SAMVERKAN & SOCIALA INVESTERINGAR 2.0 kejsarens nya kläder eller den möjliga början till något nytt??? Ingvar Nilsson/2016-09-13 i.nilsson@seeab.se
Varje år lämnar 13.000 unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt?
Några inledande tankar att bära med sig Utanförskap är en dyr affär Man kan räkna på det Man kan se människor som en social investering i stället för en kostnad Det mesta har sina rötter i Skolmisslyckanden Integrationsmisslyckanden Väldigt många har en sammansatt/diffus problematik Ingen kan lösa detta själv det kräver samverkan Det krävs ett strategiskt perspektiv och att bryta vårt medberoendebeteende När blir detta en utmaning för välfärdsstaten och vår kollektiva välfärd???
EN ILLUSTRATION Unga som varken studerar eller arbetar
Unga som inte kommer in på arbetsmarknaden Hur ser målgruppen ut? Vad är deras problem? När uppstod det? Vad kan man göra åt det? Hur agerar man bäst? Vad är konsekvenserna om man inget gör?
Målgruppens svårigheter, utmaningar, problem och bakgrund Icke utredd diagnos Dysfunktionell familj Kognitiva funktionshinder dyslexi/dyskalkyli PTSD Psyk Ångest/depres sion Språkstörning Fobier/sociala problem Våldsutsatt Fetma Missbruk Svag självkänsla Svag ekonomi Kultur (etnicitet) Unga mödrar Hederskultur Socialt arv Udda normalitet saknar arbetslivserfarenhet Kriminalitet Övergrepp Fysisk hälsa Saknar sociala färdigheter Drivkraft sammanhang Brist på nätverk Skola/utb Skolmisslyckanden Mobbing Språk Diffus/motivat ion Neuropsyk ADHD, autism Aspberger
Vad är det värt att korta introduktionstiden på arbetsmarknaden med fyra år för 10 personer???
Vad är det värt att korta introduktionstiden på arbetsmarknaden med fyra år för 10 personer???
Sociala investeringar och samverkan en trend!!! Är det bra eller dåligt???
Om att slå in öppna dörrar Är det någon här som är emot helhetssyn och långsiktighet? Men varför får vi inte till det då? Ligger svaret i systemen eller hos individer? Vårt belastande bagage Systemen Vanan Synsätten Latheten Bristen på mod
GRUNDPROBLEMET utanförskapet och dess kostnader
VILL DU INVESTERA I MIN FRAMTID???
DET BLIR FÖR DYRT
Varje år lämnar 13.000 unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap 210 Mdr Per årskull Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt?
Två spår Utanförskapsspåret Varför så många i utanförskap? Varför ökar det? Vad beror det på? Vad kostar det? Kan vi minska det och både spara pengar och bygga ett bättre samhälle? Effektivitetsspåret Hur fördelar och använder vi alla de resurser vi förfogar över? Är vi effektiva i vår resursanvändning? Kan vi använda våra resurser smartare än idag? HUR KOMMER SOCIALA INVESTERINGAR IN I BILDEN?
