Kundval inom äldreomsorgen

Kundval inom äldreomsorgen

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser m.m. som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr 2007-131-29 Publicerad www.socialstyrelsen.se, april 2007 2

Förord Allt fler kommuner väljer att konkurrensutsätta hela eller delar av äldreomsorgen. I kartläggningar från 1999 och 2003 har Socialstyrelsen studerat denna företeelse när det gäller omfattning, verksamhetsformer, entreprenadbyten m.m. Under de senaste åren har olika kundvalsmodeller introducerats som alternativ eller komplement till entreprenadupphandlingarna. I denna rapport fokuseras kartläggningen på utvecklingen och utformningen av olika kundval. Rapporten bygger på Socialstyrelsens egna studier, en enkät som SKL genomförde 2006, analyser av den tillgängliga statistiken samt Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige 2006. Rapporten har skrivits av Sven Lusensky vid Socialstyrelsens äldreenhet. Christer Neleryd Enhetschef Äldreenheten 3

4

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Bakgrund 9 Metoder 11 Kundval utformning och omfattning 12 Vad innebär kundval? 12 Vilka tjänster omfattar kundvalet? 12 Tilläggstjänster 12 Var finns kundval? 13 Hur betalar kunden? 13 Hur godkänns utförare? 14 Vad tycker brukarna? 15 Hemtjänsten i Stockholm-enkät till brukarna 2006 16 Näraliggande områden 18 Fixarservice m.m. 18 Hushållstjänster 18 Kommuner som genomfört kundval 20 Alingsås kommun 20 Avesta kommun 21 Danderyds kommun 21 Gotlands kommun 22 Huddinge kommun 23 Höganäs kommun 23 Järfälla kommun 24 Kalmar kommun 25 Karlstad kommun 25 Lidingö stad 26 Linköpings kommun 27 Mölndals kommun 28 Mönsterås kommun 28 Nacka kommun 28 5

Norrtälje kommun 29 Sigtuna kommun 29 Sollentuna kommun 30 Solna stad 30 Staffanstorps kommun 31 Stockholms stad 32 Tyresö kommun 32 Täby kommun 33 Ulricehamns kommun 34 Umeå kommun 35 Varbergs kommun 36 Vänersborgs kommun 36 Österåkers kommun 37 Kommuner som planerar att införa kundval 38 Kundval i hemtjänsten 38 Kundval i särskilt boende 38 Referenser 39 6

Sammanfattning Sedan början av 1990-talet har allt fler kommuner valt att konkurrensutsätta hela eller delar av äldreomsorgen. Inledningsvis skedde detta i första hand genom entreprenadupphandlingar. De senaste tio åren har olika kundvalsmodeller introducerats som alternativ eller komplement till entreprenadupphandlingarna. I december 2006 hade 27 kommuner infört kundval eller någon likartad verksamhet och lika många planerade att införa det. Kundvalet gäller i första hand hemtjänst i ordinärt boende inklusive servicetjänster. En handfull stora aktörer arbetar över hela landet och dominerar marknaden när det gäller entreprenader, främst särskilda boenden och hemtjänst. I samband med att allt fler kommuner inför kundval inom hemtjänsten får också små företag möjlighet att konkurrera med de rikstäckande företagen. Lagen om offentlig upphandling innehåller inga specifika regler för upphandling av tjänster som avropas i en kundvalsmodell 1. De kommuner som tillämpar kundval utser sina utförare antingen genom offentlig upphandling eller genom certifiering. Certifieringen baseras då på ett antal förbestämda kvalitetskrav på utföraren. Den ersättning utförarna får i kundvalssystemet är lika för alla, med undantag för tilläggstjänster där utförarna själva sätter priset. Eftersom priset är givet får utförarna i stället marknadsföra sig med kvaliteten på tjänsterna. I motsats till situationen vid entreprenader har utföraren i kundvalssystemet inga garanterade kunder utan måste förlita sig på att gamla kunder stannar kvar och att nya kan värvas. De flesta kunder kommer från närområdet. Många brukare får information om de olika utförarna från sina grannar, vänner och bekanta, och därför är utförarens rykte viktigt för brukarens val. Brukarens kontakt med utföraren sker i de flesta fall genom den hemtjänstpersonal som utför tjänsterna och brukarens bild av vårdpersonalen kommer därför att prägla hans eller hennes omdöme om utföraren. Med andra ord är det viktigt att matcha brukare och personal när företagen ska stärka sitt goda rykte och skapa en nära relation till brukarna. Ett annat sätt att stärka brukarens upplevelse av kvalitet är att utföraren försöker tillmötesgå brukarens önskemål om gratistjänster utöver den hjälp som ingår i biståndsbeslutet. 2 Sammanfattningsvis innebär kundvalet att brukaren får ökade möjligheter att påverka hur de beviljade tjänsterna utförs, men även att få tjänster utöver de som ingår i biståndsbesluten, mot ersättning eller gratis. Valmöjligheten förutsätter dock att det finns flera utförare att välja mellan. Redovisningen från kommuner som infört kundval visar att även små kommuner kan tillgodose kravet på valmöjlighet mellan flera utförare även om urvalet är begränsat. 1 Kvalitetskonkurrens och kundval inom kommunal äldreomsorg, Konkurrensverket 2006:6 2 SOU 2001:31. 7

