Föreläsning 6 Ytaktiva ämnen, micellbildning m.m. NOP 2011
|
|
- Hugo Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 6 Ytaktiva ämnen, micellbildning m.m. NOP
2 Ur Ytkemi om svårigheten att blanda (Akzo Nobel) Ytaktiva ämnen (Se även teorin till lab. 2) 2
3 3
4 4
5 5
6 Ytaktiva molekyler bildar strukturer i lösning (self-assembly strukturer) exv Miceller Drivkraften för micellbildning Det är inte gynnsamt för vatten att växelverka med kolvätekedjorna (skulle kunna leda till fasseparation istället) Den polära gruppen motverkar fasseparation För långa alkoholer sker fasseparation istället för micellbildning För joniska tensider är fasseparation entropiskt mycket ofördelaktigt p.g.a. motjonerna Lösligheten för surfaktanter kan vara starkt temperaturberoende Lösligheten ökar mycket vid den s.k. Krafft-temperaturen micellbildning 6
7 CMC kritiska micell-koncentrationen Vid koncentrationer över CMC hamnar all tillsatt surfaktant i miceller 7
8 Fakta kring kritiska micellkoncentrationen (CMC) CMC sjunker om kolvätekedjans längd ökar CMC för nonjoniska tensider är lägre än för joniska Högre valens på motjonerna sänker CMC emperaturen har liten effekt på CMC illsats av inert elektrolyt sänker CMC för joniska tensider illsats av nonjontensid t.ex. alkohol sänker CMC för joniska tensider Olika sätta att mäta CMC endast för joniska 8
9 Renheten på lösningarna spelar stor roll vid mätning av CMC CMC för blandningen Dodekanol medför lägre CMC då den är mer ytaktiv än SDS. Efter CMC blir dodekanolen solubiliserad inne i micellerna 9
10 ermodynamiska modeller för att beskriva micellbildning Nonjon ns ns S n joniska G G G Vid eftersom G micell 0 + nm micell n as + R ln K R (per mol CMC + ( S M ) [ ln a n ln a ] är a surf.) s n är stort kan termen CMC n micell a m z CMC Samfifil naggregationstal (N i boken) zm z n m För nonjoniska gäller då (a aktivitet, x i boken som molbråk) a K R ln a + s R R ln C + CMC 1 ln a n 1 ln a n Mmotjon micell micell + ln a s försummas 10
11 ( ) ( ) ( ) ( ) ) (1 / ln ln ) ln ( ) ) (1 / 1 1/ ( / 1 / / ekvation Helmholtzs - Gibbs C R C R H C R H G G H S H G CMC CMC CMC mic mic mic lnc CMC 1/ 11 endoterm exoterm
12 Sfäriska miceller är bara en möjlig aggregatstruktur för amfifiler Sfäriska miceller bildas inte alls för vissa amfifiler, för andra existerar de inom ett begränsat koncentration-temperatur område re olika beteenden kan identifieras då koncentrationen varieras 1. Surfaktanten har hög löslighet, CMC uppnås. Över CMC sker ingen nämnvärd förändring i struktur då koncentrationen ökar. ill sist uppnås mättnad. 2. Surfaktanten har hög löslighet, CMC uppnås. Över CMC ändras lösningens egenskaper markant (aggregaten förändras) Även monomerkonc. förändras. 3. Surfaktanten har låg löslighet vilket resulterar i fasseparation Den fas som bildas vid mättnad kan vara: En vätskekristallin fas En fast fas av (hydratiserad) surfaktant (gel) En mer koncentrerad lösning av surfaktant 12