Den grundläggande vägvalet kring samverkan och sociala investeringar DEN LILLA UTMANINGEN Var och hur ska vi samverkan och göra sociala investeringar? Hur ska det rent tekniskt gå till? VÅR RESURSANVÄNDNING Hur gör vi idag? Hur borde vi göra? Hur lätt är det att förändra? DEN STORA UTMANINGEN Hur bör vi fördela och använda våra resurser i stort
MEKANISMERNA SOM BIDRAR TILL UTANFÖRSKAP OCH INEFFEKTIVITET kortsiktighet & stuprörstänkande
Handikapp Autismspektra Anorexi Bulemi ADHD Fattigdom Självskadebeteende Psykisk ohälsa Asocialitet Depression Skolmisslyckande Utanförskap = Arbetslöshet Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnadssvíkt Språk Invandring Begåvning Kognitiva svårigheter Missbruk Missbruk Psykisk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Somatisk ohälsa Social ohälsa problematik
Patrik 7 år Strulig hela dagistiden Kan inte sitta still, kommer i bråk Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll Får inte vara med
Patrik 7 år på glid Insats Kostnad PROJEKT RÄDDA PATRIK Barn/ungdoms psykiatri Specialpedagog Habilitering Vuxenpsykiatrin Primärvården Socialtjänsten SUMMA 500.000
?? PATRIK 7 ÅR PÅ GLID Intäkt INSATS Kostnad TIDSPERSPEKTIV? INSATS EFFEKT? TYP AV EFFEKTER? VILKA AKTÖRER? Intäkt INGEN INSATS Kostnad Ökad prodförmåga Minskade välfärdskostnader Kostnader för insatsen VAD? FÖR VEM? NÄR? Minskad prodförmåga Ökade välfärdskostnader
ADHD genomsnittskostnad 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 WorstCase BestCase Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan www.seeab.se www.socioekonomi.se
ADHD Worst Case ADHD Best Case 700 000 700 000 600 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Kr 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder
ADHD Ackumulerad WC-BC 2 500 000 2 000 000 1 500 000 Långsiktighet Samverkan Vinst; 2 Mkr/person Övriga Kr 1 000 000 500 000 0-500 000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Breakeven Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder
Vad händer med ADHD-barnen om vi inte gör något? www.seeab.se www.socioekonomi.se
PATRIKS TRE VÄGAR IN I VUXENLIVET OM VI MISSLYCKAS KRIMINELL 20 30 Mkr GROV VÅLDS- VERKARE 50 Mkr LÅNGTIDS- ARBETSLÖS 10 12 Mkr
HAR DU HELHETSSYN?
SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING LÄKARE Psykiatrisk vård LÄKARE PSYKOLOG PSYKOTERAPEUT Personer med diffus problematik GOD MAN Försörjning KRONFOGDE HANDLÄGG FK BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG Boende HEMTJÄNST SKULDSANERARE BOENDESTÖD SKÖT BOENDE BEHHEM ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård Missbruksvård BOENDESTÖD IFS RSMH Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk HANDLED SYSS Sysselsättning ARBETSVÄGLED SYOKONSULENT Utbildning SOC BARN/UNGA PO BUP POLIS PRAKTIK LÄRARE
Klientens och socialsekreterarens vardag Social och arbetsmarknadskontoret 12. Slussen (samarb. FK,AF o arbetsm.k.) 23. Minimaria 7a.Valideringsprojektet 14. Försäkringskassan 27.Arbetsförmedlingen 5. Arbete, praktik och rehabilitering, 8 6.Ungdomsenheten (Kliv1 EU-projekt) 7. Introduktionsgruppen 22. Psyk. gårdarna Klienten ringer eller kommer via luckan 3. Aktiveringsgruppen 19 Barn o ungdom 1Reception 2. Bedömningsgruppen 9. Medborgarservice 10. Budget o skuldrådgivning 4. Motivation o Förändring 17.Socialjouren 8. Sociala boendeteamet 15. Mottagning Unga 16. Vuxna Psyk/missbru k 8a Hotade kvinnor 8b. Kommunkontrakt 20. Com,Starprojektet m.m. 23. Familjecentra 24. Frigård 25. Basta kooperativet 16 a Socialpsykiatrin 18 Boj, Kvinnojour Kvinnofrid Polisen 26. VC Fastighets 31
