Examensarbete Filosofie kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom En litteraturöversikt Person-centered care for persons with dementia A Literature Review Examensarbete nr: Författare: Pia Hultman & Johanna Lindberg Handledare: Susanna Nordin Examinator: Jan Florin Granskare: Marika Marusarz Ämne/huvudområde: Omvårdnad Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum: 2013-01-18 Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden Tel 023-77 80 00
SAMMANFATTNING Syfte: Syfte var att beskriva personcentrerad omvårdnad relaterat till personer med demenssjukdom. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar, av kvalitativ såväl som kvantitativ design. Artiklarna söktes i CINAHL där olika sökord kombinerades. Resultat: Resultatet visade att personcentrerad omvårdnad har stor betydelse för personer med demenssjukdom ur flera perspektiv och detta förhållningssätt lämpar sig bra inom demenssjukvården. Att se och lära känna personen bakom sjukdomen är viktiga faktorer och genom detta kan man lättare förstå vad personen menar och vill ha sagt. Genom att den demenssjuke utför meningsfulla aktiviteter stärks deras identitet. För att som personal kunna arbeta personcentrerat krävs kunskap och förståelse, därför är utbildning i detta ämne viktigt. Konklusion: Personcentrerad omvårdnad har stor betydelse för personer med demenssjukdom. Genom användandet av detta förhållningssätt minskar uppvisandet av beteendemässiga och psykologiska symtom hos de demenssjuka. Till följd minskar då även användandet av psykofarmaka. Då den personcentrerade omvårdnaden har positiv inverkan på personer med demenssjukdom bör förhållningssättet implementeras i all typ av demenssjukvård. Nyckelord: Demens, litteraturöversikt, omvårdnad, personcentrerad vård Keywords: Dementia, literature review, nursing, person-centered care
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION. 1 Olika typer av demens.. 1 Etiologi.. 2 Symtom. 2 Kognitiva symtom..... 3 Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom 3 Beteendemässiga symtom. 3 Psykologiska symtom..... 4 Diagnostik 4 Behandling och prognos. 5 Etik och förhållningssätt.... 5 Personcentrerad omvårdnad.. 6 Sjuksköterskans omvårdnadsroll och vård av personer med demens.. 7 Problemformulering.. 9 Syfte... 9 Frågeställning. 9 METOD. 9 Design... 9 Urval av litteratur..... 9 Värdering av artiklarnas kvalitet 11 Tillvägagångssätt.. 11 Analys.. 11 Forskningsetiska överväganden.. 12 RESULTAT... 12 Åtgärder utifrån personcentrerad omvårdnad till personer med demens 15 Att anpassa miljön....... 15 Att stärka autonomin... 15 Att genomföra aktiviteter.......... 16 Att ta del av personernas livsberättselser..... 17 Att ha ett gott förhållningssätt.. 17 Betydelsen av personcentrerad omvårdnad för personer med demens... 18
Ökat välbefinnande och känsla av självständighet. 18 Att som person bli sedd, hörd och förstådd........ 19 Mindre uppvisande av beteendemässiga och psykologiska symtom... 20 DISKUSSION...... 21 Sammanfattning av huvudresultat... 21 Resultatdiskussion... 22 Personcentrerade omvårdnadsåtgärder. 22 Förhållningssätt...... 22 Betydelsen av personcentrerad omvårdnad.. 23 Mindre uppvisande av beteendemässiga och psykologiska symtom... 23 Självbestämmande och livskvalitet........ 24 Metoddiskussion...... 25 Konklusion.. 26 Förslag till vidare forskning... 26 REFERENSLISTA........ 27 Bilaga I Bilaga II
