Exempel på disposition av rapport examensarbete

Transkript

1 Anvisningar för utformning av rapport Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik, 15 hp Sid 1 (7) Exempel på disposition av rapport examensarbete Den skriftliga rapporten skall vara utformad som en teknisk rapport. De ingående delarna i rapporten bör följa nedanstående mall: Titelsida Förord Sammanfattning Abstract Innehållsförteckning Beteckningar (ej obligatorisk) 1. Inledning 2. Teori 1.1 Bakgrund/företagspresentation 1.2 Syfte och problemställning 1.3 Mål 1.4 Avgränsningar 2.1 (underrubriker kan förekomma) Metod/Tillvägagångssätt/Experiment/Design 3.1 (underrubriker kan förekomma) Resultat 4.1 (underrubriker kan förekomma) Slutsatser 1

2 Anvisningar för utformning av rapport Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik, 15 hp Sid 2 (7) Referenser Bilagor 2

3 Titelsida På denna skrivs arbetets titel, författarens namn, datum och logo för universitetet. Särskild mall finns för titelsidan. (Mall för omslag). Förord Förordet kan ha en personlig prägel. Förordet har ingen kapitelnumrering. Det skall vara kort (högst en halv sida) och ge fakta om rapportens tillkomst som inte berör det tekniska innehållet. Förordet är den enda platsen i vilket ordet examensarbete får nämnas. Texten bör innehålla följande: namn på skolan, utbildningsprogram, etc. utbildningens omfattning examensarbetets omfattning medverkande företag tack till namngivna personer som varit behjälpliga med arbetet tack till eventuella sponsorer Sammanfattning Sammanfattningen är den viktigaste delen av rapporten. Den bör vara kort och koncis och bör omfatta ca ½- 1 sida. I sammanfattningen får endast uppgifter ingå som ingår i rapporten i övrigt. Den skall vara så utformad att den skall kunna läsas separat av den som bara vill skaffa sig en snabb orientering om innehållet och får därför inte innehålla hänvisningar till andra delar i rapporten. Sammanfattningen får inte innehålla figurer eller bilder. Eftersom man i sammanfattningen vänder sig till personer med skilda bakgrunder är det särskilt viktigt att förklara svåra facktermer eller undvika sådana. I sammanfattningen skall följande framgå: kort bakgrund till problemet och syftet med arbetet var arbetet utförts vad som utförts (frågeställningen) huvudresultaten samt deras betydelse viktiga avgränsningar Sammanfattningen har inte någon kapitelnumrering. Summary Summary är den engelska sammanfattningen och är en översättning av den svenska sammanfattningen. Den skrivs på separat sida och läggs efter den svenska sammanfattningen. Summary har inte någon kapitelnumrering. Innehållsförteckning Innehållsförteckningen listar kapitelrubrikerna med början på kapitel 1. Hur många kapitelnivåer som skall tas med bedöms från fall till fall. Innehållsförteckningen ska ger läsaren en uppfattning om vad som beskrivs i rapporten och hur arbetet är planerat. Rubriken för innehållsförteckningen har ingen kapitelnumrering. Sidnumreringen börjar på den sida där kapitel 1 börjar. Sidorna med förord, sammanfattning, summary och innehållsförteckning är alltså onumrerade (eller har en avvikande sidnumrering, t ex med romerska siffror) och ingår inte i 3

