optimalt ska Arbetsförmedlingen bland annat stimulera rörligheten för arbetssökande både geografiskt och yrkesmässigt. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Många av de intervjuade företagen inom privata näringslivet upplever att fallet i efterfrågan nu har nått sin botten. För en del har efterfrågan på varor och tjänster under det senaste halvåret börjat öka något, om än från en låg nivå. I den undersökning som gjordes under våren gav företagen en dyster bild av marknadsutvecklingen. Andelen företag som hade upplevt en minskande marknad de senaste sex månaderna var då betydligt större än andelen som haft en fortsatt god utveckling. Nettotalet, dvs andelen företag som tror på en ökande marknadsutveckling minus de som tror på en minskande var kraftigt negativt med minus 37 procent. I höstens undersökning har andelen företag som upplevt en minskande marknad sjunkit från 50 procent i våras till 31 procent och andelen som sett en ökad efterfrågan ökat från 13 till 33 procent vilket gör att nettotalet blir svagt positivt på 2 procent. Utvecklingen har dock inte gått så snabbt som företagen förväntade sig under våren. Då uppgav 41 procent att de väntade sig en bättre marknad på deras varor och tjänster i slutet av Av genomförda intervjuer uppger nu drygt 40 procent att de väntar sig en positiv marknadsutveckling på sex månaders sikt. Bedömningarna för tidsperspektivet sex till 12 månader framåt är mer osäkra men visar på en tro hos företagen att marknaden ska fortsätta förbättras. Andelen som förväntar sig en ökande efterfrågan stiger under denna tidshorisont till 56 procent. Det gör att nettotalet på ett års sikt är uppe på samma nivåer som innan konjunkturen vände med knappt 50 procent. Inom den offentliga sektorn motsvaras de privata företagens efterfrågan av behovet av samhällsfunktioner. Behovet kan exempelvis vara utökade tjänster eller platser inom skolan eller äldreomsorgen. I höstens undersökning uppger 40 procent av arbetsgivarna inom offentlig sektor att tjänsteproduktionen har minskat de senaste sex månaderna. Det är en ökning jämfört med vårens resultat då andelen var 28 procent. Minskningen har framförallt skett inom grundskola, gymnasieskola och barnomsorg, samt kommunal vård och omsorg. Bedömningarna för de kommande sex månaderna och nästkommande halvår tyder på fortsatt minskning. Främst inom grundskola och gymnasieskola.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronoberg län 5 Tabell 2: Andel av företagen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av företag som bedömer minskning Senaste 6 månader Kommande 6 månader 6 till 12 månader framöver Näringsgren Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst-09 Byggverksamhet Finansiell verksamhet, företagstjänster Handel o kommunikationer Verkstadsindustri övrig industri, utv av mineral o energiprod Jordbr, skogsbr o fiske Personl och kulturella tjänster, renhållning Utbildning, forskning Vård och omsorg Totalt Nettotalet är saldot mellan andelen företag som uppgett en ökning respektive en minskning för en viss fråga. Exempel: 40% av företagen uppger att produktionsvolymen har ökat och 10% att den har minskat (50% uppger att den är oförändrad). Nettotalet blir i det här fallet 30 (40-10=30). Av nettotalen bildas sedan tidsserier och dessa presenteras bl.a. i diagram. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning med arbetsställen med +2 anställda Lediga platser Den nedgången i den svenska ekonomin ger tydliga avtryck i efterfrågan på arbetskraft. Under andra hälften av 2008 började antalet anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen att minska. Under perioden januari oktober 2009 anmäldes platser till Arbetsförmedlingen i Kronobergs län. Det innebär en minskning med platser, motsvarande 40 procent jämfört med samma period ett år tidigare. Arbetsförmedlingen bedömer att tillströmningen av lediga jobb kommer att fortsätta att ligga på lägre nivåer. Bakgrunden är ett minskat behov av arbetskraft och att arbetsgivare i dagsläget har möjlighet att hitta kompetent arbetskraft utan att annonsera. En uppdelning av platsutvecklingen i näringsgrenar visar att nedgången berör samtliga branscher. De kraftigaste minskningarna av lediga jobb återfinns inom verkstadsindustri, tillverkningsindustri, finans och uppdragsverksamhet samt inom utbildningssektorn. Inom dessa branscher har minskningarna varit 50 procent eller kraftigare. Störst minskning av lediga platser syns inom verkstadsindustrin där inflödet minskat med 75 procent i länet. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2009, Kronobergs län. Säsongs- och trendrensade värden Källa: Arbetsförmedlingen

