Jordbävning: Framtidens hjälpbostad

Jordbävning: Framtidens hjälpbostad Vi visste redan i våras att nästa tema kommer att handla om naturkatastrofer så vi började redan andra skoldagen i augusti att titta på filmer, kolla på internet och lära oss om vulkaner, orkaner, tsunami och jordbävningar. Vi såg en film om Haiti och en skolflicka och det påverkade oss ganska starkt. Det dröjde inte länge innan vi bestämde att vi ska fördjupa oss i jordbävningar och specialisera oss på Haiti. Efter det såg vi på fler filmer, läste 5 böcker och började diskutera. På ett klassrådsmöte bestämde vi att vi ska utöver det som förväntas av oss kring tävlingen göra även en insats för Haitis skolbarn. Vi ska samla 40 000 kr och inreda ett klassrum i Port au Prince. Strax innan vi lämnade in det här har vi runt 25000 kr. Vi har pantat flaskor, bakat och sålt kakor och haft två stora loppisar. Genom affischer och lappar i tusentals brevlådor fick hela ön veta om det vi gör. En klass från Täbys Vallatorpsskolan ville vara med och samla 10 000 kr. Varför ett klassrum? För att kunskap är viktig. Med kunskap kommer utveckling, arbete och demokrati och det behövs på Haiti. Vi har jobbat hårt med idéer hur vi skulle kunna hjälpa jordbävningsdrabbade på lång sikt och har därför funderat och diskuterat länge vad vi själva vill få så snabbt som möjligt om vi förlorade allt. På vår Facebooksida ställde vi samma fråga till allmänheten. När vi senare slog ihop allt då var det: tak över huvudet, mat, vätska, medicin, möjlighet att kommunicera med omvärlden, ett batteri för energi, något som gör att barnen kan bli sysselsatta. Vi träffade Paul Hansen, pressfotograf från DN som vistats på Haiti dagarna efter jordbävning. Vi lärde oss om richterskalan som betyder hur mycket energi som frigörs och Mercalliskalan som visar grader av skador. När skadorna är stora och katastrofala är det svårt att transportera via hamnar, vägar och järnvägar. Därför tänkte vi rätt så snart att hjälpsändning via luft skulle vara bra. Vi bestämde flygplan i första hand men byggde och testade fallskärmar. Fallskärmar har en minigps och man kan navigera nedsläppet. Vår hjälpbostad ryms i en låda på 750 liter, den är av aluminium med förstärkningar vid kanterna och väger inte från början mycket. Vi ville göra ett exempel på riktigt men lådan kostade mycket när man köper bara en. Om det skulle göras på riktigt skulle man kunna sänka kostnaden genom att beställa ett helt lager. Lådan innehåller först och främst ett tält för ungefär 4-6 personer. Den är enkel att sätta ihop och det finns en instruktion i bilder hur man gör det. På tältets tak har vi tunna dukar av solceller som ger tillräckligt energi till en lampa och mobilladdare. Överskottsenergi lagras i batteriet så man kan använda det när det inte är sol. För att vara säkra har vi också ett litet vindkraftsaggregat som leder till samma låda. Det är bra energi och kan förnya sig hela tiden. Tältets innerväggar har vi ändrat så att det finns en världskarta och multiplikationstabeller. Vi har tre sängar som är gjorda av mycket tunt material, sängarna är i tre skikt så om den ena går sönder har man fortfarande en säng. Sängarna kan sitta ihop med en kardborreband så 5-6 personer kan sova. På tältets ingång har vi lagt till ett enkelt plastfack till namn. Många letar efter varandra, släkt och vänner. Oron och letandet kan förkortas med namnskylten. I vår låda finns mat, vatten och salt så man klarar sig i ett par dagar tills andra sändningar kommit i gång. Det finns ett allt i

