Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar

Relevanta dokument
Våra värderingar MOD ENERGI MENING KAPITEL 1. Wake Me Up coaching. Coacher i Wake Me Up

HumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till

HumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

SiS ETISKA RIKTLINJER

Värdegrund och policy

Auktorisationsgrundande utbildning till specialist i sexologisk rådgivning (NACS)

Etiska Regler för klientarbete

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

SEKRETESS I SAMVERKAN

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor

Psykosyntesförbundets grundläggande syn och Etiska regler

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Likabehandlingsplan, plan mot kränkandebehandling

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet (Reviderade )

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Skolområde Öst Dirigentens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Dirigentens förskola

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

Yrkesetiska principer för psykologer i Norden. Antagna av Sveriges Psykologförbunds kongress 1998

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Stefan Balogh. Råd Stöd & Kunskapscenter

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Uppförandekod. Ventus Norden Org nr: Högbergsgatan Stockholm. Uppförandekod Sverige

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet.

Skolledningens ställningstagande

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Proposition om policy för evidensbaserad psylologisk praktik

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

Etiska Regler för klientarbete. För elever under utbildning till : Diplomerad samtalsterapeut

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bollens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Etisk kod. Syfte. Terminologi. Etisk kod i översättning av Henry Egidius, februari 2010.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Likabehandlingsplanen

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Likabehandlingsplan Munsö förskola

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna

Hemlings förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Från pionjär till professionell yrke sexolog

Komvux plan mot diskriminering, trakasserier och kra nkande behandling 2018

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

och likabehandlingsplan läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

Likabehandlingsplan. För Verkö förskola

Bemötande - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola

Trygghetsplan. Dalkarlsbergs förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FRÖVISKOLAN

Riktlinjer för studievägledning på grund-och avancerad nivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas

Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Tjörns kommun

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Planen upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar I formulerandet av dessa riktlinjer har avstamp tagits i de etiska riktlinjerna från Nordic Association for Clinical Sexology (NACS) och anpassats för sexologiskt yrkesverksamma personer i Sverige, i synnerhet för personer som auktoriserats på nationell eller nordisk nivå. Introduktion Målet med nedanstående riktlinjer är att de ska fungera som stöd att göra etiska överväganden till rutin i sitt arbete för dem som arbetar inom det sexologiska fältet. Riktlinjerna är tänkta att ses som dels ett verktyg för att underlätta etiska bedömningar i vardagsarbetet, dels ett stöd för medlem som ställts inför ett etiskt dilemma. Etik handlar inte om att lyda regler utan om att internalisera ansvaret för sina beslut också i svåra situationer. Etiskt handlande är alltid situationsberoende eftersom människor och deras livsbetingelser varierar. Därför är det nödvändigt för medlemen att vara lyhörd för den etiska dimensionen som hen möter i sitt arbete. Etisk lyhördhet är av största vikt för att upprätthålla hög kvalitet och professionalism i det sexologiska arbetet. Riktlinjerna riktar sig till alla NACS-medlemmar, men särskilt till dem som bedriver kliniskt sexologiskt arbete. Vissa delar av riktlinjerna är också applicerbara på sexologisk forskning och utbildning. Vidare ska dessa riktlinjer fylla funktionen av att informera klienter och andra som är intresserade om de etiska principer som gäller för personer verksamma inom det sexologiska fältet. Dessa riktlinjer ersätter inte de riktlinjer som finns för respektive profession eller institution, utan är avsedda som ett komplement till dessa. I den händelse riktlinjerna krockar med lagen, är det lagen som gäller. I texten nedan syftar medlem på vilken som helst medlem i SFS och klienten på vilken som helst individ eller grupp, som medlemmen har en professionell relation till. Riktlinjerna är upplagda under fyra huvudrubriker: Rättighet, värdighet, ansvar och professionalism. 1

1. Rättigheter Autonomi Etiska riktlinjer Medlem respekterar klientens autonomi, vilket för klienten innebär rätten att påbörja och avsluta behandling när klienten så önskar. Medlem försäkrar sig om att klienten är välinformerad och kapabel att fatta ett informerat beslut om deltagande i behandling. Medlem arbetar aktivt med att stärka klientens egen förmåga att fatta beslut gällande sin person och sitt välbefinnande i kombination med ett hänsynstagande till klientens närstående och deras välbefinnande. Medlem använder inte sin position eller sina kunskaper på ett sätt som kränker, utnyttjar eller förminskar klienten. Medlem har möjlighet att i början av en behandlingskontakt informera klienten om att medlemmen arbetar utifrån etiska riktlinjer utformade av Svensk förening för Sexologi (SFS). Medlemmen kan vidare informera klienten om att hen kan vända sig till SFSs styrelse om klienten upplever att de etiska riktlinjerna inte följs. Integritet Medlem respekterar klientens fysiska och emotionella gränser. Tystnadsplikt Tystnadsplikten styrs av Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) för dem som arbetar inom stat, landsting och kommun. Såväl för dem som arbetar inom stat, landsting och kommun som för dem som arbetar hos en privat vårdgivare gäller reglerna om tystnadsplikt i Patientsäkerhetslagen. (SFS 2010:659) Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas i domstol eller på andra sätt bestraffas av de myndigheter som har tillsyn över vården. När det gäller misstanke om brott hanteras detta enligt hälso- och sjukvårdslagen och utifrån samhällets övriga juridiska ramverk. 2

