Småföretagsbarometern

1

Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång... 7 3. Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn... 9 4. Lönsamhet... 10 Största konjunkturrisker... 11 54 procent ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion... 13 Småföretagskonjunkturen län för län...14 Prognos och utfall genom åren...16 2

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3

Gotlands näringslivsstruktur 99,5 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 86 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Gotlands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 7052 7275 16861 varav småföretag (0-49 anst) 7030 7246 14216 Jordbruk 2211 2212 2654 Offentlig verksamhet 22 283 10022 Total 9285 9770 29537 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2012. Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län Småföretagskonjunkturen på Gotland har, som förväntat, förstärkts betydligt sedan vårens mätning och konjunkturindikatorn går från 5 till 33. Trots uppgången är dock Gotlands indikator den svagaste i riket, och kan jämföras med riksindikatorn som ökar från 31 till 54. Det är framför allt tjänstesektorn på Gotland som uppvisar ett lågt index. Både tjänste- och industrisektorn förväntar sig en relativt snabb förbättring under kommande år, men tillväxten väntas förbli lägre än riksgenomsnittet. Sysselsättningstillväxten i länet har vänt uppåt efter nedgången i vårens mätning. Industrin räknade i våras med att minskningen av antalet anställda skulle fortsätta, men utvecklingen har blivit bättre än väntat. Länets samlade nettotal har ökat från -3 till 12, vilket är något snabbare än i riket som helhet. För industrin har nettotalet ökat från -5 till 16, medan tjänsteföretagen går från -1 till 9. Båda delsektorerna räknar med en dämpad ökning av antalet anställda under det kommande året. Tillväxten väntas, precis som konjunkturen i stort, bli något svagare i länet än i riket i stort. Tillväxten i orderingång förbättras efter två mätningar i rad med dämpad utveckling. Utvecklingen har dock varit svagare än för riket i stort, med länets nettotal 5 jämfört med rikets 27. Framför allt är det tillverkningssektorn som utvecklats svagt på Gotland med oförändrad orderingång. Båda sektorerna tror att på en snabbare tillväxt av orderstocken under kommande år. Totalt för länet är det förväntade nettotalet 22 jämfört med riksgenomsnittet 31. 4

Omsättningstillväxten har också utvecklats något svagare på Gotland än i landet i stort. Nettotalet stiger i höstens mätning från 4 till 16, vilket kan jämföras med rikets avmattning från 15 till 19. Totalt sett rapporterar 34 procent en stigande omsättning under det senaste året, medan 19 procent uppger en vikande. Omsättningstillväxten väntas öka i snabbare takt under det kommande året i takt med att konjunkturen förbättras, fast även i detta fall något svagare än riksgenomsnittet. Förbättringen väntas bli ungefär lika stark i båda delsektorerna. Tillväxten av lönsamheten på Gotland har i likhet med konjunkturen utvecklats svagare än genomsnittet i landet. Länets nettotal i höstens mätning är 8, att jämföra med rikets 15. Förväntningarna i både delsektorerna pekar på en förbättring nästa år, men på en fortsatt lägre nivå än riksgenomsnittet. 54 procent av länets småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket är den näst lägsta andelen i landet, och även en nedgång från vårens mätning, då andelen var 63 procent. Det främsta tillväxthindret hos småföretagen uppges vara brist på lämplig arbetskraft, samt den svaga efterfrågan som anges av en fjärdedel av företagen vardera. 5

Småföretagsbarometern Gotlands län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i Gotlands småföretag har efter vårens negativa utveckling, nu åter blivit positiv. Utvecklingen har därmed varit bättre än väntat. Sammantaget är det knappt vart fjärde företag som ökat antalet anställda (24 procent) medan 12 procent anger att sysselsättningen minskat. Utvecklingen under det senaste året har därmed varit lite snabbare än i landet i genomsnitt, men man bör då komma ihåg att länet startade på en lägre nivå. Sysselsättningstillväxten har varit positiv i både industrin och tjänstesektorn. För industrins del har därmed utvecklingen blivit betydligt bättre än förväntat. Nettotalet för industrin har stigit från -5 till 16, medan tjänstesektorn gått från -1 till 9. Båda delsektorerna förväntar sig en fortsatt dämpad sysselsättningsutveckling under de kommande tolv månaderna, med ett nettotal på 5 i båda delsektorerna. Förväntningarna är betydligt lägre än i riket som helhet. 6

2. Orderingång Tillväxten i orderingången till länets småföretag har fortsatt att öka i långsam takt. Länets utveckling är, i det avseendet, betydligt svagare än för landet i stort. 27 procent uppger en ökande orderingång, medan 22 procent uppger en vikande. Nettotalet fem kan jämföras med riksgenomsnittet på 27. Den svagare orderingången förklaras framför allt av en svag utveckling för industrisektorn, där orderingången varit oförändrad. Sektorns utveckling är den svagaste i landet. För tjänsteföretagen stiger nettotalet marginellt till 13. Även detta tillhör dock de svagaste i landet. Både tjänste- och industriföretagen tror att tillväxttakten i orderingången kommer att förbättras under de kommande tolv månaderna. Nettotalet för tjänstesektorn förväntas bli 23, liksom även i industrisektorn. Länets företag är generellt sett mindre optimistiska än riksgenomsnittet. 7

