Kongressens sammanfattning och slutsatser Den nationella lavinkongressens slutsatser innebär att : 1. Naturvårdsverket/Fjällsäkerhetsrådet ombeds att ta ett tydligare ansvar för lavinutbildningsfrågan, både vad gäller huvudmannaskap och utbildningsadministration och att man är nationellt väl koordinerade. 2. Svenska lavinutbildningar skall vila på vetenskaplig grund, spegla efterfrågan och vara kompatibla med internationell praxis. 3. Naturvårdsverket/Fjällsäkerhetsrådet bildar en lavinkommité/arbetsgrupp som fokuserar tydligare på utbildningar. Vilka som skall ingå i en sådan lavinkommité ber Naturvårdsverket att få återkomma till inom kort. 4. Att resursfrågan behöver ses över och där flera organisationer/myndigheter ombeds att vara med och bidra. 1. Inledning Kongressen inleddes med att Nils Hallberg, Naturvårdsverket, moderator hälsade alla välkomna och presenterade sig själv varefter Nils förklarade upplägget på kongressen och bad Eva Thörnelöf, Mårten Johansson, Elisabeth Jansson Strömberg och Staffan Lindberg komma fram till podiet. Eva Thörnelöf, ordförande för Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd hälsade alla välkomna och meddelade omgående att Miljöminister Lena Ek strax innan i radions hade uttalat att hon avsåg att fatta beslut kring att ge Naturvårdsverket i samråd med SMHI i uppdrag att utreda frågan kring lavinprognoser. Eva presenterade även Naturvårdsverkets utsedde projektledare Tom Hedlund. Mårten Johansson vid Åre Lavincenter presenterade sig och påpekade att deltagarna ska tänka på för vem gör vi det här? Elisabeth Jansson Strömberg presenterade sig själv och drog en liknelse mellan hennes tidigare jobb och hur hon ville kunna bidra med kunskaper från detta arbetet till hennes nya post. Staffan Lindberg, Åre fjällsäkerhetsförening presenterade sig och ropade upp de som ännu inte hämtat ut sina namnbrickor samt hälsade även han deltagarna välkomna. Oskar Brodén och Mathias Magnusson presenterades som sekreterare samt att Elisabeth Jansson Strömberg och Per-Olov Wikberg utsågs som justerare vilket godkändes av kongressen. 2. Tema Dåtid Stefan Mårtensson, Lavinforskare vid Luleå Tekniska Universitet presenterade sig och gjorde en återblick kring Sveriges historia kring lavinrelaterat arbete mellan 1943-2003. (Stefans presentation finns med som bilaga) Stefan Mårtensson fortsatte sin presentation men bytte nu fokus mot svenska utbildningssystem, lavinskalor, lavinprognoser, terrängklassning och internationella frågor och kunskap som spelat in på svensk lavinverksamhet de senaste tio åren. Han presenterade de aktörer som varit drivande och pekade mycket på, Fjällsäkerhetsrådet, Naturvårdsverket, Försvarsmakten samt SLAO:s roll. Stefan förklarade hur och varför vi valde att gå i det Nordamerikanska spåret gällande teori och
utbildningssystem samt varför att detta visat sig fördelaktigt. Stefan tog också upp att SBO och Polisen/Fjällräddningen hamnat utanför utbildningssystemet på grund av att kurserna inte räckt till för deras riktlinjer. Stefan påpekade också att Klass 1 information nu blivit den viktigaste informationsfaktorn i utbildningssystemet och presenterade kort de utbildningar som ingår i SLAO:s utbildningsstege samt vad som ingår i den nuvarande utbildningslitteraturen. Stefan påpekade att det numera finns aktörer med expertnivå hos många kategorier av aktörer. Stefan fortsatte med att presentera det nationella utvecklingsprojektet kring lavinprognoser som under en period mellan 2011-2012 var i drift och lade fram de slutsatser som drogs av projektet vilket var mycket framgångsrikt. Han berättade också om SLAO's riktlinjer för publicering av lavinfara samt presenterade Naturvårdsverkets nya terrängklassningsprojekt. Han avslutade med att presentera Fjällsäkerhetsrådets nya hemsida avseende lavinkunskap/lavininformation, den nya utildningsfilmen för snö(lavin ) The Fine Line, den reviderade skalan för lavinfara samt Naturvårdsverkets och Freerides rapport kring den stora enkäten som genomfördes i april 2013 Offpiståkning riskminimering eller riskacceptans? Svenska alpin- och snowboardåkare om offpiståkning och laviner, samt den nya lavinwebben som ligger inom Fjällsäkerhetsrådets webbplats på adressen www.fjallsakerhetsradet.se/laviner där man kan ta del av lättöverskådlig information som alla nivåer av användare kan ta del av. Stefan sammanfattade med att säga att fokus kring lavinsäkerhet har gått från att analysera snökristaller till vilka processer som sker inne i människans huvud. Dvs hur tolkar vi information och hur styr informationen vårt handlande. (Stefans presentation finns med som bilaga) Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd hade nu tillfälligt tagit över rollen som moderator och förklarade nästa steg i kongressen och bad Mårten Johansson vid Åre Lavincenter förklara hur gruppindelningen kommer att fungera. Mårten gjorde detta och delade ut sekreteraransvar inom grupperna. Mötet ajournerades sedan för gruppdiskussioner och kaffe. De 6 grupperna samlades under 20 minuter för att gå igenom fråga nr, 1, Vad var bra, vad har varit sämre och vad kan förbättras? Mötet återupptogs efter en kaffepaus. 3. Per-Olov Wikberg presenterade materialet Offpiståkning riskminimering eller riskacceptans som nyligen tagits fram av webplatsen Freeride.se och Naturvårdsverket vars rapport delats ut till deltagarna i pausen. Per/Olov Wikberg lämnade över ordet till Stefan Mårtensson, Lavinforskare. 4. Tema nutid Stefan Mårtensson, Lavinforskare presenterade aktuellt kunskapsläge kring laviner där han bl.a. tog upp statistik, kunskapsläge och attityder hos svenska offpiståkare. Han delade upp föredraget i: Snöstabilitet och brottmekanik kollaps, brottinitiering och kollapsutbredning.
