ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE I MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD (Master- och magisterexamen).

Transkript

1 ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE I MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD (Master- och magisterexamen). Generellt Kursen Examensarbete 15 eller 30 högskolepoäng (hp) i Miljö- och hälsoskydd ska ge den studerande fördjupade kunskaper inom miljö- och hälsoskyddsområdet där den studerandes naturvetenskapliga fackkunskaper och kunskaper i miljöförvaltning utvecklas. Examensarbetet är ett självständigt arbete som utförs inom den avslutande kursen på miljö- och hälsoskyddsutbildningen. Studenterna ska, i så stor utsträckning som möjligt, arbeta parvis inom samma projektområde ute hos verksamhetsutövarna. Dock ska frågeställningarna vara individuella. Studenten ska utveckla och demonstrera sin förmåga att vetenskapligt och kritiskt analysera tillämpade frågeställningar inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt redovisa dessa i både muntlig och skriftlig form. Examensarbetet på 15 hp ska kunna färdigställas inom 45 arbetsdagar, för 30 hp gäller 90 dagar. Examensarbetet kan antingen vara förlagt helt till Stockholms universitet alternativt till en kommunal eller statlig förvaltning, eller inom den privata sektorn. Arbetet kan utgöra ett eget projekt eller en avgränsad del av en större utredning, men arbetet får inte vara rent deskriptivt till sin karaktär renodlade inventeringar och basala deskriptiva sammanställningar kommer inte att godkännas. Arbetet skall vila på vetenskaplig grund och kritiskt värdera problematisering och metodval, liksom relevanta juridiska och förvaltningsmässiga aspekter kopplade till den valda frågeställningen. Förmågan att problematisera en frågeställning, välja lämplig metodik, förhålla sig kritisk till denna liksom till analysen och de egna resultaten samt förmågan att planera och genomföra arbetet inom avsedd tid är centrala faktorer vid bedömningen av arbetet (se betygskriterierna för kursen samt de generella examensmålen för utbildningen som helhet). Handledning Om arbetet förläggs till universitetet kommer en akademisk handledare utses inom universitetet. Väljer studenten att förlägga sitt examenarbete till en verksamhet stöds eleven i sådana fall dels av A) en handledare från universitetet samt B) en lokal resursperson från myndigheten/företaget, som dock ej är att betrakta som en handledare. Den förra har ansvar för att arbetet uppfyller krav på vetenskaplighet, de båda för arbetets tillämpade relevans samt den senare för tillgång till arbetsplats, eventuellt nödvändiga lokala data, specialiserad utrustning, behövligt kollegialt stöd etc. Du som student kan förvänta dig att din handledare ska stödja dig t.ex. i frågor rörande arbetets upplägg, problematisering, relevans och metodik. Ta hjälp av din handledare för att balansera vetenskaplighet och tillämpade delar av arbetet samt i juridiska och etiska frågor. Viktigt är att det alltid är du som 1

