Bild, text och ljud - multimodala vägar till den multimodala läs- och skrivförmågan Janna Ferreira Leg. logoped/fil dr. i handikappvetenskap Lektor i logopedi Institutionen för Klinisk och Experimentell Medicin Linköpings universitet janna.ferreira@liu.se
Läsning och skrivning utvecklar: Vår erfarenhet av världen Vårt ordförråd Vår grammatik Vårt berättande Vårt tänkande SKRIVEN text ger oss tillgång till detta! Oavsett om den läses eller avlyssnas.
Matteuseffekten (Stanovich 1986) Matteus 25:29 Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har. 4
Up Analytiskt Top SEMANTIK FONOLOGI Bottom Syntetiskt Down
En god läsare måste: kunna avkoda både kända och okända ord kunna hantera avvikelser mellan stavning och uttal ha mentala representationer av språkliga enheter av olika storlek: såsom bokstäver, ord och fraser kunna läsa samman språkliga enheter och minnas dem förvandla en skriftbild till en inre föreställning av ett innehåll göra sig uppfattningar om tolkningars sannolikhet i en viss kontextsålla bort, läsa mellan raderna, och tolka texten utifrån kunskap och erfarenhet uppfatta skriften som kommunikation, som havande ett syfte och en mening 6
En god skrivare måste: kunna självständigt aktivera inre fonologiska representationer kunna göra en fonem-grafem-överföring behärska olika grammatiska strukturer göra skillnad mellan skrift (ofta monolog) och tal (oftast dialog) skriva med mottagaren i åtanke använder kanske skriften för att uttrycka/strukturera sin tankar få ihop en sammanhängande text planera, läsa och redigera sin text 7
Ickefonologiska språkliga förmågor + Klassisk specifik läs- och skrivsvårighet (DYSLEXI) Klassisk specifik språkstörning (SLI) Ingen störning - + Problem med förståelse Fonologiska förmågor - (Bishop & Snowling, 2004) 8
Analytisk kontextanvändning exemplet kör grammatik hon sa nej till drinken eftersom hon... innehåll hans högsta önskan var att sjunga i en.. bilen är nyinköpt och han sjunger när han... Koll på kontexten primar för läsningen. Förkunskaper om kontexten ger snabbare läsning! 9
Faser i träning med skriven text Före läsning - bygga eller aktivera bakgrundskunskap - utveckla vokabulär och relatera till existerande vokabulär - sätt upp ett syfte för textläsningen Under läsning - Lyssna eller läs. Även att lyssna till skriven text lär barn viktiga saker de behöver kunna om skriven text. Efter läsning - Sammanfatta inte det ni läst!! - Koppla tillbaka till bakgrundskunskap, vokabulär och syfte. - Ge en eller flera uppgifter relaterade till syftet. - Ge feedback på hur det gått som ge information om hur man kan göra nästa gång. Lämpar sig för alla texter: sagor, informationstexter. (Karen Erickson (2003)
Bockarna Bruse Bakgrundkunskap och vokabulär - Kan göras på olika nivå för olika barn i klassrummet/förskolan, talhandikappade eller ej Djurungar och deras föräldrar Bock, tacka, killing Tjur, kossa, kalv Tupp, höna, kyckling Komparation av adjektiv Stor, större, störst. Liten, mindre, minst. Prepositioner Över, under, i, på, bakom, framför
Bockarna Bruse Rörelseverb Stampa, klampa, trippa, smyga, hoppa, gå och springa. De motoriska klasskompisarna kan röra sig som verben, den rörelsehindrade kan vara den som bestämmer vad de andra ska göra och bedömer om de gör rätt Sammansatta ord Trollbro, stenbro, träbro, hängbro, tågbro, Kan barnen komma med egna? Med hjälp av befintligt vokabulär? Pizzabro Röstövning Viska, tala lågt, tala vanligt, ropa. Spela in på talapparat och låt AKK-användaren välja. Men jobba också med rösten. Inte artikulerat utan: AAH! AAH! AAH! Ger röstmedvetenhet
Bockarna Bruse Nu sätts syftet med berättelsen. Återberätta? Vem gör vad i berättelsen? Hur slutar det? Först nu läses sagan!! Nu finns grund att stå på. Förståelse såväl som vokabulär att ta av. All förberedelse behöver inte vara så riklig, men om barnet inte får vokabulär kan barnet inte aktivt hantera det lästa varpå en viktig del av läsprocessen som underlättar läsutvecklingen missas.
Läsmodeller Kontextprocessor Meningsprocessor Ortografisk processor Fonologisk processor Seidenberg & McClelland (1989) Text Tal
Varken teoretiskt eller evidensmässigt stöd för att en ren symbolapproach skulle bidra till avkodningsutveckling, vare sig ortografiskt eller fonologiskt! DOCK: essentiell för språkutvecklingen hos icketalande barn!