4 innehållsförteckningen. I innehållsförteckning skall också kapitlet referenser och bilagor anges. Bilagorna har egen sidnumreringsordning och därför anges inte sidnummer för dessa i innehållsförteckningen. Om man har många bilagor kan man också ange en bilageförteckning. Beteckningar Om man har många förkortningar, symboler, m m kan det vara fördelaktigt att förklara dessa på en separat sida direkt efter innehållsförteckningen. Denna sida skall då sidnumreras. 1. Inledning I inledningskapitlet skall arbetets bakgrund, syfte och avgränsningar beskrivas. Efter läsning av inledningen skall läsaren kunna förstå vad arbetet går ut på. Hela inledningskapitlet bör inte vara för långt, det brukar oftast räcka med två sidor. 1.1 Bakgrund I detta avsnitt beskrivs bakgrunden till frågeställningen, d.v.s. en kort beskrivning av företagets situation och varför man vill ha uppdraget utfört. I detta kapitel definieras problemet. Här skall också framgå var arbetet är utfört, t ex på vilket företag. Observera att det inte är bakgrunden till att ni gör arbetet som skall beskrivas här. 1.2 Företagspresentation Här görs en kortfattad beskrivning av företaget. Företagets historik, affärsidé, antal anställda, och omsättning etc. kan omnämnas. 1.3 Syfte och problemställning Syftet är en kort beskrivning av uppdraget och vilket resultat som uppdraget skall leda till. Dessutom skall problemställningen preciseras. Detta kan göras t ex genom att ställa upp ett antal frågor som sedan skall besvaras senare i rapporten. Ett annat sätt är att ange ett antal påståenden (hypoteser) som senare i rapporten verifieras eller förkastas. Kapitlet bör vara kort. 1.4 Avgränsningar Här beskrivs de avgränsningar som gjorts. Exempelvis att ekonomiska hänsynstagande inte gjorts, att bara en avdelning har analyserats, att arbetet koncentrerats på design av ett delsystem etc. 2. Teori Här skall läsaren både kunna ta del av tidigare arbeten och forskning som är relaterade till projektet samt information om den/de metod/er, principer eller koncept som arbetet grundas på. Det skall tydligt framgå, med referenshänvisningar, varifrån allmän teori och övriga arbeten är hämtade. Kapitlet kan delas upp i flera underkapitel om så är lämpligt. I vissa fall kan detta kapitel ingå i metodkapitlet 3. 4

5 3. Metod Metodkapitlet skall beskriva hur arbetet är upplagt. Kapitlet omfattar bl.a. arbetsgång, design av experiment, beskrivning av de verktyg som används vid te x design, och användning av olika datainsamlingsmetoder. Kapitlet kan indelas i underkapitel. Ett metodkapitel bör vara så pass utförligt att vem som helst som har baskunskaper inom området skall kunna utföra arbetet på det sättet som är beskrivit i rapporten. Att redogöra metoden är viktigt för att uppdragsgivaren skall kunna bedöma om man har nått målet på det föreskrivna sättet. 4. Resultat Här beskriver man detaljerat de resultat som framkommit, liksom bedömningar av resultat samt resultatets konsekvenser. Figurer, tabeller och diagram skall åtföljas på ett logiskt och tydligt sätt. Man ska kunna läsa rapporten utan att behöva bläddra fram och tillbaka. Det skall tydligt framgå, med referenshänvisningar, varifrån eventuell allmän teori och tidigare arbeten är hämtade. Allt som inte är författarens egna resultat och bedömningar skall ha en hänvisning till källan där informationen är hämtad. Det skall också tydligt framgå vari den egna arbetsinsatsen består. 5. Slutsatser Här skall man redogöra för de erfarenheter och slutsatser som man kommit fram till. Det är viktigt att syftet och frågeställningarna (kapitel 1.3) verifieras i detta kapitel. Man kan även berätta det man inte lyckats med. Kapitlet bör innehålla de viktigaste resultaten, bedömning av resultaten samt rekommendationer till fortsatt arbete. Det är möjligt att dela upp detta kapitel i underkapitel. Referenser Efter rapportens kapitel skall det finnas en referenslista. Referenslistan har inget kapitelnummer och är det sista som ingår i den löpande sidnumreringen. Observera att det måste finnas hänvisningar från texten till alla referenser i referenslistan. Referenserna anges enligt följande exempel: Alternativ 1 (rekommenderas) Löpande numrering av referenser (fördelen att namnen inte behöver stå i bokstavsordning utan att hänvisningar till referenser i texten sker till referensnumret. Tidskriftsartikel: 12. Eckert, E. R. G, and E. M. Sparrow: Radiative Heat Exchange between Surfaces with Specular Reflection, Inst. J Heat Transfer, vol.3, no1, sid 42-54, Bok: 13. Schonberger R. J. et al: Operations Managment: Improving Cusomer Service, Irwin, Boston Källa utan angiven författare: 14. Svenska akademins ordlista över svenska språket, Stockholm Internetkälla: 15. En ny dimension på ditt godsflöde, Atlet logistics centre. Atlet AB, Mölnlycke 1998, (Acc ) 5

