ORGANISATIONSSCHEMA ÅR 2006

Årsredovisning 2 0 0 6

ORGANISATIONSSCHEMA ÅR 2006 Landstingsfullmäktige Landstingets revisorer Patientnämnd Sjukvårdsutskott Folkhälsoutskott Demokratiutskott Allmänpolitiskt utskott Landstingsstyrelse Arbetsutskott Landstingsrådsberedning Smittskyddsenhet Centrum för klinisk forskning Läkemedelskommitté Landstingsdirektör Landstingsstyrelsens sekretariat Ledningskontor Division Närsjukvård Division Medicin Division Kirurgi Division Diagnostik Division Psykiatri Division Folktandvård Division Konsult och Service Division Regionutveckling Förtroendemannaorganisation Tjänstemannaorganisation 2

Organisationsschema 2 Året i korthet 4 Ett historiskt år 5 Vi är på rätt väg 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstinget i omvärlden 7 Från politisk vilja till verksamhet 9 Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård 10 En kunskapsorganisation 15 Miljöarbete är en viktig investering för framtiden 17 Sammanfattad ekonomisk analys 18 Driftredovisning 20 Investeringsredovisning 21 Måluppfyllelse 22 VERKSAMHETSREDOVISNING Division Närsjukvård 25 Division Medicin 28 Division Kirurgi 30 Division Diagnostik 32 Division Psykiatri 34 Division Folktandvård 36 Division Regionutveckling 37 Division Konsult och Service 38 Övrigt under landstingsstyrelsen 39 Patientnämnden 41 Bolag och samverkansorgan 42 Gemensamma nämnder 43 FOTO: TOMAS GUSTAVSSON LANDSTINGETS EKONOMI Sammanfattande ekonomisk bedömning 45 Ekonomisk analys 46 Resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys 52 Noter 54 Redovisning av pensionsmedelsförvaltningen 57 Redovisningsprinciper 58 Revisionsberättelse 59 Produktion: m.a.o marknadsföring Form: Tomas Gustavsson Bild & Formgivning Foto där inget annat anges: Pia Nordlander, bildn 3

Året i korthet Landstingets ekonomi Resultatet för verksamhetsåret 2006 uppgår till 0,8 miljoner kronor, vilket är 80,2 miljoner kronor lägre än det budgeterade. Resultatet för 2006 har påverkats av kostnader på 125 miljoner kronor av engångskaraktär, varav merparten är en förändring av pensionsskulden. Resultatet har även påverkats positivt av ökade skatteintäkter på 60,5 miljoner kronor jämfört med budget. Hebys länsbyte och skattehöjning Den 1 januari 2007 bytte Heby län från Västmanland till Uppsala. Ett omfattande arbete har genomförts under 2006 för att klara allt praktiskt och juridiskt kring länsbytet. Länsbytet beräknas innebära en omställningskostnad på 140 miljoner kronor för Landstinget Västmanland. För att mildra dessa effekter och möjliggöra en successiv anpassning till ett mindre befolkningsunderlag beslutades om en skattehöjning med 52 öre från 2007. Ny politisk ledning Efter valet 2006 övertog alliansen - moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centern och miljöpartiet - tillsammans med sjukvårdspartiet den politiska ledningen av landstinget. Ny Bröstenhet En helt ny digital mammografiutrustning har upphandlats under året och tagits i bruk vid den nya Bröstenheten, den modernaste i hela Sverige. Bröstenheten består av mammografin och kirurgklinikens bröstmottagning men även cytodiagnostiker, onkologer och patologer är knutna till enheten. Omorganisation och nytt ledningskontor I juni avvecklades Division Kansli. Då inrättades ett ledningskontor med uppgift att hantera strategiska och landstingsövergripande frågor. Övrig personal vid kansliet fördes i samband med denna omorganisation över till den nybildade Basenhet Kansli inom Division Konsult och Service. Balanserade styrkort Under året har arbetet med att utveckla styroch ledningsprocessen fortsatt. Förberedelser för att införa så kallade balanserade styrkort har pågått, och vissa divisioner har infört systemet. Mednet Mednet är en gemensam vårdgivarportal där all information om en patient ska samlas. Under året gjordes pilotinföranden på Sala Närsjukhus och Kvinnokliniken. Det första steget är att införa portalen, som hämtar och visar information från ett antal befintliga system. Nästa steg är att ansluta Cosmic, som innehåller vårddokumentation, läkemedelshantering och patientadministration. Bussolycka utanför Arboga Räddningsarbetet vid bussolyckan den 27 januari utanför Arboga leddes av Landstinget Västmanland och involverade tre landsting och 30 ambulanser. Patientsäkerhet Under året startade ett systematiskt och långsiktigt arbete för att höja patientsäkerheten i landstinget. Målet är en nollvision, det vill säga att ingen patient ska skadas i vården. I arbetet kommer Landstinget Västmanlands chefer och medarbetare att utbildas i den nationella metoden händelse- och riskanalys. Vårdgarantin Den 1 november 2005 infördes den utvidgade vårdgarantin efter en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och staten. Landstinget Västmanland har arbetat aktivt för att uppfylla vårdgarantins tidsgränser. Exempelvis har alla patienter som väntat länge på behandling fått en skriftlig förfrågan om de ville bli behandlade utanför länet. Det resulterade i att under perioden 1 november 2005 till 31 december 2006 blev 2 752 patienter hänvisade till vårdgivare utanför Västmanland. Jämfört med andra lands- ting har Västmanland därmed den högsta andelen patienter som tackat ja till vård utanför det egna landstinget. Smittskyddsenheten Våren 2006 inträffade tre fall av meningokocksjukdom i Västerås. Fallen motiverade betydande informationsinsatser till skolelever, deras föräldrar, sjukvården och allmänheten. Vaccination av högstadie- och gymnasieelever inom den nordöstra delen av Västerås samt deras syskon genomfördes därefter tillsammans med skolhälsovården i Västerås. Generalplanearbetet Generalplaneenheten har funnits som en temporär projektorganisation under 2005 och 2006 med uppgift att genomföra planerna för fastighetsinvesteringar på alla sjukhusorter. Det dominerande arbetet har varit utformningen av en ny vårdbyggnad vid Centrallasarettet i Västerås. Resultatet blev ett nytt förslag som markant avvek från det tidigare, varför det nya förslaget behandlades och beslutades av landstingsfullmäktige i mars 2006. Resten av året har ägnats åt att ta fram avdelningsfunktionsprogram för typvårdavdelning, infektion och rehabilitering. Enligt tidsplanen ska den nya vårdbyggnaden stå klar 2010. En ny väg till vården Familjeläkarmottagningarna Hemdal, Viksäng och Skultuna samt Kirurgmottagningen testade Internet som ett nytt sätt att ta kontakt med vården. Det är tjänsten Mina vårdkontakter, som drivs av Stockholms läns landsting, som provas. Patienten kan boka, avboka tid, förnya recept eller få rådgivning och slipper telefontider eller telefonkö. Ny politisk ledning i landstinget efter valet 2006. Sveriges modernaste bröstenhet öppnade i slutet av året. Centrallasarettets nya vårdbyggnad klubbades av fullmäktige. 4

Ett historiskt år 2006 blev på flera sätt ett historiskt år för Landstinget Västmanland. Det var sista året som Heby kommun tillhörde Västmanlands län. Länsbytet var resultatet av en folkomröstning 1998 men det dröjde till 2005 innan riksdag och regering fattade de avgörande besluten. Från 1 januari 2007 tillhör Heby Uppsala län. Länsbytet genomfördes utan att staten kompenserade vårt landsting. Kravet från landstingsstyrelsen var att staten skulle svara för alla kostnader. Så blev det inte. På olika sätt kom länsbytet att prägla landstinget under året. Det gällde att lösa de ekonomiska och praktiska frågorna inför årsskiftet, vilket var mer omfattande än någon kunnat ana. Det handlade samtidigt om att anpassa landstingets kvarvarande verksamhet till den snävare ekonomi som ett mindre landsting innebär. Det arbetet är ännu inte fullt genomfört i alla divisioner. Året blev också historiskt i samband med landstingsvalet i september. När väljarna sagt sitt hade landstinget fått en ny politisk ledning, byggd på alliansen - m, kd, c, fp och mp och med stöd av det nya sjukvårdspartiet. För socialdemokraterna innebar valet 2006 att partiet för första gången sedan 1929 hamnade i opposition. En av de första frågorna den nya majoriteten fick ta ställning till var skattesatsen 2007. För att klara omställningen efter Hebys länsbyte och kunna betala tidigare års underskott, beslutade den nya majoriteten att höja skatten med 52 öre. Skattehöjningen är emellertid en tillfällig åtgärd och redan 2008 ska skattesatsen börja återställas för att mot slutet av mandatperioden vara nere på 2006 års nivå. Årets ekonomiska resultat innebär att landstinget har haft överskott tre år i rad. Det har aldrig tidigare hänt utan skattehöjning. Resultatet hade hamnat betydligt närmare de 80 miljoner kronor, som den tidigare majoriteten planerade för i budgeten, om inte de oförutsedda engångskostnaderna, främst en oväntad uppräkning av pensionsskulden, hade uppstått. Något som ytterligare påverkat ekonomin är att tillväxten i Västmanland sedan år 2000 varit sämre än i andra landsting. Låg tillväxt ger lägre sysselsättning och därmed mindre skatteintäkter. Landstingets ekonomi är i hög grad beroende av samhällsekonomin. De närmaste åren väntar en rad utmaningar. Först och främst måste samtliga divisioner anpassa sin verksamhet till ett mindre befolkningsunderlag i och med att Heby inte längre tillhör Västmanland. Landstinget kan inte göra av med mer pengar än vad som finns. För att möta befolkningens behov av vård är på sikt samarbete med andra landsting ofrånkomligt. Ett litet län som Västmanland får svårt att erbjuda kvalificerad vård inom alla specialiteter. Samarbetet med Sörmland och Uppsala bör därför intensifieras. Ett fungerande samarbete med grannlänen är samtidigt en bra grund inför den väntade utvecklingen mot större regioner, ett arbete där Landstinget Västmanland bör ha en aktiv roll. Något vi lätt glömmer är att ett landsting står och faller med sin personal. Varje dag året runt får tusentals västmanlänningar hjälp av landstingets kompetenta och engagerade medarbetare, som inte alltid får den uppskattning de borde ha. Vi vill här passa på att tacka för en god arbetsinsats under 2006. 2006 var som vi visat ett historiskt år. Sannolikt är det också första gången en socialdemokrat och en moderat tillsammans skriver förordet till landstingets årsredovisning. Det säger en hel del om det goda klimat som råder bland oss förtroendevalda - trots att vi många gånger har skilda uppfattningar i sakfrågor. Somliga kallar det bruksanda, vi kallar det Västmanlandsanda. GLENN ANDERSSON (s) Landstingsstyrelsens ordförande t o m 061031 MAGNUS EDLUND (m) Landstingsstyrelsens ordförande fr o m 061101 5