7 6 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronobergs län Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I höstens undersökning uppgav 50 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs, vilket kan jämföras med 48 procent i vårens undersökning. Kapacitetsutnyttjandet har alltså endast ökat marginellt trots driftsinskränkningar i form av varsel och avslutade visstidsanställningar. Andelen företag som har ett ledigt produktionsutrymme på 20 procent eller mer ligger i stort sett oförändrat på 29 procent i höstens undersökning jämfört med 31 procent i våras. Trots minskningen av antalet anställda uppger sig fortfarande nära en tredjedel av företagen i Kronoberg ha över 20 procent outnyttjad produktionskapacietet. En tredjedel av företagen i höstens undersökning uppger sig alltså kunna klara en 20-procentig efterfrågeökning utan att behöva nyrekrytera. För att sysselsättningsökningar ska bli möjliga under 2010 krävs därför en snabb och kraftig efterfrågeökning. En utveckling som Arbetsförmedlingen inte bedömer så sannolik. De efterfrågeökningar som blir aktuella under 2010 bedöms innebära ökat kapacitetsutnyttjande men väntas ändå kunna bemötas med tillgänglig personal. Tabell 3: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn Näringsgren 0 procent 1-5 procent 6-10 procent procent procent Över 30 procent Byggverksamhet 48% 16% 23% 3% 3% 6% Finansiell verksamhet, företagstjänster 13% 17% 15% 30% 13% 11% Handel o kommunikationer 14% 5% 17% 24% 21% 18% Industri 14% 17% 22% 19% 14% 16% Jordbr, skogsbr o fiske 29% 0% 29% 14% 14% 14% Personl och kulturella tjänster, renhållning 8% 15% 8% 46% 8% 15% Utbildning, forskning 33% 0% 33% 0% 33% 0% Vård och omsorg 33% 33% 33% 0% 0% 0% Totalt 18% 13% 19% 21% 14% 14% Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Högst var kapacitetsutnyttjandet i byggbranschen, där 64 procent av företagen inte kunde öka produktionen med mer än 10% innan nyrekryteringar krävs. I höstens undersökning hade 29 procent av de tillfrågade företagen ett out-nyttjat produktionsutrymme som överstiger 20 % av den totala produktionskapaciteten. Störst kapacitetsöverskott finns i industrin och privata tjänster, och då främst transport och handeln där 48 procent av transportföretagen och 37 procent av handelsföretagen uppgav sig ha mer än 20 % i outnyttjad produktionskapacitet. Trots driftsinskränkningar i form av varsel och avsltande av visstidsanställningar har fortfarande 27 procent av de tillfrågade industriföretaget ett kapacitetsöverskott som överstiger 20 %. Mot bakgrund av den fortsatt låga efterfrågan i dessaa sektorer är risken för fortsatta sysselsättningsminskningar under 2010 relativt hög.

8 Rekryteringsproblem Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronoberg län 7 I höstens intervjuer uppger 9 procent av arbetsgivarna att de har upplevt på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna. Det är en ytterligare minskning sedan den undersökning som gjordes under våren då andelen var 15 procent. Anledningen är en minskad efterfrågan på arbetskraft. Den uppmätta situationen är nu på den lägsta uppmätta nivån sedan hösten Även den dolda en 1 på arbetskraft uppvisar en fortsatt minskning. I höstens undersökning ligger den på 3 procent, jämfört med 5 procent våren 2009 och 10 procent för ett år sedan. Bara inom ett fåtal yrken upplevs det fortfarande som svårt att rekrytera yrkeserfaren och utbildad personal. Systemerare och programmerare, installationselektriker, licenssvetsare och verktygsmaskinoperatörer är de yrken där flest arbetsgivare uppger att det varit svårt att rekrytera. Det är främst inom företagstjänster och industri som arbetsgivarna inte finner den kompetens de söker, även om enskilda fall rapporteras inom samtliga branscher. Hos de offentliga arbetsgivarna är det främst inom vården som en på arbetskraft är fortsatt stor. Läkare och sjuksköterskor är de yrken som uppges ha varit svåra att rekrytera till. Tabell 2: Andel privata arbetsgivare som angett att man upplevt på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. Näringsgren (Sni 2002) Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Byggverksamhet 31% 15% 6% Finansiell verksamhet, företagstjänster 54% 25% 15% Handel och kommunikationer 18% 10% 4% Verkstadsindustri 46% 15% 12% Övrig industri och energiproduktion 23% 8% 11% Jordbruk, skogsbruk och fiske 33% 17% 0% Personliga och kulturella tjänster, renhållning 17% 10% 0% Utbildning, forskning 0% 33% 0% Vård och omsorg 50% 25% 0% Totalt 32% 15% 9% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Tabell 3: Andel offentliga arbetsgivare som angett att man upplevt på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Verksamhetsområde 2009 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Offentlig administration 47% 7% 29% Utbildning och forskning 32% 19% 23% Vård och omsorg 64% 30% 36% Summa 42% 17% 26% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten Med dold på arbetskraft inom ett arbetsställe menas att arbetsgivaren inte ens försökt rekrytera, trots att det finns behov av personal.

