Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Relevanta dokument
Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Tentamen KFK080 för B,

Farmaceutisk fysikalisk kemi, A6. Föreläsning: Faslära PH

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Tentamen KFKA05 och nya KFK080,

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Övningstentamen i KFK080 för B

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52)

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

( ) ( ) Kap Kolligativa egenskaper + fasjämvikter för 2-komponentsystem 5B.2/5.5 Kolligativa egenskaper R T

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Destillationskolonn. kylvatten. magnetventil. 8st Pt100-givare. Enhet för temperaturgivare. Värmemantel

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Tentamen KFKA05 för B, kl 14-19

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

System. Repetition. Processer. Inre energi, U

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Temperatur T 1K (Kelvin)

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Tentamen KFKA05 Molekylära drivkrafter 1: Termodynamik,

Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)?

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Galenisk och Fysikalisk kemi för Receptarieprogrammet. Övningsexempel i Fysikalisk kemi

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) kl och lösningsförslag

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Kapitel Repetition inför delförhör 2

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Tentamen KFKA05, 26 oktober 2016

Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Kap. 4. Gränsytor mellan vätska-gas och mellan vätska-vätska

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.

1. INLEDNING 2. TEORI. Arbete TD3 Temperaturberoendet för en vätskas ångtryck

FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM.

Föreläsning 6 Ytaktiva ämnen, micellbildning m.m. NOP 2011

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

TENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p)

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel 6. Termokemi

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Kapitel 6. Termokemi

Övningar Homogena Jämvikter

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Kinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 14-19

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

Kinetik. Föreläsning 1

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Räkneuppgifter i matematik, kemi och fysik för repetition av gymnasiet. Farmaceutiska Fakulteten

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Transkript:

Repetition F11 Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: G m = G m + RT ln P P

Repetition F11 forts. Ångbildning o ΔG vap = ΔG P vap + RT ln P o Jämvikt ΔG P vap + RT ln P = 0 ln P P = ΔG vap RT = ΔH vap RT + ΔS vap R Jämviktstrycket P kallas ångtrycket

Repetition F11 forts. Clausius-Clapeyrons ekvation (ångbildning, jämvikt) o ln P 2 P 1 = ΔH vap R 1 1 T 1 T 2 Fasdiagram o Enfasområde o Tvåfaslinje o Trippelpunkt o Kritisk punkt

Repetition F11 forts. Blandningar och lösningar o Molär löslighet, s o Henrys lag för gaser: s = k H P (P = gasens partialtryck) o Löslighet bestäms av G sol = H sol - T S sol o Lika löser lika o Amfifila molekyler miceller o Lösningsentropi analog med kondenserad fas gas o Blandningsentropi fler möjligheter med två komponenter (konstant total mängd)

F12 Kolligativa egenskaper och binära vätskeblandningar Kolligativa egenskaper effekter av löst icke-flyktigt ämne Binära vätskeblandningar två flyktiga vätskor tillsammans

Kolligativa egenskaper Om de lösta ämnena i en lösning är icke-flyktiga bidrar endast lösningsmedlet till ångtrycket över lösningen För en lösning av icke-flyktiga ämnen erhålls de kolligativa egenskaperna ångtryckssänkning kokpunktsförhöjning fryspunktssänkning osmotiskt tryck som i första hand beror på mängden löst ämne och inte på vilka ämnen som lösts

Koncentrationsmått Molar koncentration, c mol löst ämne per liter lösning [mol/l, M] beror på temperaturen (V ändras) c = n löst ämne V lösning Molal koncentration, b mol löst ämne per kilogram lösningsmedel [mol/kg, m] oberoende av temperaturen b = n löst ämne m lösningsmedel

Koncentrationsmått Molbråk, x mol ämne per total mängd mol i lösning/blandning [enhetslöst] oberoende av temperaturen x a = n a n tot exempel: endast två komponenter, a och b x a = n a n a + n b

Ångtryckssänkning Lösning av icke-flyktigt ämne Ångtrycket är proportionellt mot molbråket, x A, för lösningsmedlet Raoults lag (ideal lösning) P A = x A P A * P A : ångtrycket för lösningsmedlet P A* : ångtrycket för rent lösningsmedel