Vi är på rätt väg Under året presenterades den första samlade redovisningen av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Syftet är att regelbundet publicera öppna jämförelser av vården. Det är positivt för patienterna men också för den fortsatta utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård. Den första rapporten visade att den västmanländska vården överlag håller god kvalitet. Det gäller exempelvis den kirurgiska vården, hjärtsjukvården och överlevnaden vid cancersjukdom. Jämförelsen visar också att Västmanland har lägre kostnader än andra landsting. Däremot kan vi bli bättre vad gäller patienternas erfarenheter och attityder till vården. 2006 var det första hela året med den utökade vårdgarantin. Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser efter bara ett drygt år. Vi kan ändå konstatera att flertalet verksamheter tack vare ett målmedvetet förbättringsarbete klarar vårdgarantins tidsgränser. Undantagen är främst ortopedi och kirurgi, där väntetiderna fortfarande är långa på grund av ökad tillströmning av patienter. Sedan 1 november 2005 har drygt 2 700 västmanlänningar fått remiss till vårdgivare utanför länet i enlighet med vårdgarantin. Det är positivt för patienterna som snabbt får vård men också en kostsam lösning. Inriktningen måste vara att klara vårdgarantin inom landstinget. Ökningen av köpt utomlänsvård är en förklaring till att det ekonomiska resultatet 2006 blev sämre än planerat. En annan bidragande orsak var förändringen av pensionsskulden. Men faktum kvarstår, ska vi klara de angelägna och viktiga investeringar som väntar måste landstinget kommande år ha resultat på i storleksordningen 75 miljoner kronor. Projektet ny vårdbyggnad vid Centrallasarettet i Västerås tog under 2006 flera viktiga steg framåt. Bland annat finns nu ett provrum där allmänhet och personal kan se framtidens patientrum. Landstingsvalet i september innebar att landstinget fick en ny politisk ledning. De kommande fyra åren styrs landstinget av alliansen (m, kd, c, fp och mp) tillsammans med sjukvårdspartiet. För att klara de ekonomiska följderna av Hebys länsbyte beslutade den nya majoriteten att 2007 tillfälligt höja landstingsskatten med 52 öre. Det ger divisionerna en rimlig möjlighet att anpassa verksamheten till ett mindre befolkningsunderlag. Sammanfattningsvis kan vi blicka tillbaka på ett händelserikt år och konstatera att landstinget, trots påfrestningar, bedriver en verksamhet med god kvalitet till låga kostnader. Under året har flera viktiga steg tagits i det fortsatta arbetet med att utveckla landstinget - tack vare engagerade och kunniga medarbetare. J AN B RITHON Landstingsdirektör 6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstinget i omvärlden Det gångna året går till historien som ett av världsekonomins starkaste någonsin. Även för den svenska ekonomin blev 2006 ett rekordår med högre ekonomisk tillväxt än på flera decennier. Prognoserna pekar på en tillväxt på cirka fem procent, samtidigt som inflationen och räntorna varit fortsatt låga. Under framför allt slutet av året har även sysselsättningen, den sista biten i konjunkturpusslet, kommit på plats. Ökningstakten i sysselsättningen är den högsta på 2000-talet. Samhällsekonomin Statsbudgeten väntas visa ett överskott på 14 miljarder kronor för 2006 enligt Ekonomistyrningsverkets senaste beräkningar. Eftersom kommunerna och landstingen också har goda finanser, främst till följd av att skatteunderlaget utvecklas positivt, förväntas överskottet för hela den offentliga sektorn bli omkring tre procent av bruttonationalprodukten (BNP). Arbetsmarknad Landstinget Västmanland påverkas av hur samhällsekonomin utvecklas. Hög ekonomisk tillväxt innebär normalt fler jobb och högre löner, vilket betyder ökade skatteintäkter för landstinget. Arbetsmarknaden i Västmanland har också utvecklats i positiv riktning under 2006. Antalet arbetslösa har minskat från 7,5 procent till 6,1 procent, eller uttryckt i antal personer från 7 689 till 6 058. Den starka konjunkturen i näringslivet är huvudförklaringen till den positiva utvecklingen. Sannolikt kommer arbetslösheten att fortsätta sjunka, då konjunkturen förutspås vara god även under 2007 och behovet av återanställningar på grund av pensionsavgångar kommer att öka. Ekonomisk tillväxt Västmanland har, jämfört med Sverige i övrigt, hittills under 2000-talet haft en relativt svag ekonomisk tillväxt mätt som utvecklingen av värdet av det som produceras inom länet, den så kallade bruttoregionprodukten (BRP). Den svagare utvecklingen kan främst förklaras av att allt fler västmanlänningar pendlar ut från 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE länet samt av ett ökat antal invånare men samtidigt en något svagare arbetsmarknad än för riket i stort. Utvecklingen indikerar att vi i allt högre grad är beroende av utvecklingen i Stockholm Mälardalen. För framtiden är det viktigt med en stark produktionsutveckling även inom länet. Västmanland har inte någon ny bransch eller något företagskluster i verkligt stark tillväxt. Vi har till exempel få biotechoch IT-verksamheter. Däremot kan vi se att handel och logistik växer, främst i Västerås. För landstingets del är det viktigt att påpeka att utvecklingen av invånarnas inkomster, skattekraften, är viktigare än utvecklingen av BRP. Regional samverkan Samverkan inom Stockholm Mälardalen ökar. Exempelvis pågår ett organiserat utvecklingsarbete kring infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor som kallas En bättre sits, där Mälardalsrådet är en viktig aktör. Behovet av investeringar i infrastruktur är stort. Den kanske viktigaste frågan för regionens utveckling under de närmaste åren är hur vi löser den kapacitetsbrist som finns inom tågtrafiken i Mälardalen. Infrastruktur- och kollektivtrafikfrågorna är viktiga bland annat därför att det finns en stark koppling mellan hur stor en arbetsmarknadsregion är och hur många nya företag som skapas och hur inkomsterna utvecklas. Ansvarsutredningen Under februari 2007 offentliggör den så kallade ansvarskommittén sitt förslag. Sannolikt kommer förslaget att innebära stora förändringar i den regionala indelningen, både vad gäller statliga verksamheter och den framtida sjukvårdsorganisationen. Riktningen går mot större regioner. Troligen kommer utredningen inte att peka ut hur den nya geografiska indelningen ska se ut. Under de närmaste åren kommer förmodligen intensiva förhandlingar mellan landsting och stat äga rum, där resultaten i allra högsta grad kommer att påverka både landstinget som organisation och de verksamheter som landstinget bedriver. Länsbyte för Heby Den 1 januari 2007 bytte Heby län från Västmanland till Uppsala. Ett omfattande arbete har genomförts i båda landstingen för att klara allt praktiskt och juridiskt kring länsbytet. Länsbytet beräknas innebära en omställningskostnad på 140 miljoner kronor för Landstinget Västmanland. För att mildra dessa effekter och möjliggöra en successiv anpassning till det "nya" landstinget har skatten tillfälligt höjts med 52 öre. Framtiden* Skatteintäkterna beräknas öka med cirka 4,5 procent per år under 2007-2010. Denna intäktsökning bedöms dock inte räcka till för både pris- och löneökningar, som uppskattas till cirka 3,3 procent per år, samt de ökade behov som följer av den demografiska utvecklingen. Statens bidrag till landstingen beräknas öka med 2,3 procent 2007 och 4,3 procent 2008, men därefter finns inga utfästelser om ökningar av statsbidragen. De demografiska förändringarna väntas medföra ett ökat resursbehov för landstingen under de närmaste åren på i genomsnitt 0,7 procent per år i fasta priser. Antalet individer i åldersgrupper med relativt stora vårdbehov ökar snabbare än andra åldersgrupper. Därutöver kan man se en trendmässig ökning på ca 0,5 procent per år, som dels beror på den medicintekniska utvecklingen, dels på att medborgarna efterfrågar mer och bättre sjukvård, när de får bättre ekonomiska förutsätt- ningar. Dessutom beräknas läkemedelskostnaderna öka med ca 0,4 procent per år. Alla dessa ökningar är uttryckta i fasta priser, vilket innebär att normala pris- och löneökningar tillkommer. Eftersom intäktsökningarna troligen inte är tillräckliga för att hantera dessa kostnadsökningar, krävs fortsatta effektiviseringar och rationaliseringar inom verksamheten. Härvid kan den nyligen presenterade rapporten Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen vara till viss hjälp. Där framgår vilka landsting som lyckats bäst med att få bra vårdresultat till en rimlig kostnad inom olika verksamhetsgrenar. Tanken är att landstingen ska kunna lära av varandra och använda detta faktaunderlag som grund för ett förbättringsarbete. *) Källa: Ekonomirapporten, Sveriges Kommuner och Landsting, november 2006. Nya skyltar kommer att behövas i Heby och Östervåla. Den 1 januari 2007 bytte Heby län från Västmanland till Uppsala. Ett omfattande arbete har genomförts för att klara allt praktiskt och juridiskt kring länsbytet. FOTO: LARS THOMASSON 8

