FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö 9-10 Del B-2010
|
|
- Jörgen Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 9-10 Del B-2010 Ex. 32-l + 2 ¾ l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper bestäms av Z-gruppen och i mindre grad av -gruppen ( smältpunkt, kokpunkt, löslighet, reaktivitet m.m.). 2. lika -grupp med samma funktionell grupp (Z) bildar föreningar med liknande kemiska egenskaper. Ex. metanol, etanol, propanol... Funktionella grp med omättade kolväten Alkan Enkelbindning Alkener Dubbelbindning Alkyn Trippelbindning Aromater Aromatring Ar- Funktionella grp med syre Alkohol - Eter -- Fenol Ar- Aldehyd - Keton 1 -(=)- 2 Karboxylsyra - Estrar -- Se även Table 5.5 (p.146) Funktionella grp med kväve Aminer - 2 Aniliner Ar- 2 Amid ---() Övriga: Alkylhalider -X itroförening - 2 Ju större dipol mellan olika atomer i en bindning Ju polärare bindning Vilket leder till : starkare bindningskrafter mellan molekyler (smp. kp), bättre löslighet för molekylen i polära lösningsmedel (ex. vatten) ökad reaktivitet för polariserad bindning.
2 Vanliga funktionella grupper i organisk kemi: Z Ämnesklass Funktionell grupp amn på funk.grp Exempel mättade kolväten: 1. Alkener Dubbelbindning Alkenylgrupp eten 2. Alkyn Trippelbindning Alkynylgrupp acetylen 3. Aromater Aromatring Aromatgrupp bensen - bunden till elektronegativ atom:,, X (F, l, Br, I): 4. Alkylhalid -X alogen kloroform 5. Alkohol - ydroxigrupp etanol 6. Eter -- Etergrupp eter 7. itroförening - 2 itrogrupp nitroglycerin 8. Aminer - 2 Aminogrupp metylamin 9. Fenol Ar- Fenolgrupp fenol -bunden till karbonylgrupp (=): 10. Aldehyd - Aldehydgrupp acetaldehyd 11. Keton 1 -(=)- 2 Ketongrupp aceton 12. Karboxylsyra - Karboxylgrupp etansyra (ättiksyra) 13. Estrar -- Ester grupp etylacetat 14. Amid ---() Amid grupp bensamid 15. itril - yanogrupp acetonitril 16. Syraklorid -l Klorformylgrupp acetylklorid 17 Karboxylsyraanhydrid ---- Anhydridgrupp ättiksyraanhydrid Exempelstrukturer på ämnesklasserna 1-17: l l
3 Funktionella grp med syre ALKLE - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - amnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) 3 Metanol Etanol 2-propanol isopropanol Primära alkoholer * Sekundär alkohol* Metyl-2-propanol tert.-butanol Tertiär alkohol* 3 * anger antal kol som är bundet till -grupppens substitutionskol Alkoholgruppen som substituent: hydroxi- 4-isopropyl-2-heptanol 3-hydroxi-4-metylcyklohexen Flervärda alkoholer 2 2 Etandiol etylenglykol Kylarvätska 2 2 1,2,3-propantriol glycerol Beståndsdel i fett
