spårelement i svensk och importerad mat Lars Jorhem, fd kemist Livsmedelsverket 1973 2012 Metallanalyser Analysmetoder Standardisering av metoder Analytisk kvalitetssäkring Lagstiftning Vad gör man på Livsmedelsverket? Livsmedelsverkets metall/elementar analyser görs för att få svar på specifika frågeställningar! Det betyder att det inte görs regelbundna eller kontinuerliga undersökningar av till exempel importerade, konserverade eller massproducerade livsmedel. En specifik frågeställning kan naturligtvis innebära regelbunden kontroll av en/flera produkter under en kortare eller längre tidsperiod! 1
Tungmetaller och spårmetaller/ element Tungmetall Avser vanligen metaller med en densitet >5kg/dm 3 Men uttrycket är inte standardiserat, så tolkningen är fri! Uppfattas negativt då det oftast förknippas med toxiska metaller som bly, kadmium och kvicksilver, men omfattar också essentiella metaller som koppar och zink Spårmetall Avser vanligen metaller som är essentiella i mycket små mängder, t ex koppar och zink (hur små är mycket små mängder?) Men uttrycket är inte standardiserat, så tolkningen är fri! Uppfattas positivt men kan också omfatta toxiska metaller som kadmium och kvicksilver Det är alltså en viss begreppsförvirring! Dessutom är essentiella metaller också toxiska om dosen är tillräckligt stor! 2
Vad spår av innebär har förändrats med tiden och analysteknikens utveckling. Tidigare menade man ungefär halter någonstans runt <100 mg/kg. Idag skulle man nog snarare säga <10, eller kanske <1 mg/kg ( kanske t o m 0,001 mg/kg) Är också beroende av vilket element/metall som avses Stort och litet Vanligen uttrycks metallresultat i mg/kg, men ofta skrivs det som ppm (parts per million, dvs miljondelar). Är halterna lägre än mg/kg så uttrycks de i µg/kg, som då motsvarar ppb (parts per billion, dvs miljardelar). Det kan vara svårt att visualisera vad ett ppb motsvarar. Ett ppb motsvarar ungefär 0,5 ml (=ett halvt kryddmått) i en 25 meters simbassäng (~500 m 3 ) Eller c:a 40 cm av avståndet till månen (c:a 400 000 km), 3
Livsmedel i Sverige Huvudsakligen Svenska Spannmål Mjölkprodukter Rotfrukter Animalieprodukter Öl Huvudsakligen Import Risprodukter Grönsaker Fisk Animalieprodukter Vin EU har gränsvärden och intagsrekommendationer för olika livsmedel och för ett antal metaller Kommissionen beslutar om gränsvärden (ML s) för bly, kadmium, tenn och kvicksilver i ett antal olika livsmedel i samråd med medlemsländerna. Dessa ML s bestäms primärt ur ett handelsperspektiv. EFSA (European Food Safety Authority)ger ut rekommendationer om tolerabelt veckointag (TWI) av ett antal metaller. TWI baseras på vetenskaplig grund. 4
Vad har man då kommit fram till gällande bly inom Kommissionen och EFSA? Kommissionens ML s för bly: Mjölk och mme: 0,020 mg/kg Kött från tamdjur: 0,10 mg/kg Rotfrukt och potatis: 0,10 mg/kg Baljväxter/spannmål: 0,20 mg/kg Vin 0,20 mg/kg Bladgrönsaker: 0,30 mg/kg Kött från fisk: 0,30 mg/kg Musslor : 1,5 mg/kg Kosttillskott: 3,0 mg/kg EFSA s TWI för bly: < 2010 = 25 µg/kg/bw/week (= 2 mg/80 kg person/vecka) > 2010 = inget tröskelvärde fastställt. Dvs ingen undre gräns (~ Nolltolerans) Bly i maten: En framgångssaga! Även dom gamla grekerna Dom stackars romarna regnvatten, blykärl Över århundradena: Kvarnstenar, vintunnor, målarfärg, matfusk, medicin Industrialismen: Direkt/indirekt förgiftning Konservburken Stadig blykälla sedan 1810 talet Bilen blytillsats i bensinen KATASTROF!!! 1980 90 talen Segern är vår! eller? 5
