Protokoll 3/2014 1 Fullmäktige Tid 07.04.2014, kl. 18:00-19:40 Plats Wessmansalen, Kungvägens skola, Stora byvägen 8 Deltagare Namn kl. Uppg Närv. Abrahamsson Anna 18:00-19:40 ledamot Aho Hanne 18:00-19:40 ledamot Alaterä Mandi 18:00-19:40 ledamot Björkell Rolf 18:00-19:40 ledamot Boman Rainer 18:00-19:40 ledamot Granqvist Johan 18:00-19:40 III ersättare Granqvist Peter 18:00-19:40 ledamot Grönqvist Kjell 18:00-19:40 ledamot Haapaniemi Rauno 18:00-19:40 ledamot Haikonen Petri 18:00-19:40 ledamot Hursti Jari 18:00-19:40 ledamot Hämäläinen Monika 18:00-19:40 I ersättare Jalas Jyri 18:00-19:40 ledamot Kankfelt Tim 18:00-19:40 ledamot Karhinen Linda 18:00-19:40 ledamot Kopra Juha 18:00-19:40 I ersättare Laaksonen Annette 18:00-19:40 ledamot Liljeström Maria 18:00-19:40 I ersättare Liljeström Christel 18:00-19:40 fullmäktige ordf. 22-27, 29-38 Lindqvist Clara 18:00-19:40 ledamot Lindqvist Kaj 18:00-19:40 ledamot Lindroos Kicka 18:00-19:40 ledamot Manninen-Ollberg Marja 18:00-19:40 ledamot Mattila Marketta 18:00-19:40 ledamot Nyberg Kasper 18:00-19:40 II fullmäktige viceordf. ordförande 28 Oksanen Ari 18:00-19:40 ledamot Ollikainen Hannu 18:00-19:40 ledamot Rantala Juhani 18:00-19:40 ledamot Rope Maarit 18:00-19:40 ledamot Rope Timo 18:00-19:40 ledamot Saarnio Sini-Pilvi 18:00-19:40 III fullmäktige viceordf. Salo Juha 18:00-19:40 ledamot Sandström Stefan 18:00-19:40 ledamot Sittnikow Pentti 18:00-19:40 ledamot Skogster Antti 18:00-19:40 ledmot Sundbäck Janica 18:00-19:40 ledamot Sundman Richard 18:00-19:40 ledamot Suominen Mia 18:00-19:40 ledamot Suuronen Juha 18:00-19:40 ledamot Virpiö Sami 18:00-19:40 ledamot Virtanen Kimmo 18:00-19:40 ledamot Virtanen Tapio 18:00-19:40 ledamot Övriga Grannas Mikael 18:00-19:40 Hiipakka Suvi-Päivikki 18:00-19:40
Protokoll 3/2014 2 Iijalainen Anne 18:00-19:40 Juselius Carola 18:00-19:40 Kokko Leena 18:00-19:40 Laitasalo Pekka 18:00-19:40 Lausamo Stella 18:00-19:40 Myllyvirta Ilari 18:00-19:40 Söyrilä Pekka 18:00-19:40 Träskelin Heidi 18:00-19:40 protokollförare Frånv. Berntzen Caspar ledamot Elfgren Thomas ledamot Vestman Heikki I fullmäktige viceordf. Wiik Bengt ledamot Ordförande Protokollförare Datum Underskrift Christel Liljeström Kasper Nyberg Heidi Träskelin 22-27, 29-38 28 Ärenden 22-38 Protokolljuste rare Protokolljustera re Datum Protokolljustering Tim Kankfelt Sami Virpiö Protokollet framlagt 15.04.2014
Protokoll 3/2014 3 Ärendeförteckning Rubrik Sida 22 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 4 23 Val av protokolljusterare 5 24 Godkännande av föredragningslistan 6 25 Sibbo kommuns äldrepolitiska program 2013-2016 7 26 Utlåtande om mellanrapporten för utredningen om sammanslagning av kommunerna i östra Nyland 10 27 Budgetöverskridningarna 2013 14 28 N 46 Ändring av detaljplanen för Dominokvarteret 16 29 Upphävande av Delgeneralplan för Söderkulla 2015, förslag 24 30 S 23 Upphävande av södra delen av detaljplanen för Söderkulla, förslag 29 31 Motion angående parkeringsproblem i kommunen/bo Melander 35 32 Motion angående övergång till ett system med dubbla avlopp/sami Virpiö 33 Motion om att installera luftvärmepumpar i kommunens fastigheter/pentti Sittnikow m.fl. 34 Motion om att inrätta en befattning som arbetslöshetskoordinator på viss tid/pentti Sittnikow 38 43 50 35 Kommundirektörens rapport 53 36 Motion om att förbättra kollektivtrafiken på Nickby gårds och Herrgårdsbrinkens områden/juha Salo 37 Motion om att skaffa Miina Äkkijyrkkäs plåtkor till Sibbo kommuns ägo/de grönas fullmäktigegrupp 38 Motion om att i korsningen av Nickbyvägen och Mårtensbyvägen placera informationstavlor till industriområdena / Sannfinländska fullmäktigegruppen 54 55 56
