Stadsfullmäktige 113 08.12.2015 Bildningsnämnden 35 26.05.2016 Stadsstyrelsen 138 06.06.2016 SFP:s fullmäktigegrupps motion om flyktingars och asylsökandes integration också på svenska 2645/04.03.01/2015 Stadsfullmäktige 08.12.2015 113 Beslut Stadsfullmäktige antecknade följande motion för kännedom: "Pargas har tagit emot kvotflyktingar i två omgångar de senaste åren och beslutat att integrationen sker på finska med motiveringen att det finns färdiga resurser, personal, erfarenhet och att övriga stödfunktioner finns på nära håll i Åbo. Detta är visserligen sant, men vi kan resonera även på ett annat sätt. Enligt lagen skall alla flyktingar få information och handledning i landets lagar, om vårt samhällssystem och våra språk. Man skall informera om tvåspråkigheten och förhållandena på orten. Svenskan är majoritetsspråk i Pargas och sålunda borde flyktingarna ges möjlighet att själva välja sitt första "nya" språk. Migrationsverket har betonat snabb integration för att få ut invandrarna i samhället, genom att kartlägga deras bakgrund och potential och därmed hitta lämpliga placeringsorter för dem. Här kunde Pargas stad vara aktiv och framhålla att vi har låg arbetslöshet på svenska och utmärkta svenska utbildningsmöjligheter ända från småbarnsåldern till andra stadiet (bl.a. Axxell). Dessutom har vi ett mycket digert förenings-och kulturutbud på svenska. Varför har vi utgått från att dessa människor som nu kommer hit troligen inte stannar kvar i Pargas? Unga familjer vars barn växer upp eller t.o.m. föds här kan mycket väl rota sig i vår stad och delta i den befolkningstillväxt som vi efterlyser. Också de asylsökande som nu finns i Nagu får sin integration på finska och detta verkar lite konstigt eftersom Nagu har stor svenskspråkig majoritet. Även om Nagu bara är "genomgångsort" så kanske en del av dessa asylsökande vill bosätta sig där i framtiden. Tröskeln att flytta dit skulle vara lägre om de hade möjligheten att fungera på svenska. Antalet asylsökande ökar mycket mer är vad vi för ett år sen kunde fantisera om. Resurserna kommer att vara en utmaning även inom den finska skolsektorn. På svenska sidan har också vi erfarenhet och kapacitet och även vi bör ta vårt ansvar för integrationsundervisningen av skolbarnen. Argumentet att finskan behövs på arbetsmarknaden är sant men det finns inget hinder för att ett barn som lär sig svenska som första språk OCKSÅ lär sig finska längre fram liksom vi finlandssvenskar i allmänhet gör. Detta öppnar för större möjligheter på arbetsmarknaden för dem.
Bildningsnämnden 26.05.2016 35 I våra svenska lågstadier i Pargas börjar barnen läsa finska redan i åk 1 när den nya läroplanen träder i kraft h 2016. Sålunda finns det alla möjligheter att redan från början komma i kontakt med båda språken (på finska sidan kommer svenskan in senare). För dem som inte bosätter sig i Pargas breddar vi framtida möjligheter att välja bostads-, studie- och arbetsort såväl i Finland som i övriga Norden, där en del eventuellt har vänner och släktingar från tidigare. Det finns "solskenshistorier" som vi kan ta lärdom av, speciellt i svenska Österbotten där flyktingarna stannat kvar och blivit nya framgångsrika invånare. Inom de finlandssvenska organisationerna och fonderna jobbar man som bäst på att hitta former för hur man kan stöda integrationen på svenska. Svenska Kulturfonden har reserverat medel för bl.a. utbildning av lärare. Vi har också möjlighet att utnyttja "specialister" i vårt västra grannland och ev. Åland (pedagogiska, läromedel osv.). SFP:s fullmäktigegrupp vill lyfta fram dessa synpunkter som talar för att integration av flyktingar och asylsökande borde erbjudas även på svenska utgående från våra möjligheter, skyldigheter och vårt ansvar och särskilt med tanke på flyktingarnas rättigheter och möjligheter. SFP:s fullmäktigegrupp anser - att Pargas stad snarast möjligt erbjuder integration också på svenska." Beredare Utbildningschef Ulrika Lundberg, tfn 050 375 3593 Föredragande Utbildningschef Ulrika Lundberg, tfn 050 375 3593 fornamn.efternamn@pargas.fi I lagen om främjande av integration (1386/2010) preciseras de in teg ra tions främjan de åtgärder och tjänster som tillämpas på invandrare. Alla som flyttar till Finland ska ges basinformation om landet, också om möjligheten att välja språk. Därtill skall en inledande kartläggning göras och en integrationsplan uppgöras. In vandra re ska få rådgivning om integrationsfrämjande åtgärder och tjänster samt om arbetslivet. Den inledande kartläggningen är en preliminär evaluering av personens förutsättningar för sysselsättning och studier samt av behovet av språ kinlär ning. Vill man välja den svenska integrationsvägen ska meddelande om det göras i samband med den inledande kartläggningen, så att integrationsplanen kan gö ras upp utgående från svenska som språkval. I lagen om småbarnspedagogik (36/1973) och lagen grundläggande utbildning (628/1998) stadgas om kommunens skyldighet att ordna dagvård och un der visning.