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Från politisk vilja till verksamhet Landstinget Västmanland är en politiskt styrd organisation. All verksamhet i landstinget bygger på den värdegrund, den vision och de inriktningsmål som antagits av landstingsfullmäktige. Värdegrund - Den som verkar i Landstinget Västmanland ska i alla sammanhang vägledas av övertygelsen om alla människors lika värde och vikten av att låta en humanistisk människosyn genomsyra allt agerande och alla handlingar människor emellan. - Landstinget Västmanland verkar för öppenhet och inflytande för invånare och brukare. - Invånarna ska bemötas respektfullt. - Alla invånare kan ta ansvar. - Landstinget ska hushålla med de gemensamma resurserna, som ska fördelas efter behov. Vision Det hälsofrämjande landstinget bidrar till ett gott liv för alla. Alla som behöver ska ha tillgång till vård med hög kvalitet. Invånarna är delaktiga med tilltro till en levande demokrati. Inriktningsmål De inriktningsmål som gällde för landstingets verksamheter 2006 har varit oförändrade sedan 2004: Trygghet Förbättrad folkhälsa Värna svaga och prioriterade grupper Ökad tillväxt Kostnadseffektiv verksamhet Personal med rätt kompetens för verksamhetens behov God ekonomisk hushållning (sunda finanser) Att förverkliga politiska beslut För att förverkliga den politiska viljan som uttrycks genom värdegrund, vision och inriktningsmål har landstinget en styr- och ledningsprocess. Inriktningsmål, strategier och resultatmål beskrivs i landstingsplanen, som tillsammans med delårsrapporterna och årsredovisningen är landstingets viktigaste styrdokument. Resultatmålen är mätbara och möjliga att följa upp. De ligger till grund för divisionernas mål, som fastställs i överenskommelser som tecknas mellan landstingsstyrelsen och respektive division. Uppföljning av överenskommelserna redovisas i månads- och delårsrapporter samt i årsredovisningen och utgör underlag för kommande landstingsplan. Styr- och ledningsprocessen Under 2006 har ingen revidering skett av värdegrund, vision eller inriktningsmål. Landstingsfullmäktiges fyra utskott, vilkas ansvar är att föra in medborgarperspektivet i beslutsprocessen, kom under året med en utvärdering av utskottens arbete under perioden 2003-2006. Av rapporten framkommer att utskottens uppdrag inte varit helt tydligt, vilket i periodens inledning ledde till dubbelarbete. Utskotten efterlyser också ett mer planerat samarbete med landstingsstyrelsen för utbyte av information. Utskotten anser ändå att deras arbete bidragit till ökad medborgarkontakt, bland annat genom olika dialogfora, fokusgrupper, öppna möten och äldreting. Utskottens seminarier har bidragit till att höja kunskapen hos landstingsfullmäktiges ledamöter. Under året har arbetet med att utveckla styr- och ledningsprocessen fortsatt. Förberedelser för att införa så kallade balanserade styrkort har pågått, vilket lett till att vissa divisioner infört systemet. Dessutom pågår utveckling av en faktabas i syfte att beskriva den löpande verksamheten i nyckeltal för produktion, ekonomi och kvalitet. 9

