Utvärdering av TRAPPAN med sysselsättningen i fokus

Utvärdering av TRAPPAN 2004-2007 med sysselsättningen i fokus Mari Nilsson Västra Götalandsregionens kultursekretariat November 2009 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 4 1. INLEDNING... 6 1.1 RAPPORTENS DISPOSITION... 7 1.2 TRAPPAN... 8 2. METOD... 9 2.1 ATT UTVÄRDERA... 9 2.2 EFFEKTER... 10 2.3 ENKÄTER TILL DELTAGARE OCH INTERVJUER MED ARBETSGIVARE... 13 3. GER TRAPPAN JOBB?... 15 3.1 VILKA ÄR OCH VAR ARBETAR DELTAGARNA?... 15 3.1.1 Ålders- och könsfördelning... 15 3.1.2 Yrke och arbetsplats... 15 3.2 EFFEKTER PÅ KORT SIKT... 17 3.2.1 Nöjda deltagare... 17 3.2.2 Nya nätverk och samverkansformer... 20 3.3 EFFEKTER PÅ LÅNG SIKT... 22 3.3.1 Bidrar Trappan till att fler scenartister får arbete... 22 3.3.2 i Västra Götalandsregionen?... 29 3.3.3 på lite längre sikt?... 31 3.4 RÖSTER... 33 3.4.1 Ledningsgrupp... 33 3.4.2 Kursledare... 35 4. EN TRAPPA UPP FÖR KULTURJOBBEN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN?... 37 5. REFERENSER... 41 2

TABELLFÖRTECKNING TABELL 1: EFFEKTMÅL, INDIKATORER OCH KÄLLOR... 12 TABELL 2: EXEMPEL PÅ NYA ARBETSTILLFÄLLEN 2004-2005... 24 TABELL 3: EXEMPEL PÅ NYA ARBETSTILLFÄLLEN 2006... 25 TABELL 4: EXEMPEL PÅ NYA ARBETSTILLFÄLLEN 2007... 26 TABELL 5: EFFEKTMÅL, INDIKATORER OCH RESULTAT... 38 FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1: SYSTEMMODELLEN... 9 FIGUR 2: EFFEKTER AV TRAPPANS VERKSAMHET PÅ KORT OCH LÅNG SIKT... 11 FIGUR 3: SVARSFREKVENS I PERSPEKTIVENKÄTEN 2004-2007... 14 FIGUR 4: ARBETSPLATS... 15 FIGUR 5: HELT ELLER DELVIS ARBETSLÖS 2004-2007... 16 FIGUR 6: TOTALT INTRYCK AV KURSEN... 17 FIGUR 7: NYA TEKNIKER... 17 FIGUR 8: FÖRBÄTTRADE FÖRMÅGOR... 19 FIGUR 9: ÖKADE MÖJLIGHETER PÅ ARBETSMARKNADEN... 20 FIGUR 10: NÄTVERK PÅ KORT SIKT... 21 FIGUR 11: NÄTVERK PÅ LÅNG SIKT... 21 FIGUR 12: NYA JOBBMÖJLIGHETER... 23 FIGUR 13: NYA JOBBMÖJLIGHETER SKILLNADER ÖVER TID... 23 FIGUR 14: VARFÖR FÖRBÄTTRAR TRAPPAN MÖJLIGHETERNA TILL ARBETE?... 28 FIGUR 15: VAR ÅTERFINNS NYA ARBETSTILLFÄLLEN?... 30 FIGUR 16: VAR ÅTERFINNS NYA ARBETSTILLFÄLLEN? SKILLNADER ÖVER TID... 30 FIGUR 17: NYA JOBBMÖJLIGHETER PÅ LÅNG SIKT 2004-2007... 31 3

SAMMANFATTNING Det är viktigt för utvecklingen i Västra Götalandsregionen att locka till sig och utveckla kreativa individer. För att även behålla kreativa individer i regionen, finns ett behov av insatser för att kompetensutveckla kulturutövare. Kulturarbetsmarknaden har en låg andel fasta anställningar och består istället till stora delar av frilansande löntagare och egenföretagare. Konsekvensen blir för många kulturutövare tillfälliga anställningar och upprepade perioder av arbetslöshet. Det finns således ett behov av insatser för att fördjupa, bredda och bibehålla kompetensen över tid. Trappan är en kompetenshöjande verksamhet inriktad mot scen-, ton-, film-, och TV-området. Syftet med följande rapport är att utvärdera Trappans verksamhet 2004-2007, med sysselsättningen i fokus. Frågan är om, och i så fall på vilket sätt Trappans verksamhet ger jobb? Bidrar vidare Trappan till att behålla kreativa individer i Västra Götalandsregionen? Utgångspunkten för utvärderingen är ett urval av de förväntade effekter, som synliggörs i Trappans projektbeskrivning. Metoden är en sammanställning av de resultat som framkommer i tre tidigare utvärderingar av Trappans verksamhet 2004-2006. Dessutom har enkätmaterialet avseende verksamheten 2007 bearbetats och sammanställts. Rapporten utgår ifrån en modell där Trappans verksamhet på kort sikt leder till nöjda deltagare, bildandet av nya nätverk och samverkansformer. På lite längre sikt bidrar det till att fler scenartister får arbete i Västra Götalandsregionen. Detta innebär i sin tur att Trappans verksamhet bidrar till det övergripande målet om att Västra Götalandsregionen stärks som kulturellt centrum för scenkonst, film och