4 Fysikaliska egenskaper - Vätebindningar medför att smältpunkt och kokpunkt är högre för alkoholer än för vanliga alkaner Lägre alkoholer är lösliga i vatten = kolvätekedja < 4 kolatomer är vattenlöslig (se även fig 6.2 och 6.3) Vätebindning Alkoholer med långa kolkedjor har liknande egenskaper som alkaner, då gruppens polära egenskaper får mindre betydelse ETA -- amnges: Alkyl alkyl eter Alkoxi- som substituent: dimetyleter dietyleter ("vanlig" eter) ex. etoxietan Fysikaliska egenskaper: Kokpunkt lägre än motsvarande alkohol. Kan inte vätebinda till sig själv (lägre kokpunkt än alkoholer) Fig 6-6 Etrar är generellt rel. oreaktiva, vattenolösliga, eldfarliga lösningsmedel. FELE Ar- Föreningar med en hydroxylgrupp bunden direkt till en aromatisk ring eagerar olika jämfört med alkoholer -. Fenoler är svaga syror fenol Ph- 1-naftol Ar- 2-naftol bensylalkohol bs! ingen fenol = -
5 SY och BASE Definitioner: Syror donerar protoner Baser accepterar protoner. Ex. Ättiksyra - en relativt stark syra 3 Dissociationskonstanten Ka: K a = K [ 2 ] = [ 3 + ] [ 3 - ] [ 3 ] syra bas bas syra K = [ 3 + ] [ 3 - ] [ 3 ][ 2 ] = 1,76 x 10-5 Ju starkare syra - ju svagare konjugerande bas. Ju större pka värde - Ju svagare syra Fenoler är svaga syror och alkoholer är mycket svaga syror: + 3 pk a = -log K a =4,76 + Bas + Bas pk a! Bas Bas pk a! 16 Basstyrkan kan relateras till pka för sin konjugerande syra: Ju större pka värde för den konjugerande syran ju starkare bas. TABELL: ågra generella syra-baspar och dess pka SYA pka Konjugerande BAS Starkast syra SbF6 >-12 SbF6 - Svagast bas l - 7 l - Karboxylsyra Amin Fenol Ph- 10 Ph Alkohol (3)3-18 (3) Svagast syra Starkast bas
6 Effekter som styr reaktivitet och syra-bas egenskaper 1 ESAS delokalisering av elektroner Ex. Karboxylsyror, Fenolatanjon. (se även bensen tidigare) 3 3 bs! 3 FEL: Kol har 10 e - Pilens riktning utgår alltid från e-par eller π-bindning till π-bindning resp. e-par Fenoxidjonen är resonansstabiliserad: esonansstrukturer förklarar elektronfördelningen esonanshybrid av fenolatanjonen -! -! = något högre elektrontäthet. -! -! egativa laddingen är delokaliserad (utspridd) över 4 atomer. Ju mer utspridd jon - Ju stabilare -! Fenoler är svagare syror än alkoholer -, eftersom alkoholer inte har denna resonansstabilisering av anjonen egler för resonansstrukturformler 1) Valensreglerna måste gälla (oktettregeln: 8 elektroner i yttre skalet) 2) esonansstrukturformlerna får bara skilja sig åt i omfördelningen av elektroner. Inga σ bindningar får brytas, bara π bindningar och e - -par får flyttas.
7 ALDEYDE och KETE Karbonylgrupp +! -! Dipol, sp 2 kol, 120 vinkel Aldehyd - ändelse: -al Metanal Etanal Propanal Formaldehyd Acetaldehyd Propionaldehyd (formalin) (Box 6.2) (Baksmälla) (Box 6.1) l 1 3-klorpropanal umrering från aldehydkolet Bensaldehyd "bittermandelolja" Keton ändelse: -on Propanon Aceton kp 56 Butanon 2-Pentanon 3-Pentanon Aldehyder och ketoner är halvpolära, med lägre kokpunkt än alkoholer (dipol-dipol interaktioner)
