IKT-PLAN BRÅTENSKOLAN

IKT-PLAN BRÅTENSKOLAN

Inledning Informations- och kommunikationsteknologi, IKT, är en stor och viktig del av människors vardag. Den ständiga utveckling och förändring som sker ställer nya krav på samhällsmedborgaren. För att barn och ungdomar ska kunna ta del av alla de möjligheter som IKT innehåller, ligger utmaningen på skolan med nya krav på undervisningen! IKT presenterar nya perspektiv på utbildning och lärande och i detta sticker begrepp som förnyelse, värdeskapande, demokrati och deltagande ut. En ny verklighet innebär att formerna för undervisning och lärande förändras. 1

Pedagogens uppgift är att skapa förutsättningar för kunskapsutveckling, kreativt lärande och samarbete. Pedagogen har även den viktiga uppgiften att ge barn och ungdomar sammanhang och mening i lärandeprocessen. Genom att göra barn och ungdomar till aktiva deltagare som tillsammans med pedagogen reflekterar, diskuterar och ifrågasätter, skapas ny kunskap och perspektiv förändras. Varierat arbetssätt - hälsofrämjande arbete utan IKT Via dessa nyckelområden ges eleverna förutsättningar att hantera och utvecklas i digital kompetens! Elever vid Bråtenskolan ska ges digital kompetens vilket är en av EU:s åtta nyckelkompetenser. Dessa kompetenser formulerades 2006 som en förutsättning för ett livslångt lärande. Digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik IKT Vi har i denna plan följande nyckelområden: Demokrati Utveckling Livslångt lärande IT som verktyg i lärandeprocessen 2

Demokrati Elever vid Bråtenskolan har verktygen och förmågan till aktivt och tidsenligt medborgarskap. IKT möjliggör ett aktivt medborgarskap och det krävs en allmän förståelse för hur IKT påverkar relationer mellan människor. Användningen av digitala verktyg i kommunikativa processer är ett exempel på vikten av att utveckla digital kompetens som samhällsmedborgare. Att utveckla den digitala kompetensen ur ett medborgerligt perspektiv är en viktig uppgift för skolan. För att minska effekten av elevernas sociokulturella skillnader måste alla elever vid Bråtenskolan få utveckla digital kompetens så att de klarar sig i samhället som demokratiska medborgare och kan delta i det offentliga samtalet. Att skolan har ett ansvar att förmedla grundläggande digital kompetens blir ur ett demokratiskt perspektiv en rättvisefråga. För att stärka barn och ungdomar i medborgerlig kommunikation måste IKT ses som ett pedagogiskt hjälpmedel, ett kommunikationsverktyg, en arena för och en källa till information. Den digitala kompetensen ska inkludera en etisk kompass och en moralisk kompetens som tar utgångspunkt i gällande lagstiftning. 3

Utveckling Elever vid Bråtenskolan känner lust, nyfikenhet och trygghet inför utveckling och förändringar. IKT innehåller en innovativ kraft som utmanar traditionella föreställningar om lärande. Skolan måste utveckla strategier som förutsätter ständiga förändringar och dra nytta av dem. I och med att IKT utvecklas blir det än viktigare att lära sig ett kritiskt förhållningssätt och att själv bidra till utvecklingen av innehåll. Skolan ska ta till vara på detta och skapa möjligheter för barn och ungdomar att tillsammans med pedagogerna finna nya vägar framåt och reflektera kring sitt lärande. Det är en utmaning för alla skolformer att utvecklas så att de tar till vara på barns och ungdomars naturliga nyfikenhet och kreativa sidor. I och med att IKT ständigt är i förändring behöver barn och ungdomar ges verktyg att hantera detta. 4