9 8 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronobergs län Varsel Under 2007 steg sysselsättningen i Kronoberg. Detta kan bero på länets starka beroende av tillverkningsindustrin som stod för de största sysselsättningsökningarna. Den kraftiga efterfrågeminskning som drabbat den svenska ekonomin sedan sommaren 2008 drabbade även Kronoberg. Varselutvecklingen under hösten 2008 ger en tydlig bild av detta. Under 2007 varslades sammanlagt 599 personer om uppsägning i länet. Under 2008 berördes länsbor av varsel, vilket innebär en fyrdubbling av varseltalen på bara ett år. Till oktober 2009 har 2433 personer varslats om uppsägning vilket gör att takten är i princip oförändrad. Under perioden september 2008 till april 2009 varslades personer i Kronobergs län. Av dessa blev 79 procent uppsagda enligt de uppgifter som inkommit till Arbetsförmedlingen sex månader senare. Andelen uppsagda motsvarar 2,9 procent av de sysselsatta i länet. 48 procent av de som berördes av varsel var arbetslösa sex månader efter att varslet lagts. Diagram 2: Antal personer berörda av varsel i Kronobergs län från 1992 och framåt Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i länet har under perioden 1993 och 2007 ökat från personer till personer, enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter, finns inga exakta uppgifter efter 2007, men data från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för ch 2009 indikerar att sysselsättningen fortsatt att öka fram till tredje kvartalet 2007 för att sedan minska relativt kraftigt. Sysselsättningen kommer att minska under 2009 som ett resultat av finanskrisen och en sammanfallande lågkonjunktur. Minskningen uppskattas till omkring personer. Under det kommande året väntas en svag minskning med omkring 700 personer fram till fjärde kvartalet.

10 Näringsgrenar och yrken Jord- och skogsbruk Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronoberg län 9 Inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske återfinns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning mm. Sektorerna står för ungefär 3 procent av samtliga sysselsatta i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen minskat något under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen minska marginellt eller ligga kvar på dagens nivåer. En klar majoritet av de tillfrågade företagen uppger att efterfrågan har ökat de senaste sex månaderna. Effekterna från stormarna minskar nu i påverkan på länets arbetsmarknad som behöver återgå till mer normala förhållanden. Lagren från stormarna är nu nästan slut och återbeskogningen av hyggen börjar till stora delar bli klar. Det skapar åter ett behov av avverkning i länet. Marknaden börjar stabiliseras men är fortsatt beroende av utvecklingen inom byggbranschen, där en ökning inom nybyggnation behövs även om renoveringsarbeten till viss del har kunnat stå emot nedgången. Försvagningen av den svenska kronan har lett till att skogsbruket och träindustrin i landet har haft konkurrensfördelar. Om detta marknadsläge kommer att stå sig över tid är idag dock osäkert och beror på hur snabbt byggandet i USA och Europa tar fart igen. Under det senaste året har inget av de företag som deltog i undersökningen upplevt arbetskrafts. Signaler från andra aktörer än de som direkt ingår i undersökningen tyder på att det fortfarande på vissa håll fortfarande är svårt att rekrytera skogsmaskinförare och skördarförare. I Kronoberg är åldersstrukturen inom branschen sådan att det kan komma att bli en del pensionsavgångar de närmaste åren. Prognos: Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta inom jordoch skogsbruket beräknas bli oförändrat under det kommande året. Industri Den svenska exportindustrin har mött det värsta efterfrågebortfallet sedan 1930-talet, men en viss förbättring av exportorderingången har nu noterats under flera månader i följd. I Kronobergs län är av tradition industrin en stor bransch som sysselsätter många människor. Inom tillverkningsindustrin brukar verkstadsindustrin särredovisas och inom den ligger bland annat fordonsindustrin som har drabbats värst under lågkonjunkturen. Transportsmedelbranschen med berörda underleverantörer är en del av branschen som har drabbats hårt av förra höstens konjunkturnedgång. Känslighet för den globala konjunkturen, exportberoende och finansiell oro har lett till att efterfrågan har minskat kraftigt. Efterföljden har resulterat i omfattande personalnedskärningar. Branschen hade fram till oktober 2009 varslat personer om uppsägning vilket utgör 66 procent av samtliga varsel som inkommit till Arbetsförmedlingen under året. Av dessa stod verkstadsindustrin för drygt 60 procent med transportmedelsindustri och metall- och maskintillverkning som fortsatt värst drabbade. I höstens intervjuer har dock andelen företag som uppger att marknaden fortsatt att försämras under det senaste halvåret minskat från 67 procent till 45 procent. Den negativa utvecklingen har dock fortsatt för en relativt stor andel av länets industriföretag. Andelen som upplev en ökande marknad har ökat från 10

