Elos Företagarmätare 2014 Undersökningsrapport, oktober 2014 Annarita Koli, utvecklingschef i arbetshälsoärenden, Arbetspensionsbolaget Elo Arbetspensionsbolaget Elo genomförde i augusti 2014 undersökningen Elos Företagsmätare 2014. Syftet med undersökningen var att utreda företagarnas välbefinnande i arbetet och vilka faktorer som inverkar på det samt företagens framgångsfaktorer. Undersökningen genomfördes i form av en elektronisk enkät på finska och svenska. Elo skickade en inbjudan att delta i undersökningen till cirka 22 000 av sina företagarkunder. Cirka 2 300 företagare svarade på enkäten, vilket motsvarar en svarsprocent på 11 procent. Undersökningen genomfördes av Evidens Oy. Undersökningen hade två teman. Det första temat behandlade elementen för att lyckas med företagsverksamheten, hanteringen av kundrelationer, företagarens chefsroll och nätverkande. Det andra undersökningstemat behandlade företagarens personliga välbefinnande och utsikterna som gäller yrkesbanan. Företagarna fick även berätta med egna ord om var det ser sig själva och sitt företag om fem år. Av de svarande var 56 procent män och 43 procent kvinnor. Nästan hälften, 48 procent, var ensamföretagare. Största delen av de svarande var erfarna företagare, då 29 procent var minst 56 år och hade verkat som företagare i minst femton år. Men det fanns även en yngre företagargeneration med i undersökningen: 9 procent av svarandena var under 36 år och ungefär var femte hade varit företagare endast 0 4 år. De branscher som var mest representerade var hälsovårds- och socialtjänster, informationsoch kommunikationsbranschen samt byggande och VVS. 1
Elementen för att lyckas med företagsverksamheten och belåtenheten med att vara företagare Företagarna tillfrågades vilka faktorer som de anser vara de viktigaste för att lyckas med företagsverksamheten nu och i framtiden. Som den viktigaste framgångsfaktorn hittills betonade företagarna personalens kompetens 55 procent av de svarande ansåg att personalens kompetens är avgörande. Som de näst viktigaste faktorerna betraktades företagarens kompetens samt goda nätverk och samarbetspartners. Goda nätverk och samarbetspartners betraktades som företagets viktigaste framgångsfaktor också i framtiden (45 procent av de svarande). Därtill ansåg särskilt de unga företagarna under 36 år att fungerande samarbetsnät är en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Det faktum att företagaren har rätt människor och rätt kompetens runt sig bidrar således till företagets framgång. Företagarna tillfrågades om hur nöjda de är med sitt arbete som företagare. Det positiva är att nästan hälften (48 procent) av företagarna är mycket nöjda med att vara företagare. Typiskt för de företagare som var nöjda med sitt arbete är bland annat: företagets försäljning och lönsamhet är på en bättre nivå än hos andra företagare företagarens kompetens, en klar och tydlig affärsidé och fortlöpande utvecklingsarbete betraktas som de viktigaste framgångsfaktorerna i företagsverksamheten företagsamheten upplevs som meningsfull och man är engagerad i sitt arbete arbetet och fritiden är i balans, företagaren håller tillräckligt med semester företagarens fysiska kondition är god. Fyrtiotre procent av de svarande bedömde sin belåtenhet med att vara företagare med vitsordet 7 eller 8. Åtta procent bedömde däremot sitt företagande med vitsordet 4, 5 eller 6. Då de tillfrågades vad som särskilt orsakar missnöje med att vara företagare, uppgav de framför allt kostnaderna för företagandet och variationerna i inkomstnivån, svårigheterna att förutse vad som händer samt den allmänna belastningen som företagandet medför (bl.a. det är företagaren är bunden till sitt företag, för mycket byråkrati). Andelen företagare som var missnöjda med företagandet var större inom transport- och lagerbranschen än inom andra branscher och de missnöjda upplevde att företagets ekonomiska utsikter är svaga. De som var missnöjda med företagandet hade svårigheter att klara av arbetsmängden, de var oftare sjukskrivna och höll färre semesterdagar (typiskt ingen semester alls eller högst 10 dagar/år) än företagarna i de andra grupperna. 2