13 Surfaktanter med en kolkedja bildar ofta miceller medan surfaktanter med två kolkedjor bildar lamellära faser eller omvända strukturer Studeras m.h.a. CPP kritiska packningsparametern. Jmf. HLB-värde för emuls. CPP ν ( l a) max För en micell ν volymen för en kedja l max kolkedjans maximala längd a tvärsnittsyta Vmic N ν Amic N a 3 4πRmic 3ν 3 4πRmic och 3ν 2 4πRmic a 2 4πRmic ν a R a mic 1 3 R mic l max detta ger ν l a max
14 två kedjor en kedja jonisk huvudgrupp och tillsatt elektrolyt (eller nonjonisk huvudgrupp) en kedja jonisk huvudgrupp Man kan använda en effektiv huvudgruppsstorlek. För joniska surfaktanter minskar a om elektrolyt tillsätts 14
15 Några fasdiagram 15
16 Detergency rengöring-tvätt Avlägsnande av smuts kan betraktas som ett adhesionsarbete w AB A (γ DW + γ SW γ SD ) För oljedroppe Denna vinkel är definierad som tidigare, d.v.s inte som i figur cosθ f -cos(180-θ f ) cosθ G γ A G 0 γ θ θ OW f f cosθ > 90 < 90 OW f om γ om γ cosθ γ OS OS SW OS SW SW OS SW är bäst Adsorption på fasta ytan sänker γ f + γ > γ < γ γ γ vilket är bra! SW Mycket skum betyder inte bra tvättmedel!! (Lågt γ WG )
17 Olika mekanismer har föreslagits för avlägsnande av smuts emulsifiering Emusifiering. En låg gränsskiktsspänning uppnås mellan olja och tvättlösning. Mekanismen bestäms av växelverkan mellan surfaktant och olja och beror inte på materialets egenskaper. Solubilisering. Oljan solubiliseras i en på plats bildad mikroemulsion. Processen beror inte på materialets egenskaper. Processen kräver ultralåg gränsskiktsspänning mellan olja och tvättlösning. Roll-up. I denna mekanism är vätning av ytan mycket central. Bra resultat erhålles om kontaktvinkeln är>90º. Denna mekanism är troligen den viktigaste för polära material, t.ex. bomull. För opolära material som polyester kan stora kontaktvinklar inte uppnås. solubilisering roll-up
18 Flotation W A θ S För bra luftadhesion θ<90 G γ γ WA SA 0 γ + γ cos θ γ 0 Separation av mineral cos θ γ Bäst om γ S A/S γ SW SW SW SA > γ Det är önskvärt Man men inte kan också vid γ ( γ + γ ) AW SA titta SA med WA SW. adsorption på SA Detta SW är kollektorn s uppgift. spridning vid SA - ytan för att sänka Deinking (borttagning av trycksvärta på returpapper) Vattenrening illsatser: Regulator ger kollektorn selektivitet (ex. ph påverkar mineralytans laddning) Kollektor för att ändra kontaktvinkel (xantater, andra S-fören.) Skumbildare för att ge tillräckligt med skum
Kap. 4. Gränsytor mellan vätska-gas och mellan vätska-vätska
Kap. 4. Gränsytor mellan vätska-gas och mellan vätska-vätska v1.0 M. Granfelt v1.1 NOP/LO TFKI30 Yt- och kolloidkemi 1 Gränsytan vätska-gas (eller vätska-vätska) luft vatten Resulterande kraft inåt (yttillstånd)
Läs merFÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM.
FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM. Ytaktiva ämne (surfaktanter) Gibbs ytspänningsekvation (ytkoncentration av ett löst ämne) Bestämning av ytadsorptionsdensitet Bildning av miceller
Läs merKap. 10. Emulsioner och Skum
Kap. 10. Emulsioner och Skum v1.00 M. Granfelt v1.01 NOP/LO TFKI30 Yt- och kolloidkemi 1 Emulsioner Ett dispergerat system där faserna inte är blandbara (eller näst intill) 0,1μm 10μm stora droppar (större
Läs merFö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer. Kap. 8.