Livslångt lärande Elever vid Bråtenskolan har de verktyg som krävs för att ständigt vidareutveckla sina kunskaper, färdigheter och attityder i takt med samhällets utveckling. Den allt hårdare konkurrensen och den snabba teknikutvecklingen ställer helt andra krav på att ständigt kunna lära om och lära nytt, att se tänkbara möjligheter, inta nya perspektiv, att kunna knyta kontakter och ta egna initiativ. Förmedlingspedagogiken måste kompletteras av ett undersökande och reflekterande lärande, där pedagogen hjälper barn och ungdomar att utveckla sin förståelse och sin förmåga att lära både i och utanför skolan, vilket tekniken möjliggör. Att kunna tänka kreativt, hantera oväntade, komplexa situationer, att samarbeta och att fatta snabba beslut är nödvändiga kompetenser. För att klara detta behöver eleverna vid Bråtenskolan få möjlighet att utveckla sina analytiska, kommunikativa och sociala förmågor. IKT är viktigt för att skapa ett konkret och autentiskt lärande som ligger i tiden och i takt med utvecklingen. För att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande är fördjupad digital kompetens ett mål i sig självt. Den är och förblir en viktig del i bildningen och det framtida lärande. Pedagoger, barn och elever ska tillsammans arbeta för fördjupad digital kompetens. På så sätt kan elever vid Bråtenskolan klara ett livslångt lärande i ett digitaliserat samhälle som präglas av ständig förändring. 5

IKT som verktyg i lärprocessen Med kreativa pedagoger som integrerar IKT i sin undervisning skapas förutsättningar för eleverna vid Bråtenskolan till: Ett kritiskt och etiskt förhållningssätt (källkritik) En positiv syn på förändringar IKT utvecklar och utmanar barns och ungdomars förmågor att tänka, förstå, tolka och värdera. IKT och nya medier ska ses som en möjlighet till personlig utveckling och att utveckla formerna för lärande och undervisning. I och med utvecklingen av IKT ställs nya krav på förmågor, kunskaper och attityder och detta leder till att vår syn på kunskap och lärande förändras. En förutsättning för att IKT-användningen ska nå sin inbyggda potentiella kraft är att pedagoger förstår tekniken så att lärandet både förbättras och fördjupas. Genom att integrera IKT som en naturlig del i undervisning och lärprocessen kan digital kompetens utvecklas. IKT ska användas för att skapa djup och bredd i verksamheten. Kreativitet Förmåga att: snabbt ta till sig nya kunskaper och perspektiv känna trygghet i en föränderlig värld hantera oväntade, komplexa situationer att ta snabba beslut samarbeta analysera kommunicera välja dokumentations- och presentationsverktyg 6

Hälsofrämjande arbete Vid Bråtenskolan är vi medvetna om de risker som finns med ökad användning av digitala verktyg i vår vardag. Vi arbetar därför förebyggande. Motorisk utveckling Eleverna vid Bråtenskolan ska utveckla sina motoriska färdigheter. Detta gäller både grovmotorik och finmotorik. Pedagogerna ansvarar för att dessa färdigheter övas kontinuerligt, till exempel att klippa med sax, skriva med penna. Pausgympa Vid långa arbetspass med lärplattor ansvarar pedagogen för att eleverna får pausgympa. Detta för att motverka framtida hälsoproblem som till exempel stela nackar (paddnacke). Pedagoger och elever ska medvetandegöras om fördelarna och vikten av detta hälsofrämjande arbete. Rastverksamhet Under rasterna ska eleverna ges möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel genom lek med andra barn. Lärplattorna finns därför inte med under rasterna. För att involvera eleverna i de fysiska aktiviteterna samarbetar elevrådsstyrelsen och kamratstödjarna. De tar fram förslag på lekar och aktiviteter och initierar dessa under rasterna. De pedagoger som är rastvärdar stöttar eleverna i detta arbete. Fritidshemsverksamhet Leken och social samvaro är central i fritidshemmets verksamhet. Allt arbete med lärplattor i fritidshemmet sker under pedagogens ansvar. 7

Trådlösa datornätverk - WiFi Bråtenskolan uppdaterar kontinuerligt information från Strålsäkerhetsmyndigheten. Källa Strålsäkerhetsmyndigheten https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/magnetfalt-- tradlos-teknik/tradlos-teknik/tradlosa-natverk/ 8

