FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

Relevanta dokument
Omättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: CnH2n Ändelsen -an ändras till -en

KARBOKATJON KARBANJON

REAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4.

#"bindning Vanliga exempel

Olika typer av kolväten

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)

d=236

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö 9-10 Del B-2010

Föreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Vanliga funktionella grupper i organisk kemi

Kapitel 2. Kovalent bindning

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer.

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

ORGANISK KEMI Del A-2009

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O +

Organiska ämnen (2) s

Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Organiska ämnen (2) s

Organisk kemi. Till provet ska du

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT

TENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel

Föreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3. Niklas Dahrén

1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Svar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,

Intermolekylära krafter

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Organiska föreningar del 7: Rita och namnge fenoler, nitroföreningar och aminer. Niklas Dahrén

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Organiska ämnen (2) s

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK080, ,

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol

Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit

Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,

Kursplan för kurs på grundnivå

2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat

H 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Föreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

Föreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

Förslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad,

Tentamen i Organisk kemi 28/5 2013,

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004

Vanliga flervärdiga alkoholer. 1,2,3-Propantriol Glycerol Ingår i fett (ogiftig) Etandiol Etylenglykol Antifrysvätska (giftig)

Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK081, , Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann

Transkript:

FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper bestäms av Z-gruppen och i mindre grad av -gruppen ( smältpunkt, kokpunkt, löslighet, reaktivitet m.m.). 2. lika -grupp med samma funktionell grupp (Z) bildar föreningar med liknande kemiska egenskaper. Ex. metanol, etanol, propanol... Funktionella grp med omättade kolväten Alkan Enkelbindning Alkener Dubbelbindning Alkyn Trippelbindning Aromater Aromatring Ar- Funktionella grp med syre Alkohol - Eter -- Fenol Ar- Aldehyd - Keton 1 -(=)- 2 Karboxylsyra - Estrar -- Se även Table 5.5 (p.146) Funktionella grp med kväve Aminer -N 2 Aniliner Ar-N 2 Amid --N-() Övriga: Alkylhalider -X Nitroförening -N 2 Ju större dipol mellan olika atomer i en bindning Ju polärare bindning Vilket leder till : starkare intermolekylära bindningskrafter mellan molekyler (smp. kp), bättre löslighet för molekylen i polära lösningsmedel (ex. vatten) ökad reaktivitet för en polariserad bindning.

Polära kovalenta bindningar (se Zumdahl s.344-349) Elektronegativitet och dipoler (se även Z: Fig. 8-3) Kom ihåg ramsa: F N l I S Metanol

Funktionella grupper i organisk kemi: Z Ämnesklass Funktionell grupp Namn på funk.grp Exempel mättade kolväten: 1. Alkener Dubbelbindning Alkenylgrupp eten 2. Alkyn Trippelbindning Alkynylgrupp acetylen 3. Aromater Aromatring Aromatgrupp bensen - bunden till elektronegativ atom:, N, X (f, l,, I): 4. Alkylhalid -X alogen kloroform 5. Alkohol - ydroxigrupp etanol, 6. Eter -- Etergrupp eter 7. Nitroförening -N 2 Nitrogrupp nitroglycerin 8. Aminer -N 2 Aminogrupp metylamin 9. Fenol Ar- Fenolgrupp fenol -bunden till karbonylgrupp (=): 10. Aldehyd - Aldehydgrupp acetaldehyd 11. Keton 1 -(=)- 2 Ketongrupp aceton 12. Karboxylsyra - Karboxylgrupp etansyra (ättiksyra) 13. Estrar -- Ester grupp etylacetat 14. Amid --N-() Amid grupp bensamid 15. Nitril -N yanogrupp acetonitril 16. Syraklorid -l Klorformylgrupp acetylklorid 17 Karboxylsyraanhydrid ---- Anhydridgrupp ättiksyraanhydrid Strukturexempel på ämnesklasserna 1-17: l 3 1. 2. 3. 4. 2 2 N 2 5. N 2 2 N 2 3 2 2 6. 7. 3 N 2 8. 9. 2 10. 11. 12. 13. N2 3 N l 14. 15. 16. 17.

