Redovisning av miljöarbetet under verksamhetsåret 2011

Relevanta dokument
Miljöredovisning 2012

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2011

Miljöredovisning 2012

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2010

STUBO AB MILJÖREDOVISNING 2010

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014

Stubo AB Miljöredovisning Miljöredovisning

Miljöredovisning 2015

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2016

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2008

Bakre raden fr.v: Mattias Severinsson, Eva-Lena Malmlund, Kenneth Axebrink, Martin Stigssson, Bengt Söderlund, Anette Lövqvist och Tommy Czolowski.

Miljöredovisning 2014

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2007

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014 MILJÖPÅVERKAN

Miljöredovisning 2015

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2006

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2016

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning Miljöredovisning

2017 MILJÖREDOVISNING 2017

Miljöredovisning 2016

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning Miljöredovisning

Miljöredovisning 2017

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning Miljöredovisning

Miljöredovisning 2018

TranemoBostäder Hyreshus i markplan, parhus och våningshus runt om i Tranemo kommun HÅLLBARHETS REDOVISNING 2014

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

FRIBO ÄR: MILJÖ I I 6

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Förvaltningsberättelse, ledamöter, organisation mm Väsentliga förhållanden och händelser Fem års utveckling, tabell/diagram...

Hållbarhetsredovisning

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

MILJÖREDOVISNING 2013

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för att miljölagen efterlevs och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

HÅLLBARHETS REDOVISNING 2015

Miljöpolicy Miljöpolicy

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

MILJÖREDOVISNING 2012

Tidningstjänst AB och miljön

Hållbarhetsredovisning

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Strategi för energieffektivisering

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014

Ledningens miljögenomgång Primärvården

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Byråns interna miljöarbete

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

Redovisning av miljöarbetet under verksamhetsåret 2010

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Miljö- och arbetsmiljöredovisning 2006

SABOs miljörapport

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

MILJÖLEDNINGSSYSTEM Version: 10

Waldmann Ljusteknik AB

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

minskad förbrukning av EL

MILJÖBERÄTTELSE 2017

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ

Miljöledning i staten 2016

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Rutin för intern miljörevision

Skåneinitiativet Falun 4-5 oktober 2011

Miljöplan Datum Sida 1 av 5 Projekt

1

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Bilpoolen Miljöutredning

Rutin för intern miljörevision

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Transkript:

Redovisning av miljöarbetet under verksamhetsåret 211 Vi på Vårgårda Bostäder AB (härefter VBAB) uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden ISO 141 och arbetar aktivt att för att även uppfylla kraven i kvalitetsledningsstandarden ISO 91. Certifieringsrevision för ISO 141 utfördes i februari 21 med lyckat resultat och certifikatet utfärdades 21-4-13. Certifieringsorgan är SP Certifiering. 1. Miljöpåverkan mm VBABs verksamhet ger i första hand upphov till miljöpåverkan inom följande nyckelområden: Energi (uppvärmning, varmvattenberedning och el för fastighetsdrift) Vatten och avlopp (förbrukning av rent vatten och utsläpp av spillvatten) Avfall (hushållsavfall och avfall från företagets egen verksamhet) Kemikaliehantering (inköp, användning, förvaring m.m.) Transporter och trädgårdsskötsel (förbrukning av fossila drivmedel m.m.) Inomhusmiljö (buller, fukt, mögel, radon m.m.) Företagets hyresgäster har tillsammans en stor påverkan på miljön genom sitt utnyttjande av lägenheterna och sina olika livsstilar. Det gäller de boendes energi- och vattenförbrukning, samt produktion av avfall och spillvatten. Hyresgästernas miljöbeteende kan inte påverkas direkt av företaget, utan här krävs information, samarbete och åtgärder som underlättar för hyresgästerna att leva miljöanpassat. Miljöaspekter Verksamhetens miljöaspekter finns samlade i ett miljöaspektregister där bedömning och identifiering av de betydande miljöaspekterna har gjorts. Våra betydande miljöaspekter bedöms vara: Resursförbrukning i form av avfall från hyresgäster och i egen verksamhet Exponering av radon i våra lägenheter Exponering av fukt, mögel och lukt i våra lägenheter Projekt och entreprenader Miljöaspektsregistret revideras minst en gång årligen. Sida 1 (15)