Protokoll 3/2014 4 Fullmäktige 22 07.04.2014 Sammanträdets laglighet och beslutförhet KFGE 22 Fullmäktige 7.4.2014 Efter förrättat namnupprop konstaterade ordföranden att 39 ordinarie fullmäktigeledamöter var närvarande. Följande ledamöter hade anmält förhinder: Bengt Wiik; i hans ställe hade inkallats I ersättaren Maria Liljeström, Thomas Elfgren; i hans ställe hade inkallts III ersättaren Johan Granqvist, Heikki Vestman; i hans ställe hade inkallats I ersättaren Juha Kopra, Caspar Berntzen; i hans ställe hade inkallats I ersättaren Monika Hämäläinen, Ordföranden konstaterade att 43 ledamöter var närvarande. Kallelse till fullmäktiges sammanträde har satts upp på anslagstavlan samt publicerats i tidningarna Borgåbladet och Sipoon Sanomat den 27 mars 2014. Kallelse har sänts till fullmäktiges och kommunstyrelsens ledamöter elektroniskt. Ordföranden konstaterade att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. Fullmäktige höll en tyst stund för att hedra minnet av vicehäradshövding, sockenrådet Karl Erik Melén.
Protokoll 3/2014 5 Fullmäktige 23 07.04.2014 Val av protokolljusterare KFGE 23 Fullmäktige 7.4.2014 Fullmäktige utser två ledamöter att granska protokollet. Fullmäktige beslöt enhälligt välja Tim Kankfelt och Sami Virpiö till protokolljusterare.
Protokoll 3/2014 6 Fullmäktige 24 07.04.2014 Godkännande av föredragningslistan KFGE 24 Fullmäktige 7.4.2014 Fullmäktige beslutade enhälligt godkänna föredragningslistan.
Protokoll 3/2014 7 Fullmäktige 25 07.04.2014 Sibbo kommuns äldrepolitiska program 2013-2016 453/00.01.05/2013 SOCHVSUTSK 93 Social- och hälsovårdsutskottet 16.12.2013 Beredare: Chef för äldreomsorgen Helena Räsänen, helena.rasanen@sibbo.fi Sibbo kommuns nuvarande äldrepolitiska program upphörde år 2012. Detta nya program innehåller riktlinjerna för vad man önskar uppnå för att främja välbefinnandet hos de äldre kommuninvånarna, hur detta ska ske och inom vilket tidsintervall. Det är viktigt att äldre Sibbobor, även om de är i behov av vård och omsorg, får leva slutet av sitt liv på ett sätt som känns tryggt och bekant. Programmet baserar sig på en kommunenkät som gjordes våren 2013 och en kommuninvånarkväll. I arbetsgruppen fanns representanter från social- och hälsovårdsutskottet, äldrerådet samt arbetstagarrepresentanter från alla avdelningar i Sibbo kommun. Programmet remitterades till pensionstagarorganisationer, äldrerådet, båda församlingarna i Sibbo och kommunens olika avdelningar. Kommunens servicesystem ska tillgodose invånarnas behov. De viktigaste faktorerna som ökar äldre människors behov av service är nedsatt funktionsförmåga och minnessjukdomar. Vid utvecklandet av servicestrukturen bör man prioritera möjligheten att bo hemma samt nya typs tjänster som stöder hemmaboende och främjar funktionsförmågan. Kommunens tjänster bör således alltid ses som en helhet eftersom dess olika delar samverkar med varandra. En balanserad servicestruktur i kommunen säkerställer att äldre kommuninvånare får de tjänster de behöver, med prioritering på tjänster som främjar hälsa och stöder hemmaboende. Sibbo kommuns vision "Sibbo Finlands mest eftertraktade", är gemensamt godkända strategiska avsikter och därför behöver kommunerna en stark gemensam vilja en vision att hantera de utmaningar som är förknippade med en åldrande befolkning. Social- och hälsovårdsdirektörs förslag: Social- och hälsovårdsutskottet beslutar föreslå för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige att Sibbo kommuns äldrepolitiska program fram till år 2016 godkänns, bilaga 1/ 93 Föredragandes förslag godkändes enhälligt. KS 48 Kommunstyrelsen 11.2.2014
