Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 312 Hildingavägen

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 312 Hildingavägen

Innehållsförteckning Inledning..3 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 4 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 6 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 7 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 8 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 10 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling... 11 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik... 13 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 14 9 Nyckeltal... 15 Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 2(15)

Inledning Hildingavägens förskola är naturskönt belägen bredvid hästhagar, stall och har gångavstånd till skogen, Ösbysjön och Roslagsbanan. Förskolan består av fyra avdelningar Gula och Röda med barn 1-4 år och Blå och Gröna med barn i åldrarna 3-5 år. Gula och Röda avdelningen tar emot barnen utomhus på gården och de är oftast ute hela förmiddagen. De gör små utflykter i vår närmiljö. De har samlingar där de till exempel sjunger, gör rim och ramsor, berättar flanosagor. Efter lunch sover barnen utomhus i vagn eller inomhus på madrass. Vilan är viktig för små barn eftersom dagarna på förskolan är fulla av intryck och upplevelser. Vi tycker att det är viktigt med den fria leken och med närvarande pedagoger. Barnen behöver ges möjlighet att bearbeta intryck, leka tillsammans och utforska samt undersöka. Blåa och Gröna avdelningen arbetar åldersanpassat i tvärgrupper tillsammans över 3-5års avdelningarna. Grupperna träffas på förmiddagarna och har olika aktiviteter till exempel skogsdagar, rörelse, projektarbete, skapande och utflykter. En dag i veckan har de en gemensam sångstund. På eftermiddagarna ger vi barnen möjlighet att välja mellan olika aktiviteter efter egna önskemål. De kan till exempel måla, snickra, konstruera och få motoriska utmaningar i lekhallen. Pedagogerna är närvarande och delaktiga i barnens aktiviteter. Vi vill se tiden på Hildingavägens förskola som en start på det livslånga lärandet samtidigt som vi har roligt! Hildingavägens vision: Tiden på Hildingavägens förskola ska bli den bästa tänkbara starten i ditt barns liv. Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 3(15)

1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi har fotodokumenterat barnens verksamhet, vardagliga aktiviter, projekt, barnens intressen och lärande Vi utvärderar gemensamma aktiviteter som föräldramöten, traditioner, utställningar samt föreläsningar och utbildningar, genom att skriva i ett gemensamt dokument Alla avdelningar har samma utvärderingsmall som utgår från läroplanens mål: "Vad gör vi?", "Hur gör vi"? "Hur ser vi resultat"? "Förbättringsområden"? Inför föräldrasamtal får föräldrar ett eget dokument där de kan förbereda sig med synpunkter om sitt barns starka sidor, intressen och behov. Där inbjuds de även till att ha synpunkter på verksamheten Föräldrar till barn som börjar förskoleklass fyller i Röda tråden. Ett dokument som följer med från förskolan till förskoleklassen Utemiljö: Förskolan har en mycket fin utemiljö med stora ytor för olika sorts rörelse. Det går att cykla och springa runt hela förskolan. Det är en kuperad tomt med stora gräsytor. Det finns klätterställning, rutschkanor, gungor, sandlådor, träd och buskar. I samarbete med föräldrar har vi påbörjat ett arbete för att göra utemiljön mer utmanande och utvecklande där teknik, matematik och språk får utrymme. Ljudnivå: Vi har satt upp akustikplattor i flera rum på förskolan. Akustikplattorna kan användas som anslagstavlor för pedagogiska dokumentationer. Vi har köpt in ljuddämpande bord. Vi uppmuntrar varandra att vara bra förebilder; att sänka våra egna röster samt att inte prata över rummen. Vi gör barnen medvetna om ljud och oljud i omgivningen genom lyssnings lekar och spanings promenader. Vi har möblerat om på avdelningarna för att skapa en bättre arbetsmiljö, exempelvis genom att dela av rummen och skapat rum i rummen. Vi har haft matråd under året och i samråd med kokerska har barn från de äldre avdelningarna varit med och resonerat med förskolechef och pedagogerna om vad de tycker om maten. Det kommer vi att fortsätta med till hösten. Vi har ett till två förtroenderådsmöten per termin med två föräldrarepresentanter från varje avdelning, en pedagog per avdelning och förskolechef. Där lyfter vi övergripande frågor för förskolan. Det har varit ett stort intresse att diskutera maten på förskolan men även utemiljön, likabehandlingsplanen, föräldraenkäten mm. Förskolan har ett mycket gott samarbete med föräldrarna. Samverkan med förskoleklass och skolan är också mycket väl fungerande där det finns en tydlig struktur för samarbetet under året. Likabehandlingsplanen valde vi att prioritera under höstens pedagogmöten. En kartläggning och en nulägesanalys gjordes. På höstlovet 2016 kommer vi att utvärdera planen och arbeta fram en ny efter att vi har gjort en kartläggning under hösten med nya barngrupperna. I samarbete med Naturskyddsföreningen, operation giftfri förskola har vi påbörjat mot en hälsosammare miljö genom att sortera ut gamla plastleksaker. En handlingsplan kommer att utarbetas under början av 2017 där vi har åtgärder för fortsatt arbete. Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 4(15)