2. Policy och organisation VBAB har antagit en gemensam kvalitets- och miljöpolicy som uttrycker företagets ambitioner med ledningsarbetet. Policyn antogs av styrelsen 27-12-14 och ses över vid den årliga ledningens genomgång. Miljö- och kvalitetspolicy Vi på Vårgårdabostäder AB skall bedriva vår verksamhet så att vi ser till att miljöhänsyn tas och god kvalitet upprätthålls i alla led, från projektering och produktion till förvaltning och rivning. Vi skall i all vår verksamhet bedriva ett ständigt förbättringsarbete, samt förebygga föroreningar till luft, vatten och mark. Vi skall hushålla med resurser och använda bästa möjliga teknik så att naturtillgångar nyttjas effektivt, samt i första hand välja material som inte skadar människor, djur eller natur. Vi skall i all verksamhet följa gällande lagstiftning och övriga krav som vi berörs av. Vi skall kontinuerligt öka våra medarbetares, leverantörers och kunders miljö- och kvalitetsmedvetenhet, inspirera till ett personligt engagemang och därigenom gemensamt skapa förutsättningar för en miljöanpassad förvaltning med god kvalitet. Policyn har kommunicerats till samtliga anställda samt företrädare för ägarna och entreprenörer. Den kommer även att finnas tillgänglig på företagets hemsida. Organisation VBAB ingår i Miljönätverket Sjuhärad som har byggt upp ett gemensamt integrerat ledningssystem. Hela ledningssystemet finns tillgängligt via miljönätverkets hemsida (webhandboken www.7miljo.se). Sedan web-handboken togs i drift har administrationen av dokument förenklats och förbättrats, samtidigt som pappersmängden har minskat drastiskt. Företagets ledning, styrelse och VD har det övergripande ansvaret för kvalitets- och miljöarbetet och ledningssystemet. VBAB har även utsett en miljöansvarig Håkan Boström som ansvarar för det operativa kvalitets- och miljöarbetet. Alla medarbetare förväntas emellertid ta sin del av ansvaret för företagets kvalitets- och miljöarbete. 3. Mål och åtgärder Policyns vision och ledningssystemets krav på ständig förbättring skall förverkligas genom att företaget ställer upp övergripande och detaljerade mål. Målen är kopplade till de betydande miljöaspekterna. Åtgärder som skall säkerställa att målen nås finns samlade i handlingsplaner med ansvarsfördelning och tidsangivelser. Övergripande och detaljerade mål är framtagna. Handlingsplaner tas fram årligen. Mål och handlingsplan följs upp löpande, samt i samband med revisioner och stäms av vid ledningens genomgång. Sida 2 (15)

Mål VBAB skall: medverka till minskade förbrukningar (energi, vatten och avfall) i alla fastigheter. förbättra inköps- och upphandlingsprocesserna för att bl.a. minska kemiska produkters påverkan på miljön. förbättra vår interna och externa kommunikation. förbättra inomhusmiljön för våra hyresgäster. tillskapa nya lägenheter. förbättra bolagets arbetsmiljöarbete. Åtgärder som har genomförts under året Fortsatt injustering av Siemens driftoptimeringssystem. Samtliga fastigheter är anslutna förutom Smörtinan. Kyl - och frys byts enligt underhållsplan varvid äldre typer av köldmedier fasas ut. Förutom successivt utbyte av ljuskällor till lågenergilampor har vi i kv. Kajan bytt ut samtlig belysning till lågenergibelysning i trapphus, källare och utomhus. Utfasning av oljeeldning sista oljepannan utbytt till fjärrvärme. En större värmepump på Kungsgatan ersattes med fjärrvärme. Förbättring av inomhusklimatet i kv Måsen resterande 18 lgh av totalt 72. Individuell vattenmätning har införts på Backgårdsgatan (4 lgh). Fortsatt utbyte till snålspolande wc-stolar. Under året har olika arbetsgrupper inom miljönätverket arbetat med att revidera existerande styr- och hjälpdokument, samt ta fram nya för de delar som saknats i ledningssystemet. Aktuellt under nästa år Internrevisioner kommer att genomföras av Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp. Uppföljande revision mot miljöledningsstandarden ISO 141 kommer att hållas av vårt certifieringsorgan SP Certifiering. Fler utbildningar och information med knytning till ledningssystemet och dess rutiner kommer att hållas. Fortsatt arbete med radonåtgärder. Utbyte av värmefläktar till motorvärmaruttag i garage. Börja debitera kunderna på Backgårdsgatan (4 lgh) för vattenförbrukningen. Ta fram ny handlingsplan för 212. Samarbete har inletts med entreprenör för krisberedskapshantering. Fortsätta arbetet med de åtgärder som framkommit i energideklarationerna. Ta fram åtgärdsplan utifrån de NKI-undersökningar som gjorts hos hyresgästerna. Fortsatt utbyte till lågenergilampor. Fortsatt utbyte till snålspolande wc-stolar. Sida 3 (15)