3. Omsättning Även vad gäller omsättningstillväxten är utvecklingen i länet svagare än genomsnittet i Sverige, även om skillnaden är mindre än vad gäller orderingången. Länets nettotal stiger från 4 till 16. Detta är dock den nästa lägsta nivån i landet, där nettoalet är 19. Totalt sett rapporterar 34 procent av länets småföretag en stigande omsättning under det senaste året, medan 19 procent uppger en vikande. Tillväxttakten har ökat i båda sektorerna, men något starkare i industrin där omsättningen tidigare utvecklats mycket svagt. Med tanke på att orderingången förväntas utvecklas ganska svagt, är det inte så konstigt att även omsättningstillväxten väntas bli dämpad på Gotland. Detta gäller främst tjänstesektorn som är mindre optimistisk än riksgenomsnittet. Länets förväntningar pekar sammantaget på ett nettotal på 29 på ett års sikt, jämfört med 38 i landet. 8

Konjunkturindikatorn Efter tre mätningar i rad med svagare konjunktur, har konjunkturen på Gotland nu åter vänt uppåt. Den sammanlagda indikatorn stiger från 5 till 33. Detta är dock den lägsta nivån i riket, varför Gotland ligger kvar på sistaplatsen för andra mätningen i rad. För alla de tre ingående delkomponenterna är utvecklingen i länet svagare än riksgenomsnittet. En viss ljusning syns för det kommande året, i likhet med i landet i stort om än på en lägre nivå. Konjunkturindikatorn tros öka från 33 till 56, jämfört med det förväntade riksgenomsnittet på nettotal 85. Förbättringen i höstens mätning förklaras huvudsakligen av en bättre industrikonjunktur, där industriföretagen vänder från minus till plus. Även tjänstesektorn redovisar en förbättring. I båda fallen är dock indikatorerna svagare än i riksgenomsnittet. Förväntningarna för det kommande året pekar på en förbättring kommande år. Speciellt företagen inom tjänstesektorn är dock mindre optimistiska jämfört med genomsnittet i landet. 9

4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant och viktigt att följa denna variabel. Lönsamheten på Gotland har, i likhet med konjunkturen i stort, utvecklats svagare än för landet i genomsnitt. Efter vårens helt oförändrade vinstnivå, är det nu åter fler företag som redovisar högre vinster i takt med att konjunkturen blivit något bättre. Nettotalet för länet är 8, jämfört med rikets 15. Den svaga lönsamheten avspeglas också i att endast 12 procent av företagen i länet uppger att vinstnivån är högre än normalt, medan 22 procent anser att nivån är lägre än vanligt. Inför det kommande året räknar både industri- och tjänsteföretagen med en betydligt bättre lönsamhetstillväxt, om än fortsatt mer dämpad än riksgenomsnittet vilket är linje med den allmänna konjunkturförstärkningen. Företagens prisförväntningar En effekt av att företagen räknar med ljusare konjunktur på ett års sikt är att företagen räknar med att kunna fortsätta att höja priserna i försiktigt tempo. Vart tredje företag räknar med högre priser, medan sex procent tror att priserna kommer att sänkas. Framför allt är det företagen inom industrin som skrivit upp prisförväntningar. I höstens mätning räknar 52 procent med högre försäljningspriser, jämfört med 22 procent inom tjänstesektorn. 10

Största konjunkturrisker Den överlägset största konjunkturrisken för de gotländska företagen är att den svenska hemmamarknaden utvecklas sämre än väntat. Detta anger 57 procent av företagen, medan 19 procent anger nya konkurrenter på marknaden som största risk. Hur den svenska hemmamarknaden utvecklas är den överlägset största konjunkturrisken för företagen på Gotland 11

54 procent ser goda expansionsutsikter 54 procent av Gotlands småföretag anser att de har goda utsikter att expandera på sikt. Detta är den näst lägsta andelen i riket, och även en nedgång från i våras då 63 såg expansionsmöjligheter. Gotland är ett av de få län där det, i nuvarande mätning, är färre företag än i förra mätningen som ser goda expansionsutsikter. 12

Nedgången i höstens mätning beror främst på lägre långsiktig optimism i tjänsteföretagen, där andelen som ser expansionsutsikter minskat från 66 till 53 procent. I industrisektorn har andelen minskat från 61 till 56 procent. Hinder för expansion Det överlägset största tillväxthindret för småföretagen på Gotland är bristen på lämplig arbetskraft samt den svaga konjunkturen. Båda dessa hinder anges vardera av var fjärde företag. Bristen på arbetskraft är, tillsammans med Jämtland och Norrbotten, den högsta i landet. Ett annat oroande tecken vad gäller tillgången på arbetskraft är att 40 procent av samtliga småföretag på Gotland uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Det är den, jämte Västernorrland, högsta andelen i landet. Bristen på arbetskraft är framför allt ett problem inom tillverkningssektorn där 52 procent av företagen uppger att de tackat nej till order på grund av detta. I tjänstesektorn är det 19 procent som behövt göra detta. 13

Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar från 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 14

15

Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 16