Analys Ett utvecklingsområde på förskolan är det systematiska kvalitetsarbetet där dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet. Utvärderingar där vi får kunskap om vår kvalitet dvs. vår organisation, innehåll och genomförande så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Vi fortsätter att utveckla vårt arbete med att göra utvärderingar kontinuerligt som utgår från ett barnperspektiv med hjälp av t ex. digitala verktyg. Det är analysen av utvärderingarnas resultat som visar på våra utvecklingsområden. Varför blev det som det blev? Vi behöver få ned våra utvecklingsområden i mätbara mål där vi konkret har kriterier för att uppnå målet. Det är mitt ansvar som förskolechef att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal. Att vi hittar enkla verktyg och metoder för detta. All personal är schemalagd till kl. 16 en dag i vecka som möjliggör pedagogmöten varje vecka. Alla avdelningar har avdelningsmöten varje vecka på dagtid. Vi har utökat med två studiedagar till så förskolan har nu fyra studiedagar per år då vi erbjuder plats på annan förskola om behov finns på två av dessa studiedagar. Föräldrar får information flera månader innan. Vi behöver investera i miljöerna inne eftersom det är slitna inventarier och för att det ska bli en mer tillgänglig och attraktiv miljö för barnen. Våga visa självvärdering Våga visa självärdering för i år visar höga resultat på i stort samtliga påståenden och svarsfrekvensen var på 83 %. Påståendet Jag är engagerad i förskolans systematiska kvalitetsarbete svarar 90 % stämmer bra. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi behöver använda mer av personalmötes tid till gemensamma reflektioner, analyser, planering och utvärderingar. Gemensam tid för pedagoger ger möjlighet till utveckling Arbete med gården har påbörjats men vi fortsätter under nästa läsår. Vi kommer att jobba vidare med att utveckla barnens idéer och tankar om gården Stationer på gården där förskolans läroplansmål finns med kommer vi att fortsätta att arbeta med. Vi har skrivit ned en plan med de idéer som kommit fram på pedagogmöten under våren. Den pedagogiska innemiljön på alla avdelningar vill vi fortstätta att utveckla. Vi behöver tid att analysera i samband med uppföljningar och utvärderingar och få in det i det systematiska kvalitetsarbetet. All personal i förskolan kommer att få utbildning i Qualis som är ett verktyg för att driva ett systematiskt kvalitetsarbete inom elva kvalitetsområden. Kvalitetsområdena är framtagna för förskolans verksamhet och till varje område finns ett antal kvalitetskriterier kopplade till sju steg i Qualistrappan. Kriterierna har en tydlig koppling till de nationella styrdokumenten. Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 5(15)