4. Resultat/avstämningar Referensår för målen varierar. Förbrukningarna vid värme- och varmvattenproduktion är värmeindexkorrigerade. Nytt för i år är att vi för ett flertal mätetal (energi- och elförbrukning, samt koldioxidutsläpp) har infört Atemp (uppvärmd golvyta, exempelvis trappuppgångar och källargångar räknas med) i stället för BOA och LOA (bostads- och lokalarea). I slutet av redovisningen jämförs årets resultat med nyckeltal från SABO, SCB och Miljönätverket Sjuhärad. Uthyrning Eftersom företagets förbrukningssiffror vägs mot uthyrningsbar och/eller uthyrd yta, redovisas även dessa uppgifter här. Uthyrningsbar yta, bostäder m² (BOA) 5 371 51 54 52 874 52 482 5 36 5 368 5 251 5 34 Uthyrningsbar yta, lokaler m² (LOA) 2 114 2 114 2 231 2 179 Uthyrningsbar yta, totalt m² (BOA + LOA) 5 371 51 54 52 874 52 482 52 474 52 482 52 482 52 483 A temp, m 2 * 59 26 6 593 62 25 61 864 61 864 61 864 61 864 61 864 Uthyrningsgrad, % 99,7% 99,3% 99,7% 99,4% 99,1% 99,3% 99,2% 99,7% Uthyrd yta, m² (BOA + LOA) 5 22 51 143 52 715 52 167 52 2 52 115 52 62 52 326 Antal lägenheter 78 725 744 737 737 737 736 737 Antal lokaler 19 19 2 18 * Atemp är beräknad för åren 24-26 (koefficient,85) Sida 4 (15)

Energiförbrukning Id Detaljerat mål Mätetal Resultat DV1-1 Delta i Skåneinitiativet och sänka energiförbrukningen (värme + el) med 2% till 216 (jmf 27). Värmeindexkorrigerad förbrukning kwh/m 2 (A temp ) Minskat 5,2% Energiförbrukning, värme och varmvatten Fjärrvärme, MWh 6 265 6 256 6 784 5 995 5 922 6 537 7 817 6 612 Oljeförbrukning, MWh 65 682 81 63 458 396 21 35 Totalförbrukning värmeenergi, MWh 6 869 6 938 7 585 6 598 6 38 6 933 8 18 6 647 Totalförbrukning värmeenergi, MWh * 7 156 7 38 8 335 7 331 7 169 7 376 7 224 7 386 Förbrukning, kwh/m² BOA + LOA * 142,1 143,3 157,6 139,7 136,6 14,5 137,6 14,7 Förbrukning, kwh/m² A temp * 12,8 121,8 134, 118,5 115,9 119,2 116,8 119,4 Energiförbrukning inkl el, kwh/m² A temp * 143,8 147, 158,1 142,6 136,9 137,2 132,5 135,1 Oljeförbrukning, m 3 6,5 68,2 8,1 6,3 45,8 39,6 2,1 3,5 Koldioxidutsläpp från oljeeldning, ton # 161 182 214 161 122 16 54 9 Fossilt koldioxidutsläpp från fjärrvärme, ton 179 355 5 # 2 67 kg CO 2 per m 3 eldningsolja * Värmeindexkorrigerat värde Uppgift från leverantör 15 Energiförbrukning, värme och varmvatten Antal kwh/m 2 (Atemp) 1 5 Den värmeindexkorrigerade energiförbrukningen för uppvärmning och varmvattenproduktion har ökat med 55 MWh (jmf 27), vilket motsvarar en ökning med,8%. Förbrukningen uttryckt i kwh/m² (A temp ) har ökat med,8% under samma period. Sida 5 (15)