INTRODUKTION Demenssjukdom är en progressiv hjärnsjukdom som inte är en del av det naturliga åldrandet. Sjukdomen förkortar livslängden och medför förlust av autonomi och intellektuell förmåga. Stigande ålder är den främsta riskfaktorn för att drabbas av demenssjukdom och antalet äldre människor ökar världen över. Siffror från Statistiska centralbyrån visar att det år 2009 fanns 1,7 miljoner människor över 65 år i Sverige, och år 2025 förväntas den siffran ha stigit till 2,2 miljoner. Eftersom medelålder hos människan ökar världen över medför det också att fler människor i framtiden kommer att insjukna i demenssjukdom. Man beräknar att personer som kommer att insjukna i demenssjukdom kommer att öka i samma takt som åldrandet (Marcusson, Blennow, Skoog & Wallin, 2011). Detta medför att vi inom den närmaste framtiden står inför ett enormt ökat omvårdnadsbehov inom demenssjukvården (Edberg, 2009). Olika typer av demens Demens är ett samlingsnamn på flera symtom som beror på olika sjukdomar eller skador som orsakar förändringar i hjärnan. Beroende på vilken sjukdom eller skada som uppkommit delas demenssjukdomarna in i tre olika huvudgrupper och man kan även ha en kombination av dessa sjukdomar, så kallad blanddemens. - Primärdegenerativa sjukdomar - Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, Lewy Body och Parkinsons sjukdom med utvecklad demenssjukdom. Det gemensamma med dessa sjukdomar är att ett onormalt antal hjärnceller förtvinar och dör. Symtomen kommer oftast smygande men förvärras i takt med att hjärnskadan breder ut sig. - Vaskulära sjukdomar - Vaskulär/Blodkärlsdemens. Skadan i hjärnan beror på att syretillförseln till hjärnan är minskad på grund av till exempel cerebrovaskulära sjukdomar. Oftast kommer symtomen hastigt och försämras stegvis. - Sekundära sjukdomar - Skador i hjärnan uppkomna av till exempel alkoholmissbruk, inhalation av lösningsmedel, olyckor eller könssjukdomar som syfilis eller HIV. Dessa är oftast inga demenssjukdomar, utan tillstånd som orsakar demensliknande symtom. (Edberg, 2009). 1
Den vanligast förekommande demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom som utgör 60-70% av alla fall av demenssjukdomar. Vaskulär demens, Lewy Body, frontallobsdemens och blanddemens är följande vanligaste demenssjukdomar (Hoe & Thompson, 2010). Då demenssjukdomarna är progressiva innebär det att den demenssjuke försämras med tiden och utefter den kognitiva nedsättningen delas sjukdomen in i tre stadier. Mild demenssjukdom kallas det tidigaste stadiet där personen klarar sig själv utan större stöd i vardagen Måttlig demenssjukdom beskriver det stadiet då personen behöver stöd och hjälp med att klara av vardagliga aktiviteter. Svår demenssjukdom beskriver det stadiet då personen med demens behöver hjälp med det mesta i vardagen (Socialstyrelsen, 2010). Etiologi Det finns idag ingen evidens på om demenssjukdomar kan förebyggas eller undvikas men det orsakars sannolikt av flera olika faktorer som bland annat hög ålder, hereditet och vaskulära sjukdomar som till exempel högt blodtryck. Förekomsten av demenssjukdom bland män och kvinnor är likartade men fler kvinnor drabbas av demenssjukdom på grund av kvinnors högre medellivslängd (Weatherhead & Courtney, 2012). Missbruk, depression och stress är även möjliga bidragande orsaker till utvecklandet av demenssjukdom (Marcusson et al., 2011). Det finns dock stöd för att personer som är socialt, mentalt och fysiskt aktiva löper mindre risk att drabbas av demenssjukdom, men evidensen är för svag för att dra några slutsatser (Socialstyrelsen, 2010). Symtom Demenssjukdomarna och dess symtom kan vara väldigt olika från person till person beroende på var i hjärnan skadan sitter och vilken demenssjukdom man drabbats av (Weatherhead & Courtney, 2012). Symtomen delas upp beroende på om de är fysiska eller psykiska. Vanliga fysiska symtom som kan drabba den demenssjuke är urininkontinens, kramper, rigiditet (stelhet) och tremor (skakningar) på grund av skadorna som uppkommer i hjärnan. Till slut kan personen även tappa förmågan att äta själv, gå och hålla huvudet upprätt. De psykiska symtomen delas sedan in i två grupper, kognitiva samt beteende- och psykologiska symtom (Edberg, 2009). 2