Kundvalet förutsätter även att brukaren har förmågan att värdera och välja mellan olika utförare, men detta är inte alltid fallet. Därför är det viktigt att kommunen inte bara fattar beslut om insatserna utan även ser till att brukare som inte kan välja själva får det stöd de behöver för att omsätta biståndsbeslutet i en utförd insats. Enligt 3 kap. 3 socialtjänstlagen (2001:453) ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Nämnden har samma ansvar för att verksamheten utvecklas och säkras, oberoende av vem som är utförare. 8

Bakgrund Antalet personer 65 år och äldre utgör i dag cirka 17 procent av befolkningen. Andelen förväntas öka till 20 procent under de kommande 15 åren. För att möta de ökade kostnaderna för äldrevård och äldreomsorg ställs ökade krav på effektivitet. Samtidigt ställer de äldre högre krav på inflytande över de vård- och omsorgstjänster de tar i anspråk. I takt med att behoven ökar satsar kommunerna på ökat kvarboende, men också på särskilt boende för personer med omfattande behov av vård och omsorg. För att tillgodose brukarnas krav på ökat inflytande väljer allt fler kommuner att införa system där brukarna själva väljer utförare av de beviljade tjänsterna. Dessa system brukar man kalla valfrihetsmodeller eller kundval. Äldreomsorgen kan delas in i ett antal verksamhetsområden som både stödjer och kompletterar varandra. Särskilda boendeformer finns för de personer som har störst omvårdnadsbehov eller som pga funktionshinder, t.ex. demens, behöver mer eller mindre kontinuerlig tillsyn. Stöd i det ordinära boendet ges som hemsjukvård, dvs. hemtjänst som kan omfatta allt från kvalificerade omvårdnadsinsatser till ren service som inte bara riktar sig till äldre. Dessa tjänster har olika beteckningar, som hushållsnära tjänster och fixartjänster. Dessutom finns ofta dagverksamhet i olika former som ett komplement till insatserna i den egna bostaden. Merparten av dessa tjänster utförs i offentlig regi. Konkurrensverket har visat att i genomsnitt 11,2 procent av antalet personer 65 år och äldre som 2005 fick hemtjänst eller bodde i särskilt boende fick tjänsterna av privata utförare. Av de personer över 65 år som var beviljade hemtjänst var det cirka 10 procent som fick hjälpen utförd i privat regi. Av personerna över 65 år i särskilt boende bodde cirka 13 procent i ett boende som drevs i enskild regi. 3 Arbetsställen inom vård och omsorg för äldre personer, i privata företag och organisationer 2002 och 2005 4 Verksamhet 2002 2005 Särskilda boendeformer 315 369 Ordinärt boende 175 299 Summa 490 668 Antalet kommuner som konkurrensutsätter hela eller delar av äldreomsorgen ökar. År 2005 var det endast sju kommuner som inte köpte någon verksamhet inom området äldre- och handikappomsorg samt individ och familjeomsorg från enskilda företag. 5 Socialstyrelsens kartläggningar 1999 och 3 Vård och omsorg om äldre, lägesrapport 2006, Socialstyrelsen. 4 SCB, Företagarbasen (FDB). 5 Källa:Louise. Nuteks bearbetning. 9