Bly i (vegetabiliska) livsmedel Produkt Blylödda konserver (Både svenskt och importerat) Främst frukt och grönsaker, men även fisk (e.g. sardiner) och kött (e.g. corned beef och skinka) Blyfria konserver (Frukt och grönsaker) Färska produkter (Främst frukt och grönsaker) Halt i mg/kg ~0,3 ( 0,1 5) 0,02 (<0,02 0,1) 0,02 (<0,02 0,5) Bly i vegetabiliska livsmedel Produkt Halt i mg/kg EU s ML i mg/kg Potatis SE <0,010 0,10 Vete SE (fullkorn, mjöl, bröd) <0,020 (<0,020 2) 0,20 Ris (alla sorter) <0,02 (<0,02 0,1) 0,20 Vin 1980 93 Europa 0,1 (0,03 0,6) 0,20 Vin 1980 93 Nya världen 0,05 (0,01 0,1) 0,20 Vin 2003 Europa 0,03 0,20 Öl 0,01 (0,001 0,05) 6
Bly i animaliska livsmedel Produkt Halt i mg/kg EU s ML i mg/kg Kött tamdjur <0,005 (<0,005 0,13) 0,10 Mjölk (all) <0,005 Njure/lever gris 0,05 Njure/lever ko 0,1 Njure häst 0,1 Lever häst 0,3 Kött från fisk: 0,01 (<0,005 0,1) 0,30 Kött från skaldjur 0,01 0,02 0,50 Musslor/ostron 0,1 0,6 1,5 VILT! 7
Flint, Michigan Bly, Slutsatser Befolkningens blodblyhalt har sedan 1990 talet sjunkit radikalt Ingen av de livsmedelsgrupper som livsmedelsverket har analyserat har idag en anmärkningsvärt hög blyhalt. Storkonsumenter av viltkött bör iaktta en viss försiktighet (och tugga försiktigt!) Man går aldrig säker för överraskningar 8
Och vad gäller för kadmium? Kommissionens ML s för Cd: Modersmjölksers.: 0,020 mg/kg Kött från tamdjur: 0,050 mg/kg Frukt och grönsaker 0,050 mg/kg Rotfrukt och potatis: 0,10 mg/kg Spannmål(ej vete/ris):0,10 mg/kg Vete och ris: 0,20 mg/kg Bladgrönsaker: 0,20 mg/kg Kött fr. fisk: 0,050 0,25 mg/kg Lever från tamdjur: 0,50 mg/kg Njure från tamdjur: 1,0 mg/kg EFSA s TWI för Cd: > 2009 = 2,5 µg/kg bw/week (= 0,2 mg/80 kg person/vecka) Befolkningens nuvarande intagsnivå behöver reduceras Kadmium i i maten: En tveksam historia! Upptäcktes 1817 Förekommer naturligt i varierande halter i berggrunden och i sediment. Beständiga gula röda färgpigment Sprids genom atmosfäriskt nedfall Kan spridas med konstgödsel Rökare får i sig stora mängder kadmium Mycket stora variationer i livsmedel 9
Kadmium i vegetabilier Produkt Halter i mg/kg EU s ML i mg/kg Bladgrönsaker 0,005 0,04 0,03 Grönsaker (0,005 0,03) 0,01 Frukt <0,01 0,01 Bär 0,01 (0,001 0,07) 0,20 Odlad svamp (SE + Imp ) 0,01 0,2 0,20 Vete och ris 0,06 och 0,03 0,20 Vildväxande svamp 0,01 1,2 Fröer och nötter 0,002 1 Kadmium, bly och nickel i vildväxande svampar(mg/kg) Svampsort Kadmium Bly Nickel Smörsopp 0,02 0,02 0,03 Fårticka 0,05 0,03 1 Gul Kantarell 0,06 0,08 0,1 Blodriska gran 0,07 0,03 0,03 Vårtig röksvamp 0,1 1,5 0,06 Karl Johan 0,2 0,03 0,1 Fjällig bläcksvamp 0,2 0,04 0,01 Trattkantarell 0,2 0,03 0,04 Stolt fjällskivling 0,2 0,7 0,03 Rynkad tofsskivling 1,3 0,03 0,03 Kungschampinjon 12 0,4 0,06 10
Kadmium, bly och nickel i ifröer och nötter (mg/kg) Produkt Kadmium Bly Nickel Pumpafrökärnor 0,01 0,03 Sesamfrön 0,02 <0,01 0,5 Hampafrö 0,03 <0,01 7 Solrosfrön 0,3 0,02 2 Linfrö 0,4 0,01 2 Vallmofrön vita 0,07 <0,01 0,2 1 Vallmofrön blå 0,9 0,05 0,8 Valnötter <0,003 <0,012 1 Pistagenötter 0,005 0,04 1 Hasselnötter 0,01 <0,005 Pinjenötter (frön) 0,2 0,05 2 Kadmium i animalier Djurslag Halt i mg/kg EU s ML Kött tamdjur <0,005 0,050 Lever gris 0,05 (0,01 0,2) 0,50 Njure gris 0,15 (0,01 0,9) 1,0 Lever nöt 0,1 (0,01 0,8) 0,50 Njure nöt 0,5 (0,02 6) 1,0 Kött häst (+mula) 0,04 (0,01 0,12) 0,20 Lever häst 2 (0,6 4) 0,50 Njure häst 18 (4 31) 1,0 11