2 student som ska driva ditt arbete framåt med egna initiativ, egen litteratursökning, materialinsamling, bearbetning och analys samt skrivande. Etiska aspekter Den studerande och handledaren ska i arbetets planering ta hänsyn till relevanta etiska aspekter på arbetet vad gäller t ex metodik, behov av anonymisering av intervjuade eller enkätsvar liksom av god vetenskaplig sed vad avser materialbearbetning, resultatredovisning, diskussion och referenshantering. Se vidare om plagiat, punkt 13. Normal arbetsgång a) Studenterna tar parvis utifrån ämnesområden, eller i undantagsfall enskilt, kontakt med potentiella lokala värdar för examensarbetet för att hitta ett lämpligt projektområde. Därefter föreslås en frågeställning för examensarbetet till kursansvarig/kursadministratörer. b) Kursadministratörerna konfererar med kursansvarig om lämplig handledare samt examinator. c) Studenternas förslag till frågeställning diskuteras sedan vid ett personligt möte mellan studenterna och handledare. Här ska även Kontrakt för examensarbete (se kurshemsida) undertecknas av alla parter. Detta ska sedan lämnas till Lena Åkerblom. d) Därefter kan registrering på kursen ske och sköts av Lena Åkerblom. e) Den första uppgiften på examensarbetet är sedan att utforma ett PM enligt dokumentet PMguide (se kurshemsida). Det ska ske i aktiv samverkan med handledaren och, i förekommande fall, den externa resurspersonen/värdorganisationen. PM skrivs individuellt. f) Handledaren godkänner PM som lämnas till kursadministratören. g) I normalfallet kommer sedan PM att revideras i en iterativ process mellan handledare och student samt om så behövs även innefattande den externa resurspersonen. h) När examensarbetet är färdigställt tas kontakt med kursadministrationen som vidarebefordrar arbetet till utsedd examinator för bedömning. i) När arbetet är betygssatt lämnas det till tryckning enligt anvisningar på kurshemsidan. Under examensarbetet är det mycket viktigt att student och handledare har regelbunden kontakt i syfte att säkerställa en hög vetenskaplig nivå på arbetet. I slutfasen av det självständiga arbetet kommer den studerande att leverera preliminära resultat och manusversioner till handledaren för synpunkter och kritik. Data, analys och diskussion skall vara tydligt kopplade till den valda frågeställningen och de slutsatser som dras. Texter som lämnas till handledaren för genomgång skall vara rättstavade och grammatiskt korrekta varför rättstavnings/grammatikkontrollfunktionerna i ordbehandlingsprogrammet skall utnyttjas. Handledarens tid skall alltså inte användas för språkrättning. Handledaren kommer inte släppa igenom texter som är språkligt undermåliga. 2

3 FORMELLT UPPLÄGG AV EXAMENSARBETET. Nedan följer ett exempel på struktur för ett examensarbete. Delarna som här anges ska finnas i arbetet men strukturen behöver alltså inte följas. 1. Abstract, en sammanfattning på engelska samt en på svenska, max 1 sida (OBLIGATORISKT). 2. Innehållsförteckning (börjar alltid på en högersida). 3. Inledning: Här anges kortfattat problemområdets betydelse, relevans etc. och hur lösningen av frågeställningen bidrar till kunskapsuppbyggnaden inom detta område. 4. Syfte och frågeställning Här beskrivs i tydliga och konkreta termer vilken frågeställning som författaren avser att besvara. En tydlig frågeställning är avgörande för arbetets effektiva genomförande, läsbarhet samt för dess tillämpade och akademiska användbarhet. 5. Bakgrund (litteraturgenomgång): Här ges en bakgrund samt en djupare beskrivning av temat/problemet som undersöks. Detta är ett centralt moment i arbetet dels för att det ger både den studerande en överblick av studieområdet, dels för att det ger grunden för de bakgrund läsaren av arbetet kräver för att kunna sätta in detta i en vidare kontext. Värdefull kunskap, metodik och relevanta tillämpningsexempel kan finnas i de nordiska länderna och övriga EUländer som kan vara användbart för jämförelser i metodik, åtgärder, förvaltning/styrning, ansvar etc. Vetenskaplig litteratur, och i förekommande fall regelverk, utgör en bas för ditt examensarbete och krävs för att kunna sätta in frågeställningen i en bredare kontext, även om mycket av det tillämpningsorienterade materialet utgörs av svensk litteratur, ofta av rapportkaraktär. Bakgrunden skall således omfatta så väl vetenskaplig litteratur (artiklar/böcker) och relevant lagstiftning och myndighetsanvisningar som rapporter. 6. Metod: I metodavsnittet skall det gjorda metodvalet motiveras relativt frågeställningen och i ljuset av litteraturgenomgången. Vald metod skall värderas och vägas mot andra potentiella metoders för- och nackdelar och slutligen kunna motiveras. Metodbeskrivningen skall, när det gäller den utnyttjade metoden, vara så utförligt att läsaren förstår hur författaren gått till väga vad gäller materialinsamling, bearbetning, statistik, analys etc. För fältarbetet skall inventerings- och undersökningsmetodik (intervjuer, experiment) redovisas i adekvat omfattning. Om standardiserade inventerings- eller analysmetoder använts som finns beskrivna på annat håll är det nog med att hänvisa till lämplig källa där dessa beskrivs i tillräcklig omfattning. Eventuella kommentarer av källkritisk karaktär, om sådana behövs, placeras ofta med stor lämplighet i detta avsnitt. Om en kort beskrivning av eventuellt undersökningsområde ges, glöm inte översiktskarta som tydligt visar områdets läge samt gärna detaljerad karta över undersökningsområdet. Alla kartor ska förses med skalstreck. 3