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård 10 Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla medborgare rätt till en god hälso- och sjukvård på lika villkor. Befolkning och hälsoläge* Befolkning Den 31 december 2006 fanns det 262 019 invånare i Västmanland. Under 2006 föddes 2 730 nya invånare och 2 776 personer avled. Samma år flyttade 8 855 personer in i länet medan 8 182 personer flyttade ut. Den 1 januari 2007 övergick dock Heby kommun till Uppsala län, vilket innebar en minskning av invånarantalet i Västmanland med 13 530 personer eller drygt 5 procent till 248 489 invånare. Medellivslängd och självskattad hälsa Medellivslängden fortsätter att öka. Under åren 2001-2005 var medellivslängden 78,0 år för män och 82,4 för kvinnor i riket. I Västmanland var den förväntade medellivslängden ungefär densamma för män (77,9 år) och för kvinnor (82,2 år) som i riket. Ungefär 70 procent av de vuxna i Västmanland anger att de mår bra. Andelen som mår bra ökade med 2 procentenheter mellan åren 2000 och 2004. Landstinget Västmanland 2005 2006 Folkmängd 261 391 262 019 Antal födda barn 2 685 2 730 Antal vårdplatser, somatisk vård 614 601 Hälsoläget i Landstinget Västmanland 2000 2004 Andel (%) av befolkningen 18-79 år som anser sig må bra 68 70 som ofta har värk i skuldror, nacke eller axlar 33 36 som anser sig ha dåligt psykiskt välbefinnande 17 18 ligrökare i riket. Rökningen har inte minskat sedan år 2000. En femtedel av de vuxna i Västmanland rör sig för lite (mindre än två timmar per vecka) på sin fritid. Fysisk inaktivitet är vanligast bland yngre medelålders män (35-49 år) samt bland äldre kvinnor (65-84 år). Var tionde vuxen i Västmanland rapporterar att de under de senaste 12 månaderna råkat ut för olycksfall som ledde till vård eller tandvård. Olycksfall är vanligast bland unga män och bland unga och äldre kvinnor. I den yngsta åldersgruppen händer olyckan ofta i samband med att man idrottar eller motionerar, speciellt bland män. Bland de äldre händer olyckan ofta när man promenerar ute eller är sysselsatt i hemmet. Hela 25 procent av männen och 10 procent av kvinnorna i Västmanland berusar sig minst en gång i månaden. Nästan hälften av männen och en fjärdedel av kvinnorna i åldersgruppen 18-34 år berusar sig minst en gång i månaden, medan andelen bara är någon procent i åldersgruppen 80-84 år. Sjukdomar och besvär i öppen vård De fem oftast förekommande orsakerna till läkarkontakter i öppen vård är högt blodtryck, ospecificerad värk, depression, sömnsvårigheter och astma respektive ångesttillstånd. I Västmanland anger 18 procent av de vuxna att de har högt blodtryck. Detta motsvarar cirka 36 000 personer i länet. Andelen med högt blodtryck ökar kraftigt med stigande ålder. Cirka 8 procent rapporterar att de har astma, medan 6 procent anger att de har diabetes. Drygt en tredjedel av de vuxna i Västmanland anger att de ofta lider av värk i skuldror, nacke eller axlar. Andelen med värk i rörelseorganen ökar till pensionsåldern och minskar därefter något. Värk i rörelseorganen är vanligare bland kvinnor än bland män. Andelen med värk i skuldror, nacke eller axlar ökade Sjukdomar i sluten vård De fyra stora sjukdomsgrupperna i sluten vård är cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer, psykiska sjukdomar och skador. Tillsammans står de för 59 procent av alla vårddagar i sluten vård i Västmanland. Förutom hög ålder och manligt kön är rökning, högt blodtryck och höga blodfetter de mest kända riskfaktorerna för cirkulationsorganens sjukdomar. Även övervikt, i synnerhet bukfetma, och diabetes är väldokumenterade riskfaktorer. Lågutbildade personer löper nästan dubbelt så stor risk att få hjärtinfarkt som högutbildade. Drygt hälften (59 procent) av männen i åldern 18-84 år i Västmanland och nästan hälften av kvinnorna (45 procent) är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Andelen kraftigt överviktiga är 14 procent bland både män och kvinnor. Övervikt är något vanligare i Västmanland än i riket som helhet. Andelen överviktiga ökade med 3 procentenheter i Västmanland mellan åren 2000 och 2004. Närmare 25 procent av alla cancerfall orsakas av tobaksrökning. Lungcancer är den tredje vanligaste cancertypen och en av dem som har sämst prognos. Åtta av tio lungcancerfall orsakas av rökning. 15 procent av västmanlänningarna i åldern 18-84 år uppger att de röker dagligen. Detta motsvarar andelen dagmed 3 procentenheter mellan åren 2000 och 2004. Av funktionsnedsättningar är nedsatt hörsel vanligast, speciellt bland äldre. Var fjärde man och var sjunde kvinna i Västmanland rapporterar att de har hörselnedsättning. Psykiska besvär Den psykiska ohälsan orsakar stor belastning på sjukvården både vad gäller slutenvård och primärvård. Den psykiska ohälsan får också konsekvenser socialt och ekonomiskt för såväl individen som samhället. Medan de allvarligaste psykiska sjukdomarna, exempelvis psykoser, inte ökat de senaste årtiondena, har det sedan början av 1990-talet skett en ökning av psykiska besvär i befolkningen. En fördjupningsstudie om den psykiska hälsan i regionen har utförts under 2006. Kvinnor uppger psykiska besvär i större utsträckning än män. Närmare 40 procent av kvinnorna och 30 procent av männen angav att de i hög grad eller i viss utsträckning var oroliga eller nedstämda. Unga vuxna hade psykiska besvär i större utsträckning än äldre. Generellt upplevdes den psykiska hälsan vara bäst bland yngre pensionärer, 65-74 år. Den psykiska hälsan hänger samman med den upplevda fysiska hälsan, speciellt med värk i rörelseorganen. Enligt resultaten har ingen ökning av psykiska besvär kunnat konstateras mellan åren 2000 och 2004. Följande faktorer utgör enligt studien en god jordmån för den psykiska hälsan: goda relationer och socialt stöd, en bra fördelning av hemarbetet, sysselsättning och trivsel på *) Uppgifterna om befolkningens hälsa baseras dels på registerdata och befintlig statistik från bland annat Socialstyrelsen, dels på enkätundersökningen Liv & hälsa. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomfördes under åren 2000 och 2004 i samarbete med landstingen i Uppsala, Sörmland, Örebro och Värmlands län. Nästa undersökning planeras genomföras år 2008.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE arbetet samt ekonomisk trygghet. Ju flera skyddande faktorer individen har, desto bättre är denne rustad att hantera olika påfrestande livshändelser. Hälso- och sjukvårdsutbudet Närsjukvården är basen i det västmanländska hälso- och sjukvårdsutbudet. Grundtanken är att i den vårdsökandes närmiljö kunna erbjuda god vård för vanligt förekommande sjukdomar och tillstånd som kräver återkommande behandling. Inom Division Närsjukvård finns därför bland annat familjeläkarverksamheten, närsjukhus, handikappcentrum och hjälpmedelscentrum. I stort sett alla västmanlänningar är listade hos en familjeläkare. Teamet inom familjeläkarverksamheten har ett helhetsansvar för patienten och ansvarar för hälsovård, sjukvård, rehabilitering samt mödra- och barnhälsovård. Familjeläkarverksamheten bedrivs såväl i landstingets egen regi som av privata familjeläkare. Närsjukhus finns i Fagersta, Sala, Köping och Västerås. Verksamheten är i första hand inriktad på att ta hand om patienter med långvariga behov och flera olika problem, främst äldre och patienter som behöver rehabilitering av specialistläkare. Närsjukhusen innehåller medicinmottagning, röntgen och laboratorium samt vårdavdelning. Närsjukhuset i Köping har dessutom akutmottagning, akut internmedicinsk verksamhet samt fler vårdplatser än närsjukhusen i Sala och Fagersta. Närsjukhuset i Västerås är en del av centrallasarettet. Den grundläggande psykiatriska vården är framför allt inriktad på öppenvård. Division Psykiatri har enheter för såväl vuxen- som barn- och ungdomspsykiatri på de fyra sjukhusorterna. För behov som kräver särskild specialistkompetens eller utrustning finns länssjukvården, som bedrivs inom divisionerna Medicin, Kirurgi och Diagnostik och är samlad vid Centrallasarettet i Västerås och till viss del vid Köpings lasarett. För att tillgodose västmanlänningarnas behov av hälso- och sjukvård har landstinget därutöver slutit avtal med ett antal privata specialistläkare, sjukgymnaster, kiropraktorer, naprapater och psykoterapeuter. Behovet av högspecialiserad vård som landstinget självt inte bedriver, till exempel hjärtoperationer och transplantationer, tillgodoses genom regionsjukvårdsavtal. Vårdgarantin Den 1 november 2005 infördes den utvidgade vårdgarantin efter en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och staten. Syftet var att öka tilltron till vården och stärka patientens ställning. Landstinget Västmanland har arbetat aktivt för att uppfylla vårdgarantins tidsgränser. Det har handlat om utökning av kapaciteten, effek- tivisering av verksamheter och genomgång av väntelistor. Exempelvis har alla patienter som väntat länge på behandling fått en skriftlig förfrågan om de ville bli behandlade utanför länet. Det resulterade i att under perioden 1 november 2005 till 31 december 2006 fick 2 752 patienter remisser till vårdgivare utanför Västmanland. Jämfört med andra landsting har Västmanland därmed den högsta andelen patienter som tackat ja till vård utanför det egna landstinget. Förklaringen är dels de aktiva informationsinsatserna, dels att det fanns ett uppdämt behov till följd av den begränsning av vård enligt vårdgaranti och valfrihet som gällde under 2003-2004. Fortfarande fanns i november 2 300 patienter som väntat mer än 90 dagar, främst inom ortopedi, öron-näsa-hals och kirurgi. Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser om vårdgarantins effekter efter ett Vårdkonsumtion per 1000 invånare fördelad på kommun år 2006 Kommun Inomlänsvård Med. och kir. vård Vård- Läkartillfälle besök Köpt utomlänsvård Med. och kir. vård Vård- Läkartillfälle besök Total vårdkonsumtion Med. och kir. vård Vård- Läkartillfälle besök Familjeläkarverksamhet Läkarbesök Arboga 150 876 30 119 180 995 1 443 Fagersta 174 769 17 64 191 833 1 279 Hallstahammar 169 880 16 45 185 925 1 482 Heby 91 477 78 649 169 1 126 1 460 Kungsör 131 818 21 53 152 871 1 550 Köping 165 1 000 18 28 183 1 028 1 595 Norberg 177 723 32 108 209 831 1 504 Sala 161 900 17 88 178 1 078 1 532 Skinnskatteberg 158 830 20 65 178 1 008 1 432 Surahammar 157 861 18 46 175 1 036 1 244 Västerås 150 901 14 58 164 959 1 340 Totalt 153 821 20 127 173 948 1 403 Vårdtillfällen*/1000 invånare 2002 2003 2004 2005 2006 Medicinsk och kirurgisk vård 173 152 151 149 153 Psykiatrisk vård 7 9 7 7 7 Totalt 180 161 158 156 160 *) Definition av vårdtillfälle: Vårdkontakt i sluten vård. Avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde. Vårdtid i dagar/1000 invånare 2002 2003 2004 2005 2006 Medicinsk och kirurgisk vård 924 873 834 793 814 Psykiatrisk vård 200 193 184 184 172 Totalt 1 124 1 066 1 018 977 986 Läkarbesök/1000 invånare 2002 2003 2004 2005 2006 Medicinsk och kirurgisk vård 1 146 1 071 1 036 867 821 Psykiatrisk vård 1) 66 65 63 62 Familjeläkarverksamhet 1 361 1 339 1 357 1 391 1 403 Totalt 2 507 2 476 2 458 2 321 2 286 1) Uppgift saknas. drygt år. Målet är att kunna ta hand om alla västmanlänningar på hemmaplan. För att nå det krävs ytterligare förbättringsarbete inom befintlig verksamhet för att få en bättre fungerande vårdkedja. Regionsjukvård Landstinget Västmanland har regionvårdsavtal med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Örebro samt med Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Särskilda underavtal - partnerskapsavtal - har arbetats fram för några av de större specialistområdena. Vårdkonsumtion Med vårdkonsumtion menas all den vård som västmanlänningarna konsumerar. Traditionella variabler är läkarbesök, vårdtid i dagar och vårdtillfällen. Variabelvalet kan dock ge en 11

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård missvisande bild av vissa verksamheter, där besök hos andra yrkeskategorier är mer vanliga än läkarbesök. Flera divisioner har beskrivit ett arbete med kompetensutveckling, som skett i syfte att frigöra tid för läkare och effektivisera vården. Vårdkonsumtionen av den totala medicinska och kirurgiska specialistvården skiljer sig mellan länets kommuner. Heby har den högsta konsumtionen av läkarbesök följt av Sala. Fagersta och Norberg visar den lägsta konsumtionen av läkarbesök men den högsta vad avser vårdtillfällen (se tabellen på föregående sida). Västmanlänningarna konsumerar den allra största delen av sin vård inom länet (88 procent av läkarbesöken och 87 procent av vårdtillfällena). Den övriga konsumtionen (köpt utomlänsvård) avser valfrihetsvård, vårdgaranti, högspecialiserad vård samt akutvård. I jämförelse med föregående år har det skett en ökning av den köpta utomlänsvården med en stor kostnadsökning som följd. Av den köpta utomlänsvården står Heby för 12 procent av vårdtillfällena och 13 procent av läkarbesöken. Med tanke på att kommuninvånarna utgör cirka 5 procent av befolkningen är det en betydande del av deras vårdbehov som tillgodoses utanför Västmanland. Även kommuninvånarna i Arboga och Norberg har en betydande vårdkonsumtion utanför länet. Inom länet konsumerar invånarna i Köping flest besök i specialistvården - ett läkarbesök per invånare och år, medan invånarna i Norberg och Fagersta konsumerar flest vårdtillfällen. Besöken på akutmottagningarna (se nedanstående tabell) har ökat inom både medicinsk och kirurgisk vård under 2006. Det finns stora skillnader mellan kommunerna i konsumtionen av akutvård. Inom den medicinska vården har Köping tillsammans med Arboga och Kungsör flest besök på akutmottagning per tusen invånare. Inom den kirurgiska akutvården har invånarna i Västerås flest akutvårdsbesök, även om skillnaderna inte är lika markanta som inom den medicinska vården 1). Närheten är en möjlig förklaring till att Köping har högre konsumtion av akutvård än andra orter. Konsumtionsskillnader mellan kommunerna kan emellertid påverkas av andra faktorer och kräver djupare analys innan säkra slutsatser kan dras. Den långsiktiga trenden för den medicinska och kirurgiska vården är att vårdtiden i dagar räknat minskar något efter toppåret 2002. En mindre ökning noteras emellertid mellan 2005 och 2006. Vårdtillfällena, som också var flest 2002, har legat på ungefär samma nivå under perioden 2003-2006. Trenden avseende vårdtid i dagar inom den psykiatriska vården visar en nedgång, medan vårdtillfällena ligger konstant under samtliga fem år. Läkarbesöken har från 2002 och framåt minskat inom den medicinska och kirurgiska vården. En svag ökning av läkarbesöken kan ses inom familjeläkarverksamheten under femårsperioden. Framtidens vårdkonsumtion Allt fler blir allt äldre, vilket medför ett ökat vårdbehov. Samtidigt innebär den medicintekniska utvecklingen att allt fler sjukdomar och tillstånd kan behandlas, vilket också ökar vårdbehovet. Vårdkonsumtionen är en av många olika komponenter som ligger till grund för planeringen av framtidens hälsooch sjukvård. Med hjälp av nya informationssystem kan landstinget i framtiden få fram fler uppgifter, som möjliggör djupare analyser av vårdkonsumtionen för att på bästa sätt kunna tillgodose länsinvånarnas behov. Kostnader i kronor per invånare Landstinget Västmanland deltar i nyckeltalssamverkan, Nysam. Nysam utgörs av en grupp landsting som med hjälp av konsultföretaget Helseplan tar fram nyckeltal för hälso- och sjukvården. I den första grafen på nästa sida visas hur stor del av nettokostnaden per invånare som avser medicinsk och kirurgisk vård, primärvård samt psykiatri. Över femårsperioden har primärvårdens andel av nettokostnaden per invånare ökat med cirka 1,4 procentenheter. Motsvarande minskning har skett för den medicinska och kirurgiska vården. Andelen psykiatrisk vård har legat relativt konstant under åren. Kostnaden mätt i kronor per invånare visas i den andra grafen på sidan 13. År 2006 ökade kostnaden för medicinsk och kirurgisk vård, primärvård samt psykiatri med 786 kronor per invånare (5,6 procent) jämfört med föregående år. Ökningen har främst skett inom medicinsk och kirurgisk vård, med 670 kronor per invånare (7,2 procent). Över femårsperioden har den totala nettokostnaden i kronor per invånare ökat med 1 372 kronor (10,3 procent). Medicinsk och kirurgisk vård har den största ökningen i kronor per invånare, 687 kronor, men den största procentuella ökningen har skett inom primärvården, med 8,3 procent. Mellan år 2003 och 2005 var den totala kostnadsökningen per invånare relativt låg (2,5 procent), för att därefter öka markant under 2006. 1) Kommuninvånare som varit hos vårdgivare utanför Västmanlands län är inte medräknade, vilket troligtvis förklarar Hebys låga andel akutmottagningsbesök i Västmanland. Vårdkonsumtion av akutmottagningsbesök per 1000 invånare år 2005-2006 fördelat på kommun och sjukhus Köping Västerås Total Västerås Total Medicinsk vård Medicinsk vård Medicinsk vård Kirurgisk vård Medicinsk och kirurgisk vård 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Arboga 133 137 8 8 141 145 37 46 178 191 Fagersta 70 79 20 19 90 98 42 49 132 147 Hallstahammar 64 32 33 32 97 105 56 60 153 165 Heby 0 0 54 44 54 44 34 25 88 69 Kungsör 128 137 8 8 136 145 37 40 173 185 Köping 168 183 9 8 177 191 48 51 225 242 Norberg 46 70 20 22 66 92 33 49 99 141 Sala 0 0 88 84 88 84 60 59 148 143 Skinnskatteberg 80 75 18 16 98 91 43 46 141 137 Surahammar 1 1 67 79 68 80 52 61 120 141 Västerås 0 1 83 87 83 88 59 64 152 152 Total 37 40 60 61 97 101 53 57 150 158 12