2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar På förskolan arbetar vi aktivt med att skapa ett tillåtande klimat genom att: Alla barn är välkomna att söka plats till vår förskola Vi ser olikheter som en tillgång och i vårt samspel lär vi av varandra Barnen har stort inflytande över sin dag på förskolan Vi arbetar för att alla barn ska få känna frihet, bli sedda och få lyckas Tillsammans kan vi hitta många olika lösningar, inget är rätt eller fel Vi deltar i utbildningar, föreläsningar och delger varandra Pedagogerna kan få utbildning genom föreläsningar eller att sjukgymnast, talpedagog, psykolog eller arbetsterapeut kommer till förskolan och stöttar Vi försöker att vara flexibla med uppflyttningar och inskolningar utifrån barnens behov Tillgänglig miljö- ramp istället för trappor, inga trösklar Skoldatateket har använts för handledning och konsultation. Anna Wennerkvist har varit ute på förskolan på ett personalmöte och gått igenom SPSM:s värderingsverktyg för tillgänglig förskola. Vi valde att prova området kring tillgänglig visuell lärmiljö i förskolan därför att vi vet att det påverkar koncentration och lärande. Analys av era insatser under året Vi delade grupperna på eftermiddagarna och gick till hagen eller var inne med några. Vi gjorde också medvetna val när vi delade grupperna. Vi upplevde att det gav ett lugn och att de små fick positiva förebilder i de äldre. Andra konstellationer skapades också. Vi vuxna är med i leken för att ge stöd. Vi har märkt en utveckling hos nästan alla av barnen och en mycket tryggare grupp. Vi ser att vårt förhållningssätt och sätt att fokusera på det som är positivt smittar av sig på barnen. Hur kan vi anpassa och utveckla lärmiljön ännu mer? Våga visa självärdering Jag anpassar min undervisning efter barnens olika förutsättningar 100 % stämmer bra Jag stödjer och stimulerar barn i svårigheter av olika slag 100 % stämmer bra Jag arbetar så att alla barn inkluderas i verksamheten 100 % stämmer bra Jag omprövar stödet till barn med svårigheter om stödet inte fungerar 100 % stämmer bra Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi vill utveckla och utbilda oss i att skriva ned pedagogiska kartläggningar och uppföljningar för att utvärdera våra insatser i verksamheten. Den nya blanketten som vi fått från UKK kommer att underlätta men vi kommer att behöva avsätta tid i höst för att alla ska bli bekväma med hur vi ska skriva kartläggningar och utvärdera dem. Det är Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 6(15)

viktiga underlag för samtal med föräldrar. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande För att synliggöra barnens utveckling använder vi en dokumentationsbok/pärm, som föräldrar startar genom att sätta in bilder på familjen. Den följer barnet under hela förskoletiden och innehåller: Teckningar Barnintervjuer Barnens utvärderingar Foton som visar dagliga händelser Foton som visar barnens utveckling Barnen berättar själva till sina bilder och pedagogerna eller barnen själva skriver texten Barnen kan själva välja vilka foton de vill ha med i boken eller fota själva Vi arbetar också med olika utställningar som visar: Den dagliga verksamheten- foton där barnen visar sitt lärande- Jag kan, Jag har lärt mig Värdegrundsprojekt som stärker barnen t.ex. konfliktlösning, bussig kompis Gemensamt projekt/påsk-utställning där alla avdelningar tillsammans visar sitt kreativa skapande Vi sätter upp foton i barnens nivå som behandlar exempelvis Vardagssituationer och rutinsituationer, samlek och empatiska situationer, projekt Analys Vi gör en individuell utvecklingsplan tillsammans med föräldrarna två gånger per år. Den pedagogiska dokumentationen som görs i min bok behöver fortsätta att utvecklas så att pågående processer i verksamheten dokumenteras tillsammans med barnen. En avdelning på förskolan har börjat avveckla de svarta böckerna och ersatt med pärmar. De har ordnat för dokumentation i hallen. Förskoleappen som vi kommer att starta upp under hösten 2016 kommer att underlätta för den pedagogiska dokumentationen. Även lärplattan och smart phones är ett bra verktyg för dokumentation. Våga visa självärdering Jag dokumenterar barnens utveckling och lärande 100 % stämmer bra Vi använder dokumentationen för att utveckla verksamheten 100 % svarade i år stämmer bra medan det var 85 % stämmer bra 2015 Jag dokumenterar, reflekterar och utvärderar tillsammans med barnen 100 % stämmer bra 2016 medan det var 69 % stämmer bra 2015. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi vill utveckla den pedagogiska dokumentationen genom att avsätta tid för detta på våra avdelningsmöten och personalmöten. Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 7(15)