11 10 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronobergs län procent i våras till 25 procent i höst, vilket fortfarande är låga nivåer. Under kommande sex månader stiger andelen som tror marknaden ökar till knappt 40 procent och på ett års sikt tror 59 procent att efterfrågan på varor och tjänster ska öka. Det är i dagsläget stor skillnad mellan företag gällande var i konjunkturcykeln man befinner sig. De större företagen är mer försiktiga i sina framtidsprognoser, medan små och medelstora företag bedömer att botten är nådd och tror på en större efterfrågan på sina produkter. Antalet förfrågningar hos företagen har börjat öka men det tar längre tid till avslut i affärerna och beställningarna har mindre omfattning. De flesta företagen kan i dagsläget öka sin produktion avsevärt innan det krävs nyanställningar av personal. Färre företag ligger idag nära kapacitetstaket i förhållande till personal än i våras. Under det kommande året förväntas främst ersättningsrekryteringar bli aktuella och till viss del återanställs även tidigare varslad personal. Företagen bedömer att de kommer behöva rekrytera verktygsmaskinoperatörer, svetsare, maskinoperatörer inom trävaruindustri samt montörer inom metall, gummi och plast. Verkstadsindustrin är den bransch som sett tydligast konsekvenser av konjunkturnedgången sedan hösten Under de senaste sex månaderna uppger fortfarande knappt hälften av tillfrågade företag att efterfrågan på varor och tjänster har fortsatt att minska. Det är en fortsatt mycket hög nivå men lägre än i den undersökning som gjordes i våras då andelen var över 70 procent. Branschens bedömning av utvecklingen de kommande sex månaderna är mer optimistisk, även om den är fortsatt försiktig jämfört med de bedömningar som gjordes före hösten Andelen företag som tror att efterfrågan kommer att öka närmaste halvåret stiger från 12 till 39 procent. På ett års sikt bedömer 60 procent av företagen att marknaden ska utvecklas positivt. Antalet sysselsatta inom verkstadsindustrin har minskat kraftigt under senaste tolv månaderna. Bristen på arbetskraft har minskat ytterligare sedan vårens undersökning. I höst svarar 12 procent av företagen inom branschen att de upplevt arbetskrafts vid rekryteringar. Inom många av de yrken där det tidigare varit svårt att rekrytera finns nu bättre tillgång på arbetskraft. Prognos: På ett års sikt väntas utvecklingen i branschen bli mer stabil. Arbetsförmedlingen bedömer att en fortsatt svag minskning av antalet anställda väntas under året då det kommer ta tid innan konjunkturen vänder och det finns ett fortsatt kapacitetsöverskott. Byggnadsverksamhet Byggbranschen har haft en mycket stark efterfrågan de senaste åren men under förra hösten vände trenden. Finanskrisen drabbade byggbranschen hårt och bostadsbyggandet minskade kraftigt när bankernas stramare kreditgivning innebar ökade svårigheter för kunderna att få lån. Det permanentade ROT-avdraget under 2009 har dock inneburit en ökad efterfrågan på reparationsarbeten, vilket främst gynnar de mindre byggföretagen. De större företagen i branschen får dock en fortsatt låg efterfrågan beroende på det minskade husbyggandet. Bland företagen i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning finns dock nu en ökad optimism i branschen. 23 procent av byggföretagen i länet uppger att efterfrågan på deras varor och tjänster har minskat under de senaste 6

12 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronoberg län 11 månaderna, medan 32 procent har upplevt ökad efterfrågan. Detta kan jämföras med vårens undersökning, då 39 procent av företagen hade haft en minskad efterfrågan och endast 3 procent upplevt ökad efterfrågan. Byggföretagens bedömning om den framtida efterfrågeutvecklingen är också mer optimistisk än i våras. I vårens undersökning trodde 12 procent av byggföretagen att efterfrågan skulle öka på ett års sikt, medan motsvarande andel i höstens undersökning uppgick till 39 procent. Den låga efterfrågan har också till följd att arbetskraftsen minskat betydligt i branschen. Hösten 2008 uppgav 29 procent av företagen i barnschen att de upplevt arbetskrafts. Motsvarande siffra för våren som var 15 procent och har under hösten fallit ytterligare när endast 6 procent av de tillfrågade byggföretagen upplevt någon form av arbetskrafts. Problemet med lärlingsplatser har tilltagit, främst bland elektriker och många ungdomar har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta har minskat avsevärt under det senaste året och nedgången fortsätter i år men en viss sysselsättningsuppgång kan komma redan i slutet av Prognos: Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta har minskat avsevärt under det senaste året och nedgången fortsätter i år men en viss sysselsättningsuppgång kan komma redan i slutet av Privat tjänsteproduktion Sysselsättningen inom branschen har påverkats i stor utsträckning av de senaste årens högkonjunktur, inte minst för att utvecklingen inom branschen är starkt kopplad till efterfrågan inom industrin och bygg. När marknadsutvecklingen är stark inom bygg- och industrisektorn koncentrerar man sina resurser på själva produktionen och köper externa tjänster. På samma sätt påverkas branschen av den kraftigt dämpade efterfrågan inom tillverkningsindustrin. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer fortsätta minska fram till sista kvartalet 2010, om än marginellt. Nedgången i konjunkturen har påverkat handeln i hela länet i takt med hushållens minskade konsumtion, men en efterfrågeökning noterades i somras. Handeln gynnades då av den svaga valutan och sommarhalvåret innebar en ökad efterfrågan, när utländska turister kom till länet samtidigt som fler svenskar semestrade och handlade hemma. Denna säsongseffekt har nu avtagit och handeln upplever sammantaget en fortsatt låg efterfrågan. I vårens undersökning uppgav 82 procent av företagen att efterfrågan varit oförändrat låg eller minskande under de senatse 6 månaderna, medan motsvarande uppgift från höstens undersökning är 57 procent. 43 procent av företagen i branschen hade alltså upplevt en efterfrågeökning under de senaste 6 månaderna. Hur stor del av denna som beror på valutaeffekten är svårt att avgöra. Livsmedelshandeln tror på en god tillväxt medan sällanköpsvaru- och partihandel ser en oförändrat låg efterfrågan. Kapacitetsutnytjandet är fortsatt mycket lågt, och mer än vart tredje företag inom handeln har mer än 20 % i outnyttjad kapacitet innan de behöver nyrekrytera.