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård Landstingsövergripande verksamheter som bidrar till förbättrad hälsa För att tillgodose västmanlänningarnas behov av en god hälso- och sjukvård med hög kvalitet omfattar landstingets ansvar ytterligare verksamheter med stor betydelse för befolkningen. Smittskyddsenheten Landstinget har ansvar för att åtgärder vidtas för att begränsa smittspridning till och mellan människor. I Landstinget Västmanland ansvarar smittskyddsenheten under ledning av smittskyddsläkaren för dessa uppgifter. Under våren 2006 inträffade tre fall av meningokocksjukdom i Västerås. Fallen motiverade betydande informationsinsatser till skolelever, deras föräldrar, sjukvården och allmänheten. Vaccination av högstadie- och gymnasieelever inom den nordöstra delen av Västerås samt deras syskon genomfördes därefter tillsammans med skolhälsovården i Västerås. Under hösten har flera fall av skabb upptäckts på vårdenheter i Västmanland, som också föranlett omfattande informationsåtgärder till vårdpersonal, patienter och allmänhet för att förhindra vidare smittspridning av sjukdomen. Sedan den 29 september i fjol ska alla fall av skabb som diagnostiseras i Västmanland anmälas till smittskyddsenheten. Under året har antalet nya bärare av resistenta gula stafylokocker, MRSA, fortsatt att öka (46 jämfört med 35 i fjol). Dessa bärare fordrar en stor arbetsinsats för att kartlägga smittvägar samt informera och ge råd till patienter, anhöriga och personal inom kommunal verksamhet. Det har under året förekommit några utbrott på vårdinrättningar i länet. Antalet nyanmälda fall av klamydia har också fortsatt att stiga, från 979 till 1 070 fall. Vid årsskiftet 2005/06 infördes rutinen att alla barn i Västmanland födda 2006-01-01 och senare, där minst en förälder kommer från ett land där hepatit (gulsot) B är vanlig, erbjuds vaccination mot sjukdomen. I juni antogs tre plandokument med fokus på epidemiberedskap av landstingsstyrelsen: 1) Epidemiberedskapsplan, 2) Informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap och 3) Beredskapsplan för pandemisk influensa. Andel av kostnader % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 Medicinsk och kirurgisk vård (somatisk vård enligt Nysam) Primärvård Psykiatrisk vård Centrala läkemedelskommittén Läkemedelskommittén är Landstinget Västmanlands expertorgan i övergripande läkemedelsfrågor. Dess uppgift är att verka för en behovsbaserad, medicinskt ändamålsenlig och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning samt att i övrigt främja användningen av rationella behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården. Under 2006 har Läkemedelskommittén (CLK) på uppdrag av landstingsdirektören lämnat förslag till en formaliserad läkemedelsenhet och en modell för decentraliserad läkemedelsbudget inom förmånen. Den nya läkemedelsenheten inrättas vid årsskiftet 2006/ 2007 och decentraliseringen av läkemedelsbudgeten är inskriven i landstingsplanen 2007-2009. En ny basläkemedelslista för 2006-2007 antogs av CLK under våren och distribuerades till förskrivarna i början av juni. Division Närsjukvård har i samverkan med CLK formulerat rutiner för upprättande och hantering av akutläkemedelsförråd vid kommunala äldreboenden. Läkemedelskommittén har under året löpande lämnat rapporter till verksamheterna kring läkemedelsförbrukning och läkemedelskostnader. Olika informations- och utbildningsinsatser mot vårdgivare har genomförts i form av besök på familjeläkarenheter och kliniker, utbildningsdagar och seminarier. Speciellt fokus har lagts på läkemedel och äldre. En broschyr - Att må bra med läkemedel även när du blir äldre - har tagits fram och distribueras via apoteken till allmänheten. Ett välbesökt seminarium (600 deltagare) kring läkemedel och äldre arrangerades av CLK i samverkan med Apoteket AB, Västerås stad och pensionärsföreningar. CLK har deltagit i processen kring Mednet-projektet med särskild inriktning på läkemedelsmodulen inom datajournalen. CLK har också representerat landstinget i ett flertal regionala och nationella nätverk. Centrum för klinisk forskning Landstinget har ett lagstadgat ansvar för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete, som även omfattar folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Centrum för klinisk forskning (CKF) är ett resurscentrum skapat i samverkan mellan Landstinget Västmanland och Uppsala universitet. Syftet är att samla vetenskaplig och pedagogisk kompetens för konsultationer, utbildning, handledning och projektdrift inom forskning, utveckling och undervisning i en kreativ och tillgänglig miljö med bred Kostnader i kronor per invånare 10000 8000 6000 4000 2000 0 2002 2003 2004 2005 2006 Medicinsk och kirurgisk vård (somatisk vård enligt Nysam) Primärvård Psykiatrisk vård * För att få jämförbarhet med tidigare år har receptförskrivna läkemedel i öppen vård och dosdispensering exkluderats. Uppgifter från totalkostnadsredovisningen i Nysam. förankring inom hälso- och sjukvårdsområdet. Målet med verksamheten är uppbyggnad av vetenskaplig kompetens och forskningsmiljö inom Landstinget Västmanland, som underlättar rekrytering av personal både till sjukvården och till klinisk forskning. Denna satsning gynnar patienterna, som blir omhändertagna på ett adekvat sätt av högkompetent personal. Under 2006 uppgick den vetenskapliga produktionen till 42 artiklar, tre disputationer, en halvtidskontroll/licentiatexamen, 59 öppet hus-besök för landstingsanställda samt sex nya projektanknytningar. Utöver detta har CKF, tillsammans med involverade kliniker, tagit emot 203 nya läkarkandidater. Totalt har det pågått 55 forskningsprojekt under året och funnits 15 registrerade doktorander/licentiater. CKF har bedrivit introduktionskurser i vetenskapsmetodik och medicinsk genetik, samt en introduktionskurs i evidensbaserad medicin i samarbete med Camtö* vid Örebro Universitet. Därutöver har CKF anordnat ett flertal föreläsningar, seminarier och symposier. CKF samarbetar med nationella och internationella forskningscentra vid bland annat Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Malmö högskola, Universitetet i Wroclaw, Polen och National Institute of Health i Washington, USA. En av medarbetarna blev under året adjungerad professor vid Malmö högskola, och en fick pris för sitt avhandlingsarbete från Svenska Lundbeckstiftelsen och Organon. Medarbetare har även verkat som opponenter och deltagit i betygsnämnder vid disputationer på Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Att möta framtidens behov Inom Landstinget Västmanland pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att möta *) Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro. 13

