Kronisk sjukdom hos ungdomar

Relevanta dokument
Kronisk sjukdom hos ungdomar

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Medan ni väntar. Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen?

Överföring. BLF Malmö 9 april Laslo Erdes

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

Tröst. A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Ungdomars bästa. Barnveckan Västerås 24/4

Ungdomars psykiska mående

Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Livskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Din rätt att må bra vid diabetes

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar

Biopsykosociala utvecklingsschemat

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

I vilken grad är du nöjd med relationen mellan dig och din senior?

Kan man förebygga depression hos äldre?

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

Formulär för BARN år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Diabetes i häkte och fängelse. Mervi Andelin och Stig Attvall Diabetescentrum SU Sahlgrenska, Göteborg

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Sex o sånt

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Checklista Diabetescoach Uddevalla

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

BUP-skrivning HT 2014

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

SUNT. datoranvändande

Det finns inga hopplösa patienter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Laslo Erdes Mariann Grufman Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Vet du vilka rättigheter du har?

STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel

Det tar tid förstår du

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

LEAN som kompass. Vad är vägen mot en flödesorienterad vård? Anders Hugnell Oslo, 5. februari 2015

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

God palliativ vård state of the art

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Vi som har gjort den här lärarhandledningen är skolbibliotekarier i Kävlinge kommun. Vi heter Susanne Almbecker och Maria Bolmehag.

Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Theo 5 år

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Resultatredovisning för Test Testsson

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Sex och sexuella övergrepp via nätet. Linda Jonsson, Socionom och Lektor vid Barnafrid, Linköpings universitet

Ensamkommande flyktingbarn

Förbättringsarbete Nutrition

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

Insulinpumpbehandling Historik- Fram7d- Effekt. Johan Jendle, Doc ÖL Endokrin och Diabetes Centrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

we help people achieve healthy skin Checklista för din psoriasis

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

Artikelöversikt Bilaga 1

Vera Tornberg och Felicia Bik

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Youth Aware of Mental health (YAM)

1 (6) YTTRANDE Dnr NCK 2014/4 Ert Dnr: 31070/2012

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Du kan inte leda människor du inte tycker om

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare;

Transkript:

Kronisk sjukdom hos ungdomar

14 årig pojke Diabetesdebut 9 åå. Senaste halvåret försämrad blodsockerbalans, HbA1c 90 mmol/ mol. Glömmer lunchinsulin, ibland Lantus. Verkar nedstämd, svårare ai prata med Hur påverkar diabetessjukdomen adolescensutvecklingen? Hur påverkar adolescensutvecklingen diabetessjukdomen?

Kroniskt Kllstånd påverkar utvecklingen Psykosocialt - Mental hälsa, - SkolprestaKoner - Familje- och kamratrelakoner Biologiskt - PubertetsKming - LängdKllväxt

Menarcheålder Cystisk fibros 14,5 år Sicklecellsanemi 14,5 år / 15,4 år Maligniteter Kronisk njursjukdom Diabetes 12,2 år 15,9 år 12,8 år / 13,0 år

Studier om livskvalitet De med de läiaste funkkonsstörningarna upplever oqa mer påtaglig nedsäining av livskvalitet än de med uialad funkkonsnedsäining! Paradox?

Risktagande vid kronisk sjukdom Friska ungdomar behöver inte bevisa ai de är normala Ungdomar med kroniska funkkonsnedsäiningar måste det!

Citat om kronisk sjukdom jag vill bara vara med mina kompisar (15) jag tänker mer på annat (17) jag vill inte ställa Kll besvär (16) jag vill inte ai det ska märkas (i klassrummet) (14) ingen i skolan vet ai jag har diabetes (15) man skulle troi ai jag skulle sköi mig sämre när jag var 14 men det är ju senaste 3 åren som det varit sämst (19) diabetesen ligger längst ner på min lista (17)

Citat om kronisk sjukdom Jag sköter mig ganska bra nu. Inte det bästa som går, men inte sämsta heller. Jag är dödströi på ai göra allt som jag måste. (15) Jag har bara en vän som jag kan tala med för hon har samma som jag. (17) Jag klarar av det bra men jag känner ai jag inte har något socialt liv alls. (17) Jag känner ai jag klarar av det jag ska göra. (15)

Kronisk sjukdom under ungdomsåren, beprövade verktyg Kunskap om den biopsykosociala utvecklingen Icke- kategoriskt omhändertagande Insikt i ungdomars cost- benefit - resonemang, good enough Familjen risk eller resurs

Icke- kategoriskt omhändertagande Bemötandet och omhändertagandet är vikkgare än själva sjukdomen!! Sjukvård Hälsovård - Kroppsutveckling - IdenKtet - Frigörelse - Yrke - Sex Familjen Skolan

Cost- benefit Ungdomar uppfaias oqa som icke- följsamma (åldersadekvat experimenterande/biopsykosoc utv/kdsperspekkv!?) Compliance som uiryck för ungdomens cost- benefit resonemang VikKgt ai göra varje besök meningsfullt (för ungdomen ) Genomgång av HEADS minst en gång/år

PaKenfall 1) 17- åring ensam i stan. 2) 13- åring i skolan

Compliance DiabetespaKenter växlar mellan 2 och 35 kontrollstakoner per dygn Ex 2 st: ta 2 insulinsprutor per dygn Ex 35st: full kontroll, mat, p- glukos, träning, insulin etc Vem tror ni är mest nöjd?

Olika utgångspunkter Health is not a major problem PaKenten 1. MiI liv 2. Tillståndet / sjukdomen Läkaren 1. Sjukdomen / Kllståndet 2. (PaKentens liv)

There are two types of diabetologists: Type 1 Type 2 Type 1: who treats diabetes Type 2: who treats PEOPLE with diabetes If you don t see the difference you re type 1 Edwin Gale, Bristol UK

Försök ställa diagnos på föräldrarna Empatiska Icke empatiska, kyliga Auktoritativa: förklarar och motiverar Krävande, gränssättande Åldersadekvata Auktoritära Ej krävande, slapp Tillåtande: inga regler, barnen bestämmer Likgiltiga

3 hörnstenar för posikv utveckling Kärleksfull familj Välfungerande skola Allsidiga frikdssysselsäiningar

AI må bra VikKgast under uppväxten är föräldrar som har Kd, som bryr sig och som lyssnar Så småningom blir kamraterna vikkgare Goda relaaoner All andra människor är centrala för barns och ungas hälsa! AF få lyckas!

SAMMANFATTNING Tänk åldersadekvat Tänk cost- benefit ur pakentens perspekkv Tänk själv långsikkgt. Håll ut! Stöd föräldrarna/anhörig

LiIeratur i urval The Teen Years Explained Mcneely/ Blanchard Ungdomars hälsa KrisSna Berg- Kelly Tema ungdomshälsa, LäkarKdningen 2012 Lancet 2007/2012: Adolescent health BMJ:s "ABC of adolescence Barn och ungas räi i vården SKQelsen Allmänna Barnhuset