Snöstabilitetstest Rutchblock (RB) fungerar fortfarande, Extended column test (ECT) ger den bästa träffsäkerheten bland snöstabilitetstest visar statistik som styrker detta. Riskbaserad kommunikation: Lavinrisk är lavinfara kombinerat med sårbarhet. Sannolikhet tillsammans med storlek på lavinen ger lavinfaran. Nya lavinskalan fungerar enligt denna princip. Alla kan använda samma skala oavsett hur sårbar individen är. Lavinprognoser: Nulägesanalys + snötäcke + väder = Lavinprognos. Prognosskrivaren kan jobba med lavinkaraktär/lavinproblem, mönster, numeriska modeller, datasamling och distribution, sociala medier och smarta mobiler, våta laviner sker tidigare, fjärranalyser av bl.a. snödjup. Mänskliga faktorer: Vi är individer med olika bakgrund, erfarenheter, brister mm. Vi är sociala varelser och vi är slumpmässiga och irrationella. Stefan gjorde en parallell med vajerräcken i trafiken, att kunna förhindra en olycka rent praktiskt som tillägg för att förebygga felaktigt beteende. Stefan gick sedan genom mänskliga faktorer enligt SLAO Lavin 1 och drog paralleller till andra organisationer som också jobbar allt mer med mänskliga faktorer och andra som jobbat på det här sättet länge t.ex. flygindustrin. Checklistor och regler har nu tagits fram på flera fronter för att förhindra misstag på grund av mänskliga faktorer. Stefan visade beslutstödet Avaluator från Kanada som ett exempel. Stefan gick vidare in på klassning av lavinterräng och visade ett exempel från Nordamerika där Grant Statham från Parcs Canada berättade om hur systemet fungerar. Svenska Lavinolyckor Antalet svenskar involverade i lavinolyckor under vintern 2012/2013 var 7 st. 1 i Sverige, 1 i Norge och 5 i alperna. Canada har haft 12 i snitt de senaste åren, 5 under förra året. Ca 80% av de svenska olyckorna sker utomlands, ca 10% inträffar i Sverige. Motsatt förhållande i Norge. Sverige utmärker sig bland lavinländerna kring att vi har så stor andel av våra omkomna i andra länder. Typisk lavinprofil, van offpiståkare, 32 år, småbarnspappa, bra utrustning, bra utbildad, erfaren, många skiddagar, vill åka offpist, har erfarenhet av laviner men detta faktum verkar inte påverka vårt riskbeteende. Lavinmedicin: Något förändrad kurva avseende överlevnad, en orsak är att nya studier från Kanada påvisar att många lavinoffer skadas av trauma i samband med åkning i skog då lavinolyckor inträffar (statistik tagen från Canada). Traumaolyckor mycket vanliga i skogsterräng. Nya riktlinjer från ICAR MedCom kring Triage och behandling av skadade under publicering Lavinräddning: Checklistor och mobiltelefonappar för säkerhet för räddningspersonal, multipelsökstrategier.