Vision och målsättning Målet med Bråtenskolans IKT-satsning är att förbereda eleverna inför framtida studier och arbetsliv där IKT tillsammans med den senaste teknologin är ett naturligt redskap. Utvecklingen i samhället och omvärlden i stort måste avspegla sig i skolan. Enligt Lgr 11 är skolans uppdrag att Eleven ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringtakt. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Enligt Lgr 11 skolans övergripande mål och riktlinjer Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Läroplanen betonar också att IKT ska genomsyra all undervisning. Bråtenskolan vill ge våra elever en bra förberedelse inför ett modernt arbetsliv, genom att eleverna inte är bundna till den fysiska miljön i klassrummet. inspirera eleverna till att skapa ny kunskap tillsammans och få möjlighet att arbeta med riktiga, verklighetsnära uppdrag. ge våra elever goda förutsättningar för att lyckas i kommande studier och i ett livslångt lärande. ge våra elever kunskaper om upphovsrätt, källkritik och etik på nätet. Våra elever ska vara förtrogna med sitt egenansvar på nätet och i sociala medier. utveckla färdigheter och förmågor som syftar till att eleverna lämnar oss rustade för framtiden. att våra elever ska vara medvetna om eventuella hälsorisker kopplade till användning av digitala verktyg. De ska även få verktyg för att undvika dessa hälsorisker. 9

Pedagogernas digitala kompetens Grundläggande kunskaper i ordbehandling, skapande av presentationer och hantering av webbaserade resurser. Läsa E-post varje arbetsdag. Kunna handha lärplattformen Skolan.se Varje pedagog har ett eget personligt (eller ett gemensamt i arbetslaget) IKT-mål som utvärderas på medarbetarsamtalet med rektor. Fritidshem Fritidshemmet har i sin verksamhet och i relation till skolan stor kunskap om barnens samtid. En del av uppdraget är just att förhålla sig till den samtid som helt naturligt innehåller digitala verktyg. Fritidshemmet kan ge eleverna möjlighet till fördjupning i de moment eleverna arbetar med i skolan. Fritidshemmet har även möjlighet att arbeta med nätetik och spel tillsammans med eleverna. Samtliga pedagoger på Bråtenskolan är klara med PIM till nivå 3. Samma eller motsvarande utbildning ska alla pedagoger ha vid Bråtenskolan. Elevernas utbildning och digitala kompetens Skolan Med stigande ålder ökar elevernas digitala kompetens utifrån det arbete som bedrivs i de olika årskurserna. Undervisande pedagoger i en klass ansvarar för att skapa ett ämnesövergripande lärande med fokus på IKT. Utvärdering av kunskaperna sker dels i klassrummet tillsammans med elever och dels med gruppen undervisande pedagoger. Resultatet redovisas i det systematiska kvalitétsarbetet. 10

Förskoleklass Användandet av lärplatta i förskoleklassen ska ha ett pedagogiskt syfte och vara ett komplement till andra läromedel och undervisningssätt. Ämnesmässigt prioriteras matematik och svenska och tanken finns att även ta in engelska för de elever som visar intresse. Pedagogiska appar ökar kreativiteten och finmotoriken och undervisningen blir mer konkret och visuell. Målsättningen med arbetet är att eleverna ska vara medvetna om att lärplattan är ett arbetsredskap. Eleverna ska kunna navigera i lärplattan och känna till grundläggande funktioner. 11

Informationskanaler Vid Bråtenskolan sker all information till elev och förälder via rum i skolan.se, all information ska presenteras på samma sätt oavsett klass. Om någon pedagog eller arbetslag väljer att lägga ut dokumentation på någon annan kanal än skolan.se ska det länkas från rummet. All personal vid Bråtenskolan är väl medveten om PuL och tar hänsyn till detta vid publicering. 12

Fortbildning personal Personalen vid Bråtenskolan får utbildning fortlöpande, både internt men även i form av studiebesök på andra skolor eller genom att delta vid föreläsningar, mässor med mera. 13

IKT-organisation Pedagogerna vid Bråtenskolan jobbar med att utveckla användningen av IKT i skolan. Till sin hjälp har de rektor samt IKT-pedagoger. IKT-pedagoger som representerar varje skola har möte en gång/månad och tar med sig synpunkter från enheten kring hur utvecklingen bör fortskrida och återkopplar regelbundet. (se IKT-pedagogens uppdragsbeskrivning) IKT-pedagogerna på skolan ses en gång i veckan. Vid dessa möten diskuteras och bestäms hur och med vad skolan ska jobba för att driva utvecklingen framåt och för att personalen ska få den fortbildning som behövs. IKT-pedagogerna uppdaterar rektor kontinuerligt. 14