Protokoll 3/2014 8 Fullmäktige 25 07.04.2014 Kd:s förslag Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige att Sibbo kommuns äldrepolitiska program fram till år 2016 (bilaga 1) godkänns. Eva Kuntsi föreslog att det äldrepolitiska programmet remitteras för fortsatt beredning. De viktigaste praktiska åtgärderna under mandatperioden bör konkret framgå av programmet. Timo Rope understödde Eva Kuntsis förslag. Ordföranden frågade huruvida Eva Kuntsis förslag kan godkännas enhälligt. Ingen motsatte sig förslaget. Kommunstyrelsen beslutade enhälligt remittera det äldrepolitiska programmet för fortsatt beredning. Bilaga 1/ 48 SOCHVSUTSK 18 Social- och hälsovårdsutskottet 3.3.2014 Beredare: Chefen för äldreomsorgen Helena Räsänen, helena.rasanen (at) sibbo.fi Kommunstyrelsen i Sibbo beslutade vid sitt möte 11.2.2014 att skicka Sibbos äldrepolitiska program för precisering. Enligt styrelsen bör det i programmet konkret framgå vilka de viktigaste åtgärderna är under verksamhetsperioden. Social- och hälsovårdsdirektörens förslag Social- och hälsovårdsutskottet beslutar föreslå för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige att Sibbo kommuns äldrepolitiska program 2013-2016 godkänns med de ändringar som gjorts i kapitel 4.5, bilaga 1/18 /2014/soc-hv. Föredragandes förslag godkändes enhälligt. KST 88 Kommunstyrelsen 25.3.2014 Kd:s förslag Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige att Sibbo kommuns äldrepolitiska program 2013-2016 (bilaga 1) godkänns.
Protokoll 3/2014 9 Fullmäktige 25 07.04.2014 Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. Bilaga 1/ 88 KFGE 25 Fullmäktige 7.4.2014 Fullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. Bilaga 1/ 25
Protokoll 3/2014 10 Fullmäktige 26 07.04.2014 Utlåtande om mellanrapporten för utredningen om sammanslagning av kommunerna i östra Nyland 63/00.04.01/2013 KST 267 Kommunstyrelsen 10.9.2013 Beredare: kommundirektör Mikael Grannas Bakgrund Regeringen kommer i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering att genomföra en riksomfattande kommunreform som syftar till att skapa en livskraftig kommunstruktur som baserar sig på starka primärkommuner. Finansministeriet har begärt utlåtande om slutrapporten över förhandsutredningen om metropolområdet senast 22.5.2013. De kommuner som inte hör till metropolområdet ska senast 30.11.2013 meddela Finansministeriet med vilka kommuner en sammanslagningsutredning kommer att göras. Sibbo kommun bad de andra kommunerna och städerna i östra Nyland att ta ställning till huruvida de är intresserade av att utreda en eventuell kommunsammanslagning i östra Nyland innan Sibbo ger sitt utlåtande om slutrapporten över metropolområdets förhandsutredning. Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa och Mörskom meddelade att de är intresserade av att inleda en utredning om en eventuell kommunsammanslagning. Pukkila meddelade att kommunen inte deltar i en utredning och Borgnäs beslutade att ansluta sig till utredningen våren 2013. På basis av de ovan nämnda utlåtandena bereds i enlighet med utkastet till kommunstrukturlag ett utredningsområde som består av Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom och Sibbo. Målen för sammanslagningsutredningen Målet är att utreda förutsättningarna för samt för- och nackdelarna med en kommunsammanslagning och sedan utifrån utredningsresultaten bereda en eventuell gemensam framställning om sammanslagning. Dessutom är målet att utreda kommunernas möjligheter till samarbete för att främja invånarnas välfärd, trygga en god livsmiljö och hållbar utveckling samt förbättra regionens konkurrens- och livskraft. Sammanslagningsutredningen baserar sig på en omfattande beredning och för fram särskilt för- och nackdelarna med en sammanslagning som underlag för kommunernas beslutsfattande.