2003 visar både att antalet entreprenader ökar och att konkurrensutsättningen vidgas från att vara ett storstadsfenomen till att spridas över hela landet. Entreprenaderna omfattade i första hand särskilt boende och hemtjänst. Av den totala äldreomsorgskostnaden på drygt 80 miljarder år 2005 6 uppgick kostnaderna för entreprenader och köpta platser till 8,3 miljarder kronor. Spridningen mellan kommunerna är emellertid stor. I flera kommuner finns överhuvudtaget ingen konkurrensutsatt verksamhet inom äldreomsorgen, men i några större kommuner är mer än 30 procent av verksamheten konkurrensutsatt. Vid konkurrensutsättning inom äldreomsorgen tillämpas huvudsakligen entreprenad- och/eller kundvalsmodellen. Entreprenadmodellen innebär att verksamheten upphandlas genom en anbudstävlan. I kundvalsmodellen läggs i stället fokus på brukarens egna val. Brukaren får en check eller någon motsvarande värdehandling som kan användas för att välja utförare för de beviljade tjänsterna. Valet begränsas dock till de utförare som auktoriserats av kommunen. Konkurrensverket har visat att av de kommuner som år 2004 hade konkurrensutsatt äldreomsorgen var det vanligast med bara en verksam utförare. Ett tiotal kommuner hade 5 10 utförare och i någon enstaka kommun med kundval inom hemtjänsten fanns ett 40-tal företag. De marknadsledande företagen 2004 var Attendo Care AB, Carema AB, Aleris och Förenade Care AB. Dessa företag kan i princip sägas bedriva rikstäckande verksamhet. Därutöver finns många mindre företag som i allmänhet bara är verksamma inom lokala marknader. Antalet privata företag inom äldreomsorgen framgår av nedanstående sammanställning. 7 Bransch Antal privata företag 2006 Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre 154 Öppna sociala insatser för äldre personer 184 (insatser i ordinärt boende) 6 Socialstyrelsen, 2004. 7 SCB, Företagsregistret. 10

Metoder Om inget annat anges gäller är uppgifterna i kartläggningen hämtade från december 2006. Urvalet av kommuner baseras på en enkät som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde våren 2006 kompletterat med uppgifter som inhämtats via kommunernas webbsidor. Berörda kommuner har fått möjlighet att komplettera och revidera de redovisade uppgifter som avser den egna kommunen. Avsnittet Vad tycker brukarna är baserat på Stiftelsen Äldrecentrums studie Kundval inom äldreomsorgen från 2004 samt en brukarundersökning som utrednings och statistikkontoret i Stockholms Stad genomförde hösten 2006. 11