allo kärl som man kan både koka mat i, hämta vatten med men också diska i och kanske tvätta. Den är lätt. Vi har också tvål i lådan, den kan man tvätta sig med och tvätta kläder. Många är skadade och uttorkade så vi har ett första hjälpen kit, en del mediciner mot uttorkning och vätskeersättning. I vår Framtidens hjälpbostad finns en svensk uppfinning som i dagarna fått Polhemspris. Det är en dunk som renar vatten med hjälp av UV- strålar. Den används i många länder och har gjort livet lättare för alla som sköter matlagning, disk och tvätt. Lådans lock har vi tänkt använda på två sätt: utanpå finns målad Fia med knuff, inuti ett schackbräde. Alla vi trodde att livet lätt kan bli tråkigt när man har förlorat allt och har inget att göra. I lådan har vi också en sorts telefon. Man kan ringa nödnumret och bli kopplad till sin familj som finns på andra platser. Själva lådan kan man använda som bord när man ska äta och eftersom den går att låsa har tjuvar mindre chans att sno grejer. Vi har kontaktat uppfinnaren till Solvatten, och berättat att hennes uppfinning är med i vår prototyp. Vi har skrivit brev till skolborgarrådet och skolministern och planerar en kulturkväll med middag för sponsorer, släkt och lärare på skolan och Kungsholmen. Källhänvisningar. Utbildningsradion, Wikipedia, Nationalencyklopedin, www.solvatten.se Andrew Langley: Naturkatastrofer (Berghs) Ken Rubin: Upptäck vulkaner och jordbävningar (Bonnier Carlsen) Anna Claybourne: Världens farligaste faror (Rabén & Sjögren) Brian Cosgrove: Väder (Bonnier Junior) Beverly McMillan och John A Musick: Haven (Bonnier Carlsen)

TEKNIKPRESENTATION Alla hjälptes åt att bygga hindren på banan. Uppdrag och strategi På ett möte bestämde vi att vi ska inte satsa på allt, det skulle vi inte lyckas med. Vi valde Guppen, Tsunamin, Flygplanet, Ambulansen, Grenen, Familjen Varför? Det är ganska lätta uppgifter och ger mycket poäng. De ligger också placerade på ett sätt som gör att det kändes möjligt. Vad har vi lyckats med? Hur går det just nu 4 nov? Trädgrenen är lite krånglig för att man drar bort hela trädet inte bara en gren.familjen är också svår för att det är svårt att haka upp gubben, utrymmet mellan huvudet och bågen är för liten När det gäller roboten har vi haft två från början, tagit bra grejer från båda och slagit ihop till en. När allt kändes på plats pajjade vår robot och vi beställde en ny och det tog 6 dagar. Vi har tre motorer för att det är så många vi kan använda med vår gamla robot. På vår robot har vi inga sensorer. Vi vet inte varför. Verktyg Vi har armar och en bilfångare som vi tar av. Vi har lärt oss att lyssna på varandra och uppskatta om någon har en bra idé. Tur från basen Vi löser flygplanet och tsunamin på samma gång. Vi tänkte lösa huset och ambulansen på samma gång men det gick inte för att roboten helt enkelt välte Programmering Vi har lärt oss programmera förra året. Vår lärare Classe har lärt oss det. I år kunde vi göra mycket själva

Marknadsföring, inlämning och till broschyren På skolan Vi har skickat brev till alla lärare och skolledningen stödjer oss i vårt arbete. Alla elever fick information om evenemang som vi gör och många besökte oss med sina familjer. Flera klasser kom på besök och vi berättade vad vi gör. Klass 1a har anslutit sig till vår insamling. Vi har berättat på ett lärarmöte om hur vi jobbar. I området där vi bor Hela Kungsholmen men även Vasastan känner till oss genom vår insamling. Vi är duktiga på att sprida affischer. Vi har haft två stora loppisar som var välbesökta. Rykten sprider sig. I infobladet som vi delade till hushållen informerade vi både om FLL tema och insamlingen för Haitis skolbarn. Vi har besökt affärer i området där vi bor och de flesta sponsrade oss. Båda lokala tidningar har i notiserna angett datum för vår nästa evenemang. Det tycker vi är schyst. Stockholms stad Vi har skickat information till Kungsholmens stadsdelsnämnd, Utbildningsförvaltningen och skolborgarrådet känner till vad vi gör. Trafikkontoret jobbar genom oss med större säkerhet i trafiken så idag delar vi ut fräscha nya reflexer. Har du en reflex? Staden år också lokala tidningar där de kunde se notiser om oss. Vi har skickat brev till skolborgarrådet. Sociala medier Vi har en facebooksida som heter Wake Up Happy 5a Klastorpsskolan Stockholm där vi informerar varje dag om vad vi gör och hur insamlingen går. Många som gillar sidan