Fö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer Kap. 8. 1 Skum: dispersion av gasfas i vätskefas (eller i fast fas) 2γ P R P > P F W Sammansmältning av små till stora bubblor: Spontan process, ty totala ytarean minskar,
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER YT-OCH KOLLOIDKEMI
Institutionen för fysik och mätteknik ht-06 Marianne Miklavcic/rev. NOP 061023 ÖVNINGSUPPGIFTER YT-OCH KOLLOIDKEMI Kolloidala system 1. Börja med ett en kub med sidan 1 cm och dela sedan upp denna i kuber
Läs merYTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt
YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt Under föreläsningarna 8 och 9 kommer vi att gå igenom ett antal koncept som är viktiga i ytkemi och försöka göra en termodynamisk beskrivning
Läs merYtor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning
Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning Uppgift 1:1 Vid 20 C är ytspänningarna för vatten och n-oktan 72,8 mn/m respektive 21,8 mn/m, och gränsskiktsspänningen 50.8 mn/m. Beräkna:
Läs merTFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI
TFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI 2006 Vad är Yt-och kolloidkemi? Papper Rengöring Livsmedel Färg Hur beskrivs systemen med termer från yt-och kolloidkemi? Ex livsmedel Margarin vattenkulor
Läs merKolloid- och ytkemi (KFK176)
Chalmers, Kemi och kemiteknik/fysikalisk kemi 1 Kolloid- och ytkemi (KFK176) Kurs-PM för läsperiod 3, läsåret 2014/2015 (ver. 2) Ytor och kolloider (partiklar i storleksintervallet 1 nm till 1 µm) är rikligt
Läs merKemiteknologsektionen. Plugghäfte KTKK105. Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren. Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi.
Kemiteknologsektionen Plugghäfte KTKK105 Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi. 13 1. Sammanfattning Detta studiehäfte kommer att sammanfatta kursen
Läs merRepetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F10 Gibbs fri energi o G = H TS (definition) o En naturlig funktion av P och T Konstant P och T (andra huvudsatsen) o G = H T S 0 G < 0: spontan process, irreversibel G = 0: jämvikt, reversibel
Läs merYTAKTIVA SUBSTANSERS EGENSKAPER. Bestämning av kritiska micellkoncentrationen.
Linköpings Universitet I.F.M. - Kemi 110107 Yt- & kolloidkemi NKEC21 Miclab_11.doc Laboration 2 YTAKTIVA SUBSTANSERS EGENSKAPER. Bestämning av kritiska micellkoncentrationen. LABORATION 2. YTAKTIVA SUBSTANSERS
Läs merYTAKTIVA SUBSTANSERS EGENSKAPER. Bestämning av kritiska micellkoncentrationen.
Linköpings Universitet I.F.M. - Kemi 110107 Yt- & kolloidkemi NKEC21 Miclab_11.doc Laboration 2 YTAKTIVA SUBSTANSERS EGENSKAPER. Bestämning av kritiska micellkoncentrationen. LABORATION 2. YTAKTIVA SUBSTANSERS
Läs merIFM-Kemi NKEC21 VT ÖVNINGSUPPGIFTER
IFM-Kemi NKEC21 VT13 130114 ÖVNINGSUPPGIFTER Nanokemi: Yt- och Kolloidkemi 2013 Kolloidala system 1. Börja med en kub med sidan 1 cm och dela upp denna i kuber med sidan 1 µm. Beräkna ytenergin för ursprungskuben
Läs merRepetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.
Repetition F11 Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: G m = G m + RT ln P P Repetition F11 forts. Ångbildning o ΔG vap = ΔG P vap + RT
Läs merLinköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel
Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Mätning av ytspänning. Många olika metoder finns för att
Läs merTentamensskrivning i. Kolloid- och ytkemi (Kurskod: KFK ) fredagen den 13/ kl
Tentamensskrivning i Kolloid- och ytkemi (Kurskod: KFK 176 0106) fredagen den 13/1 2012 kl. 14.00 18.00 Observera! Börja på nytt ark för varje ny uppgift. Skriv inte namn och personnummer på arken. Använd
Läs merTentamensskrivning i. Kolloid- och ytkemi (Kurskod: KFK ) tisdagen den 6/ kl
Tentamensskrivning i Kolloid- och ytkemi (Kurskod: KFK 176 0106) tisdagen den 6/3 2012 kl. 08.30 12.30 Observera! Börja på nytt ark för varje ny uppgift. Skriv inte namn och personnummer på arken. Använd
Läs merKap. 8. Kolloidernas stabilitet
Kap. 8. Kolloidernas stabilitet v1.00 M. Granfelt v1.01 NOP/LO TFKI30 Yt- och kolloidkemi 1 Kolloidal stabilitet De kolloidala partiklarna är i ständig rörelse (Brownian motion) Resultatet av en krock
Läs merTentamen KFKF01,
Även för de B-studenter som läste KFK9 våren Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. Tag
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 204-08-30. a Vid dissociationen av I 2 åtgår energi för att bryta en bindning, dvs. reaktionen är endoterm H > 0. Samtidigt bildas två atomer ur en molekyl,
Läs merKapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning
Kapitel 11 Innehåll Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar 11.1 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktssäkning 11.6 11.7 Kolligativa
Läs merKapitel 11. Egenskaper hos lösningar
Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar Kapitel 11 Innehåll 11.1 Lösningssammansättning 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 Ångtryck över lösningar 11.5 Kokpunktshöjning