Kundval utformning och omfattning Vad innebär kundval? Kundval innebär att brukaren efter ett biståndsbeslut kan välja utföraren av de beviljade insatserna. Valmöjligheten begränsas till de utförare som kommunen godkänt efter en kvalitetsprövning eller en offentlig upphandling. Utförarnas ersättning bestäms av kommunen och är lika för alla utförare. Brukarens avgift är också densamma oberoende av utförare. Brukaren betalar sin avgift till kommunen enligt 8 kap. 2 9 socialtjänstlagen (SoL). Utförarna konkurrerar med varandra och kvaliteten på tjänsterna är viktig faktor när brukaren ska välja utförare. Ingen utförare garanteras några uppdrag utan är helt beroende av brukarnas aktiva val. Kundvalet behöver inte innebära att det finns ett stort antal privata utförare men förutsätter att det finns minst två utförare att välja emellan. Vilka tjänster omfattar kundvalet? Kundvalet omfattar oftast olika servicetjänster men det kan även gälla biståndsbedömda insatser inom t.ex. hemtjänst. I några kommuner tillämpas även kundval för särskilt boende. I flera kommuner finns olika slags fixartjänster där kommunen förmedlar personer som kan hjälpa till med att byta lampor, sätta upp gardiner och andra insatser som inte ingår i äldreomsorgens hemtjänst. Dessa tjänster faller dock inte inom ramen för kundval. Se vidare avsnittet Närliggande områden. Tilläggstjänster De flesta utförare som upphandlats eller auktoriserats för kundval erbjuder olika former av tilläggstjänster som brukarna kan köpa direkt från utföraren. Prissättningen är marknadsanpassad och subventioneras inte av kommunen. Tilläggstjänsterna är i stort sett desamma som de som ingår i hushållsnära tjänster, t.ex.: Matlagning och hjälp med planering inför högtidsdagar. Städning, storstädning, fönsterputsning, förråds- och vindsröjning. Tvätt och strykning. Snöskottning, gräsklippning och olika trädgårdsarbeten. Bank- och postärenden. Hjälp med att skriva brev. Flytt- och biltransporter. Social samvaro. 12

Kulturella besök. Efterlängtade resor. Hundpromenader. Utförarna marknadsför ofta sina tjänster via länkar på kommunens hemsida eller med broschyrer som distribueras till brukarna. Kostnaden för dessa tjänster brukar baseras på ett timpris som vanligtvis ligger i intervallet 230 300 kronor. Var finns kundval? Kundval förekommer i alla nordiska länder utom Island. Längst har man kommit i Danmark där ett nationellt reglerat kundvalssystem infördes 2003. Motsvarande system infördes i Finland 2004. I början av 1990-talet införde några kommuner i Sverige kundval inom äldreomsorgen. Fler kommuner visade intresse för modellen och 1999 fanns kundvalssystem i sex kommuner. 8 År 2003 hade antalet ökat till tio kommuner, de flesta i Stockholms län. Vanligast är kundval för hemtjänstinsatser men i tre kommuner ingår även särskilt boende. I Stockholm har uppskattningsvis omkring 40 procent av brukarna inom hemtjänsten valt en utförare i enskild regi. Efterhand har antalet kommuner som praktiserar systemet ökat och i december 2006 fanns kundval för hemtjänstinsatser i 25 kommuner, och för särskilt boende i 5 kommuner. I ytterligare 24 kommuner fanns planer på att införa kundval i hemtjänst och i 7 kommuner planerade man samma sak för särskilt boende. Hur betalar kunden? Sedan 1 juli 2002 och 1 januari 2003 finns bestämmelser i 8 kap. 2 9 SoL som reglerar vilka avgifter en kommun kan ta ut för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Avgifterna för insatser är desamma oberoende av om verksamheten drivs i offentlig eller enskild regi. I kundvalssystemet betalar brukaren för tjänsterna med en check, voucher eller motsvarande. Denna kan uttryckas i form av plats i särskilt boende, pengar, tid eller sysslor. Om vouchern gäller pengar eller tid innebär det att brukaren inom de angivna tidsramarna själv får bestämma utförare och vilka insatser som ska utföras. Gäller vouchern i stället sysslor kan brukaren bara välja utförare. När det gäller fixarservice åt äldre har kommunen en behörighet att ta ut avgifter, men ingen skyldighet. 9 När en kommun tar ut avgifter ska de vara rimliga och inte överstiga kommunens självkostnad för tjänsten. Det innebär att kommunen inte får ta ut högre avgifter än att de täcker kostnaden för de tjänster som kommunen tillhandhåller. Icke behovsbedömda insatser är 8 Konkurrensutsättning och entreprenader, Socialstyrelsen 2003. 9 Gäller from 1 juli 2006. 13