Kommunen skall se till att småbarnspedagogiken ordnas för sina invånare i den om fatt ning och med det innehåll som stadgas i lagen om småbarnspedagogik, även för invandrarna i kommunen. Det är i huvudsak barn som inte ännu är i skolål dern som har rätt till småbarnspedagogik. Kommunen är skyldig att ordna undervisning för de barn som bor i kommunen un der det år som föregår året då barnets läroplikt inleds. Utöver för- och grundläg gan de undervisning är det även möjligt att ordna förberedande undervisning un der vilken eleven har möjlighet att nå sådana språkliga och andra färdigheter som gör att eleven kan övergå till den grundläggande utbildningen. Eleverna in teg re ras i skolverksamheten enligt grunderna för läroplanen för förberedande un der vis ning. Läroplanen för den grundläggande utbildningen bygger på att undervisningen ord nas på ett sätt som stöder elevernas flerspråkighet. I de nya grunderna för läro pla nen som tas i bruk i augusti 2016 (s. 90) sägs att Undervisningen för andra flersp rå ki ga elever har som särskilt mål att stödja elevernas flerspråkighet och utvec klin gen av deras identitet och självkänsla. Det ger eleverna förutsättningar att ut vec klas till balanserade och aktiva samhällsmedlemmar. Elevernas bakgrund och utgångsläge, såsom modersmål och kultur och hur länge de har bott i Fin land, ska beaktas i undervisningen. Vad gäller vuxna flyktingars och asylsökandes integrationsutbildning har Ut bildningss ty rel sen i samarbete med arbets- och näringsministeriet tagit fram nya model ler för genomförandet av utbildningen. Målsättningen är en förkortad väg till ar bets li vet och fortsatta studier. I modellerna är språkundervisningen mycket cent ral. I parktiken sköts språkundervisningen av olika vuxeninstitut. I kommunerna har medborgar- och arbetarinstituten ofta en central roll. Utbildningsstyrelsen har börjat samla information och material om undervisning i svens ka som andra språk (edu.fi). Också Kommunförbundet har ökad beredskap att bistå kommuner med integration på svenska, i och med att en flyk ting koordinator anställts för att bistå de kommuner som redan nu integrerar flyktingar på svens ka eller kommuner som ämnar göra det. Stadsfullmäktige i Pargas beslöt 27.6.2014 att staden tar emot 4-5 kvot flyk ting famil jer, ca 20 personer under våren 2015. Därefter har staden beslutat ta emot ytter li ga re en familj. Sammanlagt har 31 kvotflyktingar hittills tagits emot. Den in ledan de kartläggningen och den individuella kartläggningen har gjorts av Arbetsoch näringsbyrån. Det är också möjligt för kommunen att själv sköta det. I det fallet får kommunen en ersättning från staten för arbetet. Pargas stad har 8.10.2013 godkänt det regionala integrationsprogrammet 2013-2016 som utarbetats i samarbete med övriga kommuner i regionen. I programmet sägs ingenting om integrering av flyktingar på svenska. I fall Pargas stad i fort sätt nin gen vill integrera också på svenska behöver detta beaktas då programmet upp da te ras. I samband med beslutet att ta emot flyktingar till Pargas beslöts att integrationsspråket är fins ka. Barnen har fått integrationsundervisning i Koivuhaan koulu, som för när va ran de har en skild grupp med 11 elever med
