Lägga in en karta i DG 8.2!

Relevanta dokument
Att komma igång med DISGEN 8.2

Lär dig mer om disgen 8, del 33

En arbetssätt du bör lära dig Så använder du ort- och kartfunktionen

Kom igång med Disgen. 1 Startfönstret. 1.1 Här finns 3 länkar för att komma igång:

Del 2 i serien om ort- och kartfunktionen Bygg ut och förbättra ditt ortregister

Kom igång med Disgen. 1 Startfönstret. 1.1 Här finns 3 länkar för att komma igång:

DISGEN Ortstrukturen DIS Resursfadder 2010 Charlotte Börjesson

Två helt skilda delar. Grundkartan med personinformation Underlagskartorna för visning av historiska miljöer Kartutbildning Disgen

Handledning för utskrift av ansedlar med foton

Registrera dina barn, farföräldrar och syskon - modul 3

Här lär du dig mer om att använda söklistor

Hotspot låter användaren skapa genvägar till andra sidor.

Handledning för utskrift av Antavla i tabellform

Ändra och komplettera uppgifter

skapa genvägar till andra sidor (externa och interna)

Registrera dina närmaste - modul 2

Nedan visas en översikt av verktygen där de olika funktionerna är numrerade. En beskrivning av funktionerna följer.

Manual GISportalen (MapGuide) På Internet

Kartfunktionen i Disgen 8.2b

Manual fö r webbkartörnas grundla ggande funktiöner

Manual till webbkartornas grundläggande funktioner

Dollar Street Beta Version 1.0 Manual

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

DISGEN Källstrukturen DIS Resursfadder Charlotte Börjesson

Installation av Sverigekartan i skala 1: i Disgen Sverigekartan i Disgen 8.2 1

Manual till Båstadkartans grundläggande funktioner

Användarhandledning för VD Link för Småhus Vitec

Kom igång med RIB Karta 1.1

Sökfunktioner i Disgen 2016

Verktygsfält. Hantering av webbkarta Grundinstruktion. Sida 1 av 6. De olika verktygen och delarna förklaras i detalj längre ner i dokumentet.

Lär dig sökmöjligheterna i Disgen 8

Registrera dina barn, farföräldrar och syskon - modul 3

Mitt hus och jag steg för steg instruktioner

Manual för kartan Fysisk planering

Handledning Mina betfält hur man lägger in sitt betfält på Mina sidor

Kapitel 6 Måttsättning... 3

RACCOON DEVELOPMENT AB

Bengt Kjöllerström

Instruktion. För att använda banläggarstödet i OCAD 8 version För innehållet svarar Karl Bergstrand kb@hbok.se

Länka in bilder från webben hjälper dig att använda bilder som du inte har sparade på din egen dator.

användarhandledning skogsägarplan webb

Grundkurs i släktforskning på distans

Manual till Båstadkartans grundläggande funktioner

Beställning av laserdata från Lantmäteriets skanning

1. Klicka på längst upp, när du har fönstret Familjeöversikt på skärmen. Denna meny visas:

Kom igång med Disgen 2016

MANUAL INTERAKTIV KARTA ÖVERSIKTSPLAN 2035

DISGEN, REGISTRERINGSPROGRAM FÖR SLÄKTFORSKNING. Efternamnet kan skrivas på många olika sätt och egentligen finns inga enhetliga regler.

Underlagskartor i Disgen 8.2

Manual för bemanning i operationsprogrammet

Kartfunktionen i Disgen 8.2d

Kartfunktionen i Disgen 8.2d

Fönster och dörr. Kapitel 3 - Fönster och dörr... 3

UngO teket. Banläggning i OCAD. ungoteket.se

Handledning Historiska Kartor

Här hittar du ett exempel på ritprogrammet:

Kapitel 2 Vägg/golv... 3

Manual till webbkartornas grundläggande funktioner

Användarmanual Onepix Foto SVENSK

Juni Manual. Mina anläggningar

InfoVisaren s grundfunktionalitet

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3

Bilder till bildspel på TV med Lightroom. Förberedelser

Marathon Tid. Betyder att dagen är färdigrapporterad. Dagar utan rapporteringskrav, exempelvis helgdagar, är redan från början grönmarkerade.