4 Sammanfattningsvis så ska metodbeskrivningen dels vara så tydlig att det i princip skulle kunna göras en upprepning av undersökningen, dels kunna ge underlag för en bedömning av undersökningens tillförlitlighet. 7. Resultat och diskussion Antingen redovisas resultat och diskussion i separata avsnitt eller så kan dessa kombineras. Med det senare upplägget finns möjlighet att diskutera tolkningar, felkällor etc. i direkt anslutning till de presenterade resultaten. I diskussionen är det resultaten som skall relateras till frågeställningen liksom till tidigare forskning/praxis som redovisats i bakgrundsdelen. Det är i detta/dessa avsnitt som rapportens analytiska tyngdpunkt ligger. Undvik misstaget att göra rapporten framtung med en alltför omfattande bakgrund. Det som är intressant är den inledande problematiseringen, resultaten och diskussionen samt de slutsatser man kan dra av studien. Figurer, tabeller och statistik är många gånger det effektivaste sättet att kommunicera resultat och analys. Mer omfattande dokumentation, enkätfrågor, primärdata etc. placeras lämpligen i en bilaga. 8. Slutsatser: Här sammanfattas vad författaren kom fram till relativt den ursprungliga frågeställningen. Ofta kan det vara bra att göra detta i punktform eller kommenterad punktform. Rekommendationer och eventuella förslag till lösningar av problemet placeras i detta avsnitt liksom en eventuell diskussion av implikationerna, genomförbarheten, etc av eventuella förslag. Vid formulering av förslag/lösningar är det avgörande att dessa uppfyller krav på laglighet, rättssäkerhet etc., och alltså ligger inom ramarna för gällande rättsordning. Ingen kommun eller annan aktör kan, kommer att eller får göra mer än vad regelverket tillåter. 9. Avslutande tack: Avslutningsvis brukar man tacka de personer som i större omfattning hjälpt till under arbetet med examensarbetet. 10. Referenser: Ett referenssystem ska väljas och konsekvent följas arbetet igenom. Var noga med hur du refererar till olika typer av källor (artiklar, böcker, rapporter etc.)! Exempel på system är Harvard, Oxford, Vancouver samt APA. Det är brukligt att i referenslistan sätta ut vilka sidor en artikel omfattar samt det totala antalet sidor i en bok. Detta ger information till läsaren om man ska begära kopior eller köpa/låna verket. Belasta inte texten med sidanvisningar i referensen. Sträva efter att använda tryckt material i referenserna och endast i undantagsfall internetadress. I de fall tryckt material kan laddas ner från nätet skall den tryckta källan anges! 11. Bilagor: Rådata och ytterligare figurer brukar läggas som numrerade bilagor sist i rapporten. 12. Kartor, figurer och tabeller. Används kartor i arbetet skall dessa innehålla skalstreck samt nordpil. Figurer och tabeller numreras var för sig i separata serier. 4

5 Skriv förkortat Fig. X i löptexten men skriv ut hela ordet figur i figurtexten. Figurnummer och figurtext sätts under figuren. Skriv förkortat Tab. X i löptexten men skriv ut hela ordet tabell i tabelltexten. Tabellnummer och text sätts ovanför tabellen. Se till att figurerna och tabellerna är lätta att läsa och att texten på eventuella axlar i diagram är tydliga och med utsatta måttenheter. 13. Plagiering är förbjudet. Det självständiga arbetet måste skrivas med egna formuleringar, ord, syntax och struktur med källhänvisningar till relevant litteratur. Att enbart formulera om en annan författares formuleringar genom att kasta om ordföljd, byta ut ord och använda som sina egna är inte acceptabelt utan är att betrakta som plagiat. Fall av misstänkt plagiering kommer att anmälas till universitetets disciplinnämnd och i det fall plagiat anses kunna styrkas blir påföljden i normalfallet avstängning från utbildningen. 5