Kadmium i fisk och skaldjur Djurslag Halt i mg/kg EU s ML Vanliga fiskar 0,005 0,050 Tonfisk 0,02 0,10 Räkor maskinrensade 0,03 0,5 Räkor handskalade 0,15 0,5 Räkor lever 4 Krabba kött 0,05 (0,01 3) 0,5 Krabba lever 25 3 65 Musslor 0,4 1,0 Kadmium, Slutsatser: Lever och njure innehåller förhållandevis mycket kadmium. Inte minst vilt! Vissa vildväxande svampar kan innehålla mycket kadmium. Exempelvis Rynkad tofsskivling och Kungschampinjon Skaldjurens hepatopankreas (kallas i EU s lagstiftning också brunt kött ) är mycket uppskattat av många, men kan vara en riktig kadmiumbomb Rök inte!!! 12
Sist men inte minst arsenik? Organiskt bunden (total) As/Oorganisk As (ias) Kommissionens ML s för oorganisk As (ias): Ris till livsmedel för spädbarn och småbarn 0,10 mg/kg Allt annat ris 0,20 0,25 mg/kg Riskakor, risrån, riskex och mjuka riskakor 0,30 mg/kg EFSA: Inget TWI för oorganisk As: Heta diskussioner inom EU och medlemsländerna EFSA: Ska undvikas så långt det är möjligt! Arsenik i i maten: En nygammal historia! Känt sedan urminnes tider, isolerat först på 1200 talet Förekommer naturligt i varierande halter i berggrunden och i sediment. Scheelegrönt och Parisgrönt använt bl a till tapetfärgning. Det finns inga vetenskapliga belägg för att lite arsenik är bara nyttigt EFSA: Ska undvikas så långt det är möjligt! 13
Total mängd Arsenik i olika sorters fisk från olika typer av vatten, i mg/kg Fiskart Sötvatten Brackvatten Saltvatten Abborre 0,02 0,7 Gädda 0,05 0,3 Lax 0,1 1 2 Sik 0,1 0,5 Sill/strömming 0,7 1,8 Torsk 0,4 5 Piggvar 0,3 1,8 Rödspätta 13 Total organiskt bunden/oorganisk arsenik (mg/kg) i några olika sorters fisk från olika typer av vatten Fiskart Brackvatten Saltvatten Lax 0,5 1/<0,003 2/0,004 Makrill 2/<0,003 Rödspätta 13/<0,003 14
Total/oorganisk arsenik (mg/kg) i olika livsmedel Produkt Totalhalt As Oorganisk As Griskött/ lever/ njure 0,02 (0,008 0,12) Nötkött/ lever <0,015 Glass <0,008 Frukt <0,02 <0,002 0,007 Grönsaker <0,002 0,04 <0,003 Cerealier (ej ris) <0,03 0,004 0,015 Fisk 0,02 13 <0,003 (0,02) Ris 0,1 0,6!!! Total/oorganisk arsenik (mg/kg) i några olika sorters ris Produkt Total arsenik Oorganisk arsenik EU s ML s Vitt ris 0,1 0,2 0,03 0,15 0,20 0,25 Fullkornsris 0,1 0,6 0,08 0,2 Riskakor och kex 0,1 0,9 0,09 0,3 0,30 Frukostprod/ flingor 0,03 0,13 0,02 0,09 15
Arsenik: Slutsatser Begränsa barns konsumtion av riskakor Koka ris i mycket vatten och sila av i stället för att låta vattnet koka in De höga halterna organiskt bundet As i fisk är ingen konsumtionsrisk JÄMFÖRELSE AV METALLER I KONVENTIONELLT OCH EKOLOGISKT ODLADE VEGETABILIER FÖRUTSÄTTNINGAR: Odlingsytorna måste vara så likartade som möjligt, helst gränsande till varandra Klimatet måste vara så lika som möjligt för de båda ytorna Den odlade produkten ska helst vara av samma sort i de båda ytorna 16
METALLER I KONVENTIONELLT OCH EKOLOGISKT ODLAD VETE OCH RÅG (mg/kg) Produkt Konventionell odling Ekologisk odling Vete Kadmium 0,07 (0,04 0,08) 0,05 (0,04 0,07) Bly <0,017 <0,017 (<0,017 0,020) Zink 21 (21 24) 23 (21 35) Krom 0,009 (0,002 0,022) 0,009 (0,001 0,020) Råg Kadmium 0,006 0,004 Bly 0,016 0,023 Zink 40 33 Krom 0,016 0,021 METALLER I KONVENTIONELLT OCH EKOLOGISKT ODLAD POTATIS OCH MORÖTTER (mg/kg) Produkt Konventionell odling Ekologisk odling Potatis Kadmium 0,012 (0,004 0,033) 0,012 (0,004 0,021) Bly <0,006 <0,006 Zink 2,4 (2,1 2,7 2,5 (1,9 2,9) krom <0,006 <0,006 (<0,006 0,020) Morot Kadmium 0,022 (0,007 0,039) 0,045 (0,010 0,12) 17
ARSENIK I KONVENTIONELLT OCH EKOLOGISKT ODLAT RIS Livsmedelsverkets undersökning 2015 Resultaten visar att det inte är någon signifikant skillnad mellan ekologiska och konventionellt odlade produkter när det gäller förekomst av oorganisk arsenik 18