Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Relevanta dokument
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2017/2018 för förskolorna:

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Östernärke förskoleområde

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN 2014

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Innehå llsfö rteckning

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Verksamhetsplan Duvans förskola

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Verksamhetsplan Duvans förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Arbetsplan. Killingens förskola

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsarbete i förskolan

Verksamhetsplan

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Välkommen till Torps förskoleområde

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Lokal Arbetsplan 16-17

Verksamhetsplan 2011/2012 Skolområde Ängen (Eklunda, Ladugårdsängen, och Sörbyängen)

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Tyck till om förskolans kvalitet!

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

En förskola på kristen grund

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Arbetsplan 2016/2017. Hasselbackens förskola Förskolenämnden

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan. Skogsbrynets förskola Verksamhetsår 2016/2017. Örebro kommun orebro.se

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Arbetsplan 2014/2015 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

för Havgårdens förskola

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Lokal arbetsplan för förskolan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Förskoleområde Trångsund 2016

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Arbetsplan 16/17 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

Arbetsplan 2016/2017. Vintergatans förskola Förskolenämnden

Transkript:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna i skolområdet Ängen orebro.se

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Normer och värden 3. Utveckling och lärande 4. Barns inflytande 5. Förskola och hem 6. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 7. Uppföljning, utvärdering och utveckling Bilaga 1. Systematiskt kvalitetsarbete 1

1. Inledning Målen och målkriterierna ( Detta sker när ) i den här arbetsplanen är gemensamma för skolområdets nio förskolor. Varje förskola beskriver i sin tur hur de ska arbeta för att nå målen, vilka processer de ska använda. Vi strävar efter samma höga måluppfyllelse i hela skolområdet men vägen dit ser olika ut beroende på faktorer som barngrupper och profiler eller pedagogiska inriktningar som förskolan valt. Denna mångfald i förskolor ses som positivt och berikande och möjliggör dessutom att föräldrar kan välja olika pedagogiska inriktningar men ändå få samma höga kvalitet. Exempel på inriktningar vi har på förskolorna är I ur och Skur, utomhuspedagogik och Reggio Emilia. I skolområdet Ängen ingår bostadsområdena Eklunda, Ladugårdsängen och Sörbyängen, vilka ligger söder om Örebro centrum. Uppdragsgivare är Örebro kommun genom Förskolenämnden. Madeleine Forsberg arbetar som förskolechef för Gåsapigans, Höskullens och Äventyrets förskolor. Eva Mannby är förskolechef för förskolorna Eklunda, Fåraherden och Stallbacken. Marine Rosenberg arbetar som förskolechef för förskolorna Ekängen, Kryddgården och I Ur och Skur Lergöken. Förskolecheferna leder verksamheten på förskolorna och utvecklingen av dessa tillsammans med en, och i några fall två, utvecklingsledare. Förskolecheferna och utvecklingsledarna utgör sedan en gemensam ledningsgrupp för skolområdets förskolor. Ledningsgruppen leder till ökad kvalitet på våra förskolor genom att vi hämtar inspiration, kunskap och erfarenheter från alla förskolorna. Kopplade till våra förskolor finns ett hälsoteam bestående av specialpedagog, psykolog, kurator, BVC-sköterskor. Äventyrets förskola är belägen i Ladugårdsängen och har fyra avdelningar med plats för 72 barn. På Kojan Röd och Kojan Gul går barn i åldrarna 1-3 och på Flotten Blå och Flotten Grön är barnen i åldrarna 3-5. Maten får vi från Sörbyängsskolan. Äventyret är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. För oss innebär det en barnsyn där barn är kompetenta, kan och vill utvecklas. Vi anser därför att miljön och materialet ska vara tillgängligt, föränderligt, inspirera till utforskande och utmana barnen i deras lärande. Vi tror att en förutsättning för ett gott lärande är att barnen känner en meningsfullhet i det vi gör. Därför arbetar vi projektinriktat med utgångspunkt ifrån barnens intressen, tankar och funderingar. För att ge förutsättningar för ett fördjupat lärande pågår projekten under längre perioder där barnen hinner testa sina teorier, prova många olika uttryckssätt och lära av och med varandra. Pedagogens roll i detta blir att vara medutforskande, ge goda förutsättningar och på olika sätt utmana barnen i deras lärande samt fånga upp barnens läroprocesser. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation där vi reflekterar tillsammans för att utveckla och utvärdera verksamhetens innehåll. Varje år har vi ett gemensamt tema för hela förskolan kring något vi vill utveckla utifrån förskolans styrdokument. Genom att vi tillsammans skapar förskolans innehåll och att har ett värdegrundsarbete som bygger på allas lika värde blir förskolans kanske viktigaste uppdrag att lägga grunden till framtida demokratiska samhällsmedborgare. Vi har en utomhus pedagogisk profil och med det menar vi att vi vill använda oss av vår utemiljö på ett genomtänkt pedagogiskt sätt, där utemiljön inbjuder till ett utforskande arbetssätt och är ett komplement till innemiljön. Vi vill tillsammans med barnen ta vara på, 2