Läs merKap. 7. Laddade Gränsytor
Kap. 7. Laddade Gränsytor v1. M. Granfelt v1.1 NOP/LO TFKI3 Yt- och kolloidkemi 1 De flesta partiklar som finns i en vattenmiljö antar en laddning Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra grupper:
Läs merGodkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10
Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser
Läs merTentamen. TFYA47 Ytor och gränsskikt, TEN1 14 januari 2011 kl Skrivsal: KÅRA
Linköpings Tekniska Högskola IFM / Molekylär fysik Thomas Ederth Ankn. 1247 Tentamen TFYA47 Ytor och gränsskikt, TEN1 14 januari 2011 kl. 8.00-12.00 Skrivsal: KÅRA Tentamen omfattar 7 problem som vardera
Läs merYt- och kolloidkemi. Lösningar till övningsuppgifter
Yt- och kolloidkemi Lösningar till övningsuppgifter Använda konstanter och värden I dessa lösningar har vi använt nedanstående fundamentala konstanter och värden. Vi har i lösningarna i möjligaste mån
Läs merTentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,
Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, 2016-10-26 Lösningar 1. a Mängden vatten är n m M 1000 55,5 mol 18,02 Förångningen utförs vid konstant tryck ex 2 bar och konstant temeratur T 394 K. Vi har alltså
Läs merHur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)
entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje
Läs merGodkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.
Tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10, 2018-01-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del A (endast svar): Max 14 poäng Godkänt-del B (motiveringar krävs):
Läs merFö. 9. Laddade Kolloider. Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar
Fö. 9. Laddade Kolloider Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar 1 De flesta partiklar (t.ex. kolloider) som finns i en vattenmiljö antar en laddning. Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra
Läs merGodkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.
Tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10, 2018-01-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del A (endast svar): Max 14 poäng Godkänt-del B (motiveringar krävs):
Läs merMaterialfysik vt Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt. [Mitchell ]
530117 Materialfysik vt 2010 5. Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt [Mitchell 3.2.1 ] 5.4.1 Nukleation Nukleation (också kärnbildning på svenska, men nukleation används allmänt) är processen där en ny
Läs mer5.4.1 Nukleation Materialfysik vt Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt. Nukleation av en fast fas. Nukleation av en fast fas
5.4.1 Nukleation 530117 Materialfysik vt 2010 5. Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt [Mitchell 3.2.1 ] Nukleation (också kärnbildning på svenska, men nukleation används allmänt) är processen där en ny
Läs merGodkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10
Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser
Läs merTentamen. TFYA47 Ytor och gränsskikt, TEN1 9 januari 2010 kl Skrivsalar: TER2
Linköpings Tekniska Högskola IFM / Molekylär fysik Thomas Ederth Ankn. 1247 Tentamen TFYA47 Ytor och gränsskikt, TEN1 9 januari 2010 kl. 14.00-18.00 Skrivsalar: TER2 Tentamen omfattar 7 problem som vardera
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
Läs merFöreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Läs merRepetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Läs merFö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)
Fö. 3: Ytspänning och Vätning Kap. 2. Gänsyto mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (me i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) 1 Gänsytan vätska-gas (elle vätska-vätska) Resulteande kaft inåt
Läs merGalenisk och Fysikalisk kemi för Receptarieprogrammet. Övningsexempel i Fysikalisk kemi
Galenisk och Fysikalisk kemi för Receptarieprogrammet Övningsexempel i Fysikalisk kemi 2017 1 Materians tillstånd 1. Bestäm från egenskaperna i nedanstående tabell vilken typ av kristall (kovalent, jonisk,
Läs merMolekylär förståelse av vattenbaserade färgborttagningskemikalier
Molekylär förståelse av vattenbaserade färgborttagningskemikalier Examenarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Kemiteknik WALIDA SOMSRI Handledare och examinator: Lars Nordstierna Institutionen för kemi
Läs merDELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen)
Joakim Malm Teknisk Vattenresurslära LTH DELPROV /TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR0 4 OKTOBER 003, 08:00-:00 (Delprov), 08:00-3:00 (Tentamen) Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Rättning:
Läs merTentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,
Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, 2015-10-28 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. Tag för vana att alltid göra en rimlighetsbedömning.