Företagarna ombads också bedöma några påståenden i anslutning till kunderna, kundtillfredsställelsen samt till digitalisering och elektronisk affärsverksamhet. Utifrån svaren känner företagarna sina kunder och deras behov mycket väl 98 procent av svarandena var helt eller någotsånär av samma åsikt. Nästan samma grupp av företagare ansåg också att deras kunder gärna rekommenderar företaget (89 procent var helt eller någotsånär av samma åsikt). Företagarna konstaterade också att de aktivt utnyttjar kundresponsen i utvecklandet av sin verksamhet (92 procent var helt eller någotsånär av samma åsikt). Enligt undersökningen har företagarna emellertid ett behov av att utveckla elektroniska affärsverktyg (t.ex. näthandel, sociala medier, mobilappar) som de kan utnyttja i kundarbetet. Över hälften, dvs. 55 procent av företagarna uppgav att de knappt alls eller inte alls använder elektroniska verktyg. Cirka var tredje företagare förhöll sig även mycket reserverat till den elektroniska världen ("Jag upplever digitaliseringen som en positiv sak för min affärs-/företagsverksamhet" 32 procent uppgav att detta just inte stämmer eller inte stämmer alls). Mest positiva till digitaliseringen och dem som mest aktivt använder elektroniska verktyg är bland annat unga företagare och företagare som varit företagare endast en kort tid, företagare inom informations- och kommunikationsbranschen samt inom utbildning och konsultation, framgångsrika företagare och de företagare som var överlag var de nöjdaste med att vara företagare. Andelen företagare som hade den negativaste inställningen till den elektroniska världen var större än i genomsnitt inom bygg- och VVSbranschen, transport- och lagringsbranschen samt inom social- och hälsovårdsområdet samt bland dem som överlag var missnöjda med att vara företagare. Även de företagare som bedömde att den egna arbetsförmågan är svagare än normalt, uppgav att de inte använder elektroniska verktyg i någon större grad. Utifrån undersökningen verkar det således som om en företagare med en svag arbetsförmåga själv står som hinder för utvecklingen av företaget: företagare som mår sämre har inte energi att utveckla företagsverksamheten, då man först måste se till det egna välbefinnandet. Företagare i chefsställning I undersökningen utreddes även välbefinnandet hos företagare i chefsställning jämfört med dem som inte har en chefsroll. Sextioen procent av svarandena uppgav sig stå i chefsställning. Majoriteten av dessa var män, de hade verkat länge som företagare och var även mycket engagerade i företagsverksamheten. Oberoende av sitt stora engagemang eller kanske just därför verkar företagare i chefsställning ha särskilda utmaningar med arbetshälsan. De höll färre dagar semester och upplevde att de inte har tillräckligt med tid för att återhämta sig från arbetet. Företagarna i chefsställning ansåg emellertid att den egna arbetsförmågan var tämligen god (medelvärdet var 8,37 på skalan 0 10; medelvärdet bland alla svarande var 8,38) och de var nöjda med att fungera som företagare. Företagarna i chefsställning bedömde att de hade rätt goda chefsfärdigheter. Man ger och tar emot respons från personalen, litar på personalens kompetens och beaktar personalens åsikter i beslutsfattandet. Den egna tidsanvändningen bedömdes vara den mest kritiska av chefsarbetets delområden, och de största utmaningarna bland företagare i chefsställning anslöt sig till prioriteringen av arbetsuppgifterna och till de egna delegeringsfärdigheterna. Därtill ansåg endast cirka 40 procent av företagarna i chefsställning att de gärna fungerar som chef (andelen svarande som var helt av samma åsikt) Företagets tillväxt och förändringen av den egna rollen från företagare till chef verkar således vara ett av de viktigaste utvecklingsområdena inom företagandet. Trettionio procent av de svarande stod inte i chefsställning. De tillfrågades om sina erfarenheter av den egna tidsanvändningen och att fungera i nätverk. De viktigaste utvecklingsbehoven bland dessa företagare ansluter sig till färdigheterna att nätverka och leda nätverken: endast 31 procent av svarandena ansåg att de hade ett gott och täckande professionellt nätverk (andelen som var helt av samma åsikt) och endast 18 3