Ideal lösning En hypotetisk lösning som uppfyller Raoults lag vid alla koncentrationer Växelverkan mellan lösningsmedlet A och det lösta ämnet B är densamma som växelverkan mellan A och A och mellan B och B i de rena ämnena En ideal lösning kan också vara en vätskeblandning, dvs. med likvärdiga molförhållanden för A och B

Kokpunktsförhöjning Lösning av icke-flyktigt ämne Lösningsmedlet har högre entropi i lösningen än som rent ämne lägre G m Ångan utgörs av rent ämne ingen förändring i G m Lösningsmedel och ånga (vid samma P) är i jämvikt vid en högre temperatur än ren vätska och ånga

Fryspunktssänkning Lösning av icke-flyktigt ämne Löst ämne löser sig inte i lösningsmedlets fasta form Lösningsmedlet har högre entropi i lösningen än som rent ämne lägre G m Fast fas utgörs av rent ämne ingen förändring i G m Lösningsmedel och fast fas är i jämvikt vid en lägre temperatur än ren vätska och fast fas

Fryspunktssänkning Fryspunktssänkningen beror på antalet fria enheter Ett salt som löser sig som åtskilda joner ger en förstärkning av effekten, t.ex. NaCl ger en faktor 2, CaCl 2 en faktor 3, vilket beskrivs av van t Hoffs i faktor T f = i k f b löst ämne k f : lösningsmedlets fryspunktskonstant Detsamma gäller för kokpunktsförhöjning, men fryspunktssänkning har större praktisk betydelse Saltning för halkbekämpning Bestämning av molmassa (kryoskopi, mer förr)

Övning Hur många gram vägsalt (NaCl) behövs för att sänka fryspunkten till -5,0 C för vatten motsvarande en 1,0 m 2 stor och 1,0 mm tjock isfläck? Vilken molar koncentration av NaCl motsvarar detta? Antag att saltet löser sig fullständigt och vattnets/lösningens volym är konstant. Vattnets densitet är 1000 kg/m 3 och dess fryspunktskonstant är 1,86 K kg/mol.

Svar ΔT f = ik f b b = ΔT f ik f b = n NaCl m H2 O n NaCl = m H2 O b m H2 O = ρ H 2 O V H 2 O m NaCl = n NaCl M NaCl M NaCl = 58,44 g/mol c NaCl = n NaCl V H2 O V H2 O =1,0 m2 1,0 10 3 m = 1,0 10 3 m 3 = 1,0 dm 3

Svar n NaCl = m H2 O b = ρ H 2 O V H 2 O ΔT f ik f = =1000 kg/m 3 1,0 10 3 m 3 5,0 K 2 1,86 K kg/mol m NaCl = n NaCl M NaCl =1,344 mol 58,44 g/mol = 79 g c NaCl = n NaCl V H2 O = 1,344 mol 1,0 dm 3 =1,3 M =1,344 mol Svar: Det behövs 79 g vägsalt, vilket skulle ge en NaCl-koncentration på 1,3 M.

Osmotiskt tryck, Π Rent lösningsmedel och lösning är åtskilda av ett semipermeabelt membran som endast släpper igenom lösningsmedlet (ej löst ämne) P P h rent lösningsmedel lösning P lösning = P + Π Π = ρ g h

Osmotiskt tryck, Π Lösningsmedlet har högre entropi i lösningen än som rent ämne lägre G m För att motverka att rent lösningsmedel tränger in i lösningen krävs ett högre tryck i lösningen (för att jämna ut G m för lösningsmedlet) Tryckskillnaden vid jämvikt kallas osmotiskt tryck, Π van t Hoffs ekvation (många approximationer) Π = i RTc löst ämne Π V = n lösta enheter RT

Osmos Osmos är processen att rent lösningsmedel tränger in i en lösning genom ett semipermeabelt membran Mätning av osmotiskt tryck (osmometri) kan bla användas till att bestämma stora molekylers molmassa Omvänd osmos, dvs. att lösningsmedlet pressas ut ur en lösning genom ett semipermeabelt membran under högt tryck kan bla användas för vattenrening