TV. För att mäta effekterna på kort och lång sikt konstruerades 16 indikatorer. Resultaten visar att deltagarna som helhet är nöjda med Trappans kurser. I genomsnitt ger 97% av deltagarna betyget mycket bra eller bra. 82 % av deltagarna upplever att de har lärt sig nya tekniker på kurserna, samt inte minst fått både bättre självförtroende och initiativförmåga. Dessa effekter kvarstår även över tid och de nya teknikerna och förmågorna kan vara viktiga för att på sikt få ett arbete. Deltagarna bekräftar också i anslutning till kursen att den ger ökade möjligheter på arbetsmarknaden. Det är inte kontroversiellt att påstå att nätverk är viktigt för att få ett arbete. Det blir inte mindre viktigt på en arbetsmarknad där tillfälliga anställningar är det som erbjuds. Resultaten visar att deltagarna i Trappans kurser bildar nya nätverk. Det är i genomsnitt enbart 1 % av deltagarna som tycker att kursen på kort sikt inte alls bidrar till att skapa nya nätverk. Resultaten visar också att effekten är bestående över tid. 67 % av deltagarna upplever ett halvår efter kursen att nya kontakter och nätverk har etablerats. Det är inte bara på Trappans kurser som nya nätverk bildas för samarbete mellan arbetstagare och arbetsgivare. Trappans ledningsgrupp består av representanter från nio verksamhetskategorier och den konstnärliga referensgruppen består av representanter från fem yrkesområden. Den breda representationen i ledningsgrupp och referensgrupp skapar givetvis förutsättningar för kurser med hög kvalité, som också efterfrågas på arbetsmarknaden. Nätverket ger även möjligheter till ökad samverkan inom och mellan scenkonst, film och TV i regionen. 4

41 % av deltagarna upplever att de redan efter ett halvår har förbättrat sina möjligheter att få jobb och 107 deltagare har fått konkreta arbetstillfällen mellan 2004-2007. I genomsnitt är det 20 kursledare involverade i kurserna per termin och även detta är ett exempel på att Trappans kurser bidrar till att skapa fler arbetstillfällen i regionen. 77 % av deltagarna anser att kursen leder till nya jobbmöjligheter på lite längre sikt. Åtskilliga av dem som inte tycker att kursen förbättrar möjligheterna att få arbete, gör det av orsaker som ligger helt utanför kursen. Exempelvis uttrycker en del att villkoren och konkurrensen på kulturarbetsmarknaden är hård. Denna slutsats bekräftas även i en rapport från Arbetsförmedlingen. Ovanstående resonemang härrör till orsaker beträffande varför kurserna inte leder till nya arbetstillfällen. Det är också intressant att diskutera varför, och vad i kurserna som förbättrar möjligheterna på arbetsmarknaden. Flest deltagare, 76 %, upplever att den nya kunskapen som förmedlas i kurserna, förbättrar möjligheterna att få arbete. 54 % av deltagarna menar att de nya kontakterna även ger nya möjligheter till jobb. Flera deltagare ger exempel på konkreta arbetstillfällen som skapats genom tips och erbjudanden från andra deltagare och kursledare. Ett stort antal deltagare svarade även att nya tekniker och förbättrat självförtroende är av betydelse. Slutsatsen är således att Trappans verksamhet ökar möjligheterna på arbetsmarknaden, genom att bredda och fördjupa deltagarnas kunskaper, lära ut nya tekniker och förbättra förmågor samt att nya nätverk bildas. Frågan är då var dessa arbetstillfällen återfinns? Resultatet visar att i genomsnitt 69 % av de nya arbetstillfällena återfinns i Västra Götalandsregionen och andelen ökar över tid. En ledande kulturregion är en del i visionen om det goda livet för Västra Götalandsregionen. Detta förutsätter att kulturutövare har goda möjligheter att leva och verka i regionen. Behovet av kompetensutveckling är stort för många kulturutövare och Trappans verksamhet bidrar till att tillgodose detta behov. Resultaten visar att Trappans verksamhet ger jobb och bidrar därmed till att öka sysselsättningen och behålla kreativa individer i Västra Götalandsregionen. 5