8 ågra vanliga reaktioner för Aldehyder / Ketoner eduktion till alkoholer ab 4 2 Primära alkohol Aldehyd atruim Borhydrid Keton ab 4 Sekundär alkohol xidation av alkoholer: Primära alkoholer 3 2 a 2 r S 4 3 Aldehyd xideras lätt vidare 3 Karboxylsyra Special reagens krävs för aldehyder: P 2 l 2 P = Pyridinum hloro hromate i metylenklorid Aldehyd Sekundär alkohol: a 2 r S 4 Aceton - en Keton
9 KABXYLSY - ändelse -syra -oat Motsvarande salt Strukturformel Systemat. amn Trivialnamn Systemnamn Trivialnamn Metansyra Myrsyra metanoat formiat 3 Etansyra Ättiksyra etanoat acetat 3 2 Propansyra Propionsyra propanoat propionat Butansyra Smörsyra butanoat butyrat Pentansyra Valeriansyra pentanoat valeriat Dessa kortare karboxylsyror har alla stickande, frän och illaluktande lukt. Längre kolkedjor (>12 ) ger luktlösa och fasta karboxylsyror som kallas fettsyror a elativt starka syror Ättiksyra: 3 + Bas pka! Bas- esonansstabiliserad anjon bidrar till lågt pka Dimerer och vätebindning ger höga kp och smp för karboxylsyror Vardagliga karboxylsyror Ph- Bensoesyra är en aromatisk karboxylsyra. Användn.: konserveringsmedel - 3!Etandisyra!!!xalsyra! Finns i naturligt i t.ex rabarber och harsyra Mjölksyra se Box 6.3 Salicylsyra Se Box 6.4
10 Effekter som styr reaktivitet och syra-bas egenskaper - 2 Induktiv effekt: polarisering av elektroner från elektronegativa atomslag (dipoler) (se även kap 4.2) l 2 är en starkare syra än 3 Dipol l 2 l 2 2 pka 2,8 4,1 pka =4.8 Induktiva effekten av elektronegativa kloratomen avtar med avståndet Minskad syrastyrka l ,5 eaktioner som ger karboxylsyror: xidation av primär alkohol: a 2 r Kp 78 2 S xideras lätt vidare xidation av aromatisk sidkedja: 3 KMn 4 2 S 4 Bensoesyra
11 ESTE - ett karboxylsyraderivat (- grupp bytt mot ) Funktionell grupp - ' Framställning Änderlse: -yl -oat Syra ättiksyra etanol etylacetat Salicylsyra Acetylsalicylsyra amngivning Alkoholens alkylgrupp följt av syrasaltets namn Alkyl alkanoat etyletanoat etylbutanoat pentylacetat etylacetat (persika smak/doft) (banansmak/doft) Många enkla estrar med rel. korta kolkedjor har angenäm doft Basisk hydrolys: Saponifiering (förtvålning av fetter) ' + ydrolys: + ' Saponifiering a a glycerylstearat 2 glycerol natrium stearat "tvål"
12 Funktionella grp med kväven: AMIE - 2 amnges med alkyl följt av ordet amin metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär Sekundära och tertiära aminer namnges genom att den mest komplexa (flest kol) alkylgruppen bildar basnamn och övriga alkylgrupper bundna till kvävet behandlas som substituenter med prefixet - 2 propylamin -etylpropylamin -etyl--metylpropylamin Aminogruppen kan även behandlas som substituent och betecknas då amino- Ex aminopropan Aminer är en organisk motsvarighet till ammoniak Aminer är baser: l l (aq) Ammoniumsalt Ammoniumjoner med stora -grupper är även vattenlösliga Aminer bildar vätebindningar, på samma sätt som alkoholer, med t ex annan amin eller vatten, genom aminogruppens väten och kvävets fria elektronpar.