Kognitiva symtom Sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna och speciellt då minne, tänkande, tidsuppfattning, orientering och bedömning. Personer med demenssjukdom kan få svårigheter med att känna igen personer, förlust av minnen, tal- och språksvårigheter som medför nedsatt kommunaktionsförmåga (Gavan, 2011). Det är även vanligt att personer med demenssjukdom får svårigheter med att ta sig för och utföra vardagliga sysslor och svårt att klara sig själv utan stöd av omgivningen (Edberg, 2009). Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Beteendemässiga och psykologiska förändringar kan uppkomma i samband med demenssjukdom och 9 av 10 personer med demenssjukdom kommer någon gång under sjukdomsförloppet att uppvisa BPSD (Socialstyrelsen, 2010). Situationer i samband med personlig hygien och framförallt duschning visade sig vara situationer där den demenssjuke tenderade att ofta uppvisa BPSD. Att den demenssjuke slog, skrek, svor och spottade i samband med duschning var vanligt förekommande och dessa situationer skapade obehag både för den demenssjuke samt för personalen. Att som person behöva få hjälp med att duscha och då blotta sig själv är väldigt intimt och kan uppfattas väldigt olika från person till person (Sloane et al., 2004). Det är mycket vanligt att personer med demenssjukdom uppvisar beteendemässiga och psykologiska symtom i situationer där de inte får fram vad de menar eller vill. Som personal kan det vara lätt att glömma bort att det finns en person bakom sjukdomen och känneteckna en patient utefter dennes beteende (McKeown, Clarke, Ingleton, Ryan & Repper, 2010). Beteendemässiga symtom Beteendemässiga symtom kan vara till exempel vandringsbeteende, att flytta runt saker, upprepa vissa beteenden som att öppna/stänga dörrar, rop och skrik och dessa kan man ofta se hos personer med demens (Edberg, 2009; Gavan, 2011). Vandringsbeteende är när en person vandrar runt planlöst. Orsaken till det kan vara naturliga orsaker som att personen i fråga har haft ett aktivt liv innan flytten till boendet och är van att röra på sig. Andra orsaker kan vara oro, brist på sysselsättning, att personen letar efter någon eller kanske vill gå hem. Att ha en person vandrandes på avdelningen kan vara stressande för personen själv och medpatienterna, men så länge inte beteendet stör någon så kan det få fortlöpa då det är positivt att röra på sig i avseende med att risken för att bli stel minskar. Rop och skrik beteende är något som blir ett problem för medpatienter och personal då personen i fråga oftast är omedveten om att denne 3
ropar. Möjlig orsak till att personer ropar kan vara att de vill visa att de finns. Det är vanligt att personer som inte längre är uppegående utan har blivit sängliggande eller rullstolsburna, men som tidigare haft ett vandringsbeteende ropar och skriker. Rop och skrik kan därför bero på samma orsaker som vid vandringsbeteende, att personen känner oro och rastlöshet i kroppen. Dock är det viktigt att utesluta att ropen beror på smärta (Polmé & Hultén, 2011). Psykologiska symtom Psykologiska symtom kan vara till exempel förvirring, ångest, oro, nedstämdhet, depression, agitation, aggressivitet, vanföreställningar och hallucinationer (Edberg, 2009). Hallucinationer kan ofta vara väldigt starka och kännas verklighetstrogna vilken kan upplevas som väldigt obehagligt av personen i fråga. Hörselhallucination är vanligast förekommande, men även syn, smak och känselhallucinationer kan förekomma. Vanföreställningar är ett symtom som uppträder hos många demenssjuka. Det kan ofta handla om att de tror att de blivit bestulna, eller att deras make/maka varit otrogen (Marcusson et al., 2011). Psykofarmaka förekommer ofta inom demenssjukvården för att lindra BPSD, men man ska komma ihåg att det kan finnas många naturliga orsaker till ett förändrat beteende såsom läkemedelsbiverkningar beroende av överdos eller interaktioner. Det kan också bero på att personen drabbats av annan kroppslig sjukdom där de förändrade beteendet kan