1. INLEDNING there is a competitive race to attract talent and creators ( the creative class ) to localised environments supporting the clustering of creativity and innovation skills. (The Economy of Culture in Europe 2006:8) Richard Florida lyfter i ett flertal studier fram tesen att den kreativa klassen har en viktig roll för den ekonomiska utvecklingen. Det är således av avgörande betydelse att locka till sig, men också att utveckla och behålla kreativa individer för utvecklingen i Västra Götalandsregionen. Det finns goda förutsättningar för att locka till sig kreativa individer, då Västra Götalandsregionen är den region i landet som satsar mest pengar per invånare på kultur. I Kultur- och upplevelsesektorn i Västra Götaland, en studie av sysselsättning, företag, entreprenörskap och utbildningar 2000-2005, konstateras att regionen har ett brett utbildningsutbud inom kultur- och upplevelsenäringarna. Följaktligen finns även förutsättningar för att också utveckla kreativa individer. Frågan är i vilken utsträckning det även är möjligt att behålla dessa individer i regionen? Värt att notera är att det i samma studie fastställs att andelen verksamma i kultur- och upplevelsenäringar är växande i jämförelse med Sverige som helhet. Detta gäller dock inte för konstnärlig, litterär och artistisk verksamhet, som vuxit med 63 procent i Sverige, att jämföra med blygsamma 37 procent i regionen (Kultur- och upplevelsesektorn i Västra Götaland 2008:22f). Med bakgrund av att det i kulturvisionen fastställs att det ska finnas goda möjligheter för kulturutövare att leva och verka i regionen, är detta ett område som bör främjas (Vision - Kulturpolitik för Västra Götaland 2005:12). De konstnärliga utbildningarna är de dyraste högskoleutbildningarna, vilket är ytterliggare ett argument till att behålla kompetensen i regionen. Exempelvis kan man i budgetpropositionen för 2009 utläsa att ersättningen för en student som studerar opera och klarar sina tentamina är 446 253 1, medan motsvarande ersättning för den som studerar humaniora eller samhällsvetenskap enbart uppgår till 39 171 (Proposition 2008/09:1, Utgiftsområde 16:89). De nyutexaminerade studenterna från de konstnärliga utbildningarna möter en arbetsmarknad som karakteriseras av andra förhållanden än de som råder inom andra yrken. Kulturarbetsmarknaden kännetecknas av en låg andel fasta anställningar ungefär 10 procent, motsvarande andel för den arbetande befolkningen i stort är 83 procent. Kulturarbetsmarknaden består istället till stora delar av frilansande löntagare och egenföretagare (SOU 2009:16, del 2, s. 323). Konsekvensen blir för många kulturutövare tillfälliga anställningar och upprepade perioder av arbetslöshet. Ett exempel som illustrerar det stora flödet av tidsbegränsade arbeten på kulturarbetsmarknaden är att de inskrivna inom Arbetsförmedlingen Kultur i genomsnitt hade 3,6 arbeten per person under 2006 (Arbetsmarknadsprognosen för kulturarbetsmarknaden 2009 och 2010:4). Specifika arbetsmarknadsförhållanden råder på hela scenkonstområdet. Längre eller kortare anställningar varvas med perioder av arbetslöshet. Det finns vissa grundläggande skillnader mellan förhållandena inom teater, dans och musik men likheterna är också stora, t.ex. när det gäller behovet av kompetensutveckling (SOU 2009:16, del 2, s. 296). 1 Ersättning för en helårsstudent + en helårsprestation 6