Utrustning: Hjälm allt viktigare samt Lavinryggsäck är numera branchstandard. Tomas Lindberg, Försvarsmakten frågade om hur stor risken är att skada sig allvarligt i en lavin. Mikael Amlert från SBO svarar att han läst en undersökning som visar att 8 av 10 som förlorat kontrollen i en lavin skadar sig allvarligt?. Mike Wright, Utbildningsansvarig SBO påpekar att hänsyn till Lavinryggsäckens statistik borde tas för eventuellt ökat risktagande p.g.a den ökade trygghetskänslan som en Lavinryggsäck medför. (Stefans presentation finns med som bilaga.) 5. Aktuella internationella samarbeten Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd presenterade Aktuella internationella samarbeten (EAWS, ISSW, ICAR, UIAGM, Nordisk Skredkonferens). Per-Olov berättade att Sverige numera har ett nära samarbete med Norge samt föredrog vad som presenterats och diskuterats under Nordisk Skredkonferens. Sverieg avser att ansöka om att arrangera Skredkonferensen hösten 2017. Värt att notera är at Norge (NVE) också utvecklar terrängklassning i nära samverkan med Sverige. EAWS, European Avalanche Warning Services är ett samarbetesorgan kring lavinprognosarbete Sverige var medlemmar under testperioden men är numera inte medlem. Dock återinträder Sverige om lavinprognosprojektet återupptas. Per-Olov föredrog vad som tagits upp på det senaste EAWS-mötet och meddelade bl.a. att EAWS erbjöd sitt stöd till svenska myndigheterför att utveckla ett fungerade lavinprognosprojekt. En skrivelse har skickats in till SMHI/Regeringen kring detta. Per-Olov föredrog också vad som tagits upp på ISSW- International Snow and Science Workshop 2013 i Grenoble. Han gick sedan vidare på att presentera aktuellt inom ICAR(International Commission for Alpine Rescue)-kongressen som i år ägde rum i Kroatien. Sverige leder även en arbetsgrupp där 12 länder ingår för att utveckla det förebyggande arbetet där lavinsäkerhet ingår. Per-Olov fortsatte att berätta att SBO (Svenska Bergsguiders Organisation) jobbar allt mer med mjuka värden där SBO är bland de ledande i världen. (Per-Olovs presentation finns med som bilaga) 6. Pass Nutid fortsättning -Svenska intressenters/ redogjorde för nuvarande ansvarsfördelning, utbildningssystem och riktlinjer. (alla presentationer finns som bilaga) Försvarsmakten Thomas Lindberg, Försvarsmaktens bergsgrupp, berättade om försvarets arbetssituation i bergsterräng samt ansvarsfördelning. Thomas fortsatte att föredra försvarets lavinproblematik och de skillnader som finns mellan civil och militär verksamhet. Thomas berättade om Försvarsmaktens utbildningssystem som använder sig både av kurser från SLAO och CAA med tillägg för en anpassad prognosmetod och sätt att bedöma fara och hantera risk. Thomas avslutar med att Försvarsmakten regelbundet jobbar med internationell samverkan och redovisade Försvarsmaktens utbildningssystem. Thomas avslutade med att visa ett exempel i Herculesolyckan på Kebnekaise då försvarsmaktens bergsförmåga kommit till civil allmännytta. Polisen/Fjällräddningen Mats Nilsson, nationell samordnare för fjällräddningen vid Polisen berättade om fjällräddningens organisation, geografisk spridning och fördelning över svenska fjällkedjan. Mats fortsatte med att
berättade om fjällräddningens utbildningssystem kring lavinräddning. Mats avslutade med att berätta om de kommande organisatoriska förändringar som kommer att ske i samband med Polisens omorganisation som kan komma att påverka hela organisationen. Rickard Svedjesten, CIFRO tog över ordet och berättade om fjällräddningens lavinutbildningar, främst fokuserade på lavinräddning och betonadeatt deras fokus förvisso ligger på egen säkerhet och räddning, men ingen utbildning kring lavinsäkerhet. Polisen/CIFRO har även medvetet lagt sig helt utanför SLAO:s utbildningssystem och tagit fram en egen handbok kring lavinräddningsmetodik. - Per-Olov Wikberg Fjällsäkerhetsrådet, frågade om man funderat på att utbilda personal på lavinsäkerhet för att bättre kunna bedöma egen säkerhet. - Mats Nilsson och Rickard Svedjesten svarar att man har tänkt på och prioriterar detta men att man då utbildar endast insatsledare och att ett nytt utbildnings projekt i samband med internationella samarbetspartners och Recco är på väg. SBO Mikael Amlert, Ordförande SBO och Mike Wright, utbildninsansvarig SBO presenterade SBO (Svenska Bergsguide Organisationen) och föredrog arbetssätt och utbildningssystem. Mike Wright betonade också att man håller på att se över den ingående lavinutbildningen och vill gärna vara en del av ett övergripande nationellt lavinutbildningssystem. SBO är positiva till de regleringar som ökar säkerheten i bergen och förutsättningarna för guideyrket. Lagar och normer som styr vårt arbete internationellt är bl.a. European Professional Card (EU) samt Carte Pro (FR) Mike Wright avslutade med att även betona att de lagt mycket energi på softskills och att SBO gärna bistår med sin expertis vid arbete som rör detta. SLAO Hans Gerremo, vd SLAO föredrog vad SLAO bidragit med till lavinarbetet i Sverige där han nämner att 12 skidanläggningar rapporterar lavinfara, man har tagit hänsyn till laviner i aktuella lagar (Produktsäkerhetslagen och Arbetsmiljölagen), man bidragit till utbildning och lagt rekommendationer mot medlemsanläggningar att ha lavintekniker bland personalen men medger att man saknar kvalitetssäkring gällande lavintekniker. Ingen presentation av lavinfara numera på snörapporten utan man hänvisar till resp. anläggning. -Karin Trolin, Åre Lavincenter, frågade om man inte kan ställa krav på anläggningarna att ha minst en lavintekniker som arbetar dagligen. -Per-Olov Wikberg, Fjällsäkerhetsrådet, frågade om man enligt PSL istället bör sikta på att bekämpa lavinfara till varje pris istället för att fokusera på att förmedla information kring lavinfara inom anläggningen.