Energiförbrukning, el Total elförbrukning, MWh 1 31 1 433 1 362 1 34 1 159 1 45 1 79 874 El, kwh/m² BOA + LOA 26, 27,8 25,8 25,5 22,1 19,9 2,6 16,7 El, kwh/m² A temp 22,1 23,7 21,9 21,7 18,7 16,9 17,4 14,1 El, kwh/m² A temp * 23, 25,2 24,1 24,1 21,1 18, 15,7 15,7 Koldioxidutsläpp från elprod, ton 19 28 197 194 168 151 156 127 * Värmeindexkorrigerat värde 145 kg CO 2 /MWh, uppgift från leverantör Antal kwh/m 2 (Atemp) 3 25 2 15 1 5 Elförbrukning Totalförbrukningen av el har minskat med 466 MWh jämfört med 27, vilket motsvarar en minskning med 34,8%. Förbrukningen uttryckt i kwh/m² (A temp ) har minskat med 34,8%. Förbrukningen utgörs främst av fastighetsel, endast en lite del är uppvärmning (1 värmepump/panna). En stor anledning till minskningen under 211 var att en värmepump togs ur drift och ersattes med fjärrvärme. Total energiförbrukning Antal kwh/m 2 (Atemp) 2 15 1 5 Energiförbrukning, varmvatten & el Under perioden 27-211 har den totala värmeindexkorrigerade energiförbrukningen för värme, varmvatten och el, minskat med 7,5 kwh/m 2 (A temp ), vilket motsvarar en minskning med 5,2%. Sida 6 (15)

Vattenförbrukning Id Detaljerat mål Mätetal Resultat DV1-2 Minska vattenförbrukningen till max 1.3 liter/m 2 till 215. Liter per m 2 uthyrd yta och år (BOA+LOA) 1.595 l/m 2 Förbrukning, m 3 84 52 86 63 88 25 82 887 83 561 8 268 8 759 83 464 Förbrukning, liter/m 2 BOA + LOA 1 669 1 682 1 668 1 579 1 592 1 529 1 539 1 59 Uthyrningsgradsjusterad förbr, liter/m 2 1 674 1 694 1 673 1 589 1 67 1 54 1 551 1 595 Antal liter/m 2 (BOA+LOA) 2 1 5 1 5 Vattenförbrukning Faktisk Uthyrningsgradsjusterad Den totala vattenförbrukningen har ökat med 577 m 3 jämfört med 27, vilket motsvarar en ökning med,7%. Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden har förbrukningen uttryckt i liter/m² (BOA+LOA) ökat med,4%. För att få ned vattenförbrukningen ytterligare skall försök göras med individuell vattenmätning och debitering under 212 (4 lägenheter till att börja med). Sida 7 (15)