13 Anilin Ar- 2 en aromatisk bas 2 Anilin är en svagare bas än etylamin esonans ger lägre elektrontäthet på kvävet! lägre basstyka ågra vanliga aromatiska aminer anilin 2-metylanilin o-toluidin 3-metylanilin m-toluidin 4-metylanilin p-toluidin Kväveinnehållande aromater Pyridin ikotin Koffein istidin en aminosyra 2 Amniner ingår i många läkemedel och droger. Att kvävet kan protoniseras spelar en viktig roll för transport mellan olika membranväggar. Exempel: Et 3 S Losec (meprazol) 3 Viagra S 3
14 2 I DA och A ingår bl.a. Adenin- en purin bas 2 ytosin - en pyrimidin bas DA ( eller A) strängarna hålls ihop med vätebindningar mellan en purinbas och en annan pyrimidinbas
15 AMID - ett karboxylsyraderivat (- grupp bytt mot 2 ) 3 2 Ändelse: -amid ' ' '' Primär Sekundär Tertiär 2 metanamid formamid 2 etanamid acetamid propanamid propionamid Sekundära och tertiära amider namnges som -alkyl substituerade primära amider 3 3 Br 3 3 -metyletanamid,-dimetylmetanamid,-dimetylformamid (DMF),-dietyl-3-brombutanamid Framställning: + '- 2 ' + 2 Ex.vis Peptdbindning esonans: 2 2 Amidkvävet är mindre basiskt jämfört med aminer (- 2-2 ) [ågot mindre vanliga karboxylsyraderivat är: SYAKLID och KABXYLSYA AYDID (Se laborationen) --l ---- ]
16 alogenföreningar -X -F -l -Br -I = -X alogen betraktas alltid substituent l Br I 1-Klorbutan 2-Brombutan 2-Jod-2-metyl propan X bundet till primärt kol sekundärt kol tertiärt kol Vanliga halogenföreningar: Fl 3 Freon 11 F 2 l 2 Freon 12 F 3 -lbr alotan l l l 3 l l Dioxin - ett fruktat miljögift l DDT l l 1-5 l 1-5 PBs > 200 isomerer 2l2 Diklormetan Metylenklorid Vanligt lösningsmedel l3 Triklormetan Kloroform ancerogent lösningsmedel 2=-l Vinylklorid PV-plast tillverkning Alla halogenföreningar är brandofarliga, och har en densitet högre än vatten. polära. Användning: lösningsmedel, brandsläckare, dock även miljöbovar som kylmedel och miljögifter itroföreningar -2 itrogruppen betraktas alltid som substituent itrometan 3-itrocyklohexen nitroglycerin 2,4,6-trinitrotoluen Trotyl (TT) itroföreningar brinner generellt exotermt och explosivt
17 Stereokemi 1: Konformationer Del Konformationer är strukturer som uppträder vid rotation kring en enkelbindning Ex. n-butan "Staggered" Anti "Eclipsed" Syn Den Stabilaste konformationen Konformationen med högst energi Kilprojektion Sågbock ewmanprojektion Konformationen hos cyklohexanringar: Ekvatoriell bindning Axial Bindning Exempel: Stolformer ring flipp Trans- och is-1-etyl-4-metylcyklohexan 3 2 lika Konfigrationer trans 3 cis Stabilaste konformationen för respetive konfiguration med största substituenten ekvatoriellt lika Konforma -tioner 3 Axialt läge 1 3 mindre gynnsamt pga 3 sterisk1,3-interaktion lika Konforma -tioner
18 FMATIAL AALYSIS F BUTAE ewman projections: otation about the 2-3 single bond: I Anti II Eclipsed III Gauche IV Syn Eclipsed V Gauche VI Eclipsed I II III IV V VI I Energy changes that arise from rotation about the 2 3 bond of butane.
Vanliga funktionella grupper i organisk kemi
Ex. FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Del B-2009 32-l + 2! 32- + l Kloretan Etanol Exempelstrukturer på ämnesklasserna 1-17: l 3 1. 2. 3. 4. Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)
FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö2-2011/EMM Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) eller Ar = aromat Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -2 m.fl. 1.
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)
FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö13-14-2013/EMM Funktionella grupper och egenskaper Vanliga funktionella grupper i organisk kemi Ämnesklass Funktionell grupp amn på funk.grp Exempel Ex. 32-l + 2!" 32-
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)
FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö2-2010/EMM Vanliga funktionella grupper i organisk kemi Ämnesklass Funktionell grupp amn på funk.grp Exempel Ex. 32-l + 2!" 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = -
Läs merVanliga flervärdiga alkoholer. 1,2,3-Propantriol Glycerol Ingår i fett (ogiftig) Etandiol Etylenglykol Antifrysvätska (giftig)
Funktionella grp med Syre. Fö 6-2010 ALKLE - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - Namnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) 3 Metanol Träsprit
Läs merALDEHYDER och KETONER Del D-2007
ALDEYDE och KETNE Del D-2007 Karbonyl grupp: -# +# dipol, sp 2, 120 o vinkel Aldehyd ändelse: - al metanal formaldehyd 3 etanal acetaldehyd 3 2 propanal propionaldehyd bensaldehyd akrolein mrering av kolkedja:
Läs merALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol
ALKLE Del C-2007 - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - amnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) C 3 Metanol C 3 C 2 C 3 C C 3 Etanol 2-propanol
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö
FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper
Läs merCH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
Funktionella grp med kväve, Fö 7-2010 AMIE - 2 amnges med alkyl följt av ordet amin. Indelning: metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
Läs merNaftalen Antracen Fenantren Benspyren
rg Kemi kompendiedel Aromatiska kolväten 2006-11-06 Bensen - den enklaste aromaten Plan sp 2 -hybridiserad ring elektronerna är delokaliserade runt i ringen vilket kan beskrivas med resonansstrukturer
Läs merNOMENKLATUR (kort version)
1 IFM/Kemi 050821 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 Etan 2 6 Propan 3 8 Butan 4 10 Pentan 5 12 exan 6 14 eptan 7 16 ktan
Läs merDet finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt.