Om en medlem i pågående behandling får kännedom om att ett barn svävar i fara kommer medlemen att försäkra sig om att dessa missförhållanden är kända av social myndighet. Om så inte är fallet kommer anmälan att göras i linje med den generella anmälningsplikten avseende minderåriga (SoL kap 14 1). Om material från behandlingsarbetet används i studier och/eller publikationer skall medlem först tillfråga den det berör och sedan säkerställa klientens anonymitet. 2. Värdighet Medlem respekterar klientens personlighet, erfarenheter och värdighet. Detta betyder känslighet inför individuella skillnader såsom klientens ålder, könsidentitet, sexuella läggning, etniska och kulturella ursprung, språk, religion, funktionsförmåga, utbildning och socio-ekonomiska status. Medlem skall vara medveten om sin egen bakgrund och de begränsningar den kan innebära i förhållande till dessa skillnader. Medlem strävar efter att vara icke-dömande gentemot klientens värderingar, livsstil och ideologi. Det är viktigt för medlemmen att vara medveten om betydelsen av egna värderingar, känslor och bevekelsegrunder i bemötandet av klienten. Precis som i behandlingskontakten ska medlem i klientkontakt via telefon, e-post eller internet bemöda sig om att använda ett neutralt och respektfullt språk. 3. Ansvar Medlem ska undvika att åta sig klient där det finns risk för rollsammanblandning av professionella och privata relationer. Medlem är skyldig att främja klientens intressen i linje med det som överenskommits i början av behandlingskontakten. Medlem har ansvar för kvaliteten i sitt arbete och dess direkta konsekvenser för klienten. Om en medlem inte kan fortsätta den process som hen har påbörjat skall klienten erbjudas remiss till annan kompetent behandlare/professionell. 3

Medlem säkerställer att förhållandet mellan medlem och klient hålls på en professionell nivå genom hela behandlingsperioden. Hen är medveten om hur sexualitet och intimitet som kan uppstå, både direkt och indirekt, kan påverka klientrelationen. Medlem inleder aldrig ett sexuellt förhållande med klient och är ansvarig för att säkerställa att förhållningssättet gentemot klienten hålls professionellt också på det emotionella planet. I både behandlingsarbete och i andra professionella situationer är medlemmen ansvarig för att använda metoder som är förankrad i såväl forskning som klinisk erfarenhet. Medlem skall vara medveten om den etiska dimensionen av sina val och av sin vägledning av klienten. Medlem skall söka handledning om hen ställs inför problem hen har svårt att klara på egen hand. 4. Professionalism Medlem har ansvar för att hens kunskaper och professionella skicklighet håller hög nivå samt att hen fortlöpande förkovrar sig inom sitt område. Hen ska följa den aktuella utvecklingen inom sitt fält och är medveten om de begränsningar som finns i de metoder som används. Medlem är medveten om, och öppen med begränsningar i sin utbildning och kompetens och skall remittera klient hen inte bedömer sig kunna hjälpa, till annan behandlare/professionell med önskvärd kompetens. Medlem använder endast den titel som hen är berättigad till genom utbildning, auktorisation eller position. Medlem är medveten om att hen ses som representant för sin profession. Utvärdering Medlem ifrågasätter och utvärderar kontinuerligt sitt eget arbete. Hen försöker att identifiera professionella och etiska problem/svårigheter och anpassar sina handlingar och tillvägagångssätt i enlighet med sin professions riktlinjer. Medlem skall vid behov söka adekvat handledning för att tillgodose sitt eget välbefinnande så att hen kan vidmakthålla god professionell och etisk standard i sitt arbete. 4

Transparens Medlem gör sin roll synlig och tydlig i alla professionella sammanhang. Detta inkluderar att informera klient och medarbetare om sin utbildning, sina kvalifikationer, sin kompetens och dessutom om sin eventuella koppling till specifika terapi- och metodinriktningar. Medlem ska underlätta gemensam förståelse mellan sig och klienten, genom att tydligt redovisa målet med och motiven till behandlingen. Medlem skall vidare fortlöpande försäkra sig om att klienten har förstått såväl mål med som motiv till aktuell behandling. 2016-04-22 Svensk Förening för Sexologi 5