Vi vill fortsätta att synliggöra hur vi arbetar med läroplanens mål i barnens Min bok/pärm och synliggöra för barnen pedagogiska dokumentationer Vi vill fortsätta att synliggöra barnens utveckling och lärande genom att använda dokumentationen i "Min bok" i samtalen med föräldrar och barn. Utveckling av vårt sätt att dokumentera genom att få inspiration och nya idéer av varandra Vi skulle vilja att vår dokumentation syns utomhus genom dokumentations väggar som kan inspirera barnen till nya lekar, experiment och upplevelser Vi vill utveckla arbetet med Lotus-diagram genom att delge varandra våra projekt. Vi hoppas att det ska ge oss nya idéer och skapa pedagogiska diskussioner kring läroplanen Vi behöver analysera våra dokumentationer och att diskutera om vad vi gör och för vilka; barnen, föräldrarna eller för vår skull? Vi kan organisera oss bättre genom att arbeta i små grupper och få möjlighet att använda oss av pedagogisk dokumentation Ytterligare kunskap om hur en pedagogisk dokumentation kan se ut. Hur vill vi göra? 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga För att stimulera och utmana barnens språkliga förmåga arbetar vi med: Att lyssna in barnen, visa respekt och ge alla tid till att uttrycka sig Tolka och bekräfta barnen i det de vill berätta för oss genom sitt tal och kroppsspråk På våra samlingar är barnen delaktiga och får möjlighet att uttrycka sig på olika sätt. Att i leken och i de vardagliga situationerna sätta ord på vad vi känner, det vi gör och ser och vad som sker Vi har bokpåsar från biblioteket som barnen själva kan hämta till lässtunden eller låna hem och läsa tillsammans med föräldrarna Barnens egen bokpåse är ett nytt projekt där de äldre barnen får ta med en egen favorit bok till förskolan som presenteras och läses tillsammans på avdelningen. Sagor, vi läser för barnen i små grupper varje dag, vi diskuterar och dramatiserar berättelserna. Musik, vi sjunger dagligen på våra avdelningar och tillsammans på sångsamlingar en gång i veckan. Klapplekar, rim och ramsor, flanobilder och språkpåsar med olika innehåll som stimulerar till samtal och diskussioner. Medvetna pedagoger som använder ett varierat språk i alla vardagssituationer t ex vid matsituationen. Vi lyssnar på bokstavsljud "vad börjar ditt namn på?", "min bokstav", "saker som börjar på..." korta och långa ord, sammansatta ord Barnen berättar till bilderna i "Min bok" för pedagogerna som skriver texten Bilder och "skyltar" som stöd för att förtydliga. Vilka kläder behöver vi ta på oss när vi går ut idag? Dagschemat i bilder. Namnskyltar för material Alfabetet och siffor finns i vår miljö. Inspirerande foton och bilder skapar samtal och diskussioner Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 8(15)