Utredning Sjukersättning Sjukpenning Rehabersättning Utredning Dålig ekonomi Utredning Ekonomiskt bistånd Inget jobb A-kassa Aktivitetsgaranti OSA Lönebidrag Utredning Karensdagar Läkare Sjuk Svart Lönearbete Produktionsvärde Vitt Försörjningssätt Inkomst Skatteintäkter Hälare Övervakning Villkorlig dom Kontraktsvård Samhällstjänst Skyddstillsyn Öppen lokalanstalt Öppen riksanstalt Sluten lokalanstalt Sluten riksanstalt Säkerhetsanstalt Intensivövervakning Dom Huvudförhandling Häkte Skyddshäkte Häktning Häktningsförhandling Advokat Gripande Arrest Utredning Åklagare Vilande Åtal Anhållande Arrest Brottsutredning Personutredning Övr omkostnader Momsintäkter Missbruk Läkemedel Avgiftning Metadon Subitex Antabus Psykakut Psyk öppenvård Psyk slutenvård Beroende Abstinens Kroppsliga effekter Psykiatriska Psykiatriska symptom Missbrukets mentala effekter Läkarbesök vårdcentral Medicinskt vårddygn Läkemedel Akutmottagning Liten operation Stor operation Tandakuten Medicinska Heroinist Hepatit X Infektioner... Kirurgiska Amfetaminist Misshandel Trafikolyckor Olycksfall... Missbrukets kroppsliga effekter Odontologiska LVU Korttidshem Jourfamilj PBU Kontaktperson Familjehem/Behandl Familjehem/Trad Bidragsförskott Stödresurs Barnomsorg Stödresurs Skola Beslut Länsrätt Överklagan Kammarrätt Advokat Beslut om ärende Utredningshem Ärende Anmälan MVC BVC Barnomsorg Skola Jourhem Omedelbart omhändertagande Skolsköterska Skolkurator Socialtjänsten Polis PBU Stödresurser Utredning Utsatta barn Specialpedagog Extralärare Utredning Ingen bostad Bostadsbidrag Social kontrakt/ försöksboende Särskilt boende Inackordering Härbärge Stödboende Hotellhem Gripande, Åtal, Dom och Straff Barn Boende Vård/Behandling Inbrott Bilstöld Snatteri Polisutredning Skadereglering Egendomsförlust Egendomsskador Tid/Prodförlust drabbade Gripande Bedrägeri Langning Smuggling Prostitution Utredning Anmälan Ärende Beslut om ärende Utredning Kontinuerlig kontakt Beslut Länsrätt Advokat Överklagan Kammarrätt Beroendemottagning Öppenvård Boende Inackordering Kontaktperson Behandlingshem LVM hem Och det där med helhetssyn???
STUPRÖRSLOGIKEN TVÄRSEKTORIELLA LOGIKEN k o m m u n l a n d s t i n g a r b e t s f ö r m e d li n g f ö r s ä k r i n g s k a s s a Utsatta barn Värstingar Missbruk Diffus rygg/nack Övervikt/fetma Långtidsarbetslöshet Psykiska sjukdomar Multipla handikapp Strokepatienter KLIENTENS PROBLEMBILD Tydlig-otydlig Enkel - komplex HAR VI ETT SAMSPEL PROBLEM ORGANISATIONENS ELLER??? Uppdrag Mandat Kompetens
Och det där med långsiktighet och framförhållning???
KORTSIKTIGA SÄKRA KOSTNADER LÅNGSIKTIGA OSÄKRA VINSTER TILL FÖLJD AV FÖREBYGGANDE INSATSER
KOSTNAD REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID VINSTER
HALLANDSÅSTUNNELN ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???
OSYNLIGHET INEFFEKTIV RESURS- ANVÄNDNING KORTSIKTIGHET STUPRÖRS- TÄNKANDE ANSVARSFRIHET ÖKAT UTANFÖRSKAP
HÅLLER DU MED OM DETTA? VILKA SLUTSATSER DRAR DU???