delar vidare så vissa veckor har vi synts av över 1000 personer. Ibland skriver vi på en sida som heter Inspirationsplats Klastorpsskolan. Vi har många bilder och när hundra inlägg på FLL hjernekraft.org BLOGGEN. Klassen har en blogg som läses av bl. a föräldrar www.klastorp4.se Föreningar Vi har kontakt med styrelsen för Haitikommittén Sverige. De besökte oss den 21 september och vecka 42. Vi skrev en massa frågor om vad vi vill veta om Sverige så två medlemmar svarade på våra frågor. De ska också hjälpa oss att hitta schysta personer på Haiti när vi ska inreda ett klassrum där så att pengarna kommer på rätt plats. Sponsorer Kunskapssponsorer När vi valt att arbeta med Jordbävningar och Haiti kontaktade vi Paul Hansen, pressfotograf från Dagens Nyheter. Han berättade om dagarna strax efter jordbävningen, visade bilder och hjälpte oss att förstå. Han återvänder dit varje år och Han har ett fadderbarn som vi har skickat paket till. Vi var på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och träffade bl a Martin Sjöholm som kan mycket om jordbävningar och behoven som uppstår. Han tyckte att bi var kunniga (han sa till sin kollega i TiB rummet " de kan mycket redan så du kan visa rummet direkt.") TiB betyder tjänsteman i beredskap och är bemannat dygnet runt. Man ser vad som händer i hela världen. En sådan finns också i Karlstad och vi vinkade till dem. Det var ett jättebra besök och så fick vi bullar, saft och gåvor. En bra myndighet helt enkelt.

Företag, affärer och organisationer Vi har mailat, ringt, skickat brev och kontaktat direkt över 100 företag. Många har svarat nej men då har de i alla falla hört om tävlingen, insamlingen och oss. Ca 20 st. sponsrar oss med grejer, mat, bakverksingredienser och saker som vi kan dela ut. Vi bad affärer om varor med kort datum eller skadad förpackning och på det viset bidrar till mindre matsvinn. Privata personer Genom sociala medier och familjekontakter har vi fler privata personer som sponsrat laget och insamlingen. Andra lag på FLL tävlingen Våra lärare har varit på ledarträff och pratat med läraren från Täby. Ett lag från Täby har kontaktat oss angående insamlingen och har anslutit sig. Vi är riktigt glada för att de är mycket äldre och gillade vår ide. Vi hejar på andra lag och hälsar dem från Rålambshovsskolan för att det blir vår skola nästa år. Så förhoppningsvis får vi fortsätta. Kista 9 november Vi har en affisch med logga. Alla i klassen ritade ett förslag, sedan röstade vi Top 3 och av dessa tre gjorde en slutgiltig logga. Alla har hittat på en hejaramsa och vi plockade ihop några förslag. Vi ser till att vi hörs. Vi har tillverkat bokmärken med information om vår insamling för Haiti och delar ut paket till de som besöker vår monter. Bokmärken är användbara. Vi har tillverkat glasunderlägg som också är användbara efter tävlingen. Vi delar ut reflexer som vi fått av två sponsorer. Vi har sytt mössor på slöjden så vi syns på tävlingsdagen. Slöjd har vi på en annan skola så de fick också veta om tävlingen och om oss. Vi har instrument Vi har två sorters fordon och lagets maskot. Media Vi har skickat över 30 brev/ mail till radio, tidningar och TV. Men de vill oftast berätta om tråkiga saker. Vårt Kungsholmen, vecka 40 Mitt i Kungsholmen, vecka 42 Mitt i Kungsholmen gör ett reportage vecka 46 och Vårt Kungsholmen skriver kort om Kungsholmslag 9 nov Efter turneringen Vi planerar en Kulturkväll för föräldrar, släktingar, alla pedagoger på skolan men även lärare från staden. Då äter vi middag och presenterar vårt arbete. Vi har under nästan alla dagar integrerat alla ämnen i FLL. Vi vill visa hur! Under kvällen säljer vi lotteri och fortsätter samla pengar för Haitis skolbarn. Den 13 december ska vi sjunga Lucia på ett stort företag i närheten. Innan dess ska vi beskriva vårt arbete på en liten infoaffisch som de ska få. Den 16 december ska bi sjunga i en förening och få 2500 kr för Haitis barn. Där ska vi också berätta om haitiprojektet.