Vi uppmuntrar barnen att "skrivklottra" och skriva sitt namn och leka med bokstäver och skriva listor. Vi arbetar med seriesamtal t.ex. vid konflikter och förbereder inför olika aktiviteter. Oralmotorik, vi gör grimaser, blåser, gör ljud, lyssnar och härmar Cd:n "Mummel och babbel" och blir medvetna om hur vår tunga påverkar ljuden Ritsagor, där barnen tillsammans hittar på vad berättelsen ska handla om Barn gillar upprepning, samma sagor och sånger många gånger. Att känna igen och kunna själva känns bra. Analys Flera i personalgruppen har under våren gått TAKK utbildning (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) Vi använder bilder och tecken i det vardagliga arbetet. Vi hör att barnen lär sig och använder nya ord, rim och sånger. Vi ser att barnen utvecklas och att de är intresserade av böcker, skriftspråk och bokstäver Ex. så skriver vissa av barnen själva kommentarer till bilderna i sina svarta böcker. Vi ser att barnen blir så glada och nöjda när de kan tala om vad de vill och att göra sig förstådda. Min bok inspirerar till att barnen gärna vill läsa och berätta för andra ur sin bok. Barnens egna bokpåsar höjer intresset för olika sorters litteratur och skapar respekt för andras val och tankar. Föräldrarna blir delaktiga och det skapar band mellan förskolan och hemmet. Bibliotekets bokpåsar gör att vi har tillgång till fler böcker samt läsningen lättillgänglig för föräldrarna. Seriesamtal är ett bra sätt att skapa förståelse när det gäller att ta reda ut vad som hänt i en konflikt. Det blir tydligt för alla om vi tillsammans ritar upp den situation som uppkommit. Vi ställer öppna frågor: Vad hände? Hur känns det för dig? Kan du göra på något annat sätt? Vi har ett gemensamt förhållningssätt i vårt sätt att arbeta med språk på hela förskolan Barnen får ett bra verktyg att lösa konflikter med när de kan använda sitt språk. Genusperspektiv Vi är uppmärksamma på att låta alla barn komma till tals ex vid samlingar, matsituationer. Vi använder barnens namn Vi har blandad litteratur som stimulerar till diskussioner. Vi blir medvetna om och kan påminna varandra om hur vi använder vårt språk genom ett genusperspektiv. Säga figur istället för gubbe, läsa böcker och byta ut eller ändra olika kön. Föräldraenkäten Påståendet Förskolan arbetar med att utveckla mitt barns språk har vi fått ett mycket sämre resultat i år 72 % jämfört med förra året 85 %. Flera föräldrar 19 % svarade vet ej. På föräldramöte och i utvecklingssamtal med föräldrar kan vi berätta och visa konkret hur vi arbetar med språk, visa sagopåsar, sagor mm. Våga visa självärdering Påståendet Om vi har barn med annat modersmål än svenska stödjer jag barnet att utveckla sitt eget modersmål har 60 % svarat att det stämmer bra. Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 9(15)

Bilden som föräldrar och personal har kring stimulerande lärande stämmer rätt bra 94 % för självvärderingen mot föräldrars resultat var 86. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi behöver utveckla i hur vi stödjer barnen med annat modersmål och ha fokus på detta på pedagogmöten och ett personalmöte. Vi vill använda mer skoldatateket och den kompetens som finns där hos specialpedagog. Vi vill behålla vårt arbetssätt utifrån genusperspektiv men tillföra ytterligare och fortsätta vår utveckling när det gäller genus-frågor/perspektiv. Medvetna när vi väljer böcker- för att anpassa till varje barns behov. Vi vill fortsätta att använda temabokpåsar ex känslor, hur man är en bra kompis mm Utveckla arbetet med tecken som stöd Språkföreläsningar 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vi stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande i den dagliga verksamheten genom att: Vi erbjuder material som inspirerar till många olika sätt att experimentera och undersöka t.ex. sortera, jämföra, konstruera Vi använder ofta naturmaterial som vi tar med från skogen Vi har ett pågående gårdsprojekt där vi utformar platser som inspirerar till bland annat matematiska samtal och upplevelser Vi använder hela kroppen och alla våra sinnen Vi använder matematiska begrepp och lägesord I alla vardagliga situationer ex. vid måltiden när vi dukar eller i hallsituationen. Vi delar t.ex. frukt och resonerar med barnen: "kommer det att räcka till alla?", "vill du ha en hel eller halv frukt?" När vi bakar sandkakor, bygger torn, gräver kanaler, pussel, spel, sortering av lekmaterial, när vi städar mm. I sånger, med rörelser, rim och fingerramsor. Vi läser böcker och resonerar kring bilder. I leken genom att sortera, konstruera, jämföra, rada upp, ser på olikheter och likheter, ser former och färger, mäta och uppskatta (vad är rimligt) Alla barn ska få en förkunskap och en stabil matematisk grund. De ska få känna att de kan och att det är roligt med matematik Vi uppmärksammar och benämner barnens matematiska utforskande, vilket leder till reflektion. Vi håller diskussionen levande, för att utveckla och utmana barnens matematiska utforskande. Vi använder lärplattan som ett verktyg för att stimulera matematik. Vi är medforskande pedagoger. Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 10(15)