bero på till exempel smärta på grund av förstoppning eller miktionsproblem. Att omgivningen där miljö och aktivitet ingår kan också vara orsaken, samt att orsaken också kan bero på själsliga orsaker såsom att personen i fråga inte känner sig sedd och bekräftad (Marcusson et al., 2011). Diagnostik För att ställa diagnos på demenssjukdom krävs att flera undersökningar görs, för att vara säker på att det är en demenssjukdom personen drabbats av (Socialstyrelsen, 2010). Det är viktigt att utesluta andra sjukdomar som till exempel depression eller tumörsjukdom som kan ge liknande symtom (Weatherhead & Courtney, 2012). För att utesluta andra sjukdomstillstånd utförs skiktröntgen och provtagningar. I Sverige ska vårdcentralerna kunna utreda och ställa diagnos på de vanligaste demenssjukdomarna Alzheimers sjukdom och vaskulär demens (Socialstyrelsen, 2010). 4
Man skiljer på basal demensutredning och utvidgad demensutredning. I den basala utredningen ingår anamnes och intervjuer med anhöriga. Man gör även bedömning av kognition, bedömning av funktions-, aktivitetsförmåga samt fysiskt och psykisk tillstånd. Den basala utredningen kan i vissa fall inte fastställa någon demenssjukdom och en utvidgad utredning kan då göras. I en utvidgad utredning analyseras ryggmärgsvätska genom en lumbalpunktion för att undersöka om förhöjda samt sänkta värden av markörer finns som kan indikera demenssjukdom. Även neuropsykologiska test och hjärnavbildning med hjälp av magnetresonanstomografi, vilket är en röntgen som visar hjärnan mer detaljerat, är mätinstrument som används i den utvidgade utredningen för att finna förändringar i hjärnan hos personer med misstänkt demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2010; Marcusson et al., 2011). Behandling & prognos Demenssjukdomarna förkortar livslängden hos den drabbade på grund av skadorna som uppkommer i hjärnan och medellivslängden är ca 10 år efter insjuknandet (Edberg, 2009). Specifikt för Alzheimers sjukdom finns symtomlindrande läkemedel framtaget som kan hjälpa personen att behålla sin intellektuella förmåga i längre utsträckning än de som går obehandlade. Men läkemedlen har ingen inverkan på självaste livslängden utan enbart på sjukdomarnas symtom, så oavsett medicinering så förlängs inte livet för personerna (Läkemedelsverket, 2002). Etik och förhållningssätt Människan är sårbar, skör och mottaglig för lidande och särskilt sårbar vid svåra livssituationer eller vid sjukdom där man lätt hamnar i beroendeställning till andra. Sjukvårdspersonalen får därför ett stort ansvar genom att den sårbara patienten litar på att få hjälp av vårdaren. Om vårdaren respekterar patientens sårbarhet, integritet, värdighet och autonomi kan patienten uppleva tillit, mening och hopp, vilket kan lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförning, 2010b). Vården ska bygga på respekt för mänskliga rättigheter och man ska värna om människors värderingar och vanor samt informera om de rättigheter den sjuke har (International Council of Nurses [ICN], 2007). Etik och förhållningssätt är en viktig del i mötet med personer med demenssjukdom, då dessa personen har extra stort behov av trygghet och stöd (Marcusson et al., 2011). Personer med demens är ofta försvarslösa i och med deras kognitiva nedsättning vilket gör att etiken är en extra viktig del i vårdandet. Det gäller att hitta ett gott förhållningssätt som ger möjlighet till att uppfylla dessa förpliktelser och att arbeta för en etisk vård (Thornton, 2011). 5