flyktingbakgrund. Bland dem finns fy ra elever från den grupp asylsökande som under vinterhalvåret bott i Nagu och som valt att bli kvar på orten i väntan på beslut om uppehållstillstånd. Inom den svenskspråkiga utbildningen har inte förberedande undervisning ordnats sedan 90-talet. Undervisningen ordnades då i Malms skola. Eftersom frågan in te har varit aktuell på senare år har ingen läroplan för föreberedande un der visning uppgjorts på svenska. Eftersom flyktingar som bosätter sig i Pargas har rätt att välja integrationsspråk, be hö ver beredskapen att integrera flyktingar också på svenska byggas upp. Med tan ke på att flyktingarna i ett så tidigt skede som möjlig skall få mångsidig och rele vant information om de lokala förhållandena, kunde det vara motiverat att staden själv handhar den inledande kartläggningen och uppgörandet av in teg ra tionspla ner na. För närvarande sköts det av arbets- och näringsbyrån. Flyktingar kan tidigast integreras på svenska från och med hösten 2017, då förslags vis i Malms skola, som har den bästa beredskapen att arbeta med elever med särs kil da behov. Utrymmesbristen är de närmaste läsåren stor, men torde lätta från och med hösten 2018. För att planera verksamheten behöver en arbetsgrupp tillsättas hösten 2016, med uppgift att bland annat till se att en läroplan för förberedande undervisning utar be tas på svenska, utreda olika möjligheter till personalfortbildning och tolkningst jäns ter. Arbetsgruppen behöver också ta ställning till ordnande av småbarns pe da go gik och språkundervisning för vuxna invandrare på svenska. De ekono mis ka konsekvenserna för staden behöver på nytt ses över. Gruppen kan förslags vis konsultera stadens egen flyktingkoordinator, Kommunförbundets flyk tingkoor dinator och bekanta sig med kommuner som redan länge framgångsrikt integ re rat flyktingar på svenska. Förslag: Beslut: Bildningsnämnden diskuterar integrering av flyktingar på svenska och ger för sin del ovanstående som svar SFP:s fullmäktigemotion om integrering av flyktingar på svenska. Ledamot Maj Björk föreslog att beslutsförslaget ändras så att följande text i beslutsförslaget stryks..och ger för sin del ovanstående som svar på SFP:s fullmäktgemotion om integrering av flyktingar på svenska och ersätts med följande mening Nämnden uppmanar fullmäktige att tillsätta en arbetsgrupp i början av hösten 2016 för att planera ovanstående verksamhet. Det ändrade förslaget godkändes enhälligt. Beslutet justerades omedelbart. Delgivning Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 06.06.2016 138
Beredare Stadsjurist Monica Avellan, tfn 044 358 5727 Föredragande Stadsdirektör Patrik Nygrén, tfn 040 511 4383 fornamn.efternamn@pargas.fi Bildningsnämnden och bildningsnämndens svenskspråkiga sektion har gett likalydande utlåtanden som svar på motionen. Vardera föreslår att en arbetsgrupp tillsätts i början av hösten 2016 för att planera integrering på svenska. Ifall en arbetsgrupp tillsätts är det viktigt att också erfarenheterna från integrering på finska tillvaratas. Sådana arbetsgrupper ska ändå tillsättas av stadsstyrelsen, som ansvarar för beredningen och verkställigheten av de ärenden om vilka beslut fattas i stadsfullmäktige. Byte av integreringsspråk är ett sådant principiellt ärende. Förslag Stadsstyrelsen ger bildningsnämndens och dess svenskspråkiga sektions utlåtande och stadsstyrelsens ovanstående tillägg som svar på motionen och föreslår att stadsfullmäktige förklarar ärendet slutbehandlat som motion. Stadsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp som har som uppgift att planera integrering av flyktingar på svenska. Beslut Förslaget godkändes.