13 12 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronobergs län Prognos: Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom handeln har minskat och bedöms vara oförändrad under Efterfrågan på transporttjänster har minskat avsevärt till följd av industri- och byggsektorns nedgång men även av den svaga efterfrågan inom handelsnäringen. När de viktigaste kunderna för transportbranschen alla upplever minskad efterfrågan på sina varor och tjänster, drabbas transportnäringen hårt av lågkonjunkturen. Kopplingar till industri och handel gör att en klar majoritet av de tillfrågade transportföretagen har upplevt en oförändrat låg eller minskad efterfrågan under det senaste halvåret. Kapacitetsutnyttjandet är det lägsta i länet och nära hälften av transportföretagen (48 procent) uppgav sig ha ett outnyttjat produktionsutryme på 20 % eller mer. För det kommande halvåret och även på ett års sikt ser tron på framtiden något ljusare ut även om bedömningarna är fortsatt försiktiga. Antalet anställda har minskat under året som varit till följd av en fortsatt svag efterfrågan i industrin och handel. Arbetsgivarna inom branschen har relativt små problem att rekrytera. Inför framtiden finns dock en fortsatt oro inför den kommande generationsväxlingen som kan bli ett problem inom transportnäringen i något högre grad än i andra branscher. Prognos: Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom transportbranschen förväntas vara oförändrat under prognosperioden. Inom finans- och uppdragsverksamheten har sysselsättningen ökat kraftigt de senaste fem åren. IT-konsultbranschen och bemanningsföretagen är de verksamheter som främst gynnats av att industrin köper externa tjänster, vilket också innebär att dessa verksamheter är särskilt känsliga för efterfrågeminskningar i industrin. När många företag i tillverkningsindustrin upplevt en kraftigt dämpad efterfrågan under det senatse året innebär detta också att uppdragsverksamheternas tjänster efterfrågas i betydligt mindre utsträckning än under högkonjunkturen Efter flera år av tillväxt kan nu en klar avmattning i efterfrågan på tjänster från uppdragsverksamheten noteras, mycket beroende av den svaga efterfrågan i industrin och byggsektorn. Samtidigt som arbetskraftsbehovet minskar ökar kompetenskraven successivt i, framför allt, IT-branschen och ofta efterfrågas multikompetenser. Utvecklingen i uppdragsverksamheterna beror dock i stor utsträckning på vilka kunder företagen har. Tjänsteföretag som uteslutande haft uppdrag i verkstadsindustrin kommer att drabbas av efterfrågeminskning i betydligt större utsträckning än de vars kunder finns i mindre konjunkturkänslig verksamhet. Flera IT-företag uppger sig fortfarande ha en god eller mycket god efterfrågan och här råder fortfarande på nyckelkompetenser. Callcenterverksamheten är en bransch med hög personalomsättning och låg medelålder, vilket gör att branschen har en ständig efterfrågan, men heller inga egentliga rekryteringsproblem. Prognos: Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom branschen förväntas förbli oförändrad till slutet av Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Högkonjunkturen ledde till en ökning av efterfrågan på dessa typer av tjänster, framförallt inom konferensverksamheten, den här delen av branschen är extra konjunkturkänslig och har påverkats

14 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronoberg län 13 kraftigt av nedgången. Besöksnäringen har dock under sommaren gynnats av den svaga svenska valutan. När svenska varor och tjänster blir billigare lockas utländska turister hit samtidigt som den relativt sett dyra euron innebär att svenskar turistar hemma i större utsträckning. Under vinterhalvåret förväntas branschen återigen drabbas av minskad efterfrågan på affärsresande och konferensverksamhet. Sysselsättningen är säsongsbetonad och deltidsintensiv vilket kan bidra till rekryteringsproblem i branschen. Prognos: Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen förväntas förbli oförändrat låg under prognosperioden i och med att hushållens disponibla inkomst minskar samt företagens ökande besparingskrav. Offentlig verksamhet Den ekonomiska situationen för kommuner och landsting har förbättrats något. Tillfälliga förstärkningar i form av statsbidrag har givits för 2010, men eftersom konjunkturstödet är av engångskaraktär, kvarstår problemen för 2011 och framåt. De kommunala budgetarna minskar stadigt i takt med att skatteinkomsterna försvagas. Antalet arbetade timmar minskar och kostnaderna ökar påtagligt på grund av ökad arbetslöshet. Det sker genom stigande kostnader för försörjningsstöd och ökade kostnader för olika kommunala aktiviteter för de som blir utan arbete. Kommunerna anger att det finns en övertalighet av personal i förhållande till budget. Den största övertaligheten noteras inom grundskolan, gymnasieskolan samt inom barnomsorgen. Under det kommande året kommer antalet personalavgångar, inom kommunal verksamhet att överstiga antalet rekryteringar. Utbildning och forskning Till denna sektor hör förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällena finns till stor del inom den offentliga sektorn men friskolorna fortsätter att öka. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta minskat det senaste året. Grundskolan har stått för den största minskningen, men även barnomsorg och gymnasieskola sysselsätter färre. Övertalighet i förhållande till budget finns idag inom grundskolan, gymnasieskolan och barnsomsorgen. Under det kommande året väntas dock antalet sysselsatta förbli oförändrat för utbildningssektorn totalt. Det finns dock skillnader i förväntad utveckling inom olika typer av verksamhet. Minskningar väntas inom gymnasieskola och grundskola, medan en viss ökning av sysselsatta väntas inom barnomsorgen. Trenden att allt fler ungdomar söker sig till skolor i de större kommunerna eller till friskolor gör att övertaligheten drabbar mindre kommuner i länet hårdare. Planerade rekryteringar är färre än kommande avgångar. Arbetsgivarna inom sektorn planerar att främst rekrytera grundskolelärare, förskollärare och barnskötare, men till viss del även gymnasielärare i allmänna ämnen och yrkesämnen. Bristsituationerna inom utbildningssektorn är små. Ett antal kommuner har rapporterat att det varit svårigheter att rekrytera gymnasielärare i yrkesämnen och grundskollärare i praktiska och estetiska ämnen samt till viss del förskollärare under året som gått.