Innehåll Modulmanual Arbetsflöde

DIS-Filbyter. En regionförening inom DIS för Östergötland och södra Sörmland

Bemanning och planering 2

Rolf Andersson och Kerstin Carlborg, mars och sist och slutligen: ta backup Tsff

För att logga in och få tillgång till Bildarkivet krävs att man är registrerad som Behörig Användare.

Ska du göra Husfakturor i programmet så är det ett speciellt blankettsett som heter Husfaktura som ska användas.

Sektionsdata webb är anpassat för att du ska kunna justera, jobba i eller visa dina kalkyler för kollegor, kunder och beställare.

Inloggning och hitta till dina sidor

I programmet används det en rad ord som det är bra om du känner till vad de innebär.

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Önska arbetstider- Manual

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Tims löneprogram Version 2

i Disgen 2016 Studiehandledning Del 1

Importera utskriftsinställningar och Tips och tricks för Disgen 8.2d

Guide till att använda Audacity för uttalsövningar

Figur 1. Skapa nytt jaktlag i valt jaktområde på arbetsytan Jaktlag - rapportör

Zooma in (1) Zooma ut (2) Standardutbredning (3)

Handledning för utskrift av Grafisk antavla

Sektionsdata webb är anpassat för att du ska kunna justera, jobba i eller visa dina kalkyler för kollegor, kunder och beställare.

Datum Ert datum Vår beteckning Banförvaltningen Vidmakthållande SE Borlänge Besöksadress: Jussi Björlings väg 2

Manual Trafikdatasystem Grävtillstånd, sökande

Välkommen till ArkivDigital! Låt oss bjuda på en kort rundtur.

Så använder du historiska kartor. Släktforskning med kartans hjälp

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp

L A N T M Ä T E R I E T

Att skapa en bakgrundsbild och använda den i HIPP

Lathund PowerPoint. Film 1 Kom igång igång. Mall för en berättelse. Ett exempel en skiss.

DATALOGISK SNABB MANUAL Reviderad Oderup 9267, Hörby, Tel ,

Steg 1 Ställ in korrekt format i GPS:en

Skapa ett Bildgalleri i EPIserver

i Disgen 2018 Studiehandledning Del 1

Introduktion till. släktforskarprogrammet. Utvecklat av Föreningen för datorhjälp i släktforskningen. (avsiktligt blank)

ODD FELLOW ORDEN. Manual. Sidverktyget. oddfellow.se. version

Gör en modern släktbok för CD eller webben

Handledning för att använda Skogsägarplan Webb

Transkript:

Det finns två grundläggande förutsättningar för att använda funktionen Visa kartan (F11). 1. De personer som det på kartan ska visas var de var/är födda, flyttade till, levde, avled och/eller begravdes måste vara angivna som en DISGEN-ort. På personnotisen ska den lampsymbol, till höger om ortangivelsen, vara tänd. 2. Att det för alla de orter som skall visas på kartan finns angivet ortens eller platsens koordinater. Orterna kan anges på kartan för efterföljande person eller personer; 1. Centrumpersonen. 2. De som finns på Familjeöversikten. 3. De som ingår i en Söklista. 4. De som ingår i en An- eller Stamtavla. Lägga in en karta i DG 8.2! Disgenorter Man redigerar disgenorter genom att klicka på symbolen med huset på verktygslisten längst upp i fönstret. Under varje län och kommun finns församlingarna angivna. Varje församling med kyrkosymbolen har rätt benämning och koordinater färdigangivna. En by eller ort kan ju ligga miltals från sockenkyrkan, vilket inte ger den platsen rätt angivelse på kartan. Man måste alltså ange platsens koordinater. En ort, by, gård, torp etc lägger man till i ortsstrukturen, under respektive församling, genom att till höger på fönstret Redigera orter klicka på Ny nästa nivå. Här nedan har i Hed (U), en av församlingarna i Skinnskattebergs kommun kompletterats med ett antal byar eller bruksorter. Exemplet saknar ytterligare en nivå som gårdar/torp. Koordinater Angivande av koordinater är som nämnts det grundläggande för att använda kartan och på denna ange var en person; 1. Är född. 2. Levde under en (angiven) tid. 3. Avled och/eller är begravd. De två orter som jag avser att använda som referensplatser för inläggning av kartan är två tidigare bruksorter - Bernshammar och Jönsarbo. Kartan är ett utdrag ur Häradsekonomiska kartan, som ingår i Släktforskarförbundets CD-skiva med samma namn. I Svenska Ortnamn 1999 har Bernshammar koordinaterna X 6616682 och Y 1497822. Jönsarbo X 6615953 och Y 1497785. DG 8.2:s ortdatabas och CD-skivan har sockenkyrkan Heds kyrkan på 61 resp. 75 meter differens. Orterna ligger alltså 1,2 resp. 1,9 km från kyrkan. Koordinaterna anges i X och i Y-koordinater. X anger platsens vinkelräta avstånd till ekvatorn och Y dess avstånd till 0-meridianen (Greenwich, London) Släktforskarförbundets CD-skiva Svenska Ortnamn är en bra källa. Ortnamnskivans angivelser baseras på begynnelsebokstaven för orten eller objektet på kartan. Bernshammar ligger 6.616 km från ekvatorn samt 1.497 km öster om 0-meridianen. När man skriver in en by eller gård på Redigera orter kan man ange koordinaten genom att klicka på Ändra. Då kommer rutorna upp där X respektive Y-koordinaten skall skrivas in. På nästa sida finns uppslaget för Bernshammar exemplifierat. När kartan är inlagd kan man dra platsen till den plats som syns på kartbilden. 1 Kartan i DG 8.2 Brage L 2009