procent var helt av samma åsikt om att de aktivt försöker lösa problemsituationer som de stöter på i samarbetsnätet. Arbetshälsa och yrkesbana Undersökningen utredde i omfattande grad företagarnas arbetshälsa och tankar om yrkesbanan och företagets framtidsutsikter. Det att arbetet känns meningsfullt är en särskild styrka bland företagarna: 60 procent upplevde sitt arbete som meningsfullt. En nästan lika stor del av företagarna upplevde också en känsla av att lyckas i sitt arbete. Största delen av företagarna hade också minst en kär fritidsaktivitet och människor i sin närkrets som stöder dem. Bristen på fritid var däremot ett problem bland många företagare: mer än var tredje svarande upplevde att de inte har tillräckligt med fritid för att återhämta sig från arbetet, och mer än var tredje upplevde också att de har svårigheter att klara av arbetsmängden. Var fjärde svarande förhåller sig rätt strängt till sina egna misslyckanden: "Jag tillåter mig också att misslyckas" - 24 procent av svarandena var nästan eller helt av annan åsikt. Företagarna ombads bedöma sin arbetsförmåga på skalan 0 10. Medelvärdet bland de svarande var 8,38, vilket ganska exakt överensstämmer med de finländska löntagarnas bedömning av sin arbetsförmåga (8,30 / Arbete och Hälsa i Finland 2012, Arbetshälsoinstitutet). Över hälften av de svarande bedömde sin arbetsförmåga med vitsordet 9 eller 10. Den andra ytterligheten representerar de företagare som bedömde sin egen arbetsförmåga med vitsordet 6 eller mindre de utgjorde 6 procent av de svarande. Företagarna bedömde också sin fysiska kondition jämfört med andra i samma ålder: upp till 82 procent av företagarna bedömde att de hade en god eller bättre kondition än andra. Beaktansvärt är att de företagare som var i god kondition är betydligt nöjdare med företagandet och har en mer framgångsrik företagsverksamhet än de företagare som uppgav sig vara vid sämre kondition (utvecklingen av försäljning och lönsamhet). Utifrån undersökningen kan man dela in företagarna i tre grupper på basis av deras arbetshälsa: 1) företagare, för vilka arbetet och de övriga livet är i god balans, 2) företagare, för vilka det finns risk för utmattning och 3) företagare som lider av brist på kontroll. Nedan ges en noggrannare beskrivning av de olika grupperna: 1) Arbetet och det övriga livet är i god balans, 37 procent av de svarande Av alla tre grupper är man nöjdast med företagandet som helhet i denna grupp (medelvärde 8,87), likaså är den upplevda arbetsförmågan bäst i denna grupp (medelvärde 8,92). Arbetet upplevs som meningsfullt och det ger en känsla av att lyckas. De som tillhör denna grupp upplever att de har tillräckligt med fritid för att återhämta sig från arbetet, minst en kär hobby, som de reserver tid för samt ett gott stödnät. Denna grupp förhåller sig mer positivt till misslyckanden än de övriga grupperna. Den fysiska konditionen är god. Uppskattningen av hur försäljning och lönsamhet kommer att utvecklas är positivare än i de övriga grupperna. Gruppen har flest personer som är engagerade i företagandet och de har inte ens övervägt att övergå till lönearbete. 2) Det finns risk för utmattning, 42 procent av de svarande Företagarna i denna grupp är inte riktigt lika nöjda med företagandet som helhet som den nöjdaste gruppen (medelvärde 8,11), likaså är den upplevda arbetsförmågan på en något lägre nivå i denna grupp än jämfört med de mest nöjda företagarna (medelvärde 8,32). Arbetet och det övriga livet är rätt bra i balans, men hos denna grupp är det viktiga stödnätet inte lika starkt och omfattande som i den nöjdaste gruppen. Företagarna i denna grupp upplever att de inte har tillräckligt med fritid för att återhämta sig från arbetet. De har svårt att ordna arbetet enligt en förnuftig tidtabell. 4