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård framtidens behov av hälso- och sjukvård. Det gäller, förutom den medicintekniska utvecklingen, utveckling av bland annat lokaler och informationsteknologi. Generalplanearbetet Generalplaneenheten har funnits som en temporär projektorganisation under 2005 och 2006 med uppgift att genomföra planerna för fastighetsinvesteringar på alla sjukhusorter. Syftet med planerna har varit att utifrån morgondagens behov modernisera lokaler men också att minska lokalytan. Förutom att påbörja och slutföra färdigutredda projekt har kompletterande utredningar och förankring hos verksamheterna genomförts. Olika aspekter har behandlats, som flexibilitet i användningen, standardutförande, samverkan mellan verksamheter, arbetsmiljö, vårdmiljö, säkerhet och kommunikation. Ett omfattande arbete i många arbetsgrupper har genomförts för att ta fram program för teknisk standard och tvärfunktionsprogram för information och försörjning. Programmen ska gälla för alla lokalinvesteringar i landstinget. Det dominerande arbetet har varit utformningen av en ny vårdbyggnad på Centrallasarettet i Västerås. Resultatet blev ett nytt förslag som markant avvek från det tidigare, varför det nya förslaget behandlades och beslutades av landstingsfullmäktige i mars 2006. Beslutet omfattade såväl inriktning, placering och utformning av byggnaden. I maj 2006 godkände landstingsstyrelsen dispositionen av byggnaden. Resterande tid under 2006 har ägnats åt att ta fram avdelningsfunktionsprogram för typvårdavdelning, infektion och rehabilitering. Enligt tidsplanen ska den nya vårdbyggnaden stå klar 2010. Mednet Målet med Mednet är En patient en journal, det vill säga att samla all information om en patient i en gemensam vårdgivarportal. Under 2006 gjordes pilotinförande på Sala Närsjukhus och Kvinnokliniken. I början av 2007 ansluter den tredje pilotenheten, Barnoch ungdomspsykiatrin. Ett första steg är att införa portalen som hämtar och visar information från ett antal befintliga system. Nästa steg är att ansluta Cosmic som innehåller vårddokumentation, läkemedelshantering och patientadministration. Beroende på resultatet av utvärderingen av pilotinförandena kommer breddinförande att kunna påbörjas under våren 2007 för portalen och av Cosmic i slutet av året. Under året har ett arbete pågått med bättre användning av begrepp och termer, vilket är en förutsättning för att verksamheterna ska ha största möjliga nytta av systemen. Erfarenhetsutbyte med andra användare av systemen har etablerats och fördjupats under året. För portalen samverkar landstinget med Rikshospitalet i Oslo och för Cosmic med andra berörda landsting och större privata vårdgivare. Framtidens enpatientrum ger mer privatliv och minskad risk för smittspridning. Ett typrum finns att besöka på centrallasarettet. 14

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En kunskapsorganisation Arbetsgivarpolitiken inom Landstinget Västmanland vilar på tre strategiska områden: Personal- och kompetensbehov Hälsa och samverkan Lönebildning och individuell lönesättning Landstinget är en av länets största kunskapsorganisationer. Vår förmåga att försörja verksamheterna med rätt kompetens till rätt arbetsuppgift är en viktig framgångsfaktor. Som arbetsgivare ska landstinget framstå som attraktiv och kunna erbjuda bra anställningsförhållanden och hälsofrämjande arbetsplatser. Att såväl rekrytera nya medarbetare som behålla redan anställda är lika viktigt. Personal- och kompetensbehov Behovet av att rekrytera personal påverkas av en mängd faktorer som personalomsättning, sjukfrånvaro och pensionsavgångar. Flertalet av landstingets medarbetare arbetar heltid och medelsysselsättningsgraden är 93,6 procent. De prognoser som tagits fram över framtida pensionsavgångar visar på ökade avgångar under kommande år. Det är främst inom vissa specialistyrken som bristen kommer att öka. Under året har det främst varit svårigheter att rekrytera psykiatriker och vissa specialistsjuksköterskor. Bristen på psykiatriker gäller hela riket. Flera divisioner har under året arbetat aktivt med att rekrytera läkare från andra länder som Spanien, Ungern och Tyskland. Landstingets strävan är att behålla bra chefer samt trygga återväxten av nya chefer. Som ett led i detta har man under året gjort ett antal satsningar på stöd och kompetensut- Solrosen, som är Landstingshälsans pris för bästa arbetsplats, gick år 2006 till intensivvårdsavdelningen. Anställda totalt 8 000 Andel av lönekostnad 7 500 7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 2002 2003 2004 2005 2006 Årsarbetare Anställda Totalt 6 789 anställda den 31 dec 2006. Siffrorna är exklusive timanställda. En årsarbetare motsvarar en heltidsarbetande per år. Anställda vid Bergslagssjukvården AB 2002 och 2003 ingår inte. Sjuksköterskor 30 % Undersköterskor, skötare m fl 17 % Läkare 21 % Paramedicinsk personal 7 % Tandvårdspersonal 6 % Administrativ personal 13 % Övriga 6 % 15

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En kunskapsorganisation veckling för dessa. Utbildningen Ny chef genomförs kontinuerligt och är en bas för nya chefer att komma in i sin roll. Divisionerna har under året definierat personer lämpliga för framtida chefsuppdrag och dessa har sedan genomgått utbildningen Framtida chef. Utbildningen Ledarskap i läkarrollen vänder sig till ST-läkare och nyblivna specialister. Stöd i form av grupphandledning har getts till såväl framtida, nyblivna som erfarna chefer. Hälsa och samverkan En god arbetsmiljö med hälsofrämjande arbetsplatser är av avgörande betydelse för en väl fungerande verksamhet. Inom samtliga divisioner har under året pågått ett fortsatt förbättringsarbete inom såväl systematiskt arbetsmiljöarbete som rehabilitering. Under hösten påbörjades arbetet med att utveckla samverkan med de fackliga organisationerna. Samtliga fackliga organisationer har varit inbjudna att deltaga. Arbetet syftar till att förbättra och utveckla dialog och kommunikation. Basen i ett nytt samverkanssystem är arbetsplatsen. Under året har ett arbete pågått med att utveckla medarbetar-/lönesamtal och lönekriterier. Som arbetsgivare har landstinget skyldighet att förebygga ohälsa och olycksfall samt skapa förutsättningar för lika villkor och förutsättningar mellan kvinnor och män. Landstinget har under året visat sin viljeinriktning för detta och antagit såväl ny arbetsmiljöpolicy som jämställdhetspolicy. Landstingets viljeinriktning är att både arbetsmiljöoch jämställdhetsarbetet ska genomsyra och vara integrerat i all verksamhet samt bedrivas i samverkan med fackliga organisationer och medarbetare. Divisionerna har under året arbetat med att förbereda sig inför den nya arbetstidslagens anpassning till EU-direktivet. Lönebildning och individuell lönesättning Ett ständigt arbete pågår med att utveckla lönebildningsprocessen, vilket sker i samverkan och dialog med fackliga organisationer. Lönebildningsprocessen utvecklas kontinuerligt och följer vägledningsdokumentet till individuell lönesättning, som årligen revideras. Lönekartläggning enligt jämställdhetslagen har genomförts. Ett stort arbete med arbetsvärdering har skett och nödvändiga åtgärder, som konstaterats i samband med arbetsvärderingen, ska genomföras inom en treårsperiod med början inom ramen för löneöversyn 2007. Avtal om lönesamtalsmodell finns tecknade med merparten av de fackliga organisationerna. Anställda fördelade på befattningsområde och kön Sjuksköterskor, vårdadministratörer, biomedicinska analytiker Skötare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, barnskötare m fl Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer m fl Läkare Tandvårdspersonal Administrativ personal, läkarsekreterare m fl Tekniker Sjukfrånvaro 2006 2005 Total sjukfrånvaro 8,2 % 7,9 % - varav långtidssjukfrånvaro 65,6 % 65,0 % Sjukfrånvaro, kvinnor 9,0 % 8,7 % Sjukfrånvaro, män 4,9 % 4,9 % Anställda -29 år 5,8 % 5,4 % Anställda 30-49 år 7,8 % 7,8 % Anställda 50 år- 9,1% 8,6 % Frisknärvaro 29 % 29 % Sjukfrånvaron anges i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Långtidssjukfrånvaron anges i procent av den totala sjukfrånvaron. Med långtidssjukfrånvaro avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Med frisknärvaro avses den andel av samtliga anställda som inte har haft någon frånvaro för egen sjukdom under kalenderåret. Åldersfördelning Antal 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0-20 21-25 Skolledare, lärare m fl 26-30 Ekonomi-, transportpersonal och övriga 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-65 66-99 Kvinnor Män Totalt 5 515 kvinnor (81%) och 1 274 män (19 %) är anställda den 31 december 2006. Medelåldern är 46,4 år. År 0 500 1000 1500 2000 2500 Kvinnor Män 16