Trafikverket Jörgen Brännvall och Niklas Thun, Trafikverket, föredrog om Trafikverkets arbete i stort och lavinprojekt längs E10 där man monterat 8st Gazex-exploders med den infrastruktur som krävs för driften. All montering har skett med helikopter för att minimera påverkan på miljön i nationalparken. Friluftsfrämjandet/Skidlärareföreningen Susanne Du Rietz, Friluftsfrämjandet berättade om Friluftsfrämjandets utbildningssystem gällande skidlärarutbildningar och fjälledarutbildningar. Samuel Åberg ansvarig för skidlärarutbildningarna berättade också kring deras utbildningar som också har ISIA-status där lavinsäkerhetsutbildningar ingår SFU Urban Axelsson, Ordförande Svenska Fjälledarutbildarna presenterade bakgrunden kring Svenska Fjälledarutbildarna och beskrev fjälledarnormen samt hur de arbetar med lavinutbildning. Emil Roddar, Fjälledare, berättar om hur det fungerar att arbeta som fjälledare. Emil belyser att man i dagsläget inte vet om vad de fjälledare som arbetar i lavinterräng har för lavinutbildning mer än SLAO Lavin 1 och att kvalitetssäkring av fjälledare efter examen saknas. Åre Lavincenter Mårten Johansson, Åre Lavincenter presenterade sig själv och hans egenskap som representant av de kommersiella aktörerna samt Åre Lavincenters verksamhet bestående av Utbildning, Sakkunniga, Utrustningsservice och försäljning. Mårten förklarar att för ett företag som erbjuder kunskap som tjänst måste vara up-to-date mot omvärlden. Därför är det naturligt att ha en ingående omvärldsbevakning. Lagstiftning, utbildning och lagstiftning samt kvalitetssäkring är viktigt för att kunna bedriva verksamheten. -Fråga, hur kvalitetssäkrar ni? -Mårten Johansson svarade, främst via internutbildningen. Konsumentverket Kerstin Jönsson, Konsumentverket berättade att de är en tillsynsmyndighet mot tjänster och produkter och då rekommenderar aktörer som rör sig i glaciär eller fallriskmiljö att vara bergsguide samt -Johan af Ekenstam, Hemavan frågade kring vad anser Konsumentverket ligger i begreppet fallriskmiljö? -Mikael Amlert, SBO förtydligar vad som gäller med fallriskmiljö. Bedömning ska göras i varje enskilt fall. Lavinterräng är inte med automatik fallriskmiljö. Per-Olov Wikberg, Fjällsäkerhetsrådet meddelar att de organisationer som inte hinner presentera sig
kommer att få sin presentation dokumenterad som bilaga till protokollet efter mötet. Naturvårdsverket Eva Thörnelöf, Naturvårdsverket presenterade lavinverksamheten inom ramen för Fjällsäkerhetsrådet, förklarade att Naturvårdsverket avsätter just nu ca 500.000 kr per år för lavinsäkerhetsrelaterat arbete. Eva berättade om Naturvårdsverkets ståndpunkt i lavinsäkerhetsarbetet och poängterar att de anser det viktigt att följa internationella riktlinjer och att de strävar mot nationell samordning i en så viktig fråga. Naturvårdsverket har sedan tidigare uppdraget av regeringen att nationellt samordna fjällsäkerhetsarbetet där även lavinsäkerhet ingår. Mötet ajournerades för gruppdiskussioner kring fråga nr. 2, Hur påverkar nuvarande kunskapsläge och statistik, lagstiftning och resurser ert eget arbete? samt lunch. SMHI Mats Johansson vid SMHI deltog ej på kongressen men redovisade följande svar via mail. SMHI bedriver idag ingen särskild lavinverksamhet och kan därför inte svara på flera av frågorna. STF Niklas Pärnestedt vid STF deltog ej på kongressen men redovisade följande svar via mail. STF har ingen speciell lavinverksamhet. I de få fall föreningens verksamhet äger rum i högalpin verksamhet leds den av antingen av SBO guider eller certifierade guider. Mest jobbar STF med lavinbedömningar på Nuolja i Abisko. Internationella riktlinjer som slår igenom vid utbildning och certifiering Välkomnas. STF är mycket tveksam till att använda lagstiftning kring lavinrelaterad verksamhet, de tror på välutbildade guider, lika villkor för alla aktörer är önskvärt. STF bedriver intern utbildning för personal som arbetar i fjällmiljö. Dock med grundkrav på tidigare utbildning i färdighet i de moment man är anställd att utföra. STF bedriver även utvecklingsarbete kring lavinsäkerhet inom uppdraget från Trafikverket gällande lavinsäkerheten vid Abisko/Nuolja för malmbanan/e10. Avseende kvalitetssäkringsarbete så har STF har en övergripande säkerhetsstrategi anpassad till gällande lagar och allmänna råd. Inom denna har varje fjällstation har en egen säkerhetsplan med checklistor och väl etablerade SOP:er kring säkerhet. Vidare samarbetar vi med SBO vad gäller guidning och utbildning i högalpin terräng. STF var också med och utformade KoV Allmänna råd kring Turistiska aktiviteter på glaciärer i högalpin fallriskmiljö. 7. Tema framtid Svenska intressenters/organisationers redogjorde för sina målbilder och ambitioner för svenskt lavinsäkerhetsarbete för de kommande tio åren. Naturvårdsverket Eva Thörnelöf, Naturvårdsverket meddelade att de avser att även framgent avsätta resurser kring