Säkerhet Checklista för hantering av personuppgifter Personuppgiftslagen (PuL) innehåller en rad bestämmelser som är viktiga att känna till för skolor som använder sig av IT-stöd i elevadministrationen. Datainspektionen har därför tagit fram denna checklista som kort sammanfattar några av de viktigaste punkterna som skolor måste tänka på när de behandlar personuppgifter. För enkelhetens skull talas här om "skolan" men vanligtvis är det skolans huvudman, exempelvis en kommunal nämnd, ett bolag eller en förening, som har det yttersta ansvaret enligt personuppgiftslagen för hur personuppgifterna behandlas. ange hur värderande omdömen om eleven ska formuleras och att kränkande uttalanden inte är tillåtna. Sjuk" som frånvaroorsak Om det i samband med närvarorapportering registreras att eleven är sjuk måste vårdnadshavarens eller elevens samtycke till registreringen inhämtas. Detta gäller även om inga Fritextfält Om ett IT-system som behandlar personuppgifter innehåller ett fritextfält måste det finnas tydliga skriftliga instruktioner till användarna om vad som får skrivas i fritextfältet. Detta gäller oavsett om elever och vårdnadshavare eller bara lärare kan skriva i fritextfältet. Instruktionerna bör exempelvis 15

symtom eller diagnoser registreras. Utan samtycke får skolan bara registrera att eleven haft ogiltig frånvaro eller liknande. Det gäller dock inte för journalföring inom skolhälsovården där hälsouppgifter får registreras utan samtycke. Inloggning via Internet Information om vad skolan registrerar Skolorna måste informera elever eller vårdnadshavare om hur deras personuppgifter behandlas i IT-systemen. Skolan måste informera om vem som är ansvarig, vilka personuppgifter som samlas in, vad uppgifterna ska användas till samt att den Om skolans IT-system är tillgängligt via Internet, och systemet innehåller integritetskänsliga uppgifter, krävs det särskild god ITsäkerhet. Det innebär att skolan måste försäkra sig om att det verkligen är rätt personer som får åtkomst till uppgifterna och att överföringen sker på ett säkert sätt. Skolan måste använda sig av stark autentisering (exempelvis engångslösenord eller e- legitimation) och uppgifterna måste förses med krypteringsskydd vid överföringen. Med integritetskänsliga uppgifter avses både känsliga uppgifter enligt 13 personuppgiftslagen, men även uppgifter som omfattas av sekretess eller rör den enskildes personliga förhållanden. Hur länge får uppgifterna sparas? Det är viktigt att skolan bara sparar uppgifter som verkligen behövs för verksamheten och man bör därför ta fram skriftliga riktlinjer och rutiner för bevarande och gallring. Dessa bör även omfatta den behandling av personuppgifter som leverantörer (personuppgiftsbiträden) utför för skolans räkning. Det är skolans ansvar att se till att leverantörerna gallrar uppgifterna i rätt tid. 16

registrerade har rätt att ansöka om information och begära rättelse av felaktiga uppgifter. Får alla lärare läsa om alla elever? Bara den som behöver personuppgifterna i sitt arbete får ta del av dem. Det innebär att skolan måste införa begränsningar i läsoch skrivmöjligheterna i sina IT-system. Det är ofta lämpligt att både ha interna skriftliga regler i skolan för vilken anställd som får läsa vad och att införa tekniska begränsningar av läs- och skrivmöjligheterna. Publicering på Internet Vad får man lägga ut på webben? I personuppgiftslagen (PuL) finns inga särskilda regler för publicering på Internet. Personuppgiftslagens generella regler för behandling av personuppgifter gäller även när man publicerar personuppgifter på webbplatser, bloggar och liknande. Man får inte kränka andra människor Om personuppgifter publiceras i en löpande text på Internet, till exempel i en blogg, är publiceringen i princip tillåten så länge man inte kränker den som personuppgifterna handlar om. Det framgår av den så kallade missbruksregeln, som tillkommit bland annat för att förenkla vardaglig behandling av personuppgifter. Det är inte möjligt att generellt slå fast vad som är en kränkning av den personliga integriteten utan man måste göra en bedömning i varje enskilt fall och väga in samtliga omständigheter. Faktorer som påverkar bedömningen är bland annat syftet med publiceringen, vilka uppgifter som publiceras, var dessa publiceras, vilken information som har lämnats och hur länge uppgifterna publicerats på Internet. Även hur den vars uppgifter som publiceras själv upplever publiceringen kan vara av betydelse, men är inte avgörande för om det ska anses vara fråga om kränkning i personuppgiftslagens mening. Att publicera personuppgifter i syfte att skandalisera eller "hänga ut" någon är tydliga exempel på publicering som normalt är kränkande enligt personuppgiftslagen. Det finns undantag för journalistiska ändamål Ibland publiceras personuppgifter på Internet på ett sätt som är kränkande utan att publiceringen står i strid med personuppgiftslagens bestämmelser. Det beror bland annat på att det i personuppgiftslagen finns ett undantag för journalistiska ändamål. Detta undantag gäller inte bara etablerade medier som tidningar och radio utan även privatpersoner som vill informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Att informera och debattera om personal som missköter sitt arbete och om situationen vid ett vårdboende kan vara tillåtet med stöd av detta undantag trots att det kan finnas information som kan uppfattas som kränkande för personalen. 17