Läs merIdealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.
Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merTentamen. TFYA47 Ytor och gränsskikt, TEN2 5 januari 2017 kl Skrivsal: TER3
Thomas Ederth IFM / Molekylär Fysik ted@ifm.liu.se Tentamen TFYA47 Ytor och gränsskikt, TEN2 5 januari 2017 kl. 14.00-18.00 Skrivsal: TER3 Tentamen omfattar 5 problem som vardera kan ge 10 poäng. För godkänt
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 213-8-22 DEL A 1. Betrakta funktionen f(x, y) ln(x 2 + xy 2 4). a) Bestäm tangentplanet till funktionsytan z f(x, y) i den punkt på ytan där x 1
Läs merFöreläsning 8 Kap. 5. Emulsioner och Mikroemulsioner
Föreläsning 8 Kap. 5. Emulsioner och Mikroemulsioner v1.00 M. Granfelt v1.01 NOP/LO NKEC21 Nanokemi - Yt- och kolloidkemi 1 Emulsioner Ett dispergerat system där faserna inte är blandbara (eller näst intill).
Läs merTentamen. TFYA47 Ytor och gränsskikt, TEN1 19 oktober 2009 kl Skrivsalar: TER1
Linköpings Tekniska Högskola IFM / Molekylär fysik Thomas Ederth Ankn. 1247 Tentamen TFYA47 Ytor och gränsskikt, TEN1 19 oktober 2009 kl. 14.00-18.00 Skrivsalar: TER1 Tentamen omfattar 7 problem som vardera
Läs merTentamen KFKF01,
Även för de B-studenter som läste KFK090 våren 20 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas.
Läs merforts. Kapitel A: Komplexa tal
forts. Kapitel A: Komplexa tal c 005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad Andragradsekvationer Obs! i är antingen 1 1 + i) eller 1 1 + i), dvs i = 1 1 + i). Obs! Se upp med roten ur negativa tal: regeln ab
Läs merLaboration 2 Mekanik baskurs
Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Friktionskraft är en förutsättning för att våra liv ska fungera på ett mindre omständigt sätt. Om friktionskraften
Läs merInstitutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud
Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud 5B 7, ifferential- och integralkalkyl II, del 2, flervariabel, för F. Tentamen fredag 25 maj 27, 8.-3. Förslag till lösningar (ändrat 28/5-7, 29/5-7).
Läs merMaterialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.5 Polymerers termodynamik. [Mitchell 2.3]
530117 Materialfysik vt 2007 4. Fasta ämnens termodynamik 4.5 Polymerers termodynamik [Mitchell 2.3] Polymerers termodynamik Polymerers termodynamik följer givetvis grundlagarna för termodynamik på samma
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 2012-05-23 1. a Molekylerna i en ideal gas påverkar ej varandra, medan vi har ungefär samma växelverkningar mellan de olika molekylerna i en ideal blandning.
Läs merENTER ALLERGITVÄTT är anpassat för all tvätt mellan 30º och 90ºC. Passar även utmärkt vid handtvätt. Tvättmedlet är helt biologiskt nedbrytbart.
ENTER ALLERGITVÄTT 16-kgs hinkar, ph i brukslösning ca 10,5 A200 0016, MTPA i Helt oparfymerat! Fritt från allergiframkallande tillsatser! ENTER ALLERGITVÄTT är ett tvättmedel speciellt framtaget för att
Läs mer= 0. Båda skärningsvinklarna är således π/2 (ortogonala riktningsvektorer).
Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud SF163, ifferential- och integralkalkyl II, del 2, flervariabel, för F1. Tentamen torsdag 19 augusti 21, 14. - 19. Inga hjälpmedel är tillåtna. Svar och
Läs merHur håller molekyler ihop?
ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler
Läs merAppendix i instruktionen
Appendix i instruktionen Läs även Appendix A och Appendix B i instruktionerna till laboration 2 2010-10-05 Fysikexperiment, 7.5 hp 1 1 Linearisering genom logaritmering Ofta förekommer samband av typen:
Läs merSkrivtid: Lösningar ska åtföljas av förklarande text. Hjälpmedel: formelsamling och manuella skrivdon. 1. Lös ekvationen z 4 = 16i.
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Fredrik Strömberg och Leo Larsson Prov i matematik Fristående kurs Matematik MN 00-0-0 Skrivtid: 9.00 4.00 Lösningar ska åtföljas av förklarande text. Hjälpmedel:
Läs merFyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Materiens Struktur Räkneövning 3 Lösningar 1. Studera och begrunda den teoretiska förklaringen till supralednigen så, att du kan föra en diskussion om denna på övningen. Skriv även ner huvudpunkterna som
Läs merRepetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Läs merTentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13
LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska Institutionen Joakim Arnlind Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA9/TEN1) 212-5-22 kl 8 13 Inga hjälpmedel är tillåtna. Varje uppgift kan ge maximalt 3 poäng. Betygsgränser:
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 23-5-27 DEL A. Bestäm alla punkter på ytan z = x 2 + 4y 2 i vilka tangentplanet är parallellt med planet x + y + z =. 4 p) Lösning. Tangentplanet
Läs merLaboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik
Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot
Läs merENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS A3/B kl HJÄLPMEDEL. Lösningarna skall vara försedda med ordentliga motiveringar.
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS A/B 5 6 5 kl 8 INGA HJÄLPMEDEL. Lösningarna skall vara försedda med ordentliga motiveringar.. a) Bestäm Maclaurinpolynomet
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e x2 /4 2) = 2) =
SF625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 22-2- DEL A. Bestäm värdemängden till funktionen f(x) = xe x2 /4. Lösningsförslag. Standardgränsvärdet xe x, då x ger att lim f(x) = lim x x ± x ± e
Läs merBestäm ekvationen för det plan som går genom punkten (1,1, 2 ) på kurvan och som spänns
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Källström Prov i matematik Q Flervariabelanalys 8--1 Skrivtid: 8-1. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall åtföljas av förklarande text/figurer. Tentand
Läs merBMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Läs merHögupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén
Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) HPLC= high performance liquid chromatography eller på svenska högupplösande vätskekromatografi. HPLC är en
Läs merLösning till kontrollskrivning 1A
KTH Matematik Olle Stormark Lösning till kontrollskrivning 1A i SF1626 Flervariabelanalys för E, vt 28. Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 5 poäng sammanlagt. 1. Funktionen f(x,
Läs merPolymerers termodynamik Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.5 Polymerers termodynamik. Polymerer vs.
Polymerers termodynamik 530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.5 Polymerers termodynamik [Mitchell 2.3] Polymerers termodynamik följer givetvis grundlagarna för termodynamik på samma
Läs merMaterialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.5 Polymerers termodynamik. Polymerers termodynamik
530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.5 Polymerers termodynamik [Mitchell 2.3] Polymerers termodynamik Polymerers termodynamik följer givetvis grundlagarna för termodynamik på samma
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Läs merHur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas. Emma Björk Nanostrukturerade material
Hur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas Emma Björk Nanostrukturerade material 2 Vad är nanoteknologi? Nano betyder miljarddel, 1 nm= 0.000 000 001 m (ett hårstrå är ca 50 000 nm tjockt) Nanoteknologi:
Läs merFysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls
Läs merAvsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate
Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion
Läs merNär det gäller en motor kanske man vill maximera verkningsgraden för att hålla nere bränslekostnaden men inte till vilket pris som helst.