utveckling av fjällsäkerhetsarbetet. Naturvårdsverket har ansvaret för fjällsäkerhetsrelaterade frågor men kan även tänka sig andra lösningar om det är bäst för Sverige. Ett ökat samarbete inom Fjällsäkerhetsrådet kommer att krävas kring lavinrelaterad verksamhet samt att man utvecklar nya samarbetsformer med turismindustrin. Eva berättade om att Naturvårdsverket samma dag har fått i uppdrag av regeringen att utreda relevansen och behovet av lavinprognoser för de svenska fjällen. Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att i samråd med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och efter samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Trafikverket, Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen samt länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västerbotten och Norrbottens län utreda relevansen och behovet av lavinprognoser för de svenska fjällen genom att: fastställa huruvida det föreligger ett konkret behov av att producera lavinprognoser för den svenska fjällkedjan, klarlägga förutsättningarna att producera relevanta och tillförlitliga lavinprognoser och redogöra för olika möjligheter vad gäller ambitions -nivån kring sådana prognoser, fastställa, om så är relevant, huruvida det är skäligt att staten ansvarar för lavinprognoser, samt i så fall i vilken omfattning, samt, om så är relevant, redogöra för vilka förutsättningar relevanta myndigheter har för att ansvara för produktion och tillhandahållande av lavinprognoser. Detta uppdrag kan komma att få stor påverkan på utvecklingen av svenskt lavinsäkerhetsarbete. Försvarsmakten Thomas Lindberg, Försvarsmakten berättade att Försvarsmakten gärna utvecklar tidigare samarbeten. Thomas redogjorde kring Försvarsmaktens skilda förutsättningar för verksamhet men också att det finns gemensamma bitar. Försvarsmakten stödjer ett framtida nationellt lavinprognosprojekt, inte för att det krävs för FM men det kan medföra en ökad nationell kompetens samt ökad medvetenhet, det kan spara liv och vara ett bra stöd under utbildning. Thomas menar också att det civila kurssystemet är bra även om det krävs komplettering för att fungera i FM. De vill fortsatt vara med på ett samordnat utbildningspaket. Även terrängklassningsprojektet är väldigt intressant för FM och FM tittar mycket på det internt. Thomas menar också att lavinsverige blivit för stort för att kanaliseras genom SLAO. Thomas menar också att fler kompetensorganisationer måste vara med för att lavinsverige ska utvecklas bättre och han säger att Försvarsmakten gärna tar en aktiv roll i ett sådant samarbete. Thomas menar också att Naturvårdsverket/Fjällsäkerhetsrådet bör vara huvudman. Thomas avslutar med att försvarsmakten har stora resurser i form av kompetens och ekonomiska resurser och han tror att försvarsmakten kan bidra till en bättre utveckling kring lavinfrågor i Sverige.
Polisen Polisen meddelade att de inte kan svara på diskussionsmaterialet på grund av en omfattande omorganisering men han meddelar att Polisen ser positivt på det uppdrag gällande lavinprognoser som Naturvårdsverket just fått samt förklarar att resurser för räddning finns och att ansvaret för räddning i fjällterräng faller på Polisen. Polisen anser också att Naturvårdsverket och Fjällsäkerhetsrådet har ansvaret för lavinfrågor. Fråga av Fredrik Söderkvist, har polisen ansvar för utbildning av egen personal? Polisen, de har anpassat SLAO-kurserna så att det passar bättre in i deras verksamhet samt att man administrerar sina egna kurser men Polisen vill absolut vara en del av framtida utbildningar och utveckling. SLAO Elisabet Jansson Strömberg, tillträdande vd SLAO berömmer mötesdeltagarna för deras kompetens men vänder på frågan. Vad vill gästen? Vad är bäst för skidåkaren? Hur löser vi kommunikation? Hon menar att vi måste upprepa och samordna vår kommunikation. SLAO vill ha en samlad organisation för att kunna lösa sin uppgift att nå fram till skidåkaren med sitt budskap kring laviner. Elisabet visar en schematisk bild över hur hon vill se en organisation i form av en Lavinkommitté som står under Fjällsäkerhetsrådet och är knutet till ett Lavinforum. SBO Mikael Amlert, Ordförande SBO redogjorde att lavinprognoser är en viktig del för SBO förutsatt att den är framtagen med tillräckligt mycket information, kontinuerligt och av kompetenta personer. Det finns också ett värde för att få utländska bergsguiders verksamhet i Sverige säkrare. Mikael berättade att SBO har knappa ekonomiska resurser men kan bidra med erfarenhet och lärdomar hur människor fungerar vid beslutstagande samt nätverk, samverkan, utbildning och information. Åre Lavincenter Mårten Johansson, Åre Lavincenter berättade att ur perspektivet som kommersiell aktör är nationella lavinprognoser bra. Mårten menar att det fyller två funktioner dels ökad medvetenhet och säkerhet för skidåkaren men också ökad spetskompetens om laviner i Sverige. Mårten tillägger också att det bör komma till en utbildningsdel för hur mottagaren ska läsa och förstå prognoser. Mårten fortsätter genom att säga att vi får lägga ner ett stort jobb med att utveckla de nya kurserna som behöver komma till samt utveckling av de tidigare. Mårten menar att hans tidigare förslag om en ideell förening som ska ansvara för lavinfrågan inte är relevant utan att vem som helst kan ha ansvaret men det ska till en lavinkommitté med en utbildningsgrupp där kommersiella lavinaktörer som är proffs på att utbilda ska sitta med. Mårten anser också att Sveriges meteorologer har en viktig roll och bör vara närvarande på lavinrelaterade möten som detta. Åre Lavincenter kan också tänka sig för att betala för en fungerande organisation. Mårten menar att utbildningsdelen kan vara självförsörjande.