1 IFM/Kemi 071021 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 exan 6 14 Etan 2 6 eptan 7 16 Propan 3 8 ktan 8 18 Butan 4 10 onan
Läs merOrganiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 5
Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Etrar, aldehyder, ketoner, tioler, fenoler, nitroföreningar, aminer, amider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp: Vid namngivning lägger man till ändelsen
Läs merIntroduktion till laborationen
Introduktion till laborationen Komp del D NKEA07-ht07 N 2 EtAc + +! N anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Lösliga i 1M 1 N2 (org) + l (aq) N3 + l-(aq) Tillsats av Na ger: N3 + l- (aq)
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är kolväten med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Om man byter ut en av
Läs merOmättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: CnH2n Ändelsen -an ändras till -en
ALKENER mättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: n2n Ändelsen -an ändras till -en Del B ETEN (etylen) Plan struktur med 120 o vinkel sp 2 -hybridisering av 2s 2px 2py 3 st. sp 2 -orbitaler
Läs merDet finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt.
1 IFM/Kemi 100921 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 exan 6 14 Etan 2 6 eptan 7 1 6 Propan 3 8 ktan 8 1 8 Butan 4 10 onan
Läs merNamngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén
Namngivning av organiska föreningar del 2 Niklas Dahrén Namnge alkoholer 4 3 2 1 1. Ta reda på stamkolvätet: Leta upp molekylens längsta kolkedja 3ll vilken hydroxylgruppen är bunden. Antalet kolatomer
Läs merOlika typer av kolväten
INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol
Läs merOrganiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi och organiska föreningar: Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas
Läs mer#"bindning Vanliga exempel
ALKENE mättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: n2n Ändelsen -an ändras till -en Komp Del B 2007-10-25 ETEN (etylen) Plan struktur med 120 o vinkel sp 2 -hybridisering av 2s 2px 2py 3 st. sp
Läs merOrganiska ämnen (2) s
Organiska ämnen (2) s126-154 Organiska stamträdet Ämnesklasser- reaktionstyper/reaktionsvägar) Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar
Läs merhttp://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236
http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan
Läs merOrganiska ämnen (2) s
Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används
Läs merKARBOKATJON KARBANJON
EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN
Läs merFöreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5
Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska
Läs merKapitel 2. Kovalent bindning
Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?
Läs merOrganiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp (eterbindning): R-grupperna är två identiska eller två olika kolvätegrupper/kolvätekedjor
Läs merFöreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:
Läs merOrganisk kemi. Till provet ska du
Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor
Läs merKolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter
Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter
Läs merDet organiska stamträdet. funktionella grupper avgör egenskaperna
Det organiska stamträdet funktionella grupper avgör egenskaperna 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande funktionella grupper: en-, tvåoch trevärda alkoholer,
Läs merOrganisk kemi AK KOK Ulf Ellervik
rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen
Läs merVad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?
Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten
Läs merOrganiska ämnen (2) s
Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används
Läs merTENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,
TETAME i RGAISK KEMI 2 (TFKE06) 2012-10-23, 14.00-18.00 Lösningsförslag: 1. Vilken förening i respektive par a)-d) har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (10 p) a) b) F C 2 C Cl C 2 C c) d) 3
Läs merOrganiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Rita organiska föreningar Rita elektronformler och strukturformler Elektronformel: En elektronformel
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen
Läs merKemi A. Kap 9: kolföreningar
Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det
Läs merSAMMANFATTNING AV NOMENKLATUR
SAMMAFATTG AV MEKLATUR REGLER FÖR SYSTEMATSK AMGVG: Kolvätekedjan: 1. Längsta kolkedjan bildar basnamn. 2. Kolatomerna numreras från den ände ssom ger lägst nummer åt första substituenten. 3. Substituent
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs merOrganiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 1-3. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3 Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: Introduktion till organisk kemi och organiska föreningar Tabeller
Läs merORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:
ORGANISK KEMI Fö12-2013/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur
Läs merOrganiska föreningar del 7: Rita och namnge fenoler, nitroföreningar och aminer. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 7: Rita och namnge fenoler, nitroföreningar och aminer Niklas Dahrén Fenoler Fenoler är föreningar som har minst en OH-grupp (hydroxylgrupp/hydroxigrupp) bunden direkt till en
Läs merLösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),
Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3
Läs merFöreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5
Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Syrastyrka 6) Exempel på molekyler Det afrikanska mirakelbäret har en del spännande
Läs merFöreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17
Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner
Läs merO O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra
Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.
Läs merREAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4.
EAKTINE: Del D-009 Generella typer : 1. Addition. Substitution. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME rowe 1.-1. MYS ETEYS KABKATJN KABANJN eaktioner innebär att kovalenta bindningar
Läs merFöreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 13 Aromater I Kapitel 13 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion π-system ger stabilisering allyliska radikaler och karbokatjoner
Läs merC Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper
2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk
Läs merOrganiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén
Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper Niklas Dahrén Organisk kemi= kolföreningarnas kemi Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas kemi. Organiska föreningar innehåller all7d kol
Läs merKap 2 McMurry Viktiga Begrepp
Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Funktionella grupper Alkaner Isomerer Nomenklatur Konformerer Sågbocks- och Newmanprojektioner Cykloalkaner Cis- och trans- Axiell och ekvatoriell Funktionella grupper En
Läs merORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI
KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder
Läs mer7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs merFöreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider
Föreläsning 7 Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider 1. Introduktion Varför blir man berusad av alkohol? nervsignalen överförs via elektriska
Läs mer8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan,
8. rganisk kemi 8.1. ur ändras alkanernas kokpunkt med ökat antal kolatomer i kedjan ökad förgrening av kolkedjan (totala antalet kolatomer är konstant)? 8.2. Vad menas med en substituent en alkylgrupp
Läs mer2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2
. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) Alkylhalider är generellt reaktiva pga att den elektronegativa haliden gör att bindningen till kol polariseras, man får en dipol. Kolet blir elektrofilt (elektronfattigare
Läs merKemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Läs merLösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,
Lösningsförslag: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2009-10-23 1.a) Vilken förening i följande par har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (2 p/delsvar) a) F 2 l 2 2 3 c) d) a) Fluoriden mer elektronegativ
Läs merEfterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O +
Linköping 10-03-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE51/GAN-SS Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER Kap. 1-4 1. N - N + - + N - + N 2. Den första resonansstrukturen är stabilast. Kom ihåg: Ju
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Läs merNästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).
Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och
Läs merORGANISK KEMI Fö
KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Fö 1-2 2010 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde
Läs merFöreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4
Kolvätens egenskaper Kapitel 3 och 4 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Konformationsanalys 4) Omättade kolväten 5) Reaktivitet 1. Introduktion Vad händer egentligen här? Vad har det
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs merH 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).