Personcentrerad omvårdnad Personcentrerad vård är en viktig del i det etiska förhållningssättet (Thornton, 2011). Personcentrerad vård blev högaktuellt i slutet av 1900-talet då professor Tom Kitwood skrev mycket om begreppet. Men begreppet personcentrerad vård grundades tidigare än så av Carl Rogers men då benämndes begreppet som klientcentrerad vård. Personcentrerad vård ansågs vara en bättre benämning än klientcentrerad vård eftersom tyngden i begreppet ligger i att se personen i sin helhet, att det är personen i fråga som själv känner sig allra bäst och att personalen ska vara en tillgång för personen att uppnå välbefinnande (Brooker, 2004). Tidigare ansågs personer med demenssjukdom som en person bestående av ett skal utan innehåll, denna syn har förändrats helt och Tom Kitwood har genom sin personcentrerade teori tryckt på att människors personlighet ska stå till grund för vårdandet (Penrod et al., 2007). Att lära känna personen och se till dennes styrkor istället för svagheter är det centrala i personcentrerad vård (McKeown et al., 2010). De centrala begreppen i personcentrerad vård är bekräftelse, aktivitet, trygghet och stimulans. Personcentrerad vård är därför utmärkt tillämpbar inom de flesta vårdinstanser då de fysiska, psykiska och sociala behoven kan tillgodoses (Marcusson et al., 2011). Begreppet personcentrerad vård har under 2000-talet blivit en synonym på vård av god kvalitet (Brooker, 2004). Socialstyrelsen gav 2010 ut Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning som bland annat beskriver att personcentrerad vård är betydelsefull för personer med demenssjukdom och att personcentrerad vård bör ges. Vårdpersonal ska se den enskilda personen och sätta denne i centrum istället för att fokusera på själva sjukdomstillståndet. Det syftar till att man ska forma omvårdnaden utefter den sjukes förutsättningar för att vården ska bli mer personlig. För vårdpersonal innebär det att man ska värna om autonomi och se till att den sjuke får vara med och bestämma i den mån det är möjligt. Att man bekräftar den sjuka i den situation som denne befinner sig i, försöker förstå vad som är bäst för den sjuka ur dennes perspektiv samt att man skapar en relation till den man vårdar och ser denne som en samarbetspartner (Socialstyrelsen, 2010). Om man ser vården ur patientens perspektiv kan patientens upplevelse av hälsa och ohälsa identifieras enklare (Svensk sjuksköterskeförening, 2010a). Arbets- och förhållningssättet vid personcentrerad vård lämpar sig bra inom all 6
vårdverksamhet men är idag framförallt implementerad i vården av äldre samt i vården av personer med kognitiv nedsättning (Brooker, 2004; Chenoweth et al., 2011). Begreppet personcentrerad omvårdnad kan vara svårt att definiera, Brooker (2004) förklarar att begreppet består av fyra olika grenar som alla är lika viktiga och den ena utesluter inte den andra. Dessa delar förkortas VIPS (Value, Individuals, Perspective & Social) och står för: V = Att värdesätta personerna med demenssjukdom och de som vårdar dem. I = Behandla personerna som unika individer. P = Att försöka förstå och se världen ur den demenssjukes perspektiv. S = En positiv social miljö där den demenssjuke kan känna välbefinnande. (Brooker, 2004). Sjuksköterskans omvårdnadsroll och vård av personer med demens Omvårdnadens mål är att främja patientens hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa samt lindra lidande och verka för ett fridfullt och värdigt avslut av livet med beaktande av kulturell bakgrund, ålder, kön och sociala villkor (Svensk sjuksköterskeförening, 2010b, s. 6). Omvårdnadens hörnstenar består av begreppen människosyn, miljö, hälsa och omvårdnad. Omvårdnadsteoretiker har genom åren haft olika synsätt på begreppen, men gemensamt är att dessa begrepp återkommer i de olika teorierna beskrivna på lite olika sätt (Jahren- Kristoffersen, 1998). Helhetssyn ska stå till grund vid alla arbetsuppgifter som sjuksköterskan utför vilket bland annat innebär att visa respekt och omsorg för patientens värdighet, autonomi och integritet. Sjuksköterskan har även ansvar för att patienten får den information man behöver samt informerat samtycke av vården. Vid situationer där patientens självbestämmande är nedsatt så har sjukvårdspersonal ännu större ansvar att så långt det är möjligt hjälpa patienten till självbestämmande (Svensk sjuksköterskeförening, 2010b). Tidigare fokuserades arbetet till största del på det medicinska. Idag är målet att man ska arbeta mer etiskt och utgå utifrån den enskilde individen och arbeta utifrån dennes behov, problem och resurser (Wilkes, Fleming, Wilkes, Cioffo & Le Miere, 2005). 7