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljöarbete är en viktig investering för framtiden Miljöarbetet är i högsta grad en fråga om överlevnad. Det handlar om vår livsmiljö och hälsa och om våra barns och barnbarns framtid. För att visa trovärdighet måste vi hålla rent framför egen dörr och minska påverkan på den yttre miljön. Miljöarbetet måste pågå hela tiden bland alla som arbetar i landstinget. Det är allas vårt ansvar. Våra handlingar på arbetet och på fritiden är avgörande i strävan att nå ett hållbart samhälle. Personalens miljöengagemang är den viktigaste byggstenen för att vårt miljöarbete ska bli framgångsrikt. Landstinget är länets största arbetsgivare. Genom att aktivt minska vår miljöpåverkan bidrar vi till att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Ett antal aktiviteter, såsom transporter, energianvändning, flöden av material, kemikalier och varor med mera, orsakar flera av dagens miljöproblem. Vissa åtgärder kan leda till att mer än ett miljömål nås. Miljöprogrammet för Landstinget Västmanland gällde under perioden 2002-2006. Ett nytt miljöprogram kommer att arbetas fram under 2007. Miljöarbetet under 2006 Grundläggande miljöutbildning har givits vid fyra tillfällen för 76 miljörepresentanter. Ett integrerat ledningssystem för miljö och kvalitet är färdigt och håller på att implementeras i divisionerna. Nya rutiner för omhändertagande av smittfarligt avfall genomfördes i november 2005. Uppföljning av dessa har gjorts under året med positivt resultat. Hanteringen har blivit enklare och säkrare för personalen. Kemikaliehandboken Rätt medel vid rätt tillfälle har uppdaterats. Denna andra version finns endast elektroniskt. Information om kemikaliehantering och riskbedömning har givits till alla divisioner för målgrupperna chefer, miljörepresentanter och beställare. Uppnådda miljömål utifrån miljöprogrammet 2002-2006 Energianvändningen inom landstinget ska effektiviseras med 5 procent per m 2 bruksarea. Resultat: Värmeenergin har minskat med 20 procent medan elenergin har ökat med 2,14 procent per m 2 bruksarea. Minska risken för negativ miljöpåverkan av läkemedel. Resultat: Nytt system för tillvaratagande av farligt avfall. Dokumentation med tydliga anvisningar om risker och lämpligt handhavande av kemikalier ska finnas tillgänglig och uppdaterad hos alla som köper in eller hanterar kemikalier senast vid utgången av år 2003. Resultat: Kemikaliehandbok har arbetats fram. Möjligheten att integrera kvalitets- och miljörevisioner ska utredas. Resultat: Det nya ledningssystemet för miljö och kvalitet kommer att ge förutsättningar för en gemensam revision. Miljösamordnare ska finnas på varje division. Resultat: I dagsläget finns kontaktpersoner. Miljömål som ej har uppnåtts Miljökrav ska ställas vid all upphandling. Vid ny-, om- och tillbyggnad ska resurshushållningsprincipen, produktvalsprincipen samt principen om bästa möjliga teknik användas. Mängden avfall sorterat som brännbart ska minska med 5 procent, utan att andelen osorterat avfall ökar. Landstinget Västmanland ska reducera koldioxidutsläppen från transporter med 10 procent per anställd. En strategi för arbetet med koldioxidmålet ska fastställas före utgången av 2002. Alla verksamheter ska genomgå miljörevision. Via samverkan och arrangemang ska kunskap om miljöfrågor förmedlas i regionen. En gemensam informations- och kommunikationsstrategi för miljö- och folkhälsofrågor ska arbetas fram. Forskningen rörande miljöeffekter av läkemedelsanvändning ska bevakas för att kunna hantera den påverkan som läkemedelsrester har på miljön. Under året har en miljöutredning påbörjats, som ska ligga till grund för det nya miljöprogrammet. Där ska nya miljömål tas fram utifrån de nationella mål som finns. Det är viktigt att de nya målen blir såväl realistiska som mätbara. Total mängd cytostatikaavfall och smittförande/skärande/stickande avfall kg 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 Cytostatikaavfall Smittförande/skärande/stickande avfall Under perioden 2002-2006 ökade cytostatikaavfallet med 23 procent. Smittförande/skärande/stickande avfall ökade med 180 procent under samma period. El-, värme- och vattenförbrukning 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 MWh MWh m 3 2002 2003 2004 2005 2006 Elförbrukning Värmeförbrukning Vattenförbrukning Utsläpp av koldioxid Ton CO 2 från egen bil i tjänsten ambulanser 2002 2003 2004 529 518 503 2005 Från 2002 till 2006 har körning med egen bil i tjänsten minskat med cirka 24 procent. Ambulanstransporterna har ökat 2006 i jämförelse med 2005 med cirka 37 procent. Den totala ökningen av dessa transporter har medfört ett ökat utsläpp av koldioxid till luften på cirka 54 ton. Det motsvarar cirka 20 000 mil - 5 varv runt jorden. 2002 2003 2004 1 064 1 008 950 445 Sorterat brännbart avfall från sjukhusen Ton Det brännbara avfallet har ökat under åren 2002-2006 med 9,2 %. 2005 958 2006 403 306 289 310 262 358 2006 1 162 17

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanfattad ekonomisk analys Den ekonomiska analysen i årsredovisningen är uppdelad i resultatanalys, finansiell ställning och framtidsbedömning. Resultatanalysen görs dels utifrån avvikelser i bokslutet jämfört med budget, dels utifrån förändringen av intäkter och kostnader i förhållande till föregående år (se sidan 47). Under avsnittet finansiell ställning görs en analys av tillgångar och skulder och av hur dessa poster förändrats under året. I detta avsnitt ingår även en beskrivning av pensionsmedelsförvaltningen. I avsnittet Landstingets ekonomi finns en mer omfattande analys. RESULTATANALYS Det ekonomiska resultatet för 2006 uppgår till 0,8 mkr, vilket innebär en avvikelse mot budget på -80,2 mkr. I resultatet ingår ett antal poster som bedöms vara av engångskaraktär (jämförelsestörande) på totalt 125,4 mkr men också ökade skatteintäkter utöver budget på 60,5 mkr. I löpande priser har verksamhetens nettokostnader ökat med 391,3 mkr (8,0 %) jämfört med föregående år. Exklusive de jämförelsestörande posterna har nettokostnaderna ökat med 265,9 mkr (5,5 %). Avvikelser från budget 2006 i årsbokslutet Belopp i mkr Positiva Negativa effekter effekter Resultat för verksamheterna -80,0 Skatteintäkter 60,5 Generella statsbidrag och utjämning 16,2 Finansnettoavvikelse centralt -2,1 Övriga gemensamma kostnader och intäkter -74,8 Totalt 76,7-156,9 Årets resultat Budgeterat resultat 81,0 Positiva effekter 76,7 Negativa effekter -156,9 Resultat 2006 0,8 Redovisat resultat för verksamheterna jämfört med budget är -80,0 mkr. Av detta är 37,7 mkr kostnader av engångskaraktär, som avser nedskrivningar av fastigheter (22,0 mkr) och visstidspension enligt pensionsreglemente till förtroendevalda (15,7 mkr). Om dessa jämförelsestörande poster exkluderas, blir underskottet för verksamheterna 42,3 mkr. De största avvikelserna, exklusive posterna av engångskaraktär, finns för Köpt vård utanför Västmanland, divisionerna Närsjukvård och Kirurgi samt Läkemedel i öppen vård (läkemedelsförmånen m m). Se vidare driftredovisningen på sidan 20. Kostnaden för Köpt vård utanför Västmanland överstiger avsatt finansiering med 50 mkr. Kostnaden för köpt vård enligt vårdgarantin uppgår till 35 mkr, medan avsatta medel är 14,9 mkr. Även kostnaden för valfrihetsvården och regionsjukvården överstiger avsatt finansiering. Totalt uppgår kostnaden för den köpta somatiska vården till 402,1 mkr. Resultatet för Division Närsjukvård uppgår till -19,9 mkr. Obalanserna finns främst för närsjukhuset i Köping och flera familjeläkarenheter. En orsak till obalansen inom familjeläkarverksamheten är att minskningarna av antalet listade på vissa enheter inte har kunnat åtföljas av motsvarande personalreduceringar. För Division Kirurgi är resultatet -13,4 mkr. Orsakerna till underskottet är främst kostnader för vårdgarantin utöver erhållna medel till extra satsningar och nya läkemedel inom onkologi. För Läkemedel i öppenvård (läkemedelsförmånen med mera) uppgår resultatet till 26,1 mkr. Överskottet beror främst på lägre ingångskostnader än beräknat för receptförskrivna läkemedel i öppen vård men även på lägre kostnader än budgeterat för läkemedelskommittén. Skatteintäkterna blev totalt 60,5 mkr högre än budgeterat, vilket beror på positiva avvikelser för både den prognostiserade slutavräkningen för 2006 och justeringsposten för 2005. Generella statsbidrag och utjämning överstiger budgeterat belopp med 16,2 mkr. I bidragen ingår statsbidrag till vårdgarantin överförda från 2005 och statsbidrag till åtgärder enligt nationella handlingsplanen från tidigare år med totalt 21,2 mkr. Avvikelsen för inkomst- och kostnadsutjämningen samt regleringsavgiften för 2006 uppgår till -20,6 mkr. Denna avvikelse beror framför allt på att den budget som antogs av landstingsfullmäktige i juni bygger på de uppgifter som var kända på våren 2005. I bokslutet ingår en ej budgeterad intäkt från Försäkringskassan på 12,5 mkr avseende minskad sjukfrånvaro i Västmanland. Finansnettot centralt uppgår till 11,2 mkr, vilket är 2,1 mkr sämre än budget. Avvikelsen mot budget beror främst på att intäktsräntorna under året blivit lägre än förväntat. Avvikelsen för Övriga gemensamma kostnader och intäkter på -74,8 mkr avser olika centrala poster, som påverkat resultatet både positivt och negativt jämfört med budget. Den största avvikande posten är kostnadsökningen för förändringen av pensionsskulden. Den beror på förändrade försäkringstekniska antaganden, som utgår från en översyn av ränta och förväntad livslängd initierad av Finansinspektionen. Det nya pensionsavtalet har dock påverkat budgetavvikelsen positivt, eftersom kostnaden första året blivit lägre än den beräknades till enligt det gamla avtalet. Årets budgeterade resultat och årets resultat mkr 100 50 0-50 -100-150 -200 1,8 0,8 2002 2003 2004 2005 2006 Budgeterat resultat Årets resultat God ekonomisk hushållning och balanskravet God ekonomisk hushållning kräver en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling, som ger handlingsberedskap inför framtiden. Detta innebär högre ställda krav än det så kallade balanskravet, som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Positiva resultat behövs för att landstinget ska bli mindre känsligt för konjunktursvängningar och för att finansiera investeringarna samt klara framtida pensionsutbe- 18