Det finns således ett behov av insatser för att fördjupa, bredda och bibehålla kompetensen över tid. Trappan är en kompetenshöjande verksamhet inriktad mot scen-, ton-, film-, och TVområdet. Detta behov bekräftas också i den förstudie som föregick Trappans bildande, där det konstateras att kompetensutveckling för dessa yrkesgrupper är ett eftersatt område inom regionen (Rapport om förstudie 2003:18). Kulturutövare söker jobb och arbetar på hela arbetsmarknaden, vilket innefattar yrken både inom och utanför kulturområdet (Arbetsmarknadsprognosen för kulturarbetsmarknaden 2009 och 2010:4). Kompetensutveckling kan därmed vara nyckeln för att komma tillbaka dels från arbetslöshet, men också till rätt sektor, genom att bredda och/eller fördjupa kompetensen inom kulturområdet. Med bakgrund av att arbetslösheten stiger inom kulturarbetsmarknaden, blir behovet inte mindre av kompetensutveckling för kulturutövare. Arbetsförmedlingen Kultur skriver följande i sin prognos för kulturarbetsmarknaden 2009 och 2010: Tillgången på arbetskraft kommer att öka i betydande omfattning vilket medför hårdare konkurrens vid tillsättningen rörande anställningar eller uppdrag. Kompetenskraven vid rekryteringar har dessutom visat på en successiv stegring över tiden (Arbetsmarknadsprognosen för kulturarbetsmarknaden 2009 och 2010: 4). Vidare gör Arbetsförmedlingen Kultur bedömningen att arbetslösheten stiger mer för kvinnor än för män (Arbetsmarknadsprognosen för kulturarbetsmarknaden 2009 och 2010:16). Detta synliggör vikten av ett genusperspektiv. Trappan är ett kompetensutvecklingsprojekt med jämställdhetsinriktning och har ett genusperspektiv integrerat i verksamheten. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns flera argument till varför kompetensutveckling behövs för kulturutövare. Trappan är en kompetenshöjande verksamhet för alla yrkesgrupper inom scen-, ton-, film-, och TV-området. Syftet med följande rapport är att utvärdera Trappans verksamhet 2004-2007 med sysselsättningen i fokus. Frågan är om, och i så fall på vilket sätt Trappans verksamhet ger jobb? Bidrar vidare Trappan till att behålla kreativa individer i Västra Götalandsregionen? Utgångspunkten för utvärderingen är ett urval av de förväntade effekter som synliggörs i Trappans projektbeskrivning. Metoden är en sammanställning av de resultat som framkommer i tre tidigare utvärderingar av Trappans verksamhet 2004-2006. Dessutom har enkätmaterial avseende verksamheten 2007 bearbetats och sammanställts. 1.1 Rapportens disposition Detta inledande kapitel avslutas med en kort beskrivning av Trappan. I kapitel 2 behandlas metodfrågor i allmänhet och en modell för att utvärdera effekterna av Trappans verksamhet presenteras. I kapitel 3 redovisas resultaten och berör inledningsvis de kort- och långsiktliga effekterna av Trappans verksamhet utifrån ett deltagarperspektiv. Kapitlet avslutas med kommentarer från ett urval av representanter från ledningsgrupp och kursledare. Slutligen summeras resultaten och frågeställningarna besvaras i kapitel 4. 7

1.2 TRAPPAN Trappan har sedan 2004 erbjudit kompetensutveckling med jämställdhetsinriktning till yrkesverksamma inom scen-, ton-, film-, och TV-området i Västra Götalandsregionen. Verksamheten innefattar föreläsningar, seminarier och framförallt kurser. Huvudman för projektet är TeaterAlliansen, men ett flertal aktörer är på olika sätt involverade i Trappan. Det är ett samarbete och ett nätverk mellan högskola och yrkesliv, arbetstagare, arbetsgivare, arbetsförmedling, branschorganisationer, centrumbildningar och myndigheter inom scenkonst, film och TV. Trappan har således en unik uppbyggnad med samarbete i hela branschen, vilket speglas av sammansättningen av representanter i ledningsgruppen och den konstnärliga referensgruppen. På Trappans hemsida kan man utläsa att projektets syfte och mål är följande: Projektet har som syfte att under projekttiden 2004-2006 erbjuda utbildning och daglig träning för yrkesverksamma inom scen-, ton-, film och TV-området samt att arbeta fram ett förslag till finansiering, organisation och innehåll i en regionalt förlagd kompetensutvecklingsverksamhet. Målet är att vid projekttidens slut ha fått till stånd en kontinuerlig och varaktig kompetenshöjande verksamhet för scenartister i Västra Götaland (www.trappan.net). I