EAKTINE Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination Alkaner oreaktiva pga opolariserade bindningar ofta lösningsmedel Förbränning: (xidation) 7 16 + 11 2 eptan (värme) 7 2 + 8 2 Alkener (och Alkyner) reagerar genom: ADDITIN ydrogenering: addition av vätgas 2 + 2 Pt 2 alogenering: addition av halogen 2 Propen + 2 2 1,2-dibrompropan Propyn + 2 l 2 2 mol.ekv l l l l 1,1,2,2-tetraklorpropan ydratisering: addition av vatten 2 + 2 2 S 4 3 ydrohalogenering: addition av l, katalysator 2 + - > 90 % 2, 2 och l 2 är symmetriska reagens (samma atomer adderas på de olika kolen) 2,, l är osymmetriska reagens (olika atomer adderas på de olika kolen)

EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE + Z Z ETELYS KABKATJN Vanligast + Z KABANJN eaktioner innebär att kovalenta bindningar bryts och bildas. Karbokatjon och radikaler är elektronfatttiga intermediärer, och är s.k. elektrofiler dvs elektron-sökande reagens som strävar efter att få full oktett. Karbanjon är vanligen starka baser och bra nukleofiler, dvs elektronpars donatorer eller Lewis baser som vill neutralisera sin negativa laddning mot en vätejon eller positivt laddat center. De flesta reaktioner inom organisk kemi är joniska eller radikalreaktioner, och sker uni- eller bimolekyärt, dvs antingen reagerar en eller två molekyler/joner samtidigt. Genom att analysera en reaktion som en sekvens av uni- och bimolekylära reaktionssteg får man en beskrivande bild av hur bindningar bryts och bildas under reaktionens gång. Detta kallas en EAKTINSMEKANISM. Denna är en bildmodell av hur en reaktion sker mikroskopiskt. En mekanism går inte fullständigt bevisas, men kan bekräftas med olika experimentella iakttagelser såsom kinetik, produktsammansättning och variationer på reaktionsbetingelser. Ett antal typmekanismer kommer att tas upp i kursen på viktiga fundamentala reaktioner. En mekanism skrivs med sk mekanismpilar, som beskriver elektronparförflyttning då bindningar bryts (energi åtgår) och då bindningar bildas (energi frigörs) Exempel: Nu + E Nu E Nukleofil Elektronrik Elektrofil Elektronfattig Ny bindning Mekanismpilens riktning går alltid från elektronrik till elektronfattig (Nu till E). (dvs från elektronpar eller π-bindning till elektropositiv atom ex.vis karbokatjon) Gäller även t.ex. Syra-Bas reaktion: 3 3 + 2 Ättiksyra ydroxid N 2 + l N 3 l Amin

ADDITIN - Addition av till alken 2 Additionsmekanism + - 2 2 > 90 % egioselektivitet en av flera möjliga produkter överväger Mekanism en stegvis beskrivning av ett reaktionsförlopp med intermediära strukturer och elektronflöden (krökt pil, med riktning från negativ/elektronrik Nu till positivt/elektronfattig E) 2 + 2 2 + Propen! 0% > 90 % Mekanism i två steg: steg 1. steg 2. 2 steg 2. + 2 stabil primär karbokatjon Sekundär stabilare karbokatjon Markovnikovs regel: "Den positiva delen av reagenset går till den kolatom som har flest antal väten" eller reaktionen går via den stabilaste karbokatjonen Karbokatjon stabilitet: > > Tertiär Sekundär Primär Ökad stabilitet Varför är en tertiär karbokatjon bättre än en primär? e - -grupper donerar (skjuter till) elektroner och stabiliserar karbokatjonen Ju fler -grupper ju bättre stabilisering och lägre energi på karbokatjonen.

Ex. Addition av vatten till 2-metylpropen: 2 + 2 3 2 100 % Går via tertiär karbokatjon till tertiär alkohol.. Primär alkohol bildas ej. + är katalysator för reaktionen. Mekanism: 2 + 2 3 2 3 Tertiär karbokatjon + Aromater reagerar inte som alkener och alkyner Den stabiliserande egenskap hos konjugerade π-bindningar i ringar med (4n + 2) π- elektroner ( n= 0,1,2,3 ) kallas aromaticitet, se ex bensen och naftalen. Denna gör aromater relativt oreaktiva att reagera. yklobutadien är inte aromatisk och reagerar som en vanlig alken. Bensen 6!-elektroner n = 1 Naftalen 10!-elektroner n = 2 yklobutadien 4!-elektroner Ej aromatisk Addition tar bort denna stabilitet hos aromater, varför istället substitution sker: (van exempel från boken)