15 14 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronobergs län Prognos: Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen förväntas minska under prognosperioden. Vård och omsorg Inom vård och omsorg hittar vi yrkesroller som undersköterskor, läkare, tandläkare med flera. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat något i länet. Minskningarna har främst skett landstingets primärvård. Det kommande året väntas främst undersköterskor, sjuksköterskor med specialistkompetens och läkare rekryteras. Avgångarna inom vård och omsorgsverksamheten kommer dock att överstiga rekryteringarna och på ett års sikt väntas antalet sysselsatta inom vården fortsätta minska. Den största minskningen väntas inom kommunal vård och omsorg, inom denna verksamhet redovisas även den största övertaligheten. En mindre minskning väntas även inom landstingets lasarettsvård. Inom primärvård och tandvård väntas antalet sysselsatta ligga kvar på dagens nivåer. Läkare och sjuksköterskor har upplevts som svårrekryterade i länet. Under de kommande åren väntas stora pensionsavgångar både inom många kommuner och inom landstinget. Detta kommer att medföra ett rekryteringsbehov på ett par års sikt. Bland annat inom kommunal äldreomsorg gör kommande stora pensionsavgångar tillsammans med ett lågt antal sökande till omvårdnadsprogrammet att det finns en oro för kommande personalförsörjning. Personalförsörjning är därför en prioriterad fråga för att hitta rätt kompetens till de ersättningsrekryteringar som kommer att behövas. Prognos: Arbetsförmedlingen bedömmer att sysselsättningen kommer att minska under prognosperioden. Offentlig förvaltning Inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Det senaste året har antalet sysselsatta ökat svagt. Inför nästkommande år väntas sysselsättningen öka något ytterligare. Främst behöver det rekryteras polisaspiranter. Inom andra myndigheter planeras för en viss ersättningsrekrytering. Bristsituationerna inom sektorn rör endast enskilda kompetenser. Prognos: Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen förväntas öka marginellt under prognosperioden.

16 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronoberg län 15 Tabell 4: Sysselsättningsutvecklingen till slutet av 2010 Bransch/näring Förväntad utveckling till årsskiftet 2010/2011 Industri, jord och skog Bygg- och anläggningsverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang, personliga tjänster Finans- och uppdragsverksamhet Utbildning Vård och omsorg Offentlig förvaltning Summa Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, lönebidrag samt nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Hur arbetskraften kommer att utvecklas de kommande två åren är ovanligt svårbedömt eftersom konjunktur och strukturella förändringar verkar i olika riktning. Befolkningsutveckling Ramarna för arbetskraftens utveckling bestäms av utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. Under 2008 har befolkningen i Kronobergs län ökat med 1437 personer till vid årsskiftet 2008/2009. Ökningen beror framför allt på att fler personer har flyttat in till länet än som flyttat ut, men även på att födelsetalet överstigit dödstalet. I arbetsför ålder, som räknas mellan år, ökade befolkningen med drygt 850 personer. Under det kommande året har länet en allt större andel i befolkningen som går i pension, samtidigt som tillskottet från de ungdomar som träder in på arbetsmarknaden inte är lika stort. Nytillträdande på arbetsmarknaden består till stor del av personer i grupperna ungdomar och invandrare, hos vilka deltagandet i arbetskraften är mindre än hos genomsnittliga befolkningen.