projektbeskrivningen synliggörs även förväntade effekter av Trappans verksamhet och samtliga återfinns i sin helhet i en utvärdering av Mia Bergdahl från 2006 på sidan 12. o Att fler scenartister får arbete på regionens scener o Att fler scenartister får arbete vid film- och TV spelningar i regionen o Att samverkan ökar inom och mellan scenkonst, film och TV i regionen o Att nätverk bildas för samarbete mellan skola och yrkesliv, arbetstagare, arbetsgivare, arbetsförmedling, branschorganisationer, centrumbildningar och myndigheter o Att skillnaden för manliga och kvinnliga scenartisters möjligheter att få jobb minskar o Att invandrade scenartister får en starkare ställning på arbetsmarknaden o Att Västra Götaland stärks som kulturellt centrum för scenkonst, film och TV Sedan 2006 erbjuder Trappan inte bara kompetensutveckling för scenartister, utan inkluderar alla yrkesområden inom scen, ton, film och TV-området. Det finns ett flertal rapporter och utvärderingar av Trappans verksamhet. Både enkäter och intervjuer har använts som metoder och dessa har riktat sig till deltagare, såväl som potentiella arbetsgivare. Det har gjorts utvärderingar av verksamheten från starten 2004 fram till och med 2006. Dessförinnan utfördes en förstudie 2003. Därtill tillkommer fyra rapporter ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv och även mångfaldsperspektivet berörs i en rapport från 2007. Mer information om Trappan återfinns på hemsidan, www.trappan.net, där även samtliga rapporter står att finna. 8

2. METOD 2.1 Att utvärdera Utvärdering är ett begrepp som kan innebära allt från dagliga reflektioner över vad som åstadkommits, till en formellt systematiserande aktivitet. Evert Vedung menar att utvärdering är en: noggrann efterhandbedömning av utfall, slutprestationer eller förvaltning i offentlig verksamhet, vilken avses spela en roll i praktiska beslutssituationer (Vedung 1998:20). Enligt definitionen ovan är en redan genomförd verksamhet fokus för utvärderingen. Uppgiften är således inte att kommentera det dagliga arbetet eller att försöka förutsäga vad som komma skall. Resultatet av utvärderingen kan dock användas som ett underlag för att fatta beslut om framtida verksamheter (Vedung 1998:49ff). Syftet med följande rapport är att utvärdera Trappans verksamhet 2004-2007 med sysselsättningen i fokus. Utgångspunkten för utvärderingen är ett urval av de förväntade effekter som synliggörs i Trappans projektbeskrivning. I denna rapport benämns de även som effektmål. Hur ska då dessa effektmål utvärderas? Lena Lindgren utgår ifrån en så kallad systemmodell för att illustrera vad hon menar med effekt- och resultatmätning. Modellen återfinns som figur 1 nedan (Lindgren 2006:48f). Figur 1: Systemmodellen Inflöden Processer Prestationer Effekter Allt som går in i en verksamhet Vad som görs för att åtgärda ett givet problem De direkta produkterna av processerna Den skillnad som processer/prestationer gör för ett målobjekt Om man applicerar modellen på Trappans verksamhet är inflödet de resurser som satsas från olika finansiärer. Processerna innebär de aktiviteter Trappan gör, exempelvis anordnar kurser för yrkesverksamma inom scen-, ton-, film-, och TV-området samt arrangerar möten för representanter från bland annat skola, arbetstagare, och arbetsgivare. Prestationerna är resultaten av processerna och slutligen är effekterna det som Trappans verksamhet ytterst ska uppnå för olika målgrupper på både kort och lång sikt. Lindgren menar att för att mäta en verksamhets effekter och resultat bör man fokusera på de sista båda komponenterna, prestationer och effekter (Lindgren 2006:53f). Jag avser att ställa Trappans prestationer och effekter i centrum och lämnar således inflöden och processer därhän. Detta innebär att vilka resurser som står till förfogande och vilka kurser som anordnas, samt hur de genomförs, inte kommer att avhandlas i rapporten. 9