Sannolikheten är stor att som sjuksköterska komma i kontakt med personer med demens vilken instans man än arbetar på, det är därför viktigt att man har kunskap om hur man bemöter personen på bästa vis (Hoe & Thompson, 2010). Flera av de personer som har drabbats av demens kan ofta agera på ett sätt som får vårdpersonalen att hamna i olika dilemman, som till exempel att känna sig skyldiga att tvinga patienterna till handlingar mot deras egen vilja. Till exempel att tvinga dem att byta kläder om de har kissat på sig eller hålla kvar dem om de vill gå ut mitt i kalla vintern utan att klä på sig. Att arbeta med personer med demens är en balansgång, där fokus ligger på att behandla patienten med respekt trots att man hela tiden kan bli beskylld för både övergrepp och försummelser (Birkler, 2007). Att som sjuksköterska och övrig vårdpersonal hantera beteendemässiga och psykologiska symtom har i studier visat sig vara svårare och mer stressrelaterat än att hantera den kognitiva nedsättningen (Fauth, Zarit, Femia, Hofer & Stephens, 2006). Dessa symtom kan vara svåra att tolka som vårdpersonal och övrig omgivning och det kan även vara påfrestande för personal att arbeta i en miljö där personer uppvisar BPSD. Men det är viktigt att komma ihåg att dessa beteenden oftast betyder att patienten försöker kommunicera, samt att dessa beteenden är påfrestande för personen själv (Socialstyrelsen, 2010). I vården av personer med demenssjukdom krävs det att sjuksköterskan samt övrig personal har kunskap om vad ett bra bemötande innebär och för att mötena mellan vårdgivare och vårdtagare ska bli givande för den demenssjuke. Egenskaper som är speciellt viktiga inom demenssjukvård är att man som sjuksköterska och övrig vårdpersonal ska ha tålamod, empati samt uthållighet för att ge den demenssjuke utrymme och tid för att svara på frågor och inte avbryta personen. Att lyssna aktivt på vad personen säger och visa att man är intresserad av vad denne säger betyder mycket för den demenssjuke. Genom att arbeta utefter ett gott förhållningssätt skapar man relationer med de demenssjuka samt stärker deras identitet (Marcusson et al., 2011). Problemformulering Då äldre personer kommer att öka i framtiden medför det att antalet personer med demenssjukdom kommer att bli fler (Marcusson et al., 2011). Vårdpersonal inom de flesta verksamheter av sjukvården kommer att komma i kontakt med dessa personer (Hoe & Thompson, 2010). Personer med demenssjukdom blir väldigt beroende av andra och att vårda personer med demenssjukdom kräver stor kunskap och förståelse. I studier har 8
personcentrerad omvårdnad benämnts som vård av god kvalitet och som lämpar sig väl inom demenssjukvård (Brooker, 2004). Vi ville därför göra en litteraturöversikt om personcentrerad omvårdnad för att uppnå bättre handlingsberedskap för personer med demenssjukdom. Syfte Syftet var att beskriva personcentrerad omvårdnad relaterat till personer med demenssjukdom. Frågeställningar 1. Vilka åtgärder kan användas för personer med demenssjukdom utifrån personcentrerad omvårdnad? 