Protokoll 3/2014 11 Fullmäktige 26 07.04.2014 Enligt utkastet till kommunstrukturlag ska sammanslagningsutredningen innehålla 1. en plan för hur förvaltningen och servicen ska ordnas och servicen produceras i utredningsområdet 2. en utredning om sammanslagningens konsekvenser för kommunernas samarbete 3. en utredning om den ekonomiska situationen 4. en bedömning av hur invånarnas möjligheter att delta och påverka samt närdemokratin förverkligas 5. en detaljerad bedömning av för- och nackdelarna med en sammanslagning av kommunerna 6. en bedömning av hur de språkliga rättigheterna tillgodoses i en utredning som gäller en tvåspråkig kommun 7. en bedömning av förhållandet mellan en kommunsammanslagning och behovet av en metropolförvaltning särskilt utifrån en enhetlig samhällstruktur, kollektivtrafiken och den sociala bostadsproduktionen. Organisation för sammanslagningsutredningen Sammanslagningsutredningen styrs av en politisk styrgrupp. Styrgruppens representanter utses av de deltagande kommunernas och städernas kommun- och stadsstyrelser, två personer/kommun/stad. I sitt arbete beaktar styrgruppen statsrådets eventuella beslut om sammanslagningsutredningen. Utredningens ledningsgrupp består av kommundirektörerna i Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom och Sibbo. Ledningsgruppen behandlar de ärenden som ska föreslås för styrgruppen. Sammanslagningsutredningen bereds av temavisa arbetsgrupper i enlighet med utkastet till kommunstrukturlag. Beredningen av sammanslagningsutredningen kräver även en projektchef. Arbetsplanen för sammanslagningsutredningen ska godkännas av styrgruppen. I arbetsplanen bestäms uppgifterna för styrgruppen, ledningsgruppen, arbetsgrupperna och chefen för utredningsprojektet samt tidtabellen för sammanslagningsutredningen. Tidtabellen för sammanslagningsutredningen Kommunerna ska ge sina utlåtanden om mellanrapporten över sammanslagningsutredningen i mars 2014 och utredningsarbetet fortsätter utifrån detta. Utredningen blir färdig hösten 2014 så att respektive fullmäktige kan behandla framställningen om en
Protokoll 3/2014 12 Fullmäktige 26 07.04.2014 sammanslagning av kommunerna och det anknytande sammanslagningsavtalet i december 2014. Kommunerna hålls under arbetets gång underrättade om hur sammanslagningsutredningen framskrider. Då framställningen av sammanslagningen bereds ger kommunerna invånarna möjligheter att delta och påverka samt samarbetar med personalens representanter. Kd:s förslag Kommunstyrelsen beslutar - inleda en utredning om sammanslagning av Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom och Sibbo - utse två personer till sammanslagningsutredningens politiska styrgrupp. Kommunstyrelsen beslutade enhälligt inleda en utredning om sammanslagning av Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom och Sibbo. Till sammanslagningsutredningens politiska styrgrupp utsågs fullmäktiges ordförande Christel Liljeström, ersättare kommunstyrelsens I viceordförande Kaj Lindqvist, och kommunstyrelsens ordförande Ari Oksanen, ersättare fullmäktiges I viceordförande Heikki Vestman. KST 98 Kommunstyrelsen 25.3.2014 Beredare: tf. kommunsekreterare Heidi Träskelin Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom och Sibbo kommun beslutade år 2013 att göra en sammanslagningsutredning på grundval av den utredningsskyldighet som staten ålagt kommunerna. Utredningsarbetet inleddes i oktober 2013 och man beslutade att processen skulle vara involverande. För arbetet valdes en politisk styrgrupp, en ledningsgrupp, experter och fem arbetsgrupper inom olika sektorer. Arbetet har framskridit enligt tidtabellen och en mellanrapport om sammanslagningsutredningen har nu blivit klar. Den politiska styrgruppen för sammanslagningsutredningen i östra Nyland föreslår för kommunerna i regionen att de godkänner mellanrapporten och besvarar de frågor som bifogats mellanrapporten under april 2014. Kd:s förslag Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner
Protokoll 3/2014 13 Fullmäktige 26 07.04.2014 mellanrapporten och ger utlåtande om mellanrapporten för utredningen om sammanslagning av kommunerna i östra Nyland i enlighet med bilaga 2. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. Bilaga 1-2/ 98 KFGE 26 Fullmäktige 7.4.2014 Fullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. Bilaga 1-2/ 26
Protokoll 3/2014 14 Fullmäktige 27 07.04.2014 Budgetöverskridningarna 2013 308/02.02.00/2012 KST 85 Kommunstyrelsen 25.3.2014 Beredare: ekonomi- och förvaltningsdirektör Pekka Laitasalo, kommunkamrer Sture Lindqvist Bokslutet för år 2013 är färdigt. Nettoanslagen som fullmäktige beviljat de beslutande organen förverkligades inte till alla delar enligt planerna. Anslagen överskreds enligt följande: Kommunstyrelsen överskred anslagen för driftsekonomin med totalt 1 002 046,98 euro. Motivering: Överskridningen berodde främst på att försäljningsvinsterna av markförsäljningen var mindre än budgeterat. Kommunstyrelsen överskred investeringsanslagen med totalt 451 085,55 euro. Motivering: Mark anskaffades i områden som enligt generalplanen ska detaljplaneras, främst i södra Sibbo. Dessa affärer var viktiga för kommunens utveckling. Social- och hälsovårdsutskottet överskred anslagen för driftsekonomin med totalt 640 026,19 euro. Motivering: Kostnadsökningarna inom specialhälsovården var ca 0,5 miljoner euro och inom den övriga verksamheten ca 0,1 miljoner euro. Bildningsutskottet överskred anslagen för driftsekonomin med totalt 275 711,10 euro. Motivering: Kostnadsökningar förekom närmast inom personal-, tryck- och annonseringsutgifterna. Kd:s förslag Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige att ovannämnda överskridningar år 2013 godkänns. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag.
Protokoll 3/2014 15 Fullmäktige 27 07.04.2014 KFGE 27 Fullmäktige 7.4.2014 Fullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag.
Protokoll 3/2014 16 Fullmäktige 28 07.04.2014 N 46 Ändring av detaljplanen för Dominokvarteret 133/10.02.03/2013 MARKSEK 69 Markanvändningssektionen 28.8.2013 Beredare: planläggningsarkitekt Jarkko Lyytinen, jarkko.lyytinen (at) sibbo.fi En kungörelse om att ändringen av detaljplanen för N 46 Domino-kvarteret anhängiggjorts publicerades i kommunens officiella annonstidningar och på kommunens anslagstavla 25.4.2013. Området som omfattas av detaljplaneändringen ligger i centrum av Nickby och gäller fastigheterna Rnr: 2:162, 2:163, 2:165, 2:174, 2:214, 2:218 och 7:212 samt en del av fastighet 2:201. Området omfattar kvarteret 1002 enligt den gällande detaljplanen samt en del av kvarteren 1001 och 1004. Området gränsar i norr till Jussasvägen, i öster till Borgnäsvägen och i väster till Stora Byvägen. På det 1,74 hektar stora ändringsområdet skulle antalet nya invånare vara ca 100, den totala våningsytan är 10 250 m²vy (AK 4 750 m²vy och KL 5 500 m²vy) och planändringen ger 4 900 m²vy ny våningsyta. Kvartereffektiviteten uppgår till 1.29 i AK-kvartersområdet och 0.46 i KL-kvartersområdet. Målet med detaljplaneändringen av N 46 Dominokvarteret är att i enlighet med Sibbos tillväxtstrategi effektivera byggandet av nya bostäder i tätorten samt att möjliggöra en förbättring av servicen genom att utvidga byggandet av affärslokaler. Detaljplanläggningen av området