Analys Vi upplever att barnen gör mer av det som vi sätter fokus på ex matematik. Vi ser ett ökat intresse hos barnen för att utforska matematiken. Barnen har stora möjligheter att välja och inspirera varandra. Fritt material inspirerar men styr inte leken. Inget är rätt eller fel. Våga visa självärdering Jag utmanar och stimulerar barnens matematiska förmåga har vi svarat 100 % stämmer bra. Föräldraenkäten Förskolan arbetar med att utveckla mitt barns förståelse för matematik fick vi också ett sämre resultat, 77 % än förra årets 83 %. Här har vi, föräldrar och personal, olika bild på om vi stimulerar barnens matematisk förmåga och förståelse. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vår önskan är att få mer tid för gemensam reflektion och analys för att utvecklas tillsammans Vi fortsätter att utveckla vår utemiljö med en bygghörna och t ex. att bygga en affär. Vi vill att föräldrarna ska bli ännu mer medvetna om hur vi jobbar med matematik på förskolan och ska försöka lyfta det ännu mer med hjälp av samtal och dokumentation 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Kunskapen hos pedagogerna om digitala lärverktyg är ojämn. Men vårt mål är att alla ska utvecklas och arbeta mer med digitala lärverktyg. Lärplattorna används av pedagoger tillsammans med barnen. Dator Barnen kan välja mellan olika pedagogiska spel. Man pusslar, sorterar, lär bokstäver, räknar m.m. Barnen tränar turtagning och samarbetar med varandra Alla avdelningar behöver en bärbar dator för dokumentation. Lärplattor Alla avdelningar har minst varsin lärplatta men önskvärt med flera. Alla pedagoger har fått utbildning i hur man använder lärplattor tillsammans med barnen. Dokumentation för både pedagoger och barn. Barnen får möjlighet att skriva, fota eller filma själva. Uppslagsverk i forskningssammanhang Lärorika appar för matematik, natur, språk m.m Barnen utvecklar samarbete och turtagning Barnen får syn på sitt lärande genom bilder och filmer Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 11(15)