Det innebär inte att man kan publicera vad som helst med stöd av undantaget. Uppgifter av rent privat karaktär omfattas normalt inte av undantaget även om uppgifterna publiceras i ett sammanhang som i övrigt har journalistiska ändamål. Om man till exempel går till personangrepp och kritiserar en tjänsteman utanför dennes tjänsteutövning kan det vara kränkande uppgifter av rent privat karaktär. En sådan publicering kan därför strida mot personuppgiftslagen. 2010 konstaterade Datainspektionen i ett tillsynsärende att det på en webbplats, som haft ett journalistiskt ändamål, publicerats kränkande personuppgifter av rent privat karaktär i strid med personuppgiftslagen: Läs pressmeddelandet Gränser för vad som får publiceras på en blogg Grundlagsskyddad publicering Det finns även publiceringar av personuppgifter på Internet som inte omfattas av personuppgiftslagens regler eftersom behandlingen har stöd av bestämmelserna i grundlag, se särskilt bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Exempel på publiceringar som har grundlagsskydd är traditionell media såsom tidningar, radio och TV. Även privatpersoner, organisationer, företag etc. kan få ett frivilligt grundlagsskydd genom att hos Myndigheten för radio och TV ansöka om och beviljas ett så kallat utgivningsbevis. Läs mer om grundlagsskyddet och utgivningsbevis hos myndigheten för Radio och TV:s webbplats: Att publicera på Internet Om en publicering på en webbplats har ett grundlagsskydd är Datainspektionen förhindrad att ha synpunkter på de personuppgifter som publiceras där. Grundlagsskyddet innebär inte att man kan publicera vad som helst. Man får till exempel inte publicera personuppgifter i strid med vissa brott som anges i grundlagen som exempelvis bestämmelsen om förtal. Det som man publicerar i de traditionella medierna kan också strida mot de pressetiska reglerna. De reglerna bevakas av Allmänhetens pressombudsman: Läs mer hos Allmänhetens pressombudsman Publicering av personuppgifter i register, databaser eller annat liknande strukturerat material När personuppgifter är ordnade i register, databaser eller på annat sätt så att man enkelt kan söka fram eller sammanställa dem, gäller inte missbruksregeln i personuppgiftslagen (se ovan). I stället måste man följa hela personuppgiftslagen, de så kallade hanteringsreglerna. Dessa omfattar bland annat att de grundläggande kraven, regler för när behandlingen är tillåten, när känsliga personuppgifter får behandlas samt hur man måste informera de registrerade. Om man hämtar personuppgifter från ett strukturerat material, till exempel en förenings medlemsregister, för att publicera i löpande text på en webbplats ska hanteringsreglerna tillämpas på urvalsprocessen och missbruksregeln på publiceringen på webbplatsen. Det innebär att det kan krävas samtycke för att få sammanställa uppgifterna för webbpubliceringen. Undantaget för journalistiska ändamål och bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen gäller även vid behandling av personuppgifter som omfattas av hanteringsreglerna. Undantag för privat behandling av personuppgifter 18