Binära vätskeblandningar En binär vätskeblandning är en blandning av två (flyktiga) vätskor De bidrar båda till ångtrycket över blandningen

Ångtryck ideal blandning Raoults lag gäller för båda komponenterna P A = x A P A *, P B = x B P B * Daltons lag gäller för blandningen i ångan (ideal gas) P = P A + P B = x A P A * + x B P B * = = x A P A * + (1 x A )P B * = = P B * + (P A * P B* )x A Det totala ångtrycket varierar linjärt mellan ångtrycken för de rena vätskorna map molbråket

Ångsammansättning Molbråk i ångan (Daltons lag följt av Raoults lag) y A = n A n tot = n A n A + n B = P A P A + P B = x A P A * x A P A * + x B P B * = * x A P A x A P * * A + (1 x A )P B Ångan innehåller en större andel av den mest flyktiga komponenten (störst P * ) än vad vätskan innehåller y A * = x AP A * y B x B P B > x A x B om P * * A > P B

Övning Beräkna molbråket bensen i den gasfas som står i jämvikt med en vätskeblandning med 25 mol% bensen i toluen. Ångtrycken för de rena vätskorna är P*(bensen) = 94,6 torr och P*(toluen) = 29,1 torr.

Svar y b = = n b n b + n t = P b P b + P t = x b P b * x b P b * + (1 x b )P t * = 0,25 94,6 torr 0,25 94,6 torr + (1 0,25) 29,1 torr = 0,52 Svar: Molbråket bensen i gasfasen är 0,52.

Kokpunktsdiagram För ett konstant yttre tryck, plotta för varje sammansättning den temperatur där det totala ångtrycket är lika med det yttre trycket kokpunkt som funktion av sammansättning För varje kokpunkt, plotta ångans sammansättning i samma diagram För given temperatur ger vätskekurvan och ångkurvan sammansättningarna i vätska respektive gasfas vid jämvikt Konstant P

Fasdiagram (två-komponent) Då endast de två komponenterna i vätskeblandningen finns i systemet (ingen luft, t.ex.), blir kokpunktspunktsdiagrammet ett fasdiagram Fasdiagrammet visar vilka faser som finns vid en viss temperatur och sammansättning (konstant P) Eftersom vätska och gas har olika sammansättning erhålls ett tvåfasområde Tie lines visar vilka sammansättningar som är i jämvikt Konstant P l l+g g

Fraktionerad destillation Vätska med sammansättningen vid A ger ånga med sammansättningen vid B (och C) Får ångan kondensera erhålls vätska vid C som ger ånga vid D Upprepad förångning-kondensation leder till att sammansättningen går mot ämnet med lägst kokpunkt, som kan erhållas rent efter tillräckligt många steg Detta kan ske automatiskt i en kolonn (med många sk bottnar) l l+g g

Avvikelser från Raoults lag (icke-ideal blandning) Om växelverkan i blandningen är svagare (mindre attraktiv) än i de rena ämnena erhålls en positiv avvikelse från Raoults lag med ångtrycksmaximum Blandningsentalpin, H mix > 0, dvs. blandningsprocessen är endoterm

Kokpunktsminimum Positiv avvikelse från Raoults lag ger kokpunktsminimum I kokpunktsminimet är sammansättningen i vätska och ånga densamma, dvs. vätskan kokar utan förändring blandningen är azeotrop Fraktionerad destillation ger kondensat med azeotropsammansättningen

Avvikelser från Raoults lag (icke-ideal blandning) Om växelverkan i blandningen är starkare (mer attraktiv) än i de rena ämnena erhålls en negativ avvikelse från Raoults lag med ångtrycksminimum Blandningsentalpin, H mix < 0, dvs. blandningsprocessen är exoterm

Kokpunktsmaximum Negativ avvikelse från Raoults lag ger kokpunktsmaximum I kokpunktsmaximet är sammansättningen i vätska och ånga densamma, dvs. vätskan kokar utan förändring blandningen är azeotrop Fraktionerad destillation lämnar kvar vätska med azeotropsammansättningen