Linköping 12-08-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE06/GAN-ss Efterarbete av föreläsningar inom rganisk kemi 2 Uppgifter kap. 1-3 1. Rita resonansformler för N,N-dimetyl-3-aminopropenal! 3 3 N 2. Ange
Läs merInför provet Kolföreningarnas kemi
Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och
Läs merÄttiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad,
Ester - Om man blandar alkohol och organisk syra och sedan låter de reagera med varandra bildas en ny organisk syra som kallas en Ester. De vanligaste estrarna är fetter och de består av trevärd alkohol,
Läs merTK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merLärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar
Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.
Läs mer4. Organiska föreningars struktur
4. Organiska föreningars struktur Organisk kemi Alla föreningar i den levande naturen är uppbyggda av kol (C). Många innehåller dessutom väte (H), syre (O), kväve (N), fosfor (P) och svavel (S). Den levande
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Bt11-Bt2 7,5 högskolepoäng NAMN Personnummer Tentamensdatum: 28 augusti 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna Totalt
Läs merORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:
ORGANISK KEMI Fö1-2012/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur
Läs merTentamen i Organisk kemi 25/5 2011,
Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p
Läs merOrganisk kemi Kolets kemi
Organisk kemi Kolets kemi Vad är ett organiskt ämne? Organiska ämnen kommer från djur- och växtriket. Alla dessa ämnen innehåller kolatomer. T.ex. trä, bomull och ull. Organiska ämnen kan både förändras
Läs merOrganisk kemi Kolföreningarnas kemi
Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt
Läs merSvar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,
Svar: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2008-10-21, 1 a) Vilka av dessa heterocykliska föreningar är aromatiska? (2 p) S N N romatisk nti aromatisk nti aromatisk romatisk ückels regel: 4n + 2 elektroner
Läs merIsomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10
Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol
Läs merNämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit
1 Vad använder man kol till? Ge exempel. Energi, diamant, 1 Vad kallas en alkohol med två OH grupper? Ge exempel. Etandiol 1 Har kan diamant vara så hårt? För att lagrerna har bindningar mellan varandra
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner Niklas Dahrén Alkaner Alkaner är s.k. mättade kolväten vilket betyder att de har fullt med väteatomer (och därför enbart enkelbindningar).
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och
Läs merFöreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10
Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär
Läs merTentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT
Tentamen i rganisk kemi, 7.5 hp (K3003) 1. (10 p) a) Ange om molekylerna 1 och/eller 2 är aromatiska. (1 p) b) Namnge föreningarna 1 och 2. (1 p) c) Vilken förening är starkast bas av 3 och 4? (2 p) d)
Läs merFöreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium
Föreläsning 6 Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium 1) Trivialnamn 2) Systematiska namn 3) Substitutiv nomenklatur a) kolkedjor b) cykliska föreningar c) estrar d) etrar e) aromatiska föreningar 4) Exempel
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merKursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Organisk kemi I Organic Chemistry I 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Kurskod: KO2003 Gäller från: HT 2017 Fastställd: 2016-11-21 Ändrad: 2017-08-18 Institution Institutionen
Läs merFöreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16
Föreläsning 16 Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 1) Introduktion 2) Addition av nukleofiler till karbonylgrupper A) Addition av hydridjoner B) Addition av metallorganiska reagens C) Addition av alkoholer
Läs merOrganiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén
Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas
Läs mer8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel
Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT
KALISKA ISTITUTET Biomedicinprogrammet TETAME I ALLMÄ GAISK KEMI: FAIT SDAGE DE 15 FEBUAI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje pass. Dessa
Läs merReaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.
Läs merKiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer.
Organisk kemi i denna kurs KIRALITET NUKLEOFIL SUBSTITUTION Föreläsning v17 Nina Kann v16 karbonylgruppens kemi =O v17 nukleofil substitution (alkylhaliders reaktivitet), kiralitet v18 alkener, karbokatjoner,
Läs merORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI
KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder
Läs merORGANISK KEMI Del A-2009
KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Del A-2009 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde
Läs merVätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén
Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merFöreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel
Föreläsning 8 Reaktionslära I Kapitel 9.1-9.3 1) Introduktion 2) Nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Praktisk användning 5) Elektrofiler och biologi 1. Introduktion Varför gråter vi när vi hackar
Läs mer