Personuppgiftslagen gäller inte när privatpersoner behandlar personuppgifter rent privat. Det här gäller till exempel ordbehandling i hemmet och privat e-post. En öppen publicering av personuppgifter på Internet, till exempel på en egen blogg, är dock aldrig en privat behandling eftersom uppgifterna blir tillgängliga för ett obestämt antal personer. Om det krävs inloggning med lösenord för att kunna ta del av informationen och man på det sättet begränsar spridningen av uppgifterna till ett mindre antal personer kan det däremot anses som privat behandling. Gäller personuppgiftslagen för en utländsk webbplats? Personuppgiftslagen gäller för den som är etablerad i Sverige. Svenska juridiska och fysiska personer och utländska filialer som utövar verksamhet i Sverige får utan vidare anses etablerade här. Ett svenskt företag som driver en webbplats och behandlar personuppgifter på denna måste därför följa bestämmelserna i personuppgiftslagen. Observera att även om den ansvarige för en webbplats är etablerad i utlandet hindrar detta inte att en användare som är etablerad i Sverige kan hållas ansvarig enligt personuppgiftslagen för vad han eller hon publicerar i till exempel ett kommentarfält. Personuppgiftslagen gäller också när den ansvarige är etablerad i tredje land (ett land utanför EES-området, det vill säga alla EU:s medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein) och använder sig av utrustning som finns i Sverige. Med utrustning menar man fysiska saker som finns inom Sveriges gränser, till exempel frågeformulär och terminaler. Några praktiska exempel Bloggar och sociala medier Publicering av till exempel namn och foton på personer på bloggar och sociala medier är i princip alltid tillåten så länge man inte kränker personen. Att "hänga ut" och skandalisera en privatperson är ett typexempel på vad som normalt sett är kränkande. I vissa situationer kan kränkande uppgifter publiceras med stöd av undantaget för journalistiska ändamål. Det här gäller inte bara 19

etablerade medier utan även privatpersoner som vill informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Tänk på att det kan finnas begränsningar i annan lagstiftning, till exempel reglerna om förtal, som innebär att en publicering av kränkande personuppgifter ändå kan var olaglig. Arbetsplatsen En arbetsgivare kan normalt publicera uppgifter om namn, befattning, telefonnummer, e-postadress och liknande utan samtycke från arbetstagaren. Beroende på om uppgifterna publiceras i löpande text eller i ett register, förteckning eller liknande är den rättsliga grunden för publiceringen olika. Vid publicering av personuppgifter i löpande text gäller missbruksregeln (se ovan) och publiceringen är tillåten så länge den inte kränker arbetstagaren. Vid publicering av personuppgifterna i register, förteckningar eller liknande gäller hanteringsreglerna i personuppgiftslagen (se ovan). Publiceringen är då normalt tillåten efter en intresseavvägning, det vill säga om arbetsgivaren har ett berättigat intresse av att publicera personuppgifterna och detta intresse väger över arbetstagarens intresse av skydd för hans eller hennes personliga integritet. För att få publicera bilder på anställda på Internet krävs i normalfallet samtycke, men inte alltid. Det gäller oavsett om missbruksregeln eller hanteringsreglerna gäller. Om det inte finns ett behov för arbetsgivaren av att publicera en bild av en anställd kan publiceringen vara otillåten. Verksamheten kan dock vara sådan att arbetsgivaren har ett tungt vägande behov av att exempelvis kunna marknadsföra sina produkter och tjänster genom att publicera bilder på anställda som har kundorienterade arbetsuppgifter. I sådana fall kan arbetsgivarens intresse av att publicera bilderna väga tyngre än den anställdes intresse av skydd och därmed ge stöd för publiceringen. Datainspektionen rekommenderar arbetsgivare att ta fram interna regler kring publicering av anställdas personuppgifter på Internet. Tänk på att det också kan finnas arbetsrättsliga regler att ta hänsyn till. Skolan En skola kan, med stöd av missbruksregeln, publicera bilder och löpande texter med elevers personuppgifter så länge publiceringen inte är kränkande enligt personuppgiftslagen. Att publicera bilder från en skolutflykt är normalt sett inte kränkande. Skolan måste dock tänka på att det kan finnas elever med skyddade personuppgifter och för dem kan en publicering på Internet få allvarliga konsekvenser. Att publicera en bild på ett barn med skyddade personuppgifter får anses kränkande och därmed otillåtet. Datainspektionen rekommenderar att skolan hämtar in ett samtycke från eleverna och/eller deras vårdnadshavare. Det finns ingen särskild bestämmelse i personuppgiftslagen om från vilken ålder unga personer själva kan samtycka till en viss behandling men Datainspektionen brukar ha 15 år som tumregel. Om skolan vill publicera klasslistor, skolfotokataloger eller förteckningar över elever på en skola på ett sådant sätt att hanteringsreglerna gäller krävs däremot att eleverna och/eller vårdnadshavarna samtyckt till publiceringen. 20