momsbelagda i motsats till de behovsbedömda insatserna. Med självkostnad menas att avgifterna ska täcka kommunens totala verksamhet med hushållsnära tjänster. Kostnaderna i det enskilda fallet saknar betydelse. Precis som med avgifter för hemtjänst får kommunen anpassa avgifterna efter den enskildes betalningsförmåga. Hur godkänns utförare? Enligt 3 kap 3 socialtjänstlagen (2001:453) ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Nämnden har samma ansvar för att verksamheten utvecklas och säkras oberoende av vem som är utförare. Kommunen kan välja sina utförare genom antingen upphandling eller certifiering. Vid certifiering ställs vissa i förväg fastställda minimikrav på kvaliteten. Teoretiskt skulle man kunna tänka sig ett system där kommunen inte prövar utförarna utan låter brukarna välja helt fritt. Om brukarna då inte är nöjda med utföraren markerar de detta med att byta utförare. Något sådant system finns dock inte för närvarande. Vid en upphandling kan antalet utförare begränsas medan certifiering ger fritt tillträde för de utförare som klarar kommunens kvalitetskrav. Lagen om offentlig upphandling (LOU) innehåller inga specifika regler för upphandling av tjänster som avropas i en kundvalsmodell. Frågan om kundval och upphandling har behandlats av den statliga Upphandlingskommittén. I sitt slutbetänkande Mera värde för pengarna 10 konstaterade kommittén att kundvalssystem inte passar in i upphandlingslagstiftningens normsystem. Denna fråga borde därför utredas i särskild ordning. I propositionen Ändringar i lagen om offentlig upphandling m.m. 11 meddelade regeringen att den delade kommitténs uppfattning i denna fråga. Regeringen har i mars 2007 tillsatt en särskild utredare för att utreda förutsättningarna för ökad valfrihet när det gäller vård, omsorg, stöd och service inklusive särskilt boende som ges till äldre och personer med funktionshinder enligt socialtjänstlagen (2001:453). Utgångspunkten för utredarens förslag ska vara att öka valfriheten och inflytandet för äldre och personer med funktionshinder. Förslagen ska främja en mångfald av utförare, både i fråga om storlek och inriktning 12. 10 SOU 2001:31. 11 prop. 2001/02:142. 12 Dir 2007:38 Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen 14