upptäcka och undersöka det vi finner i vår närmiljö såsom förskole gården, skog, parker och bebyggelse. Vi vill arbeta utifrån ett upplevelsebaserat lärande som ger mening och sammanhang åt det vi lär oss. Utemiljön är tillåtande, rymlig och ger möjlighet till yvigare lekar där motoriken kan stimuleras och där fantasin kan få gott om utrymme. I utemiljön finns även möjligheten att utforska och upptäcka saker riktigt nära och med flera olika sinnen samtidigt, vilket är en god grund för ett ökat lärande. Vi anser att utevistelse inverkar positivt på oss alla! 3

2. Normer och värden Under året har varje barn fått rika tillfällen att förstå alla människors lika värde. Barn och föräldrar känner sig trygga i förskolan. Förskolan har nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. Pedagogerna arbetar med ett normkritiskt och genusmedvetet förhållningssätt. Förvaltningens verksamhetsidé Det goda mötet genomsyrar verksamheten. Förskolan har upprättat en trygghetsplan som är förankrad och som används aktivt i verksamheten med barnen. Läroplanens värdegrund genomsyrar verksamheten. Pedagogerna för en kontinuerlig dialog kring barnets trygghet, inflytande och ansvar med vårdnadshavare. Pedagogerna reflekterar över sitt normkritiska och genusmedvetna förhållningssätt och synliggör detta för barn och vårdnadshavare. Barnen får uppleva att olikheter är en styrka. Pedagogernas förhållningssätt präglas av Det goda mötet. Pedagogerna lyfter och arbetar tillsammans med barnen kring alla människors lika värde. Vi arbetar med att dela in barnen i grupper under dagen, vi använder oss av både ute och inne miljön. Under hösten arbetar varje avdelning med barnens trygghetsplan där vi upprättar någon form av dokumentation kring värdegrundsarbetet som sedan finns tillgänglig på avdelningen under året. Vi informerar vårdnadshavare om Trygghetsplanen och anslår den i våra hallar. Vid daglig kontakt och på utvecklingssamtal samtalar vi med vårdnadshavare om barnets trivsel och trygghet på förskolan. Vi förbättrar informationsöverlämning till pedagogerna som arbetar på eftermiddagen. Varje avdelning skriver en kort sammanfattning vad man gjort under dagen. Pappret sitter i pärmen. Vi tar upp normkritiskt förhållningssätt på höstens föräldramöte. Vi har läroplanens värdegrund som diskussionsunderlag under hösten. Vi åker på studiebesök till Västerås och utifrån detta diskuterar vi pedagogens förhållningssätt mot barn och vuxna och hur det praktiseras. Vi pedagoger delger varandra under året hur vi arbetar med konflikthantering och värdegrundsarbete på avdelningen för att motverka mobbning och kränkande behandling. Pedagogerna föregår med gott exempel i sitt förhållningsätt. Vi pedagoger arbetar vidare med materialet Det goda mötet. 4

3. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet främjar lek, kreativitet och det lustfyllda lärandet och utvecklingen hos alla barn. Förskolorna har utvecklat ett projektinriktat arbetssätt med pedagogisk dokumentation. Förskolornas miljö och material är i så stor utsträckning som möjligt giftfri. Förskolan fokuserar på barns utveckling i språk och matematik. Barnens frågor, tankar, problemlösningar och teorier är centrala i verksamheten. Pedagogerna använder ett utarbetat material för reflektion och dokumentation av verksamheten. Förskolan har en föränderlig och tydlig miljö med material som lockar till utforskande och lärande Pedagogerna arbetar medvetet med en giftfri förskola för att skapa ett långsiktigt hållbart miljöarbete Ett medvetet arbete med barnens språkliga och matematiska utveckling och lärande prioriteras. Vi arbetar projektinriktat utifrån barnens tankar och idéer. Vi arbetar i små grupper för att alla ska bli delaktiga och få möjlighet att lära av varandra. Vi dokumenterar och reflekterar kring dokumentation tillsammans med barnen. Vi ser över våra dokumentationsverktyg för att synliggöra det enskilda barnets utveckling och lärande På utvecklingssamtalen är vi tydliga med vilken hjälp och stöd det enskilda barnet får i sitt lärande på förskolan. Det nya material som vi köper in till förskolan ska vara giftfritt om det är möjligt. Vi byter ut olämpligt material mot giftfritt i den mån det går. Vi köper in sorteringskärl för återvinning till varje avdelning för att göra barnen delaktiga i miljöarbetet. Vi utvecklar dokumentationen på våra gemensamma mötesplatser ute på gården. De utomhusplaner som vi har för vår förskole gård konkretiseras och genomförs under hösten 2016. I de olika projekten och i vår miljö utmanas barnen språkligt och matematiskt. 5