baserar sig på planläggningsprogrammet 2013-2016 som har godkänts av kommunstyrelsen i Sibbo. Området är huvudsakligen i privat ägo, men Sibbo kommun äger en liten del (gatuområde). För områdets planläggning har det även gjorts upp ett startavtal för detaljplanläggning. Ändringen av detaljplanen för N 46 Dominokvarteret har nått det skedet att ett detaljplaneutkast kan läggas fram och åsikter samlas in. Bilagor: - Plankarta och planbestämmelser, bilaga 1/ 69 - Planbeskrivning med bilagor, bilaga 2/ 69 Utvecklingsdirektörens förslag Markanvändningssektionen beslutar att lägga fram planutkastet och det övriga beredningsmaterialet i enlighet med 62 i markanvändnings- och bygglagen och 30 i markanvändnings- och
Protokoll 3/2014 17 Fullmäktige 28 07.04.2014 byggförordningen samt begära nödvändiga utlåtanden. Förslaget godkändes enhälligt. MARKSEK 108 Markanvändningssektionen 27.11.2013 Beredare: planläggningsarkitekt Jarkko Lyytinen, jarkko.lyytinen (at) sibbo.fi Detaljplanens ändringsområde är beläget i Nickby centrum. Detaljplaneändringen gäller kvarteret 1002, samt en del av kvarteren 1001 och 1004. Området gränsar i norr till Jussasvägen, i öster till Borgnäsvägen och i väster till Stora Byvägen. På det 1,74 hektar stora ändringsområdet skulle antalet nya invånare vara ca 100, den totala våningsytan är 10 250 m²vy (AK 4 750 m²vy och KL 5 500 m²vy) och planändringen ger 4 900 m²vy ny våningsyta. Under tiden utkastet till detaljplaneändringen för N 46 Dominokvarteret var framlagt 5.9 7.10.2013 mottogs inga åsikter. Ändringen av detaljplanen för N 46 Domino-kvarteret har nått det skedet att ett förslag till detaljplan kan läggas fram till påseende. Bilagor: - Plankarta och planbestämmelser, bilaga 1/ 108 - Plankarta och planbestämmelser, A4, bilaga 2/ 108 - Planbeskrivning med bilagor, förslag, bilaga 3/ 108 - Byggsättsanvisningar, bilaga 4/ 108 - Landskapsbild, bilaga 5/ 108 - Trafikmässig granskning, bilaga 6/ 108 Tf. utvecklingsdirektörens förslag Markanvändningssektionen föreslår kommunstyrelsen att planförslaget och byggnadsanvisningarna läggs fram i enlighet med 65 i markanvändnings- och bygglagen och 27 i markanvändnings- och byggförordningen samt att begära nödvändiga utlåtanden angående planförslaget. Förslaget godkändes enhälligt. KH 382 Kommunstyrelsen 10.12.2013 Kd:s förslag Kommunstyrelsen godkänner markanvändningssektionens förslag.
Protokoll 3/2014 18 Fullmäktige 28 07.04.2014 Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. Bilaga 1-6/ 382 MARKSEK 23 Markanvändningssektionen 12.3.2014 Beredare: planläggningsarkitekt Jarkko Lyytinen, jarkko.lyytinen (at) sibbo.fi Planförslaget var framlagt under tiden 3.1. 3.2.2014 under vilken ett utlåtande gavs om förslaget. En sammanfattning av utlåtandet och förslag till bemötande: 1. Sammandrag av utlåtandet av NTM-centralen i Nyland och förslag till bemötande: Sibbo kommun har begärt ett utlåtande om förslaget till detaljplaneändringen av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland senast 3.2.2014. N 46 Dominokvarterets detaljplaneområde ligger i Nickby, som är Sibbo kommuns centraltätort. Planeringsområdet har i Östra Nylands landskapsplan (som fastställts av Miljöministeriet 15.2.2010) anvisats som ett område för centrumfunktioner. I Nylands 2:a etapplandskapsplan, som ligger hos ministeriet för fastställelse, är planeringsområdet beläget bredvid beteckningen för centrumfunktioner, på området för koncentrerade tätortsfunktioner. Även i generalplanen för Sibbo 2025 (kommunfullmäktige i Sibbo 15.12.2008) hör planeringsområdet till området för centrumfunktioner. Dessutom ligger området som ska planläggas