Avfall 25 26 27 28 29 21 211 Vikt, ton * 173 184 184 182 232 248 243 Avfall kg/lägenhet 238 248 25 247 315 337 33 Avfall kg/lägenhet och vecka (uthyrningsgradsjusterat) 4,6 4,8 4,8 4,8 6,1 6,5 6,4 Avfall, kg/m 2 (BOA + LOA) 3,4 3,5 3,5 3,5 4,4 4,7 4,6 Uthyrningsgradsjusterad vikt, kg/m 2 (BOA + LOA) 3,4 3,5 3,5 3,5 4,5 4,8 4,6 * Omräknat från abonnerad kärlvolym till vikt 25-29 (,9 ton/m 3, källa Skatteverket) 5 4 Faktisk Uthyrningsgradsjusterad Hushållsavfall, kg/m 2 (BOA+LOA) 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 Avfallet har ökat med 11 ton jämfört med 29, vilket motsvarar en ökning med 4,7%. Förbrukningen i kg/m² har ökat med 4,3% (uthyrningsgradsjusterat). Förbrukningen i kg/lägenhet/vecka har ökat med 4,7%. Den stora ökningen fr.o.m. 29 beror förmodligen på felaktigt underlag under tidigare år. Det tidigare mätetalet abonnerad kärlvolym var inte tillräckligt exakt för att kunna göra relevanta analyser. Från och med 21 vägs allt avfall i kommunen, vilket torde ge mer exakta uppgifter. Observera att volymen för 25-29 är omräknad från vikt. Det är mycket svårt för oss att påverka hyresgästernas avfall, förutom att informera dem löpande och tillse att soprum och återvinning är så lätta och enkla som möjligt att använda, vilket görs. Bolagets del av det totala avfallet är litet. Vi sorterar vårt avfall och sköter det farliga avfall som uppstår, både i egen verksamhet och entreprenader. Sida 8 (15)

Köldmedier HCFC, kg 2,1 2,1 17,1 14,9 11,7 11,7 11,7 2,9 HFC, kg 9, 9, 12, 29,3 29,3 3,6 3,6 41,9 Totalt antal kg 29,1 29,1 29,1 44,2 41, 42,3 42,3 44,8 5 45 4 Köldmedier HFC HCFC Antal kg 35 3 25 2 15 1 5 VBAB hade vid årets slut sammanlagt 44,8 kg köldmedier. Den totala köldmedieanvändningen har ökat något jämfört med 27. Mängden HCFC har minskat med 12 kg under samma period, vilket motsvarar en minskning med 8,5%. Anledningen till ökningen under 211 (trots borttag av större värmepump på Kungsgatan), är att förvärvet av E2-center gjort att vi fått ytterligare 6 värmepumpar på totalt 8,1 kg. Uppgifterna för 24-26 är inte kompletta. Sida 9 (15)

Transporter, tjänsteresor och motorredskap Transporter och tjänsteresor 27 28 29 21 211 Tjänstebilar, mil 1 477 2 93 2 118 4 774 4 786 Privata bilar, mil 1 291 841 1 27 1 258 619 Totalt antal mil 2 768 2 934 3 145 6 32 5 45 Bensinförbrukning, liter (tjänstebil) 1 47 1 86 648 658 545 Dieselförbrukning, liter (tjänstebil) 1 287 2 644 2 927 Bränsleförbrukning totalt, liter (tjänstebil) 1 47 1 86 1 935 3 32 3 473 Antal liter/mil (endast tjänstebil) 1,,86,91,69,73 Mängd CO 2, ton (tjänstebil - bensin) # 4,2 5,2 1,8 1,8 1,5 Mängd CO 2, ton (tjänstebil - diesel) #,, 3,8 7,9 8,7 Mängd CO 2, ton (privata bilar) * 2,2 1,5 1,8 2,2 1,1 Mängd CO 2, g/km (endast tjänstebil) 286,2 248,1 265,9 23,2 213,9 # 2 98 kg CO 2 per m 3 diesel, 2 77 kg CO 2 per m 3 bensin (räknat på snittvärde 27-8) Källa etanol.nu/naturvårdsverket * Beräknat enligt schablon,6 liter/mil och ett snittvärde för bensin och diesel (2 875 kg CO 2 per m 3 drivmedel) Transporter och tjänsteresor Privata bilar 7 Tjänstebilar 6 Antal mil 5 4 3 2 1 27 28 29 21 211 Jämfört med 27 har transporter och tjänsteresor ökat med 2.637 mil, dvs nästan en fördubbling (95,3%). Transporter med tjänstebilar har ökat med 3.39 mil (224%). Antal liter drivmedel per mil har minskat med,27 liter (27,1%). En anledning till ökningen av milantalet är att VD fr.o.m. 21 har en miljöbil (tjänstebil), samt att maskinparken utökats avseende fordon. Sida 1 (15)