Den övergripande frågan i föreliggande rapport är om deltagarna i Trappans kurser får arbete i Västra Götalandsregionen. En relevant fråga i sammanhanget är om det är Trappans processer och prestationer som leder till att deltagarna får jobb. Med andra ord har deltagarna större möjligheter att få arbete om de gått kurserna, än om de inte har det? Det är naturligtvis omöjligt att observera ett tillstånd som aldrig har inträffat och detta utgör utvärderingsproblemets kärna. Den bästa metoden hade varit att jämföra deltagarna med en annan grupp med likvärdiga personer som inte deltagit i kurser i Trappans regi under samma tidsperiod. Då detta inte finns att tillgå får andra metoder övervägas. Lindgren synliggör fem centrala steg i en resultatmätningsprocess: 1. Formulera eller tolka (effekt)mål och avgränsa vad som ska mätas 2. Konstruera mått för att mäta (effekt)målen 3. Verksamheten mäts såsom planerat i steg 2, genom att relevant information in, bearbetas och analyseras 4. Resultaten används som underlag för kontroll och/eller för beslut om förbättringsåtgärder 5. Den uppmätta verksamhetens kvalitet, produktivitet och effektivitet ökar samtidigt som insyn, jämförelse, kontroll och ansvarsutkrävande underlättas (Lindgren 2006:54). Jag avser att genomföra steg 1-3. Det första steget blir således att i detta kapitel tolka, avgränsa och konstruera mått för de förväntade effekter för verksamheten som Trappan har fastställt. I nästa kapitel redovisas resultaten och slutligen analyserar jag resultaten i det sista kapitlet. 2.2 effekter Rapporten utgår ifrån ett urval av de förväntade effekter som synliggörs i Trappans projektbeskrivning. De effekter som lämnas därhän är följande: o Att skillnaden för manliga och kvinnliga scenartisters möjligheter att få jobb minskar o Att invandrade scenartister får en starkare ställning på arbetsmarknaden Den som är intresserad av ovanstående effekter kan läsa en rapport av Tora Ljusdal från 2007: Utbildning för skådespelare med annan bakgrund än den nordiska 2006-2007. Genusperspektivet berörs i fyra rapporter, se exempelvis Att arbeta med kön, genus och jämställdhet i TRAPPANS verksamhet och Trappan ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv, båda skrivna av Lisa Lindén 2006. Denna rapport kommer dock ha ett genusperspektiv i den bemärkelsen att jag redovisar skillnader mellan könen, i de fall det är möjligt. De resterande förväntade effekterna är av olika karaktär och på både kort och lång sikt. Jag har därför konstruerat en modell som visar min tolkning av hur effekterna hänger ihop på kort och lång sikt. 10

Figur 2: Effekter av Trappans verksamhet på kort och lång sikt Övergripande effektmål Västra Götalandsregionen stärks som kulturellt centrum för scenkonst, film och TV Effekt på (medel)lång sikt Fler scenartister får arbete i Västra Götalandsregionen Kortsiktlig effekt Deltagare är nöjda med Trappans kurser Kortsiktlig effekt Nätverk bildas för samarbete mellan arbetstagare och arbetsgivare Kortsiktlig effekt Ökad samverkan inom och mellan scenkonst, film och TV i regionen I modellen synliggör jag tre kortsiktliga effektmål, som samtliga bidrar till effektmålet om att fler scenartister får arbete i regionen på lite längre sikt. Det första effektmålet om nöjda deltagare uppges dock inte i Trappans projektbeskrivning. Jag tar dock för givet att nöjda deltagare är en förutsättning för effektmålet om att fler scenartister får arbete. De övriga två effektmålen på kort sikt, är bildandet av nätverk och ökad samverkan. I modellen illustreras att det finns en koppling mellan nätverk och samverkan. Teoretiskt innebär det att om nätverk bildas, så ökar också förutsättningar för samverkan. Jag kommer dock inte att undersöka denna koppling empiriskt. Både nätverk och samverkan har utan tvivel flera andra effekter än att bidra till att öka