6 Acc = Accessed, dvs datum då källan utnyttjades. Hänvisningar i den löpande texten till referenser görs genom att inom parentes ange referensens nummer: I detta fall står beteckningen MRP för manufacturing resource planning. Den gamla termen MRP kallas ibland också för lilla MRP eller mrp (13) Alternativ 2 Referenslistan sorteras här i bokstavsordning efter författarnas efternamn. Bok: Schonberger R. J. et al, 1991: Operations Managment: Improving Cusomer Service,Irwin, Boston. Hänvisningar till referenser görs genom att ange författarens namn och årtalet inom parentes: I detta fall står beteckningen MRP för manufacturing resource planning. Den gamla termen MRP kallas ibland också för lilla MRP eller mrp (Schonberger 1991) Personreferenser I vissa fall kan det vara lämpligt att ange personreferenser. Detta görs enligt följande exempel: (6). Personlig kommunikation med Anders Andersson, Andersson mekanik AB, Umeå, tel Bilagor I bilagor redovisas handlingar som inte är helt nödvändiga för förståelsen av examensarbete i sin helhet, men som kan vara av intresse för den detaljintresserade läsaren. Sidnumrering sker i övre högra hörnet och varje bilaga numreras individuellt enligt följande exempel: BILAGA 3. Sid 1(7) eller BIL.1 s. 1(7). Övriga anvisningar Kapitelrubriker Rubrikerna skall vara instruktiva. Läsaren skall kunna bilda sig en uppfattning om vad som beskrivs i arbetet och hur arbetet är planerat. En rubrik kan t ex vara Analys av sidvindskänslighet för personbilar. Att bara skriva Analys är ej tillfredsställande. Kapitelrubrikerna kan utformas med avseende på stil och storlek (enligt Umeå universitets profilmall). 1 RUBRIK Nivå 1 (Georgia, Fet, Storlek 16, Versaler) 1.1 Rubrik övriga nivåer (Georgia, Fet, Storlek 14) Löpande text - (Times, Storlek 12) Sidnumrering Sidnumrering görs i nedre högra hörnet, med stilstorlek 12. Förord, sammanfattning, summary och innehållsförteckning sidnumreras inte. 6

7 Marginaler Marginalerna bör vara: vänster- och högermarginal 2,5 cm övre och undre marginal 2,5 cm Stycken Ett nytt stycke föregås av en tom rad. Försök att få raderna ungefär lika långa. Tillämpa gärna avstavning. Löpande text skrivs med stilstorlek 12. Ekvationer Ekvationer skall numreras. Numreringen skall vara löpande eller knuten till kapitel. Placeringen av numreringen skall vara strax till vänster om högermarginalen. Alla i ekvationen ingående storheter och beteckningar skall vara förklarade, gärna i anslutning till ekvationen. Källan till ekvationen skall anges. Formler och beräkningar bör skrivas ca 2,5 cm in från vänstermarginal. Figurer Figurer skall förses med figurnummer och figurtext i kursiv stil, storlek 12. Figurtexten skall vara så förklarande att det är möjligt att förstå huvuddragen i figuren utan att läsa texten i övrigt. Figurtexten kan omfatta mer än en rad. Om figuren är hämtad från en referens skall hänvisning till denna referens göras i figurtexten. Diagram Axlarnas innebörd skall anges tillsammans med enhet, t ex F [N] (kraft i Newton). Tabeller En tabell kan införas antingen som en figur (se ovan) eller som tabell. Tabeller skall förses med tabellnummer och tabelltext (förklarande text) på samma sätt som figurer. Dock skall tabelltexten anges ovanför tabellen. Ingående storheter skall definieras och sorter skall anges. I övrigt gäller samma som för figurer. Listor Listor, punktlistor etc. skrivs normalt med 1 cm indrag från vänstermarginal. Språket Språket skall vara enkelt, tydligt och begripligt. Det vanligaste felet är komplicerade, långa meningar med syftningsfel. Det bästa sättet att undvika detta är att skriva korta meningar. Ett annat vanligt fel är att termer och begrepp inte förklaras. Allmänt gäller att en term endast behöver förklaras första gången den används i rapporten. Vid förekomst av många förkortningar, symboler, mm kan det vara fördelaktigt att förklara dessa på en separat sida (Beteckningar) direkt efter innehållsförteckningen. Denna sida skall då sidnumreras. Det kan vara lämpligt att fler personer kontrolläser rapporten. Kanske kan kamrater och släktingar utnyttjas som språkgranskare. Tänk på att en bra figur kan säga mer än tusen ord. 7