The simple view of reading Läsning = avkodning x förståelse (Hoover & Gough, 1990) Observera multiplikationstecknet! 16
Multiapproach syntetiskt och analytiskt 1. Ljudnivå, språklekar som ökar den fonologiska medvetenheten 2. Ordnivå, matchning ord bild, begreppsträning, böjning av ord 3. Meningsnivå, klippa sönder meningar till ord, byta plats och visualisera 4. Textnivå, lyssna, plocka nyckelord och samtala kring texter Foley (1994)
SCRAWL Shared stories (Gemensamma historier) Comprehension (Förståelse) Rapid Recognition (Snabb igenkännelse) Analysis and Articulation (Analys och Artikulation) Writing (Skrivande) Language, Literacy and Literature (Språk, Läs- och skrivförmåga och Litteratur) Smith, 2005
Multiapproach med både avkodningsträning och helordsläsning - Light, J., McNaughton, D., Weyer, M., & Karg, L. (2008) Multiapproach med både huvudsakligen fonologisk vs semantisk datorbaserad träning. OBS! på barn med läs- och skrivsvårigheter, ej AKK-barn (- Heimann, Tjus, Gustafson, Svensson, m.fl.) 19
Läs&Skriv raketen (Ferreira) OMVÄRLDS- KUNSKAP - specifik (läs & skriv) - generell KODKNÄCKNING helord i m p r e s s i v t SPRÅK - talspråk - auditiv diskriminering - fonologisk medvetenhet - vokabulär - morfologi -syntax ex pr es si vt i m p r e s s i v t avkodning e x p r e s s i v t Skrivregler - Textförståelse - Läshastighet KOGNITION alfabetsprincipen bokstavskunskap fonemisk medvetenhet -IQ - logik - minne TID
Teaching Reading IS Rocket Science http://www.balancedreading.com/rocketsci.pdf 21
Dual Route Model 22
Evidensläget är skralt och mångtydigt för barn som använder AKK Fallstudie som betonar vikten av ortografisk feedback för att bygga på det starka visuella minnet för stavning (jämför med bara auditiv feedback/båda) - Raghavendra & Oaten (2007) Betonar kombinerad ortografisk och syntetiskt tal-feedback för stavning - Koke and Nielson (1987) Fann olika typer av barn: en typ som var mest hjälpta av ortografiskt stöd/ortografiskt feedback + fonologiskt feedback, och en typ som var mest hjälpta av fonologisk feedback/ fonologiskt feedback + ortografiskt feedback - Schlosser, R. W., Blischak, D. M., Belfiore, P. J., Bartley, C. & Barnett, N. (1998) Viss evidens för teckenbokstaveringsstöd till skriven text för stavning - Schlosser, R. W., Blischak, D. M., Belfiore, P. J., Bartley, C. & Barnett, N. (1998) Viss evidens för att syntetiskt tal stimulerar fonologisk medvetenhet - Blischak (1999). Mycket prat i litteraturen om detta men lite evidens!
Multimodal förmåga Läs-och skrivförmåga ställer krav på synestetiska färdigheter! Talets auditiva signal skall översättas till skriftens visuella, eller tvärtom! AVANCERAT! 24
Fonologiskt bearbetning Fonologiska representationer - Kognitiva manifestationer av språkljud baserat på auditiv input och artikulatorisk output Fonologisk produktion - Uttalade manifestationer av inre representationer av språkljud Fonologiskt arbetsminne - temporal förvaring av verbal och fonologisk information - fonologiska loopen för upprepningshantering till stöd för minnet Fonologisk medvetenhet - Metaspråklig förmåga att kunna fokusera och manipulera fonologiska enheter såsom ord, stavelser, rim och fonem 25
Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för en människa Faluncentrum Tjej ~20: Kan du typ prata med dig själv i huvudet? Kille~20: Ja, det är väl inte svårt!? Tjejen: Men alltså ha munnen stängd och prata med dig själv, fast tyst. Killen: Ja! Tjejen: Så du kan säga typ bajs eller nåt? I huvudet. Killen: Öh, ja. Tänka kallas det! Tjejen: Är det tänka? Jag trodde det var typ när man funderade på saker. Inte när man sa nåt till sig själv i huvudet tyst. Jmf. inre tal Karen Ericksen www.tjuvlyssnat.se 26
Stavning Fonologin särskilt viktig för stavningsförmågan som är särskilt viktig för att AKK-användare skall utvecklas till oberoende kommunikatörer som själv kan skapa nya Fonologisk kompetens behövs. Korrekta fonologiska representationer + god auditiv perception - Identifikation av språkljuden /b-i-l/ Recall (ihågkomst) vs recognition (igenkänning) - Stavning som ej är på diktamen kräver mer kognitiv kapacitet och tydligare fonologiska representationer än läsning eftersom kravet ligger på ihågkomst snarare än igenkänning. 27
Stavning - När fonologisk kompetens inte riktigt räcker: Segmenteringsproblemet - Ord är inte fonetiskt avgränsade enheter. T.ex: embil Semantisk och morfologisk kunskap behövs. Talspråk Skriftspråk - Talspråket ger oss ofta inte en rättvisande fonologisk bild av ordet för att kunna stava det. - Kännedom om skriftspråkliga former krävs. T.ex riktigt Semantisk och morfologisk kunskap behövs. 28
Sounds of Silence Phonological awareness and written language in children with and without speech And the vision that was planted in my brain still remains within the sound of silence Simon and Garfunkel (1964)
Interventionsstudie, lässvaga talhandikappade Träningsgrupper: 9 barn med talhandikapp + motoriska svårigheter (i varierande grad) 10 normaltalande lässvaga barn med läs- och skrivsvårigheter Kontroller: 10 normaltalande lässvaga barn som får specundervisning 10 normaltalande, normalläsande barn
Resultat Generellt över grupperna förbättring: mellan pretest och posttest för meningsläs, ordstav, nonord stav. meningsläs ordstav nonord stav
Stavning, fallstudie 15 årig flicka CP skada Sitter i elrullstol Kommunicerar med bliss Har bedömts läsa logografiskt men har fonologiska strategier
Fallstudie, resultat Minne Segmentering Klassiska primacy/recency effekter! Klarar att skriva 2 bokstavs nonsensord Klarar att skriva en del 3 bokstavs nonsensord På 4 7 bokstavs nonsensord skrivs endast första en två bokstäverna och sista en två bokstäverna
Ge barnen så stor del av Läs&Skriv-raketen som möjligt!
www.liu.se