sysselsättningen för scenartister. Exempelvis är det troligt att ökad samverkan direkt bidrar till det övergripande effektmålet om att Västra Götalandsregionen stärks som kulturellt centrum. Jag ställer sysselsättningen i centrum och huruvida Trappans verksamhet ger jobb. Övriga (bi)effekter kommer därför inte att beröras nämnvärt. Den som är intresserad av att läsa mer om samverkan kan läsa mer i rapporten: Samverkan för utveckling från 2007. Det övergripande effektmålet i modellen är att Västra Götalandsregionen stärks som kulturellt centrum för scenkonst, film och TV. Jag vill dock understryka att Trappan är en av flera verksamheter som bidrar till detta övergripande mål. Jag inriktar mig på att utvärdera de kortsiktliga och långsiktliga effektmålen och om de infrias, bidrar de direkt eller indirekt till det övergripande målet om att regionen stärks som kulturellt centrum. För att mäta effektmålen på kort och lång sikt, som illustreras i figur 2, kommer 16 indikatorer att användas. Tabell 1 på nästa sida visar hur de fyra effektmålen och de 16 indikatorerna hänger ihop. Tabell 1 visar även vilka källor jag kommer att använda för att mäta indikatorerna och effektmålen. I första hand kommer två olika enkäter riktade till deltagarna att användas. Kursenkäten besvarar deltagarna i anslutning till kursen, medan perspektivenkäten skickas ut minst sex månader efter avslutad kurs. Perspektivenkäten ger därmed möjlighet att utröna effekter för deltagarna på lite längre sikt än kursenkäten. Mer information om kursenkät, perspektivenkät och intervjuer återfinns i 2.3: Enkäter och intervjuer med deltagare och arbetsgivare. 11

Tabell 1: Effektmål, indikatorer och källor Effektmål Indikator Källa Deltagare är nöjda med Trappans kurser Andel nöjda deltagare med avseende på totalt intryck av kursen Andel deltagare som upplever att de har lärt sig nya tekniker på kursen Antal/andel deltagare som tycker att kursen har givit ett ökat självförtroende, delaktighet och initiativförmåga Kursenkät Perspektivenkät Perspektivenkät Nätverk bildas för samarbete mellan arbetstagare och arbetsgivare Ökad samverkan inom och mellan scenkonst, film och TV i regionen Fler scenartister får arbete i Västra Götalandsregionen Andel deltagare som i anslutning till kursen bedömer att den ger ökade möjligheter på arbetsmarkanden Andel deltagare som i anslutning till kursen har fått nya nätverk och samverkansformer Andel deltagare som har etablerat nya kontakter och nätverk på lite längre sikt Antal verksamhetskategorier representerade i ledningsgrupp Antal yrkeskategorier i konstnärlig referensgrupp Exempel på nätverk/samverkansformer Andel deltagare som är helt eller delvis arbetslösa ett halvår efter kursen Andel deltagare som upplever att kursen leder till nya jobbmöjligheter Exempel på arbeten som deltagare har fått Varför förbättras möjligheterna till arbete? Andel arbetstillfällen i Västra Götalandsregionen jämfört med övriga Sverige och utomlands Andel deltagare som bedömer att kurserna ger nya jobbmöjligheter på lite längre sikt Antal kursledare involverade i kurserna, i genomsnitt per termin Kursenkät Kursenkät Perspektivenkät Trappans hemsida Trappans hemsida Perspektivenkät och intervjuer med ledningsgrupp och kursledare Perspektivenkät Perspektivenkät Perspektivenkät Perspektivenkät och intervjuer med ledningsgrupp och kursledare Perspektivenkät Perspektivenkät Trappans hemsida Tabellkommentar: Tabellen utgår ifrån effektmålen på kort och lång sikt, som illustreras i figur 2. De mål om nätverk och samverkan slås ihop till ett effektmål. Ett antal indikatorer för varje effektmål konstrueras i kolumn 2. I kolumn 3 uppges den källa som kommer användas och mer information om kursenkät, perspektivenkät och intervjuer återfinns i 2.3 Enkäter och intervjuer med deltagare och arbetsgivare. 12

2.3 Enkäter till deltagare och intervjuer