Lagets samarbeid Beskriv kort arbeidsprosessen i laget. Hvordan har laget organisert seg og hvilke erfaringer dere har gjort dere. Dere har jobbet mot et felles mål. Hva har vært positivt og hva har vært vanskelig? Hvordan har laget som helhet fungert? Beskriv prosessen både på forskningsdelen, teknisk oppgave og markedsføring. Hvilken intern og ekstern hjelp og støtte har dere hatt i arbeidsprosessen? Hva har dere lært om samarbeid i et prosjekt? Samarbete Marknadsföringsdelen Eftersom vi jobbat med projektet i alla ämnen jobbade hela klassen med många saker ihop. Alla har ritat en egen logga men då har vi i demokratisk ordning valt tre och de tre har gjort en fjärde variant som är lagets logga. Vi har i små grupper eller par varit ute och annonserat om FLL och vår haitiinsamling. Många har bakat tillsammans hemma hos varandra och även i skolan. Vi har gått runt i företag i små grupper och olika grupper så alla lärt sig att samarbeta med varandra. Vi har allihop gjort bokmärke och glasunderlägg som vi ska dela ut på tävlingsdagen. Marknadsföringsgruppen är egentligen hela laget men vi har delat upp vilka ska prata med juryn, vilka kör runt och upplyser folk om gåvor som vi delar ut mm. Forskningsdelen Mimmi och Milla har forskat om Solvatten som ingår i Framtidens hjälpbostad som vi kommit fram ihop. Sedan har de redovisat för oss andra. Vi har haft diskussioner i större och mindre grupper. Helge har forskat om lådor och redovisat, Leon har kollat på tält och vi har sedan diskuterat olika förslag. Robotprogrammering Alla i klassen fick lära sig programmera. Våra lärare tycker att det är viktigt. De som kunde bättre hjälpte de andra. Ibland har vi olika åsikter och förslag på problemlösning men vi kommer till slut överens för det mesta. Vi har också lärt oss att några samarbetar bättre med vissa än andra gör. Robotkörning Alla i klassen fick lära sig programmera. Efter tre veckor fick de som vill vara i programmeringsavdelningen programmera mera. Måndag 4 november lottade vi ut vilka ska köra på tävlingen och två reserver. Aktiviteter inför tävlingen Vi har haft två loppisar och hjälpts åt att samla saker och fråga företag om prylar. Hemköp gav oss en lyxvarukorg som vi auktionerade ut för 700 kronor. Vi turades om att stå vid olika bord och träna på olika saker. Vi är inte så bra säljare än men vi är unga också. Vi pantar ofta flaskor ihop, bakar och gör affischer. Samarbete under tävlingsdagen Vi samarbetar i allt, har delat upp oss men också ser till att alla får göra fler olika saker. Vi håller ihop. Vi samlar pengar för Haitis skolbarn och då gäller det att jobba bra och tillsammans. Vi kan vår hejaramsa, vi syns och håller ihop.