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årlig utveckling av nettokostnaderna % 15 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 Nettokostnader inklusive avskrivningar Nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster talningar. I kommunallagen ställs krav på god ekonomisk hushållning ur både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. Detta krav har förtydligats de senaste åren. I landstingsplanen 2007-2009 har landstinget angett inriktningsmål avseende både det finansiella och det verksamhetsmässiga perspektivet. Landstinget har sedan tidigare underskott som ska återbetalas, vilka efter verksamhetsåret 2005 uppgår till 166,2 mkr. Enligt balanskravet ska respektive års underskott täckas inom de närmast följande två åren (från och med 2005 tre år), men storleken på underskotten gör att landstinget bedömt att det inte varit möjligt att återställa det egna kapitalet inom föreskriven tid utan alltför stor påverkan på verksamheten. Fullmäktige har i landstingsplanen fattat beslut om att återställandet av det egna kapitalet i stället ska klaras av inom en femårsperiod, vilket innebär att det egna kapitalet ska vara återställt senast 2008. Om de budgeterade resultaten i landstingsplanen för 2007-2009 uppnås, kommer så även att ske. Utöver ovanstående underskott har fullmäktige också beslutat att återställa upptagna omstruktureringskostnader på 223 mkr. Vid en resultatnivå på 100 mkr kommer detta att ske senast år 2010. 2006 års resultat enligt balanskravet uppgår till 0,3 mkr, efter att hänsyn tagits till realisationsvinster på 0,5 mkr. För att återställa det egna kapitalet återstår nu 165,9 mkr. FINANSIELL STÄLLNING Investeringar Investeringarna 2006 uppgår till 259,2 mkr. Landstingets investeringsbudget uppgår till 295,6 mkr, varav landstingsstyrelsen beslutat fördela ut 247,8 mkr till divisionerna. I det totala investeringsutfallet ingår tekniska hjälpmedel med 22,1 mkr och finansiell leasing av fordon med 14,8 mkr. Dessa investeringar ingår inte i fördelningen av ramar till divisionerna. Anledningen till att investeringarna inte kommit upp till budgeterad nivå är att fastighetsinvesteringar har förskjutits i tiden och ej blivit slutredovisade. Det handlar till exempel om olika projekt vid centrallasarettet, såsom färdigställande av hus 01, nytt kök och renovering av gamla lasarettet, samt om en del mindre reinvesteringsprojekt och funktionsanpassningar. Pensionsmedelsförvaltning och pensionsskuld I syfte att på ett effektivt sätt trygga landstingets pensionsutfästelser och de stora utbetalningar som dessa i framtiden ger upphov till har landstinget byggt upp en pensionsfond. Fonden steg med 10,8 % i värde under 2006 och den främsta orsaken till detta var fortsatt stigande aktiebörser. Under slutet av året beslutade landstingsstyrelsen att sätta av ytterligare 50 mkr till pensionsfonden. Marknadsvärdet var den sista december 1 187,6 mkr (1 025,5 mkr vid föregående årsskifte). Det bokförda värdet uppgick till 1 015,9 mkr. Skuldtäckningsgraden (de placerade medlens bokförda värde som andel av totalt pensionsåtagande) har minskat något under året, från 26 till 24 procent. Detta beror på att ökningen av pensionsskulden under 2006 blev relativt stor till följd av förändrat ränteantagande och ändrade antaganden om livslängd. En utförligare redovisning av landstingets pensionsmedelsförvaltning finns på sidan 57. FRAMTIDEN Landstingets ökningstakt avseende nettokostnaderna uppgår till 8 % totalt och exklusive jämförelsestörande poster till 5,5 %. Den genomsnittliga nettokostnadsutvecklingen för landstingen inom samverkansnämnden 1) uppgår till 5,5 % med en spridning mellan 2,7 och 8,0 %. För att uppnå planperiodens ekonomiska målsättningar måste landstingets kostnadsökningar begränsas till 3 % 2007 och ytterligare till 2 % per år 2008 och 2009. För åren 2007-2009 beräknas landstingsprisindex till mellan 3,1 och 3,5 % per år enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Utöver detta beräknas enligt SKL kostnadsökningen på grund av demografiska förändringar och medicinteknisk utveckling uppgå till mellan 1,5 och 1,7 % varje år. Detta innebär att omprioriteringar, effektiviseringar och ökad produktivitet på sammanlagt cirka 8 % måste bli verklighet under planperioden 2007-2009 för att de ekonomiska målen ska uppnås. Hebys övergång till Landstinget i Uppsala län innebär att intäkterna minskar med 260 mkr. De direkta kostnaderna kan sänkas med 120 mkr 2007, vilket gör att kvarstående brist uppgår till 140 mkr. För att möjliggöra en successiv anpassning av landstingets verksamhet till de snävare ekonomiska ramar, som ett mindre landsting medför, beslutade landstingsfullmäktige i november att höja utdebiteringen med 52 öre för år 2007. Nivån på utdebiteringen ska återställas under mandatperioden. I landstingsplanen för 2007-2009 beräknas en sänkning ske med 15 öre respektive år för 2008 och 2009. I pengar innebär detta 60 mkr i minskade intäkter varje år i förhållande till en oförändrad nivå. En viktig del i inriktningsmålet Sunda finanser är att skapa positiva ekonomiska resultat under planperioden, så att tidigare års underskott kan återbetalas, samtidigt som det skapas pengar i kassan för kommande fastighetsinvesteringar. Landstinget Västmanland kan inte förbruka mer pengar än vad som erhålls i intäkter. De restriktioner som anges i inriktningsmålet Sunda finanser är den yttre gräns, inom vilken verksamheten kan bedrivas, och eventuella målkonflikter måste därför hanteras utifrån detta. Det är därför viktigt att landstingets divisioner skapar den goda ekonomiska hushållning, som i längden är garanten för en fortsatt verksamhet av hög kvalitet. 1) En nämnd för regional samverkan om hälso- och sjukvård med mera mellan Landstinget Gävleborg, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland och Örebro läns landsting. 19

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning Belopp i mkr Landstingsersättning/ budget Intäkter Kostnader Netto, intäkterkostnader Resultat/ avvikelse mot budget 2006 Resultat/ avvikelse mot budget 2005 Division Närsjukvård 1) 563,1 449,6 1 032,6-583,0-19,9-35,6 Division Medicin 1) 2) 488,6 40,2 529,0-488,8-0,2-3,7 Division Kirurgi 1) 834,7 71,2 919,3-848,1-13,4-9,5 Division Diagnostik 1) 468,4 162,3 626,5-464,2 4,2 3,9 Division Psykiatri 1) 411,3 28,6 439,9-411,3 0,0 3,3 Division Folktandvård 70,4 179,8 250,8-71,0-0,6-1,8 Division Konsult och Service 13,8 633,7 674,3-40,6-26,8 17,4 varav nedskrivning av fastigheter 22,0-22,0 Division Regionutveckling 1) 162,9 41,9 199,7-157,8 5,1 6,9 F d Division Kansli 3) 41,9 0,3 42,2-41,9 0,0 0,7 Centrum för klinisk forskning 1) 14,3 5,3 18,5-13,2 1,1 3,3 AT-läkare 4) 26,1 25,7-25,7 0,4-5,2 Smittskyddsenheten 3,4 0,7 4,2-3,5-0,1 0,2 Ledningskontoret och landstingsstyrelsens sekretariat 10,5 9,7 20,2-10,5 0,0 0,7 Läkemedel i öppen vård (läkemedelsförmånen mm) 605,8 579,7-579,7 26,1 49,2 Sjukresor 58,9 1,0 63,1-62,1-3,2-7,8 Köpt vård utanför Västmanland 1) 352,1 402,1-402,1-50,0-23,9 Ersättning för familjeläkarverksamhet 557,7 61,8 627,4-565,6-7,9 0,4 Ersättning för barntandvård 53,2 0,2 52,2-52,0 1,2 0,9 Särskilt tandvårdsstöd 23,5 0,1 16,4-16,3 7,2 0,5 Samverkansavtal/övrig hälso- och sjukvård 89,2 9,7 93,9-84,2 5,0 5,4 Landstingsövergripande verksamheter och projekt 1) 155,5 9,6 157,2-147,6 7,9 5,5 Förtroendevalda 5) 16,8 0,9 33,8-32,9-16,1 0,0 Bidrag till politiska partier 7,4 1,3 8,7-7,4 0,0 0,0 Landstingsrevisionen 3,7 3,7-3,7 0,0 0,0 Summa verksamheter 5 033,2 1 707,9 6 821,1-5 113,2-80,0 10,8 Landstingsgemensamma intäkter och kostnader 6) 77,9 65,2 217,9-152,7-74,8 8,5 Finansiering 5 192,1 5 286,9 20,2 5 266,7 74,6-41,4 Eliminering av interna poster -1 265,0-1 265,0 SUMMA 81,0 5 795,0 5 794,2 0,8-80,2-22,1 1) Följande divisioner har erhållit extra landstingsersättning ur landstingsstyrelsens anslag samt vårdgarantimedel. Närsjukvård 4,3 Medicin 2,7 Kirurgi 11,8 Diagnostik 11,9 Psykiatri 3,8 Regionutveckling 0,2 Centrum för klinisk forskning 0,2 Köpt vård utanför Västmanland 14,9 Landstingsövergripande verksamheter och projekt 0,2 50,0 2) 2005 års resultat exkl avd 17, som 2006 flyttats till Division Kirurgi: -1,8 mkr. 3) Avser f d Landstingets kansli och Patientnämndens kansli. 2005 års uppgift har reducerats för Medlemsavgifter, särskilt tandvårdsstöd, koncernledning, Landstingsövergripande verksamheter och projekt samt Upphandling, varuförsörjning och logistik. 4) Finansieringen av AT-läkare ingår i ramen för Centrum för klinisk forskning. 5) Kostnad för visstidspensioner enligt pensionsreglementet har redovisats med 15,7 mkr. 6) Kostnadsökningen för pensionsskulden p g a förändrade antaganden om räntesats och livslängd uppgår till 80,2 mkr. 20