på ett I klassens grundvattenområde (Nordanå 0175312). Detaljplaneförslaget för N 46 Dominokvarteret uppfyller väl målet för de högre plannivåerna, dvs. ett område med koncentrerade centrumfunktioner. Planmaterialet är dock bristfälligt med avseende på granskningen av planområdets jordmån. Lerig mark kan väsentligt påverka tomtens byggbarhet, öka gatornas vibrationseffekt och skapa utmaningar för skyddet av grundvattnet. Dessutom ligger det i planområdets omedelbara närhet på andra sidan av Borgnäsvägen en servicestation vars förorenade mark och grundvatten, trots att dessa har sanerats, ändå gör det nödvändigt att säkerställa att förorenad mark och förorenat grundvatten inte når tomten som ligger på detaljplanens ändringsområde och därför kunde påverka det planerade användningsändamålet. NTM-centralen anser att man för att säkerställa att tomten som är objekt för planändringen är användbar och för att garantera grundvattenskyddet gör tillräckliga utredningar om planområdets
Protokoll 3/2014 19 Fullmäktige 28 07.04.2014 jordmåns skiktstruktur, byggbarhet och grundvattenförhållandena, samt infogar dessa i planmaterialet: Vilka jordlager finns på området och hur ska/måste de kommande byggnadernas grundläggningsarbete utföras? Hur ska våningarna som ligger under markytan byggas? Planområdet är beläget på ett grundvattenområde där det ofta förekommer trycksatt vatten och en penetrering av skikten som blockerar grundvattnet t.ex. genom pålning kan orsaka problem. Därför är det nödvändigt att utreda grundvattnets ytnivå och flödesriktning samt eventuell förekomst av trycksatt grundvatten. För det nya bostadsvåningshusets del är det bra att i detaljplanen tillägga detaljplanebeteckningar och -bestämmelser om förhindrande av vibrationer. De lagar som nämns i grundvattnets skyddsbestämmelser "På området kan byggande och annan markanvändning begränsas av vattenlagens 1 kap 18 (förbud mot grundvattensändring) samt miljöskyddslagens 1 kap 7 (förbud mot förorening av mark) och 8 (förbud mot förorening av grundvatten) har ändrats. På grund av eventuella ändringar i lagstiftningen bör det i planbestämmelsen i stället för en uppräkning av lagparagrafer ingå en ändamålsenlig förklaring av lagens innehåll. I kapitel 5.4.3 i planbeskrivningen finns en konsekvensbedömning av planens påverkan på grundvattnet. Att enbart räkna upp skyddsbestämmelserna för grundvatten är inte en tillräcklig konsekvensbedömning. Planens konsekvenser för grundvatten och dagvatten bör bedömas sakligt med beaktande av att en mer koncentrerad samhällsstruktur ökar dagvattenmängden och förutsätter att dagvattnet hanteras omsorgsfullt på grundvattenområdet. I samband med konsekvensbedömningen skulle det också vara bra att behandla eventuell förorenad mark. De nuvarande landsvägarna på detaljplaneområdet för Nickby tätort tjänar närmast lokaltrafiken. I detaljplanen för N 46 Dominokvarteret bör man i ändamålsenliga etapper inkludera både Nickbyvägens område från Ådalens detaljplaneområdes gräns västerut och Borgnäsvägen, för vilken det i illustrationerna har anvisats förbättringsåtgärder och för vilken det i den gällande detaljplanen inte har anvisats en anslutning till en affärsbyggnads servicegård. Båda vägavsnitten bör ändras till gator i samband med planändringen. På detta sätt kan kommunen göra gatuhållningsbeslut i Nickby tätort enligt den tidtabell och för det område kommunen anser vara bäst. NTM-centralen i Nyland anser att detaljplanen för N 46 Dominokvarteret bör kompletteras på de ovannämnda punkterna så att den uppfyller de innehållskrav för detaljplaner som fastställs i 54 i markanvändnings- och bygglagen.