STF (via mail) Kring framtiden så anser STF att behovet av information om lavinfara är angeläget för de miljöer där det kan finnas lavinfara, dvs i brant terräng. Men vi vill varna för att generella lavinvarningar för stora områden i onödan skrämmer folk. När det kommuniceras att det råder stor lavinfara i Lapplandsfjällen finns det fortsatt oändliga möjligheter att skida i områden och på markerade leder där det inte alls är någon lavinrisk. Prognosverksamheten måste ta höjd för att inte skrämma. Och vi måste visa respekt för att väldigt många presumtiva besökare inte kan sortera informationen. Vi är naturligtvis positiva till kvalificerad utbildning. Lavinterränginformation? Om det är kartinformation som avses kan det vara en god ide men blir aldrig 100%. Och den kan också avskräcka till åkning i fina områden i perioder när väderförhållandena varit sådana att ingen lavinrisk föreligger. Att skylta med varningar ses inte vara aktuellt. STF har inga särskilda resurser avsatta för lavinarbete annat än det guiderna gör inom ramen för sitt uppdrag. Undantag på Nuolja. STF har ingen åsikt kring vem som bör vara ansvarig,. Först bör man väl bli överens om vilket arbete som skall bedrivas. SMHI (via mail) Vad gäller framtidsfrågorna så anser man att utbildningsfrågorna är viktiga då vi har många svenskar som omkommer i laviner. SMHI bidrar gärna med sin expertis kring väder i fjällen med koppling till laviner genom att få ett uppdrag och kostnadstäckning från en ansvarig myndighet. De anser att då Naturvårdsverket är nationellt ansvarig för fjällsäkerhetsarbetet bör även NV vara ansvarig för lavinrelaterade verksamheter. 8. De 6 grupperna redovisade sina diskussioner och slutsatser från tidigare under dagen. Grupp Gul Thomas Lindberg, grupp Gul meddelade att de anser att det positiva i dåtiden är att kursprogrammet funnits och de kurser som funnits varit bra. Dock har några kurser saknats. Likaså Lavinfilmen Håll dig levande i vinter har varit en bra utbildningsfilm. Negativt har varit att ämnet blivit för stort hos SLAO och ändring kommer lite sent. De anser att produktsäkerhetslagen inverkar både positivt och negativt, kan bli för begränsande. Kursen SLAO 1 har varit för begränsande då man ej får vistas i lavinterräng. De anser också att det är för dåligt med resurser för många aktörer. Gul grupp vill att Naturvårdsverket, Fjällsäkerhetsrådet och SLAO ska driva lavinfrågan i framtiden samt att man efterlyser bättre samordning. Grupp Grön Henrik Jansson, Åre Lavincenter, Grupp Grön meddelade att det tycker att decentraliseringen av utbildningen varit bra och bidragit till fler instruktörer. Terrängklassningsprojektet har också varit ett bra projekt. Polisen vill ha mer gemensam instruktörssyn och förbättra samverkan mellan
organisationerna. Gruppen vill att vi ska eftersträva bättre kommunikation till olika användare, t.ex skoteråkare och att anpassa en kurs till dem. Grön grupp tycker att det är lite för spretigt mellan organisationerna även om det är bra att det finns olika specialområden. De påpekar att en fråga kom upp huruvida tillräckligt med kompetens finns för att skriva prognoser. Vem ska skriva? Vem ska tolka? Men i stort ser gruppen positivt på lavinprognoser som ger ett mervärde. Gruppen tycker att alla organisationer ska ingå i en lavinkommitté och där ska en utbildningsgrupp finnas. De fristående instruktörerna ska också ha en representant. Grupp Blå Mattias Jansson, Grupp Blå meddelade att de anser att ett bra jobb är gjort de senaste åren och att man använt sig av flera olika informationskanaler så som böcker, film, tidningar mm. Att engagemanget ökat ser man som ett kvitto på att det fungerat. De ser det som negativt att det varit lite toppstyrt samt diffusa ansvarsområden. De tycker att man kan förbättra samordningen av budskapet och få in lavinutbildningar i samtliga underutbildningar. Fjällsäkerhetskommitteérna väntar med tillförsikt på prognosprojektet och fjällräddningen väntar på organisatoriska förändringar. De anser att man ska jobba mer med förebyggande arbete och flytta fokus från rekommendationer till krav på självsäkerhetsarbete. De anser också att man bör lagstadga minsta krav för lavinarbete på fältet samt att man ska ha fler repetitionsutbildningar och även krav på detta. Gruppen tycker att man ska vara tydligare och mer strategisk vid publicering av statistik med fokus på hur stor andel som faktiskt dör eller skadas allvarligt i en lavin. De fortsätter med att vi bör ha