Drivmedel 27 28 29 21 211 Bensin 95, liter 553 36 27 291 Diesel MK1, liter 917 2 846 2 846 2 787 4 154 Alkylatbensin, liter 12 128 Total drivmedelsförbrukning, liter 1 47 2 846 2 882 3 158 4 573 Mängd CO 2, ton (bensin) #,,1 1, 1,2 Mängd CO 2, ton (diesel) # 8,5 8,5 8,3 12,4 # 2 98 kg CO 2 per m 3 diesel, 2 77 kg CO 2 per m 3 bensin. Källa etanol.nu/naturvårdsverket Förbrukningen för 27 gäller inte hela året - 28 är referensår! Tabellen ovan inkluderar inte drivmedel för tjänstebilar. 5 4 Drivmedelsförbrukning, maskiner Alkylatbensin Diesel Bensin Antal liter 3 2 1 28 29 21 211 Drivmedelsförbrukningen har ökat med 6,7%. En starkt bidragande orsak till detta är de två kalla vintrarna (29/1 och 21/11). Fordon och traktorer 21 211 Antal tjänstefordon * 5 5 Varav miljöfordon 1 1 Antal traktorer 3 3 * Inklusive fyrhjulsmoped Sida 11 (15)

Jämförelse och analys Atemp för energi & el, BOA+LOA för vatten & avfall. År Energi (kwh/m 2 ) El (kwh/m 2 ) Vatten (liter/m 2 ) Avfall (l/lgh/v) SABO * 21 126 21 1 412 67 SCB/Energimynd. 21 134 Miljönätverket 21 116 27 1 273 61 Vårgårda Bostäder # 211 119 14 1 595 71 Energiförbrukningarna (ej el) är värmeindexkorrigerade * Vattenförbrukning omräknad till BOA+LOA från Atemp (faktor,85 källa Energimyndigheten) * Energi & el från Skåneinitiativet. Energi & el omräknat från BOA+LOA till Atemp (faktor,85) Vatten och avfall är uthyrningsgradsjusterade. # Avfall omräknat från vikt till volym (faktor,9 källa Skatteverket) Som framgår av sammanställningen ovan ligger VBAB ganska bra till när det gäller förbrukningar, om man undantar vattenförbrukningen som skall minskas med ca 3 liter till 215 (detaljerat mål). Även avfallsmängderna ligger på en förhållandevis hög nivå. Koldioxidutsläpp 29 21 211 Oljeeldning 15,7 53,7 9,3 Fjärrvärme 179, 354,6 49,8 El 151,5 156,4 126,7 Transporter, tjänstebilar, bensin 1,8 1,8 1,5 Transporter, tjänstebilar, diesel 3,8 7,9 8,7 Transporter, privata bilar (schablon) 1,8 2,2 1,1 Maskiner, bensin,1 1, 1,2 Maskiner, diesel 8,5 8,3 12,4 Totalt, ton 452 586 211 Utsläpp per lägenhet (kg) 614 796 286 Utsläpp kg/m 2 (Atemp) 7,3 9,5 3,4 Tabellen ovan visar utsläpp av fossil koldioxid. Uppgifterna för fjärrvärme och el kommer från våra leverantörer, övriga beräknas utifrån omräkningstal. Utsläppet av fossil koldioxid från oljeeldning har minskats med 91%. Det totala utsläppet av fossil koldioxid har minskat med 53%. Detta beror främst på att vi har ersatt oljeeldningen med fjärrvärme och värmepumpar, samt att vår fjärrvärmeleverantör minskat sina utsläpp. Sida 12 (15)

Rapporterade avvikelser, tillbud mm 28 29 21 211 Avvikelser, egen verksamhet 21 46 3 14 Avvikelser, revisioner 14 18 22 2 Tillbud 2 Förbättringsförslag 1 Kundklagomål Totalt 35 65 52 36 Andelen rapporterade avvikelser från egen verksamhet har tyvärr minskat under perioden. Vi kommer under 212 att informera mer om avvikelser och följa upp dem bättre. Antalet avvikelser vid revisioner håller en jämn nivå (två revisioner per år 28-29, fyra revisioner under 21, tre under 211). Sida 13 (15)