Vad som gäller vid behandling av personuppgifter i elevadministrativa system, som många gånger är åtkomliga via Internet, kan du läsa mer om här: www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/ skolor/ Kommuner Många kommuner och landsting väljer att publicera protokoll och diarier på sina webbplatser. Enligt offentlighetsprincipen finns det ingen egentlig skyldighet att publicera den här typen av information. Det innebär i sin tur att personuppgiftslagens regler måste följas. Normalt krävs att direkta personuppgifter, som namn och personnummer, känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser tas bort för att publiceringen ska vara tillåten. Du kan läsa mer om kommuners publicering på Internet här: www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/eforvaltning/webbpublicering-av-protokoll-och-diarier/ Även om en kommun ansökt om och beviljats ett så kallat utgivningsbevis gäller personuppgiftslagens bestämmelser vid publicering av personuppgifter på kommunens webbplats. www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/personuppgiftslagen/ #Internet 21

Uppföljning Denna plan kommer att följas upp årligen. Åtgärder och insatser kopplade till IKT-planen rapporteras in i enlighet med förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. 22

Utrustning Projektorer i alla klassrum med Apple-TV Digitala verktyg till pedagoger: Alla pedagoger har varsin ipad, datorer finns att tillgå på skolan Digitala verktyg till elever: Samtliga elever har varsin ipad sk. 1-till-1, utöver dessa ipads finns det någon enstaka dator som eleverna har att tillgå vid specifika behov. Dokumentkamera 1+1 23

Lärandeprocesser på Bråtenskolan Bråtenskolan har arbetat med lärplattor sedan läsåret 2010/2011 och har mycket goda erfarenheter av att använda lärplattor i undervisningen. Alla pedagoger vid Bråtenskolan har genomgått utbildning i PIM på lärplatta (ios) Vårt arbete med lärplattor har lett till att pedagogerna vill bli framstående i det omdefinierade lärande som"en-till-en" lösning leder till. bild, skapa bilder som foton, konst och film". Skolan har ett väl fungerande wi-fi nät med god täckning. Alla pedagoger är utrustade med personlig lärplatta. I skolans arbetsplan för fritidshem står bl.a. följande målsättning för kunskapsutveckling: -"Genom att kontinuerligt arbeta med lärplattor på fritidshemmet där barnen kommer att få träna på att söka information, kommunicera med ord och 24

Några exempel på pedagogisk arbete där digitala lärverktyg används på Bråtenskolan: E-böcker tillsammans med elever samt i något enstaka fall som undervisningsmaterial. Webbaserat material som exempelvis glosor.eu, läsförståelse med talsyntes online, SLI, Google earth, nomp, mult.se, Google forms, youtube (både att titta och publicera) Appar: Showbie, imovie, Pages, Keynote, Garageband, Photoshop, Skitch, Dragon dictation, Quickvoice (röstinspelning) Book creator, Skolstil, Writereader, Lyssna och läs, Skrivis, Bokstavsskolan, Human body, istopmotion, Puppet Pals, Dropbox, Happispelen Bloggar för publicering av material, både filmer och texter. Skype, bland annat rundvandring på skeppet Vasa samt videochat i retorikmatchen. Att Skriva sig till Läsning med hjälp av ipad. Skapande av filmer och redigering av digitala foton i digital bild. Diskussioner om digital upphovsrätt och källkritik. itunes U, publicerat undervisningsmaterial online. 2 kurser finns i dagsläget och fler kommer under läsåret 14/15. 25

Handlingsplan Vad är LIKA? LIKA är ett verktyg för att ta tempen på hur IKT används i skolan. LIKa drivs av SKL och har tagits fram i ett samarbete med bland andra Skolverket, Rektorsakademien RAU och Digitaliseringskomissionen. Verktyget används av många kommuner runt om i Sverige och efter genomförd enkät som rektor och IKT-pedagoger svarar på sammanställs en handlingsplan med en prioriteringsordning. Denna kan sedan ligga till grund för ett framtagande av en skolas eller kommuns IKT-pan. I Bråtenskolans IKT-plan finns denna med som bilaga. Här finns handlingsplan och prioriteringslista baserat på LIKA Läs mer på http://lika.skl.se 26