ett internationellt gångbart system då olika nationaliteter av skidåkare åker skidor i vårt land samt att Svenska skidåkare till stor del åker skidor utomlands. Gruppen vill ha mer ledningsutbildning för fjällräddare samt att prognoser ska gälla hela fjällkedjan. De vill att man är tydlig med att förmedla att ansvar för skidåkaren ligger inte på prognosmakaren utan på skidåkaren själv. De vill också att vi ska titta mer på det norska systemet där väderstreck är inkluderat i lavinfaran samt att ett inrapporteringssystem typ REGOBS för lavininformation ska finnas även i Sverige där skidåkare/andra aktörer enkelt kan rapportera in lavininformation. Man konstaterar att även om olyckorna verkar ha ökat så ökar även antalet besökare så förmodligen bedrivs redan ett bra förebyggande arbete. Angående framtiden så är implementeringen av ATES viktig för att skapa förståelse kring lavinterräng. Om lavinprognoser så är det viktigt med att relevant information finns för områden även utanför liftanläggningarna. Känns viktigt att förtydliga ansvarsområden kring liftanläggningarna och att man utvecklar bättre beslutstöd. Grupp Vit Samuel Åberg, Grupp Vit meddelade att de fokuserat på förbättringar. De vill enas om samma språk, gemensamt med andra länder. De vill ha en tydlig huvudman men de anser att det arbete som är gjort är bra gjort. De anser att många organisationer hamnar i en gråzon, t.ex heliski mm. De vill ha lagar istället för rekommendationer för att förtydliga vem som får göra vad. Gruppen vill också ha ett gemensamt incidentrapporteringssystem. Att man följer internationella riktlinjer är också bra. Att Sverige introducerar ett lavinprognosprogram känns i alla avseenden viktigt.
I framtiden vill de ha en lavinkommité med Fjällsäkerhetsrådet som huvudman. De anser att man bör se på andra länders lösningar. De vill också utreda skillnader mellan skydd för ideella och kommersiella aktörer. Samt införa fortbildningskrav och ett externt kontrollorgan. De vill ha en gemensam utbildningstrappa med gemensam start. Grupp Svart Kerstin Jönsson och Mikael Amlert, Grupp Svart meddelade att man kommit fram till att man håller med de tidigare grupperna och att man fokuserat på kommunikation som ska vara riktad till olika mottagare med olika utbildningsnivå. Man eftersträvar en uppföljning för att se hur personer i riskmiljö beter sig och att fler professionella som vistas i miljön kan vara mentorer. Lite skrämselpropaganda för att kommunicera konsekvenser. Utbildning i hur man läser lavinprognoser bör finnas med i utbildningar samt mycket tydliga färdselråd. Grupp Röd Emil Roddar, Grupp Röd meddelade att de tycker att det som varit är en bra grund att utgå från men det är dåligt att inte alla organisationer varit med och att kompetensen idag är väldigt olika inom de olika organisationerna. Man bör titta på de organisationer som fungerar bra och sprida deras system. De skulle vilja se mer samövningar mellan fjällräddning, skidpatrull och polis. Naturbevakarna inom gruppen önskar en högre lavinutbildning. Fjälledarna inom gruppen vill öka kompetensnivån markant genom att starta en egen förening för aktiva fjälledare och på så sätt skapa vidareutbildning samt införa högre steg för att jobba i lavinterräng. Gruppen vill ha en tydligare gräns för var liftanläggningen ansvar rent geografiskt slutar. Samt att de vill anpassa lavinutbildningarna efter bransch. 9. Sammanfattning Eva Thörnelöf, Naturvårdsverket sammanfattade dagens diskussioner med att vi nu framställt ett omfattande underlag att arbeta vidare med och att det dessutom finns en samstämmighet samt ett bra driv att arbeta framåt. Viktigt att vi kan ta fram en handlingsplan för arbetet med stöd av kongressens slutsatser och förslag. Eva Thörnelöf frågade också om och när vi får nationella lavinprognoser, hur ser vi då på behoven och förutsättningarna för skidanläggningarnas lavininformation? Hur ska anläggningarnas bedömning fungera och finna sin plats gentemott en nationell lavinprognos? Eva frågade också om liftanläggningarna som närvarar på mötet kan tänka sig att använda sig av en nationell lavinprognos i sitt arbete? -Anders Aspholm, Skistar kommenterade att deras syn på det är att båda bör göras då det skiljer sig ganska mycket mellan en lokal bedömning av lavinfaran i en skidanläggning kontra en lavinprognos som omfattar ett större område, utanför anläggningen. - Mårten Johansson, Åre Lavincenter kommenterade att man på sikt bör ha endast en bedömning.