Vad tycker brukarna? Stiftelsen Äldrecentrum har på uppdrag av Socialstyrelsen genomfört en studie om kundval inom äldreomsorgen. 13 Ett syfte med studien var att beskriva kundvalsmodellernas utformning i Nacka kommun och Stockholms stad, vad som skiljer och förenar dessa ur ett brukarperspektiv. Ett annat syfte var att presentera brukarnas kännedom och erfarenheter av att välja utförare inom hemtjänsten i ordinärt boende. Kundvalsmodellen infördes i Nacka kommun 1992 och i Stockholms stad 2002. Stockholms stad representerades av stadsdelen Bromma. Sammanlagt deltog 38 brukare i studien. Av de intervjuade var 20 nyväljare och hade valt utförare för första gången. 18 personer var omväljare och hade valt utförare vid minst två tillfällen. De båda kommunernas modeller är i stor utsträckning lika. Det är biståndsbeslutet som lägger fast ramarna för brukarnas val av utförare, och när beslutet är klart får brukaren välja. Brukarna kan välja utförare när de har fått ett nytt biståndsbeslut eller vid ett senare tillfälle, och de har rätt att byta utförare om de inte är nöjda. De kan däremot inte bestämma vilka insatser de ska få, vilket begränsar inflytandet till att välja vem som ska utföra insatserna. Antalet utförare varierar dessutom beroende på var i kommunen de äldre bor. Förutom de beviljade tjänsterna kan de enskilda företagen erbjuda sina kunder en del tilläggstjänster, en möjlighet som de kommunala enheterna inte har. Biståndsbedömarnas uppgift är att ge opartisk information i valsituationen och i övrigt överlämna valet till brukarna själva. Vidare ska kommunerna enligt modellerna genomföra regelbundna uppföljningar av hur utförarna följer avtalen och certifieringsvillkoren. Resultatet av studien visar endast små skillnader mellan Nacka och Bromma. Alla intervjuade var positiva till möjligheten att få välja och byta utförare och flera såg det som något självklart. Möjligheten att välja är emellertid inte så känd i någon av kommunerna trots att Nacka har haft kundval tio år längre än Stockholm. De flesta av dem som intervjuades verkade ha haft liten kunskap om hemtjänsten i stort innan de själva kom i kontakt med den. I de studerade kundvalsmodellernas utformning och tillämpning finns inslag som gör det svårare för den enskilde att välja rationellt. Intrycket är att kundvalsmodellerna inte är helt anpassade efter den situation som de äldre befinner sig i när de ska välja. De äldre har upplevt olika hinder i och efter valsituationen som visar att en kundvalsmodell inom äldreomsorgen behöver anpassas till de äldre som ska välja. I rapporten kommer författarna fram till bland annat följande slutsatser: 13 Att välja hemtjänst, expertrapport om kundval inom äldreomsorgen i Stockholms Stad och Nacka kommun, Socialstyrelsen 2004. 15

Samtliga intervjuade är positiva till möjligheten att få välja utförare, trots att alla inte har gjort ett aktivt val. Valet är dock ofta förknippat med svårigheter. En tredjedel av de intervjuade har överhuvudtaget inte gjort något aktivt val. I ett fåtal fall har i stället anhöriga gjort valet och i de övriga fallen biståndshandläggaren. Kundvalsmodellernas regler är oklara när det gäller i vilken utsträckning biståndshandläggarna får ge brukarna vägledning när de ska välja. Många brukare både behöver och efterfrågar stöd i valsituationen och det är viktigt att biståndshandläggarna här får en tydligare roll. Den skriftliga informationens utformning och innehåll ska inte ge någon vägledning i valsituationen. Informationen om tjänsterna måste vara saklig, innehållsrik, mångsidig och lättförståelig. Brukarna måste också få veta att kommunen gör kvalitetsuppföljningar av utförarnas tjänster. De flesta brukare som hade ändrat sitt val av utförare var missnöjda med kvaliteten på tjänsterna. De ansåg att det var svårt att framföra klagomål, vilket visar att rutiner för klagomålshantering måste utformas med tanke på den beroendeställning de äldre är i. De ansvariga nämnderna hade fått rapporter om kvalitetsbrister utan att vidta några åtgärder. Här finns behov av förbättringar, eftersom bristerna påverkar den hjälp brukarna får. Hemtjänsten i Stockholm-enkät till brukarna 2006 Stockholms Stad, utrednings och statistikkontoret genomförde hösten en brukarundersökning inom hemtjänsten. Ett avsnitt i undersökningen rör kundval ur olika aspekter. Av brukarnas svar framgår att mycket återstår att göra innan brukarna uppfattar sig som informerade. Hälften av brukarna svarar nej eller vet ej på frågan om de fått någon information om valmöjligheten. Av rapporten framgår att en vanlig synpunkt från brukarna var att även om man vet att val- och bytesmöjligheten finns så är underlaget för att välja utförare för dåligt eller obefintligt. Valet av utförare görs i första hand antingen av brukaren själv (41 procent) eller av biståndshandläggaren (35 procent). Svarsmönstret är i stort sett desamma som vid bukarundersökning 2003. Cirka 15 procent av brukarna uppger att de någon gång bytt utförare av hemtjänsten. De som uppgett att de fått information om valmöjligheten har bytt något oftare än övriga. I övrigt tycks benägenheten att byta utförare inte samvariera med kön eller omfattning av hjälpinsatserna. Att något fler bytt bland dem som idag får hjälp av privata utförare kan enligt utredningen tyda på att allt fler lämnar de kommunala utförarna men också på att det finns brukare som skiftar mellan olika privata utförare. Utredningen visar att faktorer som tillfredsställelsen och tryggheten med den nuvarande utföraren gör att brukarna inte vill byta utförare. Brukarna vill behålla personal som de känner väl. Ett vanligt skäl till att vara trogen 16