Vad är optimering? Man vill hitta ett optimum, när något är bäst. Men att definiera vad som är bäst är inte alltid så självklart. När det gäller en motor kanske man vill maximera verkningsgraden för att
Läs merKapitel 12. Kemisk kinetik
Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter
Läs merTentamen KFKA05 och nya KFK080,
Tentamen KFKA05 och nya KFK080, 2013-10-24 Även för de B-studenter som läste KFK080 hösten 2010 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser
Läs merTentamen KFKF01,
Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. Tag för vana att alltid göra en rimlighetsbedömning.
Läs merNär det gäller en motor kanske man vill maximera verkningsgraden för att hålla nere bränslekostnaden men inte till vilket pris som helst.
Vad är optimering? Man vill hitta ett optimum när något är bäst. Men att definiera vad som är bäst är inte alltid så självklart. När det gäller en motor kanske man vill maximera verkningsgraden för att
Läs merBestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin
Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer
Läs merBFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/
Läs mer.Kemiska föreningar. Kap. 3.
Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF626 Flervariabelanals Lösningsförslag till tentamen 24-5-26 DEL A. Skissera definitionsmängden till funktionen f (,) 2 ln(2 ). Är definitionsmängden kompakt? (4 p) Lösning. Termen 2 är definierad när
Läs mer1. Vad är optimering?
. Vad är optimering? Man vill hitta ett optimum, när något är bäst, men att definiera vad som är bäst är inte alltid så självklart. För att kunna jämföra olika fall samt avgöra vad som är bäst måste man
Läs merTentamen. TFYA47 Ytor och gränsskikt, TEN1 & TEN2 30 oktober 2013 kl Skrivsalar: TEN1: TER4 TEN2: G35, G37
Linköpings Tekniska Högskola IFM / Molekylär fysik Thomas Ederth Ankn. 1247 Tentamen TFYA47 Ytor och gränsskikt, TEN1 & TEN2 30 oktober 2013 kl. 8.00-12.00 Skrivsalar: TEN1: TER4 TEN2: G35, G37 TEN1: Tentamen
Läs mer(x + 1) dxdy där D är det ändliga område som begränsas av kurvorna
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Källström Prov i matematik ES, W Flervariabelanalys 8 1 1 Skrivtid: 9-1. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall åtföljas av förklarande text/figurer. Varje
Läs merSF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A. r cos t + (r cos t) 2 + (r sin t) 2) rdrdt.
1. Beräkna integralen medelpunkt i origo. SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen 218-3-14 D DEL A (x + x 2 + y 2 ) dx dy där D är en cirkelskiva med radie a och Lösningsförslag.
Läs merLÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
ÖSNINGAR DE 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en balk utsatt för transversell last q(x) kan beräknas med formeln σ x M y z I y Detta uttryck är relaterat (kopplat) till ett koordinatsystem
Läs merBestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon
Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 24-8-2 DEL A. Bestäm och skissera definitionsmängden till funktionen fx, y) = x 2 + y 2 + 2x 4y + + x. Är definitionsmängden kompakt? 4 p) Lösning.
Läs merTentamen KFKF01 & KFK090,
Tentamen KFKF01 & KFK090, 2014-05-27 För de studenter som läst boken Molecular Driving Forces av Dill & Bromberg Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling.
Läs meru av funktionen u = u(x, y, z) = xyz i punkten M o = (x o, y o, z o ) = (1, 1, 1) i riktningen mot punkten M 1 = (x 1, y 1, z 1 ) = (2, 3, 1)
ATM-Matematik Mikael Forsberg 734 41 3 31 Flervariabelanalys mag31 1669 Skrivtid: 9:-14:. Inga hjälpmedel förutom bifogad formelsamling. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje
Läs merAnalysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén GC och HPLC GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography
Läs merOrganiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén
Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas
Läs merTentamen : Lösningar. 1. (a) Antingen har täljare och nämnare samma tecken, eller så är täljaren lika med noll. Detta ger två fall:
Tentamen 010-10-3 : Lösningar 1. (a) Antingen har täljare och nämnare samma tecken, eller så är täljaren lika med noll. Detta ger två fall: x 5 0 och 3 x > 0 x 5 och x < 3, en motsägelse, eller x 5 0 och
Läs mer