- Mikael Amlert, SBO kommenterade att man kan titta på alperna och följa deras exempel, där den regionala bedömningen/lavinprognosen gäller generellt. - Mattias Tarestad kommenterade att man kan inhägna/avgränsa skidområdets bekämpade område och att lavinprognosen blir giltig utanför detta område. - Thomas Lindberg, Försvarsmakten kommenterade att han ser inga motsättningar i att ha en prognos för ett stort område samt en lokal bedömd lavinfara för ett specifikt område. - Mike Wright, SBO kommenterade att vi bör ha separat bedömning av lokal lavinfara och nationell lavinprognos. - Per-Olov Wikberg, kommenterade att anläggningarna, för att underlätta en introduktion av regionala lavinprognoser, bör omgående starta upp arbetet med att ta fram en mer utförlig bedömning av den lokala lavinfaran som innefattar vilka vädersträck och höjder och av vilken orsak (lavinkaraktär) gäller bedömningen för idag samt vilka platser behöver bekämpas och har bekämpats. Viktigt att den lokala lavinbedömningen inte blir ett verktyg att påvisa att man har lavinbekämpat eller inte utan måste bygga på den faktiska lavinfaran. Mikael Amlert, SBO kommenterade att skidanläggningarna måste vara tydliga med inom vilka gränser de bekämpar och där deras lavinfara gäller. Ronald Crawford-Currie, kommenterade att all personal på skidorten bör ha utbildning för att kunna sprida information om lavinfara såväl internt som externt (till gästerna). Kommunikationsfrågan är mycket viktig. Eva Thörnelöf kommenterade att i Fjällsäkerhetsrådet finns en arbetsgrupp inom ramen för handlingsplanen utsedd som fokuserar på laviner och att Naturvårdsverket självklart tar med sig de synpunkter som kommit upp. Arbetsgruppen består i dagsläget av Naturvårdsverket, SLAO, Polisen, CIFRO SMHI, Försvarsmakten, Svenska Fjälledarutbildarna och SBO. Hon berättade även om att de har ett regeringsuppdrag för att ta fram åtgärdstrategier kring miljömålet en Storslagen Fjällmiljö där de också kan föra in frågor som gäller just fjällsäkerhet och lavinsäkerhet i redovisningen av uppdraget. Detta uppdrag kommer högst sannolikt att påverka lavinsverige på olika sätt, rimligen även utbildningarna. När det gäller Fjällsäkerhetsrådet utvecklar vi alltid organisationen så att den är ändamålsriktig. Hon anser också att det är viktigt att vi är koordinerade internationellt och hon tog också upp problematik som hon snappat upp om balansgången att förmedla information men inte skrämmas. - Polisen kommenterade att de vill förtydliga att de vill samarbeta med övriga organisationer i framtiden. De kör inte ett eget race. - Thomas Lindberg, FM, vill ha en arbetsgrupp som tar fram ett förslag på hur vi ska arbeta i framtiden och han vill att man tillsätter en sådan snarast. Han förtydligar att han vill att mötet ser ut en grupp som tar fram ett förslag kring hur vi ska organisera oss. Thomas föreslår att gruppen är 4-5 personer som utreder frågan kring hur vi bäst organiserar oss.
- Stefan Mårtensson kommenterade att eftersom alla tycker samma sak, kan inte Naturvårdsverket utse en lavinkommitté direkt? - Mårten Johansson önskade ett datum för när gruppen ska vara utsedd. - Mike Wright ansåg att man bör utreda ekonomi och saker kring organisationen. - Eva frågade om vi inte idag kan bestämma vad vi ska göra istället för hur vi ska organisera oss? - Kerstin Jönsson frågade vad ska organisationen göra? - Eva Thörnelöf hänvisade till uppdraget de just fått av regeringen som ett stöd för det fortsatta arbetet. - Mikael Amlert kommenterade att vi bör komma igång den här säsongen. - Eva Thörnelöf kommenterade att NV avser att återkomma med en utläggning under middagen.(frågan kommenterades dock inte under middagen, NV avser att återkomma i frågan under våren 2014. ) - Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket kommenterade att det borde vara rimligt att integrera prognoser och utbildning i samma projekt. Diskussionen avslutades. -Mårten Johansson, Åre Lavincenter föredrog upplägget för morgondagen. Per Olov Wikberg, Naturvårdsverket tackar alla närvarande och hoppas att alla tar chansen till mingel och att alla ses under kvällens middag. Naturvårdsverket avser att under våren 2014 återkoppla kring kongressens resultat och diskussioner. Under middagen genomförs mingel, filmvisning med alla närvarande samt att vi under middagen uppmärksammade ett antal hedersgäster 1 vilka genomfört betydande insatser för lavinsäkerhetsarbetet. 1 Närvarande av hedersgästerna var, Agge Theander, Marie Nordgren, Hans Gerremo, Ronald Crawford-Currie, Vibjörn Karlén, Stig Lundkvist samt Magnus Granhed. Övriga som även uppmärksammades men som inte var på plats var Peter Maagaard, Curt Kempe, Håkan Hultberg, Erik Schmacke (postumt), Michael Östling samt Åke Hedlund
Dag 2. Dagen inleddes med en filmvisning och därefter 2 parallella sessioner kring terrängklassning med Petter Palmgren samt test av nyheter kring lavinsäkerhetsutrustning inkl. test av mobilappar hos Åre Lavincenter. Passat avslutades vid lunch och därmed hela kongressen. Sekreterare, Oskar Brodén, Mathias Magnusson, Justerare, Per-Olov Wikberg, Elisabeth Jansson Strömberg Bilagor (finns att ladda hem på https://www.dropbox.com/sh/k1cygc9pcimfe7c/li2octwabi) Stort tack till alla medarrangörer för en väl genomförd lavinkongress 2013!