2. Vilken betydelse har personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom? METOD Design Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Urval av litteratur Sökningen av de vetenskapliga artiklarna genomfördes i databasen CINAHL with full text. Databasen innehåller artiklar inom omvårdnad och vårdvetenskap och därför tyckte vi att denna databas var relevant att använda oss av i vår studie. Filtret peer review användes vid sökningarna vilket innebär att artiklarna är granskade och där med ökar tillförlitligheten. Sökord som vi använde oss av i olika konstellationer var dementia, Alzheimer s disease, person-centered care, person-centred care, person-centered, person-centred, nursing, intervention, approach. Samtliga titlar lästes och där titeln var relevant och innehöll något av våra sökord lästes även abstraktet. Resultat lästes i de utvalda artiklarna och om det innehöll något som svarade på vårt syfte och frågeställningar lästes hela artikeln. Detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar och dess sökväg redovisas i Tabell 1. Utöver den elektroniska sökningen gjordes en manuell sökning utifrån uppslag från en parallell studie till en av de vetenskapliga artiklarna vi fann i databasen. Vilket genererade i ytterligare en artikel. 9
Totalt användes 12 artiklar som grund för resultatet i denna litteraturstudie. Tabell 3 redovisar alla de vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapliga och handla om personer med demenssjukdom. Artiklarna skulle vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter från år 2002 och framåt samt vara skrivna på svenska eller engelska. Tabell 1. Artikelsökning Databas Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal artiklar som använts i litteraturstudien CINAHL Dementia 120 80 13 1 AND Nursing AND Approach Dementia 39 39 14 6 AND Nursing AND Personcentred care Dementia 17 13 6 3 AND personcentred AND approach Dementia AND Personcentered 3 3 2 1 10
AND interventions Värdering av artiklarnas kvalitet Vi har använt oss av Högskolan Dalarnas granskningsmallar, (bilaga 1 och 2) som bifogats i detta examensarbete. Dessa är modifierade versioner av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), Forsberg och Wengström (2008) granskningsmallar. När artiklar granskas utifrån dessa mallar får man ett procentuellt värde baserat på antal ja svar som talar om vilken kvalitet artiklarna har. Vi valde att exkludera artiklar med låg kvalitet för att få så trovärdiga resultat som möjligt. Tabell 2. Kvalitetsgrad på artiklar som används till resultatdelen. Kvalitet Ja svar i procent Antal poäng (kvantitativ mall) Antal poäng (kvalitativ mall) Hög 80-100 23-29 20-25 Medel 60-79 17-22 15-19 Låg 40-59 <16 <14 Tillvägagångssätt Artiklarna söktes gemensamt och båda författarna har läst samtliga artiklar. Vi delade upp artiklarna och huvudansvarade för hälften av artiklarna var, med ansvar menar vi att vi kvalitetsgranskade och studerade artiklarna noggrant och plockade ut relevant fakta. Tillsammans gick vi igenom fakta som vi funnit intressant och sammanställde det i resultat. Introduktions och metoddelen utförde vi gemensamt under arbetets gång. Slutligen utfördes diskussionsdelen samt granskning och korrigering av examensarbetet gemensamt. Analys Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger för att innehållet skulle bli tydligt. Artiklarna bearbetades utifrån deras syfte, frågeställningar och resultat. Resultatet som ansågs relevant lyftes ut. Frågeställningarna formulerades om till rubriker och underrubriker skapades efter återkommande teman. 11
FORSKNINGSETISKA ASPEKTER Inget forskningsetiskt tillstånd krävdes eftersom detta är en litteraturstudie, vilket är en redogörelse av tidigare resultat från vetenskapliga studier. Vi strävade efter att förhålla oss objektivt och undvek plagiering genom att omvandla texten till våra egna ord men utan att förvränga innehållet. Vid användandet av citat återgavs citaten ordagrant med citattecken, referens och sidhänvisning. Referenser utmärktes tydligt för att visa var texten hämtats. RESULTAT Resultatet baseras på tolv artiklar varav sju är av kvantitativ design, fyra är av kvalitativ design och en av artiklarna är en mix av ovanstående metoder. Artiklarna är från länderna USA, Kanada, Storbritannien, Nederländerna, Norge och Australien. Resultatet är uppdelat