Rapport och artikel Får det se ut hur som helst? 7:1 Förord Förordet kan ha en personlig prägel. Det skall vara kort (ca en halv sida) och ge fakta om rapportens tillkomst som inte berör det tekniska innehållet. Förordet är den enda platsen i vilket ordet examensarbete får nämnas. Texten bör innehålla följande: namn på skolan, linje, etc. utbildningens omfattning examensarbetets omfattning medverkande företag tack till namngivna personer som varit behjälpliga med arbetet tack till eventuella sponsorer Observera att förordet inte har någon kapitelnumrering. 7:2 1
Sammanfattning Sammanfattningen är den viktigaste delen av rapporten. Den bör vara kort och koncis och ej omfatta mer än en sida, gärna mindre. I sammanfattningen får endast uppgifter ingå som ingår i rapporten i övrigt. Den skall vara så utformad att den skall kunna läsas separat av den som bara vill skaffa sig en snabb orientering om innehållet och får därför inte innehålla hänvisningar till andra delar i rapporten. Sammanfattningen får inte innehålla figurer eller bilder. Eftersom man i sammanfattningen vänder sig till personer med skilda bakgrunder är det särskilt viktigt att förklara svåra facktermer eller undvika sådana. 7:3 Sammanfattning (2) I sammanfattningen skall följande framgå: kort bakgrund till problemet och syftet med arbetet var arbetet utförts vad som utförts (frågeställningen) viktiga resultat betydelse av resultaten viktiga avgränsningar Observera att sammanfattningen inte har någon kapitelnumrering. 7:4 2
Summary Summary är den engelska sammanfattningen och är i princip en översättning av den svenska sammanfattningen. Den skrivs på separat sida och läggs efter den svenska sammanfattningen. Observera att summary inte har någon kapitelnumrering. 7:5 Innehållsförteckning Innehållsförteckningen listar kapitelrubrikerna med början på kapitel 1. Hur många kapitelnivåer som skall medtagas bedöms från fall till fall. Det är viktigt att innehållsförteckningen ger läsaren en uppfattning om vad som beskrivs i rapporten och hur arbetet är planerat utan att bli oöverskådlig. Observera att rubriken för innehållsförteckningen inte har någon kapitelnumrering. Sidnumreringen börjar på den sida där kapitel 1 börjar. 7:6 3
Innehållsförteckning (2) Sidorna med förord, sammanfattning, summary och innehållsförteckning är alltså onumrerade (eller har en avvikande sidnumrering, t ex med romerska siffror) och ingår ej heller i innehållsförteckningen. I innehållsförteckning skall också kapitlet referenser och bilagor anges. Bilagorna har egen sidnumreringsordning och därför anges inte sidnummer för dessa i innehållsförteckningen. Om bilagorna är många kan i innehållsförteckningen en bilageförteckning anges. 7:7 Beteckningar/förkortningar Vid förekomst av många förkortningar, symboler, m m kan det vara fördelaktigt att förklara dessa på en separat sida direkt efter innehållsförteckningen. Denna sida skall då sidnumreras. 7:8 4
Inledning I inledningskapitlet har författaren större möjlighet än i sammanfattningen att förklara arbetets bakgrund, syfte och avgränsningar. Efter läsning av inledningen skall läsaren kunna förstå vad arbetet går ut på och hur rapportens sakinnehåll är beskrivet. Hela inledningskapitlet bör inte vara för långt, helst inte längre än två sidor. 7:9 Bakgrund I detta avsnitt beskrivs bakgrunden till frågeställningen/problemet, d.v.s. en kort beskrivning av företagets/organisationens situation och varför man vill ha uppdraget utfört. I detta kapitel definieras problemet. Här skall också framgå var arbetet är utfört, t ex på vilket företag/ i vilken organisation. Observera att det inte är bakgrunden till att ni gör arbetet som skall beskrivas här, men förklara problemet. Context! 7:10 5