17 16 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronobergs län Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Antalet nybörjare vid universitet och högskolor ökade höstterminen 2008 jämfört med 2007 och bedöms ha ökat ytterligare höstterminen I Kronobergs län var antalet nyfödda högst år 1990 och 1991 vilket innebär att antalet sökande till högre utbildning bör fortsätta att öka ännu några år. Denna effekt förstärks för närvarande av att personer som förlorar sin anställning ofta ser studier som ett bra alternativ till arbetslöshet. Antalet studerande vid den kommunala vuxenutbildningen har minskat under senare år och utbildningarna har ändrat inriktning. Fler yrkesinriktade utbildningar startas och samarbete mellan kommuner sker i större omfattning. Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet kommer att öka under både 2009 och 2010 jämfört med tidigare antaganden. Detta till följd av den försämrade situationen på arbetsmarknaden. Det innebär även att antalet personer i arbetskraften minskar men att arbetslösheten samtidigt hålls nere. Arbetsförmedlingen utgår också ifrån att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program kommer att öka under 2009 och 2010 jämfört med åren innan. Mest efterfrågat bland arbetssökande är arbetsmarknadsutbildning som innebär en kompetenshöjning och praktikplatser som ger den arbetssökande chansen att visa sina färdigheter på en arbetsplats. Färre får ersättning från sjuk- /arbetsskadeförsäkringar Ohälsotalet har minskat stadigt i Kronobergs län under de senaste åren och länet är ett av de som har lägst ohälsotal. I juli 2008 var ohälsotalet 2 33,1 och i juli 2009 hade det minskat till 31,0. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning på heltid i Kronobergs län ökade dock svagt under förra året. I december 2008 uppgick antalet till Det är omkring 220 personer färre än året innan, vilket har resulterat i ett tillskott till arbetskraften i länet. Fram till oktober 2009 har antalet personer minskat ytterligare och var då personer. Under 2010 väntas även förändrade regelverk hos Försäkringskassan ge ett tillskott till arbetskraften då fler personer inte får sjukersättning och då kommer att räknas till arbetskraften. Inflödet under 2010 väntas bli relativt stort och ge ett tillskott till arbetskraften. Ökningen av arbetskraften planar ut under 2009 Med det underlag som för närvarande finns att tillgå enligt ovan är Arbetsförmedlingens bedömning att antalet personer i arbetskraften minskar något under 2009 och förväntas öka med 200 personer under Ohälsotalet mäts som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna

18 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronoberg län 17 Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten låg på en låg nivå under hela 2007 och en bit in i Vid tredje kvartalet 2008 började arbetslösheten att öka och har sedan ökat i allt snabbare takt fram till tredje kvartalet Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten kommer att fortsätta öka under sista kvartalet 2009 och även under 2010, men då i en betydligt lugnare takt. Antalet personer i aktivitetsstöd har ökat kraftigt i länet fram till tredje kvartalet 2009 och bedöms öka ytterligare under både 2009 och Däremot förväntas utvecklingen av antalet personer i arbete med stöd vara relativt oförändrad, möjligen sker en viss minskning under prognosperioden kopplad till en fortsatt låg efterfrågan på arbetskraft under det kommande året. Tabell 5: Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd. Utfall 2007, prognos för 2008 och 2009 Arbetslösa, i program med aktivitesstöd och i arbete med stöd Skattning av antalet arbetslösa, antalet i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd som kvartalsgenomsnitt samt procentuell förändring ett år bakåt. Arbetslösa Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2007 kv kv kv kv kv % 953-2% % 2008 kv % % % 2008 kv % % % 2008 kv % % % 2009 kv % % % 2009 kv % % % 2009 kv % % % Prognos 2009 kv % % % 2010 kv % % % 2010 kv % % % 2010 kv % % % 2010 kv % % % Arbetslöshetens struktur Den öppna arbetslösheten och antalet personer i program med aktivitetsstöd ger tillsammans en tydlig bild av hur antalet aktivt arbetssökande som står utanför arbetsmarkanden utvecklas i länet. I följande text och i tabellen ovan redovisas därför förändringen av dessa två grupper tillsammans. Till stora delar har försämringen av länets arbetsmarknad berört de arbetsområden som domineras av män. Det avspeglas i att arbetslösheten för män har ökat kraftigare än för kvinnor. Under tredje kvartalet i år stod männen för knappt 60 procent av samtliga personer som var arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Andelen män var något högre än andelen kvinnor även för ett år sedan, under det senaste året har skillnaderna växt ytterligare. Under de kommande åren väntas kvinnorna stå för en allt större andel av ökningen då konjunkturnedgången även påverkar anställda inom offentlig sektor samt den privata tjänstenäringen i ökad utsträckning inom vilka många kvinnor arbetar.