I projektarbeten arbetar vi mycket med lärplattorna för att söka information och dokumentera Digitalkamera, Fotoram och smart phone Varje avdelning har varsin digitalkamera. Smart phones är enkla att ta bilder, ha med sig och det går även att dokumentera på dessa. Barnen får ta sina egna bilder På några avdelningar används fotoramar för att synliggöra gemensamma upplevelser för varandra och föräldrar. Projektor Vi har haft bio-visningar där vissa av barnen gjorde egna biljetter som de skrev och delade ut till alla kompisar Vi visar filmer och bilder från arbeten och projekt för gemensam reflektion Filmduk och projektor har monterats upp i lekhallen Analys Vi har fått ytterligare en till lärplatta. Vi vill ha en egen bärbar dator alternativt ett tangentbord till en av lärplattorna så att vi enkelt kan skriva ex. utvärderingar direkt. Förutsättningen för att utveckla IKT är att det finns lärplattor och datorer på varje avdelning samt tid för att lära av varandra. Alla pedagoger i Djursholm förskolor, förskoleklass var på en kvällsföreläsning med Erica Olsson som förläste kring digitala verktyg i förkolan. Den var inspirerande. Våga visa självärdering Jag stödjer barnen i att använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 80 % stämmer bra 2016 och 85 % stämmer bra 2015 Föräldraenkäten Det finns inget påstående i föräldraenkäten kring modern teknik. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi vill utveckla arbetet med storbildsprojektor för att exempelvis synliggöra grundverksamheten. Vi vill att lärplattan ska bli en naturlig del i vardagens arbete för alla pedagoger. Vi vill utvecklas genom att lära av varandra samt att få hjälp av Anna Wennerkvist på skoldatateket Vi vill dokumentera barnens görande på exempelvis gården och sätta upp på en dokumentations vägg som blir en idébank Vi vill fördjupa vårt arbete med olika teman såsom bussig kompis, roliga lekar och vardagssituationer genom t ex att visa våra egna filmer från dagliga händelser. Vi ser att barnen lär av varandra och att goda exempel förs vidare Att ha en IKT-strategi för framtiden med IKT plan Mona och Eija från Altorps förskola kommer att berätta om sitt projekt, från gammalt till nytt på ett personalmöte i höst. All personal kommer att få gå en utbildning i ett nytt kommunikationsverktyg, Förskoleappen under hösten 2016. Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 12(15)

7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vardagsteknik t.ex. att klippa med sax, att använda pennvässare, cykla, att ta av och på sig kläder och skor. Tvätta händer och hantera bestick. Naturdagar där vi tar med oss lupp, kikare, förstoringsglas och faktaböcker i närmiljön. Vi tar tillvara på barnens upptäckter i naturen och spinner vidare på det barnen är nyfikna på och vill veta mer om. Vi plockar och pressar blommor. Snickarverkstad där barnen får skapa i trä och använda verktyg Målarverkstad där vi har mycket olika sorts material som barnen fritt kan använda. Vi pratar om hur vi ska vara rädda om naturen och vi plockar skräp på våra promenader. På våren anmäler vi oss på skräpplockarvecka. Bygger, skapar, konstruerar med olika material ex klossar, lego, kapplastavar Sandlådorna används flitigt för att bygga och skapa med sand och vatten. Vi använder snö och is till olika experiment att bygga med. Utmanande och lärande utemiljö som vi ständigt vill utveckla tillsammans. Vi använder oss av tekniklådan och i år har vi arbetat med luft. Analys Vi har mycket goda förutsättningar att arbeta med teknik och naturvetenskap på hela förskolan för vi har mycket material, miljöer som stimulerar till utforskande och skapande. Tekniklådan används flitigt bland de äldre barnen. Våga visa självärdering Jag utmanar och stimulerar barnens förståelse för naturvetenskap 100 % stämmer bra Jag utmanar och stimulerar barnen i att utforska hur enkel teknik fungerar 90 % stämmer bra. Föräldraenkäten Förskolan arbetar med att utveckla mitt barns förståelse för naturvetenskap och teknik där resultatet blev 79 %. Det är första gången med detta påstående så det finns inga siffror att jämföra med förutom självvärderingen som visar att pedagoger skattar sig högre än föräldrar. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Att synliggöra ännu mer vardagsteknik för barnen, föräldrar och pedagoger. Fortsätta att arbeta med öppna frågor; vad händer? Hur känns det? Lyssna in vad barnen frågar om och spinna vidare på det i t ex i ett minprojekt. Väcka nyfikenhet via experiment. Vad kommer att hända? Tydliggöra för föräldrar hur vi arbetar med teknik och naturvetenskap Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 13(15)