Protokoll 3/2014 20 Fullmäktige 28 07.04.2014 Förslag till bemötande: Planändringens bestämmelser, beskrivning och materialet för den geotekniska undersökningen har kompletterats utgående från NTM-centralens utlåtande. Insinööritoimisto Severi Anttonen har som planområdets byggbarhetsutredning utarbetat en analys som baserar sig på ett digert material från flera aktuella projekt. I detta arbete har man gått igenom markens lagerstruktur, byggbarhet, grundvattenförhållanden och grundvattnens flödesriktning, förorening av marken vid servicestationen samt eventuella vibrationer som förorsakas av trafiken. Om markens förorening: Det miljötekniska tillståndet på mark, grundvatten och hängande sjunkvatten på tomten för f.d. Esso-servicestationen, sedan Varuboden-stationen och nuvarande ABC-servicestationen som är belägen öster om Borgnäsvägen har undersökts i flera olika sammanhang. År 2009 preciserade FCG Planeko Oy (numera FCG Finnish Consulting Group Oy) undersökningar för sanering av marken på uppdrag av Andelslaget Varuboden. I samband med marksaneringen som gjordes när bränsleautomaterna förnyades år 2011 utförde FCG Oy omfattande mätningar av halten av skadliga ämnen i marken och det hängande sjunkvattnet. I detta sammanhang har man även utrett resthalterna efter avslutad sanering. Utgående från de resthalter som uppmätts i marken vid servicestationens fastigheter har man avläsgnat allt jordmaterial som överskridit de rengöringsnivåer som NTM-centralen i Nyland fastställt i punkterna 1.1 1.3 i beslutet UUELY/608/07.00/2011. De saneringsmål som uppställts för sanerade fastigheter har således i FCG Oy:s slutrapport ansetts vara uppnådda och det anses inte finnas något behov för uppföljning. Över den förorenade marken har det utgående från Byggbarhetsutredningen tillagts en konsekvensbedömning i planbeskrivningen. Om grundvattnet: Utgående från långvariga observationsserier i Dominokvarteret och dess omgivning samt i motsvarande bottenförhållanden i Södra Finland ända från 1970-talet kan man bedöma att grundvattennivån växlar mellan +8,7 +10,9 dvs. på ca 0,9 2,2 meters djup från markytan. Variationsbredden för de egentliga grundvattenobservationerna, som inte korrigerats med observationsserier, har legat på ca 1,4 1,7 meters djup från markytan. Flödesriktningen är från väst till öst mot den låglänta ådalen. Det är mycket osannolikt att det skulle förekomma trycksatt grundvatten i området för Dominokvarteret. De mest betydande faktorerna för Dominokvarterets del är
Protokoll 3/2014 21 Fullmäktige 28 07.04.2014 grundvattnets och det hängande sjunkvattnets flödesriktning som i kvarter 1004 är mot bensinstationen. Eventuella skadliga ämnen kan inte hamna med vattnet till Dominokvarteret. Proverna som tagits av grundvattnet och det hängande sjunkvattnet före och efter saneringen av servicestationens mark har alltid varit rena. Grundvattnets skyddsbestämmelse har uppdaterats och förtydligats. Konsekvensbedömingen för grundvattnen har lagts till planbeskrivningen utgående från byggbarhetsutredningen. Om byggbarheten: Dominokvarteret är beläget mitt i en bebyggd miljö, så därför dämpas vibrationerna genom att byggnaderna grundas på smala stödpålar av stål som pålas i bärande alvjord eller berg och orsakar mindre vibrationer. Bottenbjälklagen bör konstrueras så att de är bärande och under dem byggs ventilerade socklar. Förbudet att sänka grundvattnens trycknivå gör det svårt att bygga underjordiska utrymmen. Att bygga sådana är möjligt men dyrt. För att säkerställa affärens funktionalitet har det lämnats möjlighet till att bygga en parkeringskällare, trots att det är osannolikt att en sådan förverkligas på grund av det höga priset. Om vibrationerna som orsakas av trafiken: För beaktande av vibrationer i byggandet har man i plankartan tillagt en allmän bestämmelse / tär "I samband med bygglov bör man utreda möjliga verkningar från vibrationskällan bredvid och ombesörja dämpning av dessa vid konstruktionen av byggnadens grund." Utgående från byggbarhetsutredningen kan vibrationen beaktas med normala lösningar. För att dämpa vibrationer grundas byggnaderna på smala stödpålar av stål som pålas i bärande alvjord eller berg och orsakar mindre vibrationer. Utgående från byggbarhetsutredningen orsakar personbilstrafiken troligen inte några exceptionella trafikvibrationer. I någon mån kan dock den tunga trafiken på Nickbyvägen och Borgnäsvägen göra det. Hastigheten i Domino-kvarteret har dock sänkts med farthinder. Om hanteringen av dagvatten: Detaljplanens ändringsområde är beläget i en bebyggd miljö. Med denna detaljplaneändring ändras inte nämnvärt den aktuella situationen, det asfalterade parkeringsfältets areal ändras i praktiken inte och Varuboden expanderar i huvudsak på ett asfalterat område. Likaså finns det redan två affärsfastigheter, som ska rivas ned, på stället där bostadsvåningshusen ska byggas. I nuläget sugs dagvattnen upp och fördröjs i öppna diken på vägen till Sibbo å. Vid dikets utloppspunkt finns en dräneringskista. I praktiken är situationen liknande för hela det nuvarande Nickby centrum och inga problem med dagvattnet har upptäckts. På grund av utrymmesbrist