5. Lagkrav och efterlevnad Miljöbalken som trädde i kraft 1 januari 1999 innebär en skärpning av kraven på alla som bedriver verksamhet, t.ex. bostadsföretag. Kraven innebär att en fastighetsägare ska kunna svara på frågor om byggmaterial, hur man arbetar och vilka redskap och ämnen som används i underhållet. En annan nyhet i Miljöbalken var att s.k. omvänd bevisbörda gäller, vilket innebär att det är fastighetsägaren som måste bevisa att det inte föreligger någon olägenhet för människors hälsa. Förutom miljöbalken berörs företagets verksamhet av annan lagstiftning som finns specificerad i nätverkets lagförteckning. Denna uppdateras löpande och en lagbevakningstjänst finns att tillgå. Företagets verksamhet berörs även av bl.a. lokala kommunala krav. Under 212 kommer vi att fokusera mycket på arbetsmiljölagstiftningen som skall inlemmas i vår lagbevakning. Arbetet med att ta fram rutiner och hjälpdokument för detta har redan inletts. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Bostadsföretag har få verksamheter som klassificeras som miljöfarliga enligt miljöbalkens förordning om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd. Hälsoskyddsfrågor som kan vara aktuella är inomhusmiljön för hyresgästerna, t.ex. buller, fukt, mögel och radon. VBAB har redan vidtagit åtgärder mot problem med fukt och mögel samt radon i samtliga fastigheter. Förekomsten av PCB i fogmassor har inventerats och dokumenterats. Vi har inlett arbetet med att förbättra våra arbetsmiljörutiner. Kemiska produkter VBAB hanterar ett minskande antal olika kemiska produkter. Vi har minskat antalet produkter med mer än 7% och fasat ut farliga produkter. Köldmedier För att förhindra nedbrytningen av det skyddande ozonskiktet i atmosfären finns en rad lagar och förordningar som reglerar hanteringen av köldmedier. Följande av Vårgårda Bostäders fastigheter inhyser aggregat som är kontrollpliktiga (minst 3 kg) eller rapporteringspliktiga (totalt 1 kg): Floragatan 7B (rapporterings- och kontrollpliktigt) Kungsgatan 27 (kontrollpliktigt) Stockholmsvägen 23-25, (kontrollpliktigt) Avfall och producentansvar Avfall från hushållen källsorteras så långt det är möjligt. VBAB har lämnat in en anmälan till länsstyrelsen om egentransport av farligt avfall som uppkommit i egen yrkesmässig verksamhet. Sida 14 (15)

6. Information om utbildningar Under året har flera informationstillfällen ägt rum vid personalmöten och vid internutbildningar. Ledningens genomgång har hållits vid ett tillfälle under året (211-3-22). Personalens genomgång har hållits vid ett tillfälle (211-4-1). 7. Samverkan Samarbete i miljöfrågor sker inom Miljönätverket Sjuhärad där följande företag ingår: Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder, Fristadbostäder AB, Stubo AB, Vårgårda Bostäder AB och Tranemo Bostäder AB. Miljönätverket har träffats vid flera tillfällen i olika konstellationer. De miljöansvariga i bolagen har regelbundna träffar. Interna revisioner görs av Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp som består av följande personer: Tina Andersson, miljöansvarig Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Annica Blom, uthyrningsansvarig Tranemobostäder AB Tommy Borg, miljöansvarig Stubo AB Håkan Boström, miljöansvarig Vårgårda Bostäder AB Svante Dahlquist, VD Fristadbostäder AB Andréa Ekeroth, bovärd Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Gerd Jernmo, kontorist Stubo AB Håkan Johansson, miljöansvarig Tranemobostäder AB Bengt Söderlund, miljöansvarig Fristadbostäder AB Den/de personer som arbetar på det reviderade företaget deltar inte som revisor/er vid interna revisioner. Vårgårda, 212-1-3 Per Östlund Verksamhetssamordnare Sida 15 (15)