19 18 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronobergs län Ungdomarna i länet är en grupp som drabbas hårt av den försämrade arbetsmarknaden men en kraftig ökning av antalet i arbetslöshet eller program som följd. Gruppen är av tradition konjunkturkänslig, med en svagare anknytning till arbetsmarknaden och drabbas ofta hårdare än andra grupper i lågkonjunktur. De är på väg in på arbetsmarknaden för första gången och saknar i många fall arbetslivserfarenhet och kontakter vilket gör det svårare för dem att konkurrera om jobben. Yngre får dessutom ofta gå före äldre vid uppsägningar och många har tidsbegränsade eller andra mer osäkra anställningar vilka brukar försvinna tidigt i en konjunkturnedgång. Det är dessutom för närvarande relativt många ungdomar i länets befolkning, och när många samtidigt ska träda in på arbetsmarknaden påverkar det antalet arbetslösa i denna grupp. Andelen ungdomar i arbetslöshet eller program har ökat i länet under året som varit och ligger nu på knappt 27 procent, vilket är ett par procent över nivån i riket. Ytterligare ett tecken på att det i dagsläget är svårare för många att ta sig ut på arbetsmarknaden är att andelen som är långtidsarbetslösa har ökat, under tredje kvartalet hade 12,5 procent av de arbetslösa varit det i mer än 100 dagar. I likhet med ungdomarna är många utlandsfödda nytillträdande på arbetsmarknaden och har en svagare anknytning till denna. Därför drabbas även de ofta hårdare än andra grupper vid en konjunkturnedgång. Andelen utlandsfödda av dem som är arbetslösa eller i program i länet var under tredje kvartalet 33 procent och har under det senaste året minskat något. Utvecklingen kan förklaras av att sysselsättningen alltid har varit lägre bland utlandsfödda än bland svenskfödda och svenskfödda därmed är den grupp som har drabbats kraftigare av arbetslöshet sedan lågkonjunkturen inleddes. Av de i gruppen som är arbetslösa har dock andelen som är långtidsarbetslösa ökat från 33 till 41 procent och låg under tredje kvartalet drygt 7 procent över nivån i riket. På en arbetsmarknad med stigande arbetslöshet och ökad tillgång till arbetskraft skärps kraven på utbildning vid rekryteringar. Det får den konsekvensen att arbetssökande med låg utbildningsnivå får det svårare att komma ut på arbetsmarknaden. Ökningen av arbetslösheten slår just hårdast mot personer som har högst gymnasieutbildning. Men den drabbar också eftergymnasialt utbildade. Vid jämförelse mellan tredje kvartalet 2008 och motsvarande period 2009 har antalet arbetslösa och program ökat med 146 procent för dem med gymnasial utbildning och med 92 procent för dem med eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten för dem med kort utbildning ökar inte lika snabbt, vilket är normalt vid början av en försvagning av arbetsmarknaden. En ökning väntas för dessa, men den kommer senare i konjunkturcykeln och beror främst på att de ofta blir arbetslösa en längre tid. Utbildningsnivån har stor betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. 30 procent av befolkningen har en eftergymnasial utbildning, jämfört med övriga rikets 33 procent. Omkring 25 procent av länets 20-åringar saknar avslutad gymnasieutbildning. Slutbetyg från gymnasieskolan krävs inom allt fler yrken. Det innebär att de som saknar gymnasiekompetens även i fortsättningen kommer ha svårt att hitta ett arbete.

20 Fakta om prognosen Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Kronoberg län 19 Syfte Arbetsförmedlingen gör prognoser på länsnivå två gånger per år. Syftet med prognosarbetet är att ge fördjupad information om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, samt att fungera som ett planeringsunderlag för verksamheten inom Arbetsförmedlingen. Urval Undersökningen baseras på ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Med arbetsställe avses ett företags lokala arbetsplats. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställestorlek och län. Samma urval används i cirka två år innan det byts ut mot ett nytt. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort, vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I höstens undersökning bestod urvalet av arbetsställen i hela riket, svarsfrekvensen blev 73 procent. I Kronobergs län var urvalet 356 arbetsställen och svarsfrekvensen uppgick till 87 procent. För de kommunala och landstingens verksamheter är undersökningen en totalundersökning och i den statliga sektorn görs ett mindre antal intervjuer. I Kronobergs län bestod urvalet i höstens undersökning av 59 offentliga verksamheter och svarsfrekvensen uppgick till 97 procent. Metod Undersökningen utförs genom intervjuer med företagens arbetsställen, vid besök eller per telefon. Fördelen med att använda intervjuer snarare än postenkäter är att den ansvarige arbetsförmedlaren får möjlighet att ställa följdfrågor, vilket även minimerar risken för missförstånd. Respondenterna uppmanas att bortse från säsongsberoende förändringar. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd, arbetsgivarna har dock ingen juridisk skyldighet att lämna dessa uppgifter. Resultatet av undersökningen utgör den främsta grunden för prognosbedömningarna, men även andra faktorer som påverkar arbetsmarknaden vägs in i analysen. De beräkningar och slutsatser som presenteras i prognosen bygger således på Arbetsförmedlingens egna slutsatser om arbetsmarknadens förväntade utveckling. Definitioner I prognosen definieras arbetskraften som summan av sysselsatta enligt SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU, samt antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd inskrivna på Arbetsförmedlingen. För att vara inskriven som arbetslös på Arbetsförmedlingen skall man stå till arbetsmarknadens förfogande. Sysselsatta enligt AKU är de som under en given vecka arbetade minst en timme eller var tillfälligt frånvarande från arbete. De personer som står utanför arbetskraften är studerande, sjukskrivna etc. Under 2005 genomfördes ett antal förändringar i AKU, vilket medfört att det inte finns jämförbara siffror på länsnivå längre tillbaka i tiden. AKU är en urvalsundersökning, vilket medför en viss osäkerhet som resulterar i att de förändringar som uppstår ofta befinner sig inom den statistiska felmarginalen. Vid redovisning av den relativa arbetslösheten används antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen i relation till befolkningen år. Motsvarande gäller för det relativa antalet sökande i program med aktivitetsstöd samt i arbete med stöd.