Redigera orter I redigera orter finns: Grunddata, där man bl.a. fyller i namnet på orten/gården, Slag av ort samt koordinaterna. Beskrivning, där man kan beskriva orten. Bild, där man kan lägga in ett foto av orten eller objektet. Nedan en teckning av Bernshammars bruk på 1700-talet. Kartan över Bernshammar och Jönsarbo. Kartan till vänster är kopierad från Släktforskarförbundets CD-skiva Häradsekonomiska kartan. Den är köpt och därmed tillåten att använda. Kartan är urklippt från skivan och bearbetad i fotoredigeringsprogrammet Photoshop, ett av många program. Det finns även gratisprogram. Rektangeln vid B i Bernshammar är brukets berömda herrgård, sedan 1780-talet ägd av ätten Lorichs. Nere vid ån - Hedströmmen - ligger bruket. Till vänster om J i Jönsarbo syns det brukets herrgård. Under 1850-talet lades bruket ner, varför det vid tiden för kartans framtagande, ca 1900, inte fanns några bruksbyggnader att visa. Hämta kartan När kartan ska läggas in klickar man på kartsymbolen eller F11. När DG:s karta med Bernshammar och Jönsarbo synligt, som på bilden. klickar man på höger musknapp och Importera underlagskartor. Därefter klickar man på knappen Hämta längst ner till vänster och söker fram kartbilden. Kartbilden placeras på kartan vid fältet, där Bernshammar och Jönsarbo finns angivna. Den kommer senare att hamna i arkivet DGMap och ska vara i formaten JPEG eller BMP. Kartan i DG 8.2 Brage L 2009 2

Positionering När kartbilden finns på den gröna kartan i programmet, ska den positioneras på rätt plats. Tidigare angavs koordinaterna på tre av kartans hörn. Numera ska man som den röda texten längst ner anger dra Bernshammar från Ortträdet till Bernshammar på kartbilden. I detta fall har jag valt Herrgården. Muspekaren placeras på Bernshammar i ortsträdet och vänster knapp på musen hålls in medan man drar orten och släpper den på Herrgården. En punkt och pil framträder benämnd P 1. Samma gör man med Jönsarbo. Som kan ses på den mittersta bilden så finns en differens mellan sockengränsen på DG 8.2:s karta och ån på kartbilden. Ån är sockengräns. Man får därför backa och göra om proceduren för att få sockengräns och ån att överensstämma. I detta fall fick jag placera punkterna på S:et för bägge orterna för att nå överensstämmelse. Backa behövdes. Klicka på Spara och Avsluta. Klicka på Spara och Egenskaper för underlagskarta visas. Egenskaper för underlagskartor På den fliken finns kartbildens olika X och Y koordinater angivna. Man kan ändra något på dessa, men det kan innebära att kartan töjs om man inte ändrar på alla. Resultatet av min ändring av punkt 1 och 2 till S i bägge fallen gjorde att ån och sockengränsen överensstämmer rätt så bra. (Se vänster kartbild) Högerklicka på kartbilden och Välj underlagskartor. Till vänster finns inte visade och höger visade kartor. Klicka på namnet och ändra ex. vid vilken zoomningsnivå kartan ska synas alt. inte synas. 3 Kartan i DG 8.2 Brage L 2009