8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Hildingavägens förskola har 64 % förskollärare utifrån SCB-statistik. Vi har 8 förskollärare men bara en som arbetar heltid övriga har gått ned i tid samt 4 barnskötare som alla arbetar heltid. Vi har en barnskötare som utbildar sig till förskollärare och som blir klar 2017. Förskolan tar emot lärarstudenter. En förskollärare har sagt upp sig till sommaren och till hösten 2016, 1 oktober, kommer en förskollärare att gå i pension. Dessa tjänster har omvandlats till två heltids barnskötartjänster för att ha en ekonomi balans över tid. Förskolan kommer att ha 6 förskollärare men ingen som arbetar heltid, 44 % förskollärartäthet. Analys Efter en genomlysning av förskolan Hildingavägens ekonomiska läge stod det klart att åtgärder behöver vidtas för att nå en ekonomi i balans ur ett långsiktigt, hållbart perspektiv. Det blev ingen förhandling eftersom en förskollärare valde att sluta och en annan förskollärare bestämde sig för att gå i pension till hösten 2016. Vi har organiserat inför hösten så att det blir fortsatt tryggt och lärorikt för barnen på förskolan. Vi har två barnskötare på heltid som börjar på Hildingavägens efter sommaren; en är ett vikariat på 1 år och den andra kommer från Baduhilds förskola och är tillsvidare. Det kommer bli stabilare på schemat på en av de yngre barnens avdelning med bättre täckning över dagen. Hildingavägen kommer att ha flera barn födda 2013 kvar på Röda- och Gula avdelningarna vilket kan innebära att vi behöver ta in fler barn i gruppen för att få en ekonomi i balans. Avdelningarnas arbetssätt och miljön kommer att behöva utvecklas så att alla barn stimuleras och att de får utmaningar efter sin ålder, behov och mognad. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Till nästa år, våren 2017, kommer förskolan att ha 23 barn som ska börja i förskoleklass där vi redan nu behöver planera och organisera för det. Vi behöver ha fokus på förskollärarnas ansvar och vad arbetslagets ska göra inom kap 2.2 utveckling och lärande och 2.6 uppföljning, utvärdering och utveckling i läroplanen för förskolan. Den 6 september 2016 kommer all personal att lyssna på Tomas Kroksmark som kommer att föreläsa för all personal i förskolan om Förskola på vetenskaplig grund. Det kommer att bli en halvdags utbildning för all personal på studiedagen i den 9 september 2016 med Anna-Karin Söderström som kommer att prata om förskolans uppdrag och samspelets betydelse. Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 14(15)

9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 KUNDENKÄT 2016 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 97 % 100 % 96 % "Det är arbetsro i barngruppen" 75 % 80 % 89 % Kommentarer och analys till nyckeltal På påståendet i föräldraenkäten alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga så är det ett ganska jämnt resultat men där vi ändå vill komma upp till 2015 resultat där 100 % av de som svarade på enkäten känner att det stämmer bra. Vi kunde inte göra någon jämförelse på påståendet att det är arbetsro i barngruppen eftersom den inte var med på senaste enkäten så då har vi istället valt Mitt barn har en god arbetsmiljö. Där har vi ökat resultatet de senaste åren. På förtroenderåd lyfte vi olika påståenden för att höra hur de resonerat när de svarade. Det är flera av påståenden som är mycket svåra att svara på eftersom man är kort tid på förskolan i samband med lämning och hämtning. Här behöver vi använda olika gemensamma aktiviteter med föräldrar för att berätta om vår verksamhet. Till hösten 2016 kommer vi att utbilda personalen i förskoleappen för att i jan 2017 gå ut till föräldrar. Det kommer att bidra till större insyn i barnens vardag på förskolan. Föräldraenkätens svarsfrekvens var 69 % och det vill vi höja till nästa år. Våga visa självärdering Barnen kan arbeta utan att bli störda 80 % stämmer bra något sämre resultat än 2015 då 85 % svarade stämmer bra. Flera avdelningar har diskuterat hur vi kan ordna rum på avdelningarna där det ska ges möjlighet att få vara i lugn och ro, lyssna på sagor, bläddra i böcker, vila mm. Re 312 Hildingavägen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 15(15)