3) Brist på kontroll, 20 procent av de svarande Belåtenheten med företagandet som helhet (medelvärde 7,44) och den upplevda arbetsförmågan (medelvärde 7,54) är på en lägre nivå än i de övriga grupperna. Även den fysiska konditionen upplevs som sämre. Över hälften av de företagare som hör till denna grupp har inte hållit semester under de senaste tolv månaderna och de har långa perioder av sjukfrånvaro. De har svårigheter att klara av arbetsbördan, arbetet gör dem frustrerade och orsakar trötthet. De har inte tillräckligt med fritid för att återhämta sig från arbetet. Arbetet och de övriga livet är inte i balans. Då man bedömer risken för utmattning i arbetet är speciellt grupp 2 och 3 intressanta. I gruppen som löper risk för utmattning kan man redan se vissa risker för arbetshälsan, såsom ett något svagare stödnät och mindre fritid för att återhämta sig från arbetet. Man har även svårigheter att ordna arbetet enligt förnuftiga tidtabeller. I grupp 3, som lider av brist på kontroll, är risken för utmattning redan klart större. Då man granskar olika åldersgrupper var andelen som lider av brist på kontroll förhållandevis större bland unga företagare under 36 år än i de övriga åldersgrupperna: 27 procent av de unga företagarna placerade sig i denna grupp med risk för utmattning, då t.ex. endast 15 procent av företagarna över 55 år placerade sig i denna grupp. Undersökningen visar således att det finns en förhöjd risk för utmattning bland unga företagare jämfört med de övriga åldersgrupperna; och å andra sidan ju äldre företagare det är fråga om, desto bättre har företagaren lärt sig att balansera företagandets utmaningar med de övriga livsområdena. Utmaningarna bland unga företagare ansluter sig enligt undersökningen främst till att kunna ordna med förnuftiga tidtabeller och att hitta en balans mellan arbetet och det övriga livet. Unga företagare håller mindre semester och upplever oftare att de har svårigheter att klara av arbetsmängden än de övriga åldersgrupperna. Var fjärde ung företagare har därtill övervägt att avstå från sin företagsverksamhet och att övergå till lönearbete även andelen företagare som hade en sådan "vacklande" inställning till sitt företagande var större än i de övriga åldersgrupperna. Unga företagare uppgav sig behöva stöd framför allt med försäljning, med att ta fram en strategi, med ekonomiska ärenden och budgetering, med att sätta sig in i anställningslagstiftningen och med att utveckla företagsverksamheten med andra ord med de grundläggande faktorerna i affärsverksamheten. 5
Sammandrag av undersökningsresultaten De viktigaste observationerna på basis av Elos Företagarmätare 2014 är: - Företagarna upplever företagandet som meningsfullt detta bär företagarna över svåra tider. - Många företagare upplever att det är svårt att axla chefsrollen: chefsutbildning kunde vara till hjälp för många. - Över hälften av företagarna utnyttjar ännu inte elektroniska affärsredskap. Satsningar på sådana kunde hjälpa företagarens egen tidshantering och öppna nya verksamhetsutsikter. - Var fjärde ung företagare har en förhöjd risk för utmattning. Unga företagare bör sporras till att systematiskt sköta sitt välbefinnande, även om de ännu inte upplever något akut behov av det. - Företagare vid god kondition stöder företagets framgång och tvärtom: då företaget är framgångsrikt, är det lättare för företagaren att ta hand om sitt eget välbefinnande. Ingetdera delområdet får glömmas bort. 6