Delar av levnadsbanan för Hammarsmedmästaren Henric Hansson Holst ser ut som framgår av bilden till vänster. Han föddes vid Norra Hammaren i Heds socken 1707. Hans anfäder hade under flera generationer varit hammarsmedmästare vid de olika bruken i Heds socken, Henric arbetade vid Karmansbo-, Bernshammars- och Ramnäs bruk innan han värvades och flyttade mellan 1748 och 1770 upp till Meldersteins bruk utanför Råneå. Där dog han 1783, efterlämnande fru och döttrar. En av mågarna lärde han till hammarsmed. Bilden nedan visar en del av de kartor undertecknad scannat av och lagt in. Merparten kommer från Lantmäteriverkets Blå kartan som finns för hela landet. Bildens prickar visar orter som jag har koordinater för och någon person bott i. Kartorna täcker en areal på 10 x 5 mil, varifrån en stor del av mina anfäder kommer från. Liknande kartkoncentrationer har jag lagt in på några andra landsdelar där familjen och ingifta varit bosatta. Detta ger möjlighet att på ett intressantare sätt illustrera ex. antavlor. Även bilder av orten eller gården ökar värdet av ansedeln/antavlan. Man kan på olika ställen i programmet ange vid vilka zoomningsnivåer prickarna, ortsnamnen och kartorna ska framträda. I ortträden, vid sidan av kartan, pekar man på orten med muspekaren samt klickar med höger musknapp. Då kan man bestämma när ortens namn ska synas. Se ex. på nästa sida. I ortdatabasen, med hussymbolen /Redigera orter) lägger man in nya orter, gårdar,torp m.m. Zoomningsnivån av den inlagda kartan, sker som framgår av föregående sida. Observera att den karta man väljer att lägga in kan placeras innan monteringen på annan plats än DGMap - dit den kommer när man sparar inläggningen. Kartan i DG 8.2 Brage L 2009 4

Som framgår av bilden ovan kommer vid zoomningsnivån 25 byarna Gammelgården och Innanbäcken i Nederkalix socken att ha namnen i varandra. I Gammelgården har jag lagt in en gård med gårdsnumret 10 och i Innanbäcken nr 8. Då jag inte vet var i byn ligger, har de samma koordinater. För min egen födelseby har jag dels lagt in en karta och vet var alla gårdar ligger och har dragit placeringen till rätt plats. När man placerar muspekaren på Gammelgården och klickar med höger musknapp, kommer nästa bild fram. När man klickar på Anpassa visning av orter i kartan, kommer den tredje bilden fram. Här anges med en bock att orten ska visas på kartan och att den visas vid zoomnivån 11. Ytterligare uppgifter finns längre ner när kyrkor, församlingsnamn och församlingsgränser börjar visas. För vår tänkta justering finns två alternativ: Endast markerad ort och Markerad ort och alla underliggande. Har man bara en gård/objekt under byn kan man enklast markera den gården och bestämma vid vilken nivå den ska visas. Ändrar man den för 10 till 30 så kommer den sällan att synas. Har man många gårdar i en by kan man först markera den nedre ringen och ändra alla plus byn. Därefter markeras byn och får en lägre zoomningsnivå. På den fjärde bilden ser man vid nivån 26 bara Gammelgården och att gården kommer vid nivån 30. Avslutningsvis ett exempel med en turistkarta från Västerås. Strecken är en del av en levnadsbana för mig som centrumperson och alla i familjeöversikten. Stjärnan vid Ringduvegatan är sonens födelseplats. Kartan i DG 8.2 Brage L 2009 5