ETT SOCIALT INVESTERINGSPERSPEKTIV säkra kortsiktiga kostnader eller osäkra långsiktiga intäkter
Kognitiva funktionsnedsättningar hos gymnasieelever Funktionsnedsättning Skolmisslyckanden Misslyckanden på arbetsmarknaden Samhällskostnader Inlärningsbarriär
EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR EN INSATS KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ
Prislappar kring skolmisslyckande Fem års senare inträde på arbetsmarknaden Reducerad livslön Perioder av arbetslöshet Perioder av ohälsa och arbetslöshet Livslångt utanförskap Livslångt utanförskap och hälsa 2.3 Mkr 1.4 Mkr 3.1 Mkr 8.9 Mkr 8.9 Mkr 11.5 Mkr Varierar starkt Påverkar många aktörer Påfallande dyrt
4 år 30 år Reala Produktionsvärde Finansiella Reala Produktions- Finansiella kostnader kostnader kostnader värde kostnader 20% lägre lön 10 år 0 317 108 0 0 708 568 0 15% lägre lön 30 år 0 221 975 0 0 1 057 442 0 30% lägre lön 30 år 0 475 661 0 0 2 265 948 0 1 år Försenat inträde + Fstöd 0 420 000 84 000 0 420 000 84 000 2 år försenat inträde + Fstöd 0 823 846 164 769 0 823 846 164 769 5 år försenat inträde + Fstöd 0 1 585 538 317 108 0 1 944 556 388 911 Produktionsförlust + Akassa vart 4:e år i 30 år 0 373 378 149 351 0 1 713 997 685 599 Produktionsförlust/Sjukpening 10 år under 30 år 0 388 314 177 515 0 2 419 644 1 106 123 Produktionsförlust + omväxlande Sjukpenning/Akassa var 3:e år i 30 år 0 388 314 177 515 0 2 419 644 1 041 053 5 års sent inträde (med Fstöd) + 10 års arbetsl/sjukskr under resterande 25 år 0 1 585 538 317 108 0 4 199 683 1 352 868 20 års produktionsförlust+fstöd - ingen pålaga 0 1 585 538 317 108 0 5 443 445 1 088 689 20 års produktionsförlust+fstöd - pålaga - Man Psyk Kort 845 243 1 585 538 317 108 4 026 554 5 443 445 1 088 689 20 års produktionsförlust+fstöd - pålaga - Missbruk (12.8-mix) 2 821 698 1 585 538 317 108 13 441 957 5 443 445 1 088 689 30 års Produktionsförlust 0 1 585 538 0 0 7 553 160 0 30 års Försörjningsstöd 0 0 317 108 0 0 1 510 632 30 års produktionsförlust + Fstöd 0 1 585 538 317 108 0 7 553 160 1 510 632 30 års produktionsförlust + Fstöd - pålaga: Psyk Man Kort 845 243 1 585 538 317 108 4 026 554 7 553 160 1 510 632 30 års produktionsförlust + Fstöd - pålaga: Missbruk Amfetamin 5 365 361 1 585 538 317 108 25 559 414 7 553 160 1 510 632
TEKNISKA HJÄLPMEDEL PROJEKTIDÉ SOCIAL INVESTERING Skolframgång Framgång på arbetsmarknaden Samhällskostnader JÄMFÖRELSE Funktionsnedsättning Skolmisslyckanden Misslyckanden på arbetsmarknaden Samhällskostnader Inlärningsbarriär
EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR EN INSATS CA 20.000 KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ 0,5 5 MKR
Flyktingar & ensamkommande Lång introduktionstid på arbetsmarknaden Svaga skolresultat Omfattande utanförskap I grunden extremt entreprenöriella människor som alltför snabbt skolas in i en hjälplöshetsroll Blir det för dyrt? Kanske tänker vi helt fel Vad händer om vi anlägger ett egenmaktsoch socialt investeringsperspektiv
Det normala ekonomiska racet 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 Kr Balans -500 000-1 000 000-1 500 000-2 000 000-2 500 000-3 000 000-3 500 000 Ålder
För varje 18 åring som kommer till Sverige har något annat land tagit en grundkostnad som i Sverige skulle kostat 3 3,5 Mkr Någon annan har gjort en grundinvestering i ett humankapital som vi har att förvalta och förädla
PROBLEM KOSTNAD/ EFFEKT BÄRARE PRODUKTIONS- FÖRLUSTER SAMHÄLLET MISSLYCKANDEN PÅ ARBETS-MARKNADEN FÖRSÖRJNINGS- KOSTNADER KOMMUN FÖRÄSKRINGSKASSA ARBETSFÖRMEDLING OLIKA VÄLFÄRDS- INSATSER KOMMUN LANDSTING ARBETSFÖRMEDLING FÖRSÄKRINGSKASSA RÄTTSVÄSENDET
Några antaganden Vi investerar 250 000 per person år år under 3 års tid 20 personer Syftet är att underlätta och snabba på introduktionsprocessen Staten och kommunen delar på kostnaden Detta leder till att vi får in de nyanlända 4 år snabbare på arbetsmarknaden Vad är detta värt? Är det en lönsam investering om vi lyckas
En samhällsvinst på 30 mkr
En kommunal vinst på 3-4 Mkr
Mer exakt ser det ut så här
Hur viktigt är det att kunna räkna kring en social investering? Före? synliggöra risken Efter? värdera resultatet
SOCIAL INVESTERING Fond eller synsätt? En byråkratisk fälla?