efter författarnas två frågeställningar, underrubriker tillkom. Tabell 3. Sammanställning av artiklar (n=12) som ligger till grund för resultatet. Författare, (år), land Chenoweth, L., King, M., Luscombe, G., Forbes, I., Jeon, Y- H., Stein- Parbury, J., Brodaty, H., Fleming, R. & Haas, M. (2011). Australien. Edvardsson, D., Fetherstonha ugh, D. & Nay, R. (2010). Australien. Titel Syfte Design/ Metod, Study Protocol of a Randomised Controlled Group Trial of Client and Care Outcomes in the Residential Dementia Care Setting Promoting a continuation of self and normality: person-centred care as described by people with dementia, their family members and aged care staff Att bekräfta värdet av evidensbaserad omvårdnad, för att sedan utvärdera införandet av personcentrerad vård och miljö inom demensvården avseende effektivitet och kostnadseffektivitet. Att beskriva hur personcentrerad vård upplevs av personer med demens, deras anhöriga och vårdpersonal. Deltagare (n =) Kvantitativ design, kohort studie. n = 985 Kvalitativ design, med intervjuer. n = 67 Resultat Resultatet bevisar att personcentrerad vård har stor inverkan på patienters liv och höjer deras livsvärde. Genom införandet av personcentrerad vård ses också en minskning av BPSD. Det viktigaste innehållet i personcentrerad vård beskrivs av personerna vara att främja fortsatt normalitet och få sköta sig själv så mycket som möjligt. Kvalitets - grad Hög 25/29 Medel 20/25 Fessey, V. Patients who Att fastställa Mixad metod av I Medel 12
(2007). Storbritanien. Khan, F. & Curtice, M. (2011). Storbritanien. Kontos, P. C., Mitchell, G. J., Mistry, B. & Ballon, B. (2010). Kanada. McKeown, J., Clarke, A., Ingleton, C., Ryan, T. & Repper, J. (2010). Storbritanien. Pulsford, D., Duxbury, J. A. & Hadi, M. (2010). Storbritanien. present with dementia: exploring the knowledge of hospital nurses Nonpharmacological management of behavioural symtoms of dementia Using drama to improve personcentred dementia care The use of life story work with people with dementia to enhance personcentred care A survey of staff attitudes and responses to people with dementia who are aggressive in residential care settings aspekter på olika typer av svar på de demenssjukas frågor. Där ett personcentrerat förhållningssätt ingick. Att införa ett tvärvetenskapligt arbetssätt och utvärdera detta efter 6 månader. Att med hjälp av drama-baserad utbildning, lära vårdpersonal att använda sig av person centrerad vård. Att utforska hur livsberättelser påverkar vården. Att utforska personalens syn på aggressivt beteende hos personer med demens, och strategier man arbetar efter för att minska dessa. kvantitativ & kvalitativ metod. n = 87 Kvantitativ design. n = 63 Kvalitativ design, med semistrukturerad e intervjuer. n = 24 Kvalitativ design, med semistrukturerad e intervjuer. n = 4 okänt antal anhöriga och personal ingår även i studien Kvantitativ design. n = 52 kommunikationen mellan vårdtagare och givare fungerade det personcentrerade förhållningssättet bäst. De demenssjuka blev mest nöjd med detta förhållningssätt och svaren de fick på sina frågor. Icke farmakalogiska åtgärder, som tex personcentrerat förhållningssätt, har visat sig ha positiv påverkan på BPSD hos personer med demens. Att personalen förhållningssätt påverkar personer med demens, genom kännedom om personens bakgrund gav bättre förståelse för personen och agitationen hos den demenssjuke minskade. Livsberättelser visade sig vara positivt inom demensvården då det möjliggör att personerna får känna sig stolta över sig själva och deras liv. Skapade en god relation mellan vårdgivare och patientet samt dess anhöriga. Personalen tjänar på att använda ett personcentrerat förhållningssätt då aggressiva beteenden då kan undvikas genom att det är personen som står i centrum och omvärlden är anpassad efter 16/25-29 Medel 22/29 Hög 22/25 Hög 21/25 Medel 22/29 13