Syfte / Avgräsningar Syftet är en kort beskrivning av uppdraget och vilket resultat som uppdraget skall leda till. Här beskrivs avgränsningar som gjorts. Exempelvis att ekonomiska hänsynstagande inte gjorts, att bara en avdelning har analyserats, mm. Jfr. Begränsningar! 7:11 Problematisering Utifrån Syfte skall frågeställningen preciseras. Detta kan göras t ex genom att ställa upp ett antal frågor som sedan skall besvaras senare i rapporten. Ett annat sätt är att ange ett antal påstående (hypoteser) som senare i rapporten verifieras eller förkastas. Detta kan i vissa delar jämföras med behovs- och kravbeskrivning. Spegla gärna problemet utifrån olika intressenter! 7:12 6
Rapportens disposition Om rapportens huvudkapitel följer ett logiskt mönster med tydliga övergångar behöver detta finnas med i kapitel Bakgrund, i rapporten. Om det finns med beskrivs här hur rapportens sakinnehåll är disponerat. Läsaren skall här få en vägledning till hur han skall läsa rapporten. Här kan det t ex stå I kapitel 5, Beräkning av sidvindskänslighet för personbilar, analyseras de krafter som verkar på fordonet med hänsynstagande till de aerodynamiska krafterna. Kan även innehålla direkta läsanvisningar. 7:13 Metodik Metodkapitlet skall beskriva hur arbetet är upplagt, planerat och genomfört. Kapitlet omfattar bl.a. arbetsgång, design av experiment och användning av olika datainsamlingsmetoder. Kapitlet kan indelas i underkapitel. Ett metodkapitel skall - i idealfallet - vara så utförligt att vem som helst som har vissa baskunskaper inom området skall kunna utföra arbetet på det sättet som är beskrivit i rapporten och nå samma/liknande resultat. Att redogöra för sin metod är viktigt för att uppdragsgivaren skall kunna bedöma om man har nått målet på det föreskrivna sättet. Det är därför också viktigt att man förklarar varför den valda metod ger ett tillförlitligt resultat. 7:14 7
Metodik (2) Metod kan jämföras med beredning/planering av ett projekt. Vi bestämmer för vad som behöver göras för att vi skall nå projektmålet. Då talar vi om projektets nedbrytning (PBS), definition av processer/delprocesser och aktiviteter (WBS). Detta blir en kvalitetssäkring av resultatet kan vi komma fram till de slutsatser och resultat, som vi har presenterat om vi har lagt upp arbetet på detta sätt? 7:15 Teoretisk referensram I kapitlet Teori skall läsaren kunna ta del av tidigare arbeten och forskning inom området. Här ges en översikt av tidigare arbeten och erfarenheter. Detta har minst två viktiga syften, dels att visa att författarna är väl förtrogna med ämnesområdet, dels att informera den intresserade läsaren om nya metoder, principer eller koncept. Det skall tydligt framgå, med referenshänvisningar, varifrån allmän teori och övriga arbeten är hämtade. Men ta bara med det som senare används inför datainsamling och som hjälp vid analys av data och formulering av slutsatser. Ingen ny lärobok i ämnet! 7:16 8
Huvudkapitelen Efter metodkapitlet följer huvudkapitlen, d.v.s. kapitel 4, 5, 6,..osv, som beskriver själva arbetet. Här skall i detalj beskrivas vad som gjorts resultat som framkommit bedömningar av resultat samt resultatet & konsekvenser. Figurer, tabeller och diagram skall åtföljas på ett logiskt och tydligt sätt. Läsaren skall kunna läsa rapporten utan att behöva bläddra fram och tillbaka. 7:17 Huvudkapitelen (2) Det skall tydligt framgå, med referenshänvisningar, varifrån eventuell allmän teori och tidigare arbeten är hämtade. Det skall också tydligt framgå vari den egna arbetsinsatsen består. Det skall i dessa kapitel vara möjligt för läsaren att klart och tydligt förstå vad som är data, förädling och/eller bearbetning av data samt vad som är slutsatser. Vi bör undvika att presentera analyser av data i de första av dessa kapitel. Stora mängder data kan läggas som bilagor! 7:18 9