Kort om resan hit Tänk långsiktigt 2004 Nynäshamn - 2007 Bättre att stämma i bäcken IFL/Skandia ett stort antal kommuner utbildas 2008/09 Norrköping - 2010 Psynk/modellområdesprojektet SKL Sociala klausuler vid offentlig upphandling Social Impact Bonds - 2014 Idag Cirka 80 kommuner/regioner utbildade i sociala investeringskalkyler Cirka 70-90 kommuner/regioner har fonder Mer än 1 mdr i fonderna Rätt lite strategiskt tänk
VAD SKA VI HA FONDERNA TILL?? Om det droppar vatten ur en kran var bör jag lägga mitt fokus på att torka under kranen med en trasa eller att stänga kranen?
Är vi effektiva??? Hur vet vi det???
I själva verket vet vi nästan inget om Effektivitet Och än mindre om kostnadseffektivitet Därför vet vi inte om vi upprätthåller KL 8.1 om god resurshushållning Det enda vi tycks veta riktigt bra är om vi håller budget Vi väljer alltför ofta att leta efter nycklarna under lampan i stället för där vi tappade dom
ETT STRATEGISKT PERSPEKTIV PÅ SOCIALA INVESTERINGAR OCH SAMVERKAN ett systembevarande eller systemförändrande perspektiv
PERS OMBUD EGON JÖNSSON FINSAM STENUNGSUNDS -MODELLEN FRISAM RESAM FYRSAM SOCSAM
Om någon säger samverkan en gång till slår jag ihjäl honom
konsten är inte att börja tänka nytt, utan att sluta tänka gammalt DEBAGÅTA FYREKRIG
Sociala investeringar & samverkan två bilder
Fyra strukturfrågor för att uppnå god ekonomisk resurshushållning Har vi styr- och uppföljningssystem som stödjer långsiktighet och helhetssyn? Har vi organisationsstrukturer som skapar och gynnar helhetssyn? Har vi ersättnings och resursfördelningssystem som stödjer och gynnar långsiktighet och helhetssyn? Har vi tillgång till socialt investeringskapital?
NEJ!!!!
SOCIALA INVESTERINGAR EFFEKTIV RESURS- ANVÄNDNING LÅNGSIKTIGHET HEKLHETSSYN SAMVERKAN MINSKAT UTANFÖRSKAP
Sociala investeringar & samverkan Operativt mål En metod att få fram resurser för att lösa konkreta preventionseller rehabiliteringsproblem Strategiskt mål En metod att i grunden byta perspektiv, höja effektiviteten, skapa lärande och förändra sättet att fördela resurser och fatta resurs-fördelningsbeslut
GENOMFÖRA SAMVERKANSPROJEKT REHABILITERA ENSKILDA PERSONER? VAD VILL VI UTRÄTTA MED SAMVERKAN OPERATIV SAMVERKAN STRATEGISK SAMVERKAN STRUKTURELLT MINSKA UTANFÖRSKAPET I SAMHÄLLET?