sin utförare är samtidigt att man inte vet vilken skillnad ett byte kan göra. Många anser sig ha för lite information om utförarna och om vad ett byte skulle kunna innebära. 17

Näraliggande områden Fixarservice m.m. Sedan slutet av 1980-talet har en del kommuner bedrivit projekt med service till äldre utan biståndsprövning. I kommunerna har denna form av servicetjänster i hemmet olika benämningar, såsom boservice, fixartjänster, Fixar- Malte m.m. I regel gäller de olika systemen för service enbart personer över en viss ålder och i ordinärt boende. Åldersgränserna varierar från personer över 65 år till över 80 år. Innehållet i servicen varierar också från kommun till kommun. Gemensamt för de olika formerna av boservice är att de rör tjänster i den enskildes eget hem, relaterade till hans eller hennes boende. Kommunerna har dessutom olika bestämmelser för hur många timmar de äldre kan få boservice. Även avgifternas storlek varierar, liksom möjligheterna för brukarna att få avgifterna nedsatta. I flera kommuner är tjänsterna avgiftsfria. Kommunerna har flera motiv för att införa fixarservice för äldre: Servicetjänster kan ha en förebyggande effekt och påverka hälsan och funktionsförmågan. De flesta äldre över en viss ålder behöver hjälp med vissa serviceinsatser. Ansökningar om bistånd i form av serviceinsatser beviljas nästan alltid. Kommunen gör administrativa vinster när antalet behovsbedömningar och beslut om bistånd minskar. Den äldre kan uppfatta det som enklare och mindre besvärande att behovet inte behöver utredas. Det finns inga systematiska uppföljningar och utvärderingar av de lokala försöken, vilket gör att det heller inte finns några säkra uppgifter som beskriver utfallet samt konsekvenserna och effekterna på lokal nivå. Tjänsterna är i vissa fall desamma som utförarna erbjuder som tilläggstjänster inom ramen för kundval. Hushållstjänster Hösten 2006 föreslog regeringen en skattereduktion för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete. Skattereduktionen uppgår till 50 procent och avser tjänster som utförs inom hushållsarbetets kärnområden. Exempel på tjänster som omfattas är hushållsarbete såsom städning, fönsterputsning, klädtvätt och matlagning. Omsorg, tillsyn och liknande personlig hjälp, exempelvis barnpassning omfattas ingår också i hushållstjänster. I detta ingår hämtning och lämning av barn på dagis eller motsvarande samt skjuts till och från fritidsaktiviteter. Även vissa tjänster kopplade till tomt 18

eller trädgården, till exempel snöskottning, ingår. I första hand ska hushållsarbetet utföras i eller nära bostaden. De hushållsnära tjänsterna omfattar i många fall samma tjänster som ingår i fixartjänster och de tilläggstjänster som vissa utförare erbjuder inom kundval. För att beröras av skattereduktionen kommer vissa tilläggstjänster antagligen att klassificeras som hushållsnära tjänster. Regeringen har lagt en proposition avsedd att gälla fr.o.m. 2007 07 01. Regeringen har i huvudsak beaktat den kritik som kommit fram i samband med lagrådsremissen. Bl. a framgår det nu att man kan bo i hela EESområdet och få del av skatterabatten. Förutsättningen är att inkomsten i huvudsak kommer från Sverige och att man betalar skatt här. Regeringen har överlämnat det slutliga förslaget till riksdagen för beslut. 19