Slutsatser I detta kapitel, som är rapportens sista, skall det redogöras för de erfarenheter och slutsatser som man kommit fram till. Det är viktigt att syftet/mål samt problem & frågeställningar verifieras i detta kapitel. Här skall också en trovärdighetsanalys (noggrannhetsanalys) genomföras. Man får inte skämmas för att berätta det man inte lyckats med. Kapitlet bör innehålla de viktigaste resultaten, bedömning av resultaten. Rekommendationer till fortsatt arbete kan finnas med här eller i ett eget kapitel. 7:19 Ert vetenskaplig bidrag finns det något unikt i ert resultat? vad kan andra eventuellt använda som plattform för sina projekt? projektets implikationer för forskningsfältet och hur resultaten kan appliceras? 7:20 10
Referenser Det finns många olika referenssystem, som används inom olika ämnesområden. Alla innehåller tillräcklig information för att källan ska kunna identifieras och lokaliseras. Men de skiljer sig vad gäller t ex ordningen hos information, interpunktion, användningen av fet och kursiv stil. Det finns manualer, exempel och annan dokumentation för de olika stilarna att tillgå på Internet. 7:21 Referenser (2) Harvard (t. ex humaniora) Collins, H. (2007) Bicycling on the moon: collective tacit knowledge and somatic-limit knowledge. Organization Studies, 28, 257-262. Oxford (t. ex humaniora) H. Collins, Bicycling on the moon: collective tacit knowledge and somatic-limit knowledge', Organization Studies, vol. 28, no. 2, 2007, pp. 257 262. 7:22 11
Referenser (3) MLA (t. ex språk- och litteraturvetenskap) Collins, H. Bicycling on the moon: collective tacit knowledge and somatic-limit knowledge". Organization Studies 28.2 (2007): 257-262. APA (t. ex psykologi, samhällsvetenskap, vårdvetenskap) Collins, H. (2007). Bicycling on the moon: Collective tacit knowledge and somatic-limit knowledge. Organization Studies, 28(2), 257-262. 7:23 Referenser (4) Vancouver (t. ex medicin) Collins, H. Bicycling on the moon: collective tacit knowledge and somatic-limit knowledge. Organization Studies. 2007; 28(2): 257-262. IEEE (t. ex elektrovetenskap, datavetenskap) [1] Collins, H., Bicycling on the moon: collective tacit knowledge and somatic-limit knowledge", Organization Studies, vol. 28, pp. 257-262. 7:24 12
Olika källor Tidskriftsartikel: 12. Eckert, E. R. G, and E. M. Sparrow: Radiative Heat Exchange between Surfaces with Specular Reflection, Inst. J Heat Transfer, vol.3, no1, sid 42-54, 1961. Bok: 13. Schonberger R. J. et al: Operations Managment: Improving Cusomer Service, Irwin, Boston 1991. 7:25 Olika källor (2) Källa utan angiven författare: 14. Svenska akademins ordlista över svenska språket, Stockholm 1996. Internetkälla: 15. En ny dimension på ditt godsflöde, Atlet logistics centre. Atlet AB, Mölnlycke 1998, http://www.atlet.se/swe/index.htm (Acc 2001-11-21) (Acc = Accessed, dvs datum då källan utnyttjades) 7:26 13
Bilagor I bilagor redovisas med fördel aktiviteter och övriga handlingar som inte är helt nödvändiga för förståelsen av examensarbete i sin helhet, men som kan hjälpa den detaljintresserade läsaren. Sidnumrering sker i övre högra hörnet och varje bilaga numreras individuellt enligt följande exempel: BILAGA 3. Sid 1(7) eller BIL.1 s. 1(7). 7:27 Övrigt Resten handlar nästan bara om typografi Typsnitt Marginaler Sidnumrering i minst 3 delar Stycken Figurer / Tabeller / Diagram Listor håll samman Ekvationer Sidhuvud / sidfot http://www.lth.se/omlth/kommunikationrekryt/grafisk_profil/ 7:28 14