Två utmaningar SJUKAN PROJEKT- MED- BEROENDE- PROBLE- MATIKEN
En strategisk målsättning KORTSIKTIGT OPERATIVT LÅNGSIKTIGT STRATEGISKT FÅ IN UNGA I STUDIER ELLER ARBETE UTVECKLA EN FUNGERANDE LÅNGSIKTIG METOD & ARENA ARBETSSÄTT, PRIORITERINGAR, RESURSFÖRDELNING, FRAMGÅNGSMÅTT???
DET CENTRALA VÄGVALET Strukturellt minska utanförskapet i samhället Ett strategiskt systemförändrande perspektiv VAD VILL JAG MED MITT SOCIALA INVESTERINGSARBETE? Genomföra en konkret insats Ett operativt systembevarande perspektiv
De sociala investeringarnas symboliska värde och värde som hävstång för en större förändringsprocess MÅL SOCIAL INVESTERINGSFOND STYR- OCH UPPFÖLJNINGSYSTEM ORGANISATIONSSTRUKTUR RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM ERSÄTTNINGSSYSYSTEM MEDEL
HUR SER VI PÅ SAMVERKAN OCH SOCIALA INVESTERINGAR? OPERATIVT ELLER STRATEGISKT?
EN ILLUSTRATION Unga som varken studerar eller arbetar
Några frågor Hur ser målgruppen ut? Vad är deras problem? När uppstod det? Vad kan man göra åt det? Hur agerar man bäst? Vad är konsekvenserna om man inget gör?
Målgruppens svårigheter, utmaningar, problem och bakgrund Icke utredd diagnos Dysfunktionell familj Kognitiva funktionshinder dyslexi/dyskalkyli PTSD Psyk Ångest/depres sion Språkstörning Fobier/sociala problem Våldsutsatt Fetma Missbruk Svag självkänsla Svag ekonomi Kultur (etnicitet) Unga mödrar Hederskultur Socialt arv Udda normalitet saknar arbetslivserfarenhet Kriminalitet Övergrepp Fysisk hälsa Saknar sociala färdigheter Drivkraft sammanhang Brist på nätverk Skola/utb Skolmisslyckanden Mobbing Språk Diffus/motivat ion Neuropsyk ADHD, autism Aspberger
Håller ni med??? Svårigheten för unga att ta sig in på arbetsmarknaden är inte i enbart en arbetsmarknadspolitisk fråga. Det är en långsiktig tvärsektoriell fråga som oftast startar tidigt i livet; först i förskolan, som därefter accelererar under skoltiden och slutligen manifesteras i det unga vuxenlivet som ett arbetsmarknadspolitiskt problem. Det är en fråga som rör de flesta kommunala förvaltningar samt ett flertal regionala och statliga myndigheter främst sjukvården, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och rättsväsendet. Konsekvenserna av att inte ta ett helhetsgrepp kring detta är mänskligt lidande, stora kostnader och betydande ineffektivitet i de offentliga systemen.