Kommuner som genomfört kundval Här listas de kommuner i Sverige som redan har infört kundval. Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade från kommunernas egna presentationer av vilka verksamheter deras kundval omfattar, hur utförare utses, hur kvaliteten följs upp m.m. Alingsås kommun Alingsås kommun har infört kundval inom hemtjänst och hemsjukvård. I Alingsås innebär kundvalet att den som får hemtjänst eller hemsjukvård kan välja vem som ska utföra hjälpen, i privat eller kommunal regi. Syftet är att öka valfriheten för den enskilde kommuninvånaren. Som kund kan man även välja två utförare, en som sköter servicetjänster och en som utför omsorg och hemsjukvård. Omfattning Kommunen erbjuder all omsorg och hemsjukvård. En privat utförare kan antingen vara godkänd för all omsorg och hemsjukvård, eller enbart vissa servicetjänster, t.ex. städning, tvätt och inköp. Vård- och äldreomsorgsnämnden har fastställt vad som ingår i de olika hemtjänstbegreppen. Det går t.ex. att få hjälp och stöd med personlig hygien, klädsel, förflyttningar, mathållning, tillsyn, inköp, städning tvätt m.m. Utförare Kommunen kräver att företagen ska ha kunskap och erfarenhet från verksamhetsområdet. De ska också uppfylla de krav och regler som vård- och äldreomsorgsnämnden fastställt. Vård- och äldreomsorgsnämnden beslutar vilka företag som godkänns. Kvalitet Kvaliteten bedöms i första hand av kunden. Den som inte är nöjd med de utförda tjänsterna kan när som helst välja en ny utförare. En månads uppsägningstid gäller vid byte till en annan utförare. Tilläggstjänster De privata utförarna kan även erbjuda så kallade tilläggstjänster, t.ex. storstädning, gräsklippning m.m. 20

Avesta kommun I Avesta kommun beslutade man att införa kundval i projektform 2006 och projektet kommer att pågå under 2007. Målet är att undersöka vilka möjligheter som finns att erbjuda brukarna inom hemtjänsten andra utförare än de kommunala. Efter en certifiering får de intresserade utförarna möjlighet att erbjuda sina tjänster inom kommunen. Certifieringen kommer att gälla enbart servicetjänster eller service i kombination med omvårdnad. Kommunen fick dock en ny politisk majoritet från årsskiftet och det är oklart om projektet kommer att genomföras. Danderyds kommun Inom äldreomsorgens hemtjänst i Danderyd gäller en valfrihetsmodell med kundval. Syftet är att kunden själv ska få välja mellan olika vårdgivare som ska vara auktoriserade av socialnämnden. Kundvalet ger också de olika vårdgivarna möjlighet att profilera sig. Det finns äldre som inte kan välja på egen hand och som inte heller kan få stöd och hjälp av någon anhörig eller annan närstående eller god man. De kan i stället få hjälp av kommunens biståndshandläggare. För att underlätta valet finns skriftlig information om vilka olika vårdgivare som finns att välja mellan. Omfattning Kundval finns inom särskilt boende samt hemtjänst. I kundvalet ingår bland annat följande serviceinsatser: Städning, tvätt, inköp av mat. Personlig omvårdnad som att äta och dricka, klä sig, sköta personlig hygien och duscha. Trygghetslarm i bostaden. Matdistribution för den som inte klarar att laga sin mat själv. Utförare Kommunen ackrediterar utförare som uppfyller vissa fastställda kvalitetskrav. Täby och Danderyds kommuner samverkar när det gäller kundval för särskilt boende. Utförarna kvalificeras på både finansiell och formell grund, och förutom det ska de vara juridiska personer och godkännas av socialnämnden. Godkända utförare i december 2006 Attendo Care Blomsterfonden hemtjänst Camillas Hemtjänst och Service Hemtjänst Anne Stalin Hemtjänst Gott Hjärta HB 21