4. Barns inflytande Under året har varje barn ett reellt inflytande på såväl arbetssätt som på verksamhetens innehåll. Barns (och föräldrars/vårdnadshavares) inflytande i förskolan har ökat. Barnen är delaktiga och har inflytande över sitt lärande. Projektarbetet bygger på barnens intressen och utforskande. Verksamheten bygger på barnens tankar, idéer, förutsättningar och erfarenheter Pedagogerna ger barnen möjlighet till olika uttrycksformer, val och material under dagen. Vi är närvarande och lyssnar in barnens tankar, idéer och behov. Projekten bygger på barnens tankar, intressen och idéer. Vi utmanar barnen utifrån deras intressen, ålder och mognad. Vi har ett utforskande arbetssätt där vi använder oss av olika uttrycksformer. Under året arbetar vi med att konkretisera demokratiska processer i barngruppen. Barnen är delaktiga i dokumentationsprocessen och får då syn på sitt lärande. Miljö och material anpassas, tillgängliggörs och förändras utifrån projekt samt barnens önskemål och behov. Vid utvecklingssamtal pratar vi om hur vi tar tillvara det enskilda barnets intresse. Vid något tillfälle under året på APT diskuterar vi kring vad barns inflytande kan innebära. Utegruppen ansvarar för att strukturera upp materialet i uteförråden. Varje pedagog är ansvarig för att introducera och hjälpa barnen att återställa materialet i utemiljön. 6

5. Förskola och hem Under året har vårdnadshavarna getts möjligheter att vara delaktiga i verksamheten. Barnens vårdnadshavare har möjlighet till delaktighet och inflytande. Förskolan arbetar i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. Alla vårdnadshavare har tillgång till Unikum. Vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal två gånger om året, föräldramöten och andra gemensamma träffar. Vårdnadshavare erbjuds att delta i sitt barns vardag på förskolan. Vårdnadshavare får insyn och information om sitt barns vardag genom bland annat pedagogisk dokumentation, möten och Unikum. Alla vårdnadshavare får information om och inloggning till Unikum när de börjar på förskolan. På föräldramötet och i första månadsbrevet, som skrivs ut, informerar vi om vikten av att läsa information på Unikum men att också lägga in sin mejladress där. Vi uppmuntrar till kommentarer och diskussioner på barnets egen lär logg på Unikum, då blir Unikum ett forum för föräldrar att framföra sina åsikter. På föräldramöten, vid daglig kontakt och utvecklingssamtal finns stora möjligheter för vårdnadshavare att framföra sina åsikter. Vi bjuder in vårdnadshavare till Lucia, pedagogiskt café, vårfest samt att delta i verksamheten för att kunna ta del av dokumentation och verksamhet. På våren får vårdnadshavarna svara på en Brukarenkät. 7

6. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Under året har samverkan skett med förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Rutiner finns för samverkan och samarbete mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Vi följer handlingsplanen för övergångar och samverkan i Ängens skolområde En pedagog per förskola ingår i det gemensamma Nätverket för övergångar i skolområdet En pedagog deltar i nätverket för förskola och förskoleklass. Vi använder oss av skolverkets överlämningsblankett i övergången till förskoleklass. Blanketten fylls i av barnet, vårdnadshavare och pedagog vid vårens utvecklingssamtal. 8

7. Uppföljning, utvärdering och utveckling Varje barns utveckling och lärande dokumenteras kontinuerligt samt följs upp och analyseras för att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och att lära. Kompetensen i IT/digitala verktyg är höjd hos medarbetarna. Pedagogerna använder olika metoder/verktyg för att synliggöra det enskilda barnets och gruppens utvecklingsprocesser. Pedagogerna har utvecklat sin kompetens i IT/digitala verktyg, Unikum. Pedagogisk dokumentation används som ett underlag för reflektion, uppföljning, utvärdering och utveckling. Vi använder oss av olika dokumentationsverktyg såsom Ipad, kamera, dator, penna och papper. Dokumentationen är synlig och tillgänglig för barnen i miljön t ex på väggar, golv, olika former av bärbar dokumentation såsom Ipad, böcker, pärmar, bilder, projektor, TV-skärm, webcam och Unikum. Vi reflekterar i arbetslag och tillsammans med barnen utifrån vår dokumentation för att kunna följa upp, utvärdera, utveckla vår verksamhet och få syn på barnens lärande. Vi fortsätter med att arbeta fram en gemensam plan för att dokumentera barnets enskilda lärande. Vi fortsätter att utbilda oss i digitala verktyg. Hösten 2016 utvärderar vi processreflektionsmallen. 9

Bilaga 1. Systematiskt kvalitetsarbete 10