Upplevda eller observerade arbetshinder (N= 168) Kommer från familjebakgrund med problem (dysfunktionell) familj 36% Psykisk ohälsa 30% Nedstämdhet, depression, motivationsbrist 30% Motivationsbrist 30% Inlärningssvårigheter ex (skolmisslyckanden) typ dyslexi 52% Någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ex ADHD, Asperger 58% Posttraumatiska stressyndrom 8% Språksvårigheter 16% Kulturell betingat arbetshinder (t.ex. hedersproblematik) 0% Fysiska/somatiska funktionsnedsättningar (t.ex. övervikt/fetma) 10% Missbruksproblem 20% Kriminalitet, gängtillhörighet 32% Ej grundskola 44% Avbrutna studier 50% Mobbing 8% Utsatt för våld/övergrepp 8% icke utredd diagnos 32% Attitydproblem/motivation 16% I GENOMSNITT 5 ARBETSHINDER MAX 11 HINDER 7 ELER FLER ARBETSHINDER (25%)
Upplevda eller observerade arbetshinder Kommer från familjebakgrund med problem (dysfunktionell) familj 36% Psykisk ohälsa 30% Nedstämdhet, depression, motivationsbrist 30% Motivationsbrist 30% Inlärningssvårigheter ex (skolmisslyckanden) typ dyslexi 52% Någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ex ADHD, Asperger 58% Posttraumatiska stressyndrom 8% Språksvårigheter 16% Kulturell betingat arbetshinder (t.ex. hedersproblematik) 0% Fysiska/somatiska funktionsnedsättningar (t.ex. övervikt/fetma) 10% Missbruksproblem 20% Kriminalitet, gängtillhörighet 32% Ej grundskola 44% Avbrutna studier 50% Mobbing 8% Utsatt för våld/övergrepp 8% icke utredd diagnos 32% Attitydproblem/motivation 16% I GENOMSNITT 5 ARBETSHINDER MAX 11 HINDER
De udda barnen Huvuddelen av alla barn
DET SYNLIGA OCH UPPENBARA ARBETSLÖS SKOLMISSLYCKANDEN Motivation passivitet Vilsenhet inför och tillhörighet i samhället Social kompetens
Under ytan??? ARBETSLÖS SKOLMISSLYCKANDEN Motivation passivitet Vilsenhet inför och tillhörighet i samhället Social kompetens Brustna drömmar & illusioner Självkänsla självförtroende Förlorat hopp Tidiga misslyckanden Existentiell förvirring och identitet PTSD Fysisk hälsa Missbruk Neuropsyk Särbegåvning Dysfunktionell familj Kognitiva funktionsnedsättningar dyslexi Psyk Ångest/depre ssion Fobier/soci ala problem Språk
DEN LÅNGA RESAN MOT UTANFÖRSKAP
FÖRLDRASTÖD KONTAKTFAMILJ FAMILJEHEM SKOLAVHOPP HEMMASITTARE SPEC PEDAGOGER HVB MOBBNING
Det ödesdigra glappet - hälsa Psykisk Hälsa 18 år 21-22 - 23 år SKOLMISSLYCKANDE INGET JOBB TIPPINGPOINT ACCELERATION STRUKTUR TILLHÖRIGHET RELATIONER SAMMANHANG Tid
Det ödesdigra glappet - kostnader Kostnader 18 år 21-22 - 23 år Tid
Rehabiliteringspyramiden Kompetensutveckling Viljan, lusten & förmågan att lära Social utveckling Lusten & förmågan att samspela Sociala färdigheter Psykologisk utveckling Självkännedom & självkänsla Jagstärkande Existentiell utveckling Förstå & acceptera meningen Livssammanhanget
PROBLEM ÅTGÄRD MÅL HÅRDA/KONKRETA KOMPETENSBRISTER HÅRDA KOMPETENS- SPÅRET KUNNA GÖRA MJUKA/SUBTILA KOMPETENSBRISTER ORIENTERINGS- FÖRMÅGA I SAMHÄLLET PASSIVITET, SVAG SJÄLVKÄNSLA MJUKA KOMPETENS- SPÅRET KUNNA VARA VÄGLEDNINGS- SPÅRET HITTA MOTIVATIONS- SPÅRET VILJA AN- STÄLL- NINGS -BAR
OSUBVENTIONERAT LÖNEARBETE ARBETSMARKNADEN SUBVENTIONERAT LÖNEARBETE AKTIVITET, TYP SYSSELSÄTTNING, STUDIER FÅTT ADEKVAT STÖD/INSATS/VÄGLEDNING MOTIVERAD MEN SAKNAR KOMPETENS ELLER HAR VISSA BRISTER, HINDER ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MOTIVERAD, MEN ÄNNU INTE TAGIT KONKRETA STEG PASSIVITET, FÖRSÖRJD, OMOTIVERAD
NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM GÖR VAD??? VAD SKA VI UPPNÅ VAD ÄR FRAMGÅNG??? LÖNEARBETE
NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM ÄR VÅR MÅLGRUPP??? LÄTT ATT GÖRA GÅR FORT OKOMPLICERAT LITEN EFFEKT LÄTT ATT FÅ POÄNG EGENTLIGEN ARBETSFÖRMEDLINGENS JOBB OSUBVENTIONERAT LÖNEARBETE SUBVENTIONERAT LÖNEARBETE AKTIVITET, TYP SYSSELSÄTTNING, STUDIER FÅTT ADEKVAT STÖD/INSATS/VÄGLEDNING MOTIVERAD MEN SAKNAR KOMPETENS ELLER HAR VISSA BRISTER, HINDER ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MOTIVERAD, MEN ÄNNU INTE TAGIT KONKRETA STEG PASSIVITET, FÖRSÖRJD, OMOTIVERAD
NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM ÄR VÅR MÅLGRUPP??? SVÅRT ATT GÖRA TAR LÅNGT TID KOMPLICERAT STOR EKONOMISK EFFEKT SVÅRT ATT FÅ POÄNG EN GRUPP INGEN VILL JOBBA MED SUBVENTIONERAT LÖNEARBETE AKTIVITET, TYP SYSSELSÄTTNING, STUDIER FÅTT ADEKVAT STÖD/INSATS/VÄGLEDNING MOTIVERAD MEN SAKNAR KOMPETENS ELLER HAR VISSA BRISTER, HINDER ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MOTIVERAD, MEN ÄNNU INTE TAGIT KONKRETA STEG OSUBVENTIONERAT LÖNEARBETE PASSIVITET, FÖRSÖRJD, OMOTIVERAD
Samverkansarenans aktörer Skolinterna resurser t.ex. Samordningsförbund Skola Arbetsliv
Kostnaden om vi inte agerar -168 unga
Teamet
Den sociala investeringen Är det lönsamt? Socialtjänst Skola (KAA) Arbmarknadsförvaltn Psyk, unga Fk Kultur/fritid Af Totalt 15 pers 12, 9 Mkr
36 i jobb nettoavkastning ca 70% per år i 12 år
GRUNDPROBLEM Överblick Samlad ledning Helhetssyn Långsiktighet Lärande Samverkansfriktioner UTANFÖRSKAP INEFFEKTIVITET Nästa steg Ett strategiskt perspektiv Som nu Operativa insatser
Håller ni med??? Eftersom unga med svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden inte primärt är en arbetsmarknadspolitisk fråga utan en långsiktig tvärsektoriell fråga ligger lösningen på de problem som uppstår utanför den snävt arbetsmarknadspolitiska arenan En strategisk ledningsfunktion vars uppgift det är att tackla denna utmaning måste rimligtvis ha sin utgångspunkt i detta och se förbi det något snäva fokus som tenderar att prägla frågan idag.
DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET om räknandets betydelse
Att förändra eller vidga våra styr och uppföljningssystem?
SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT = ett sätt att värdera och kvantifiera en verksamhets samhällsnytta, i synnerhet de delar som inte syns i resultaträkningen
Skuggsystem för ekonomistyrning - socioekonomiskt bokslut arbetsmarknadskontoret Arbetsmarknadskontoret 459 långtidsarbetslösa, flyktingar och andra komplikationer (psyk, somatik, missbruk, kultur, språk) 218 av dessa in i arbete(47%) Arbetskontorets resultaträkning 4 Mkr En bra affär, eller???
Resultaträkning TMJ
Resultaträkning
Investeringskalkyl 20 år En mandatperiod Ca 200 Mkr AMK
Några enkla slutsatser kring socioekonomiska bokslut Effekterna av att bryta utanförskap går att mäta De går att integrera med offentliga och privata uppföljningssystem i form av en bokslutsmodell Effekterna är stora Man får ett helhetsperspektiv på kostnader och intäkter Man kan följa omfördelningseffekter Man kan synliggöra det som annars ofta är osynligt Därmed skapas förutsättningar för klokare beslut
SOCIALA INVESTERINGAR EFFEKTIV RESURS- ANVÄNDNING LÅNGSIKTIGHET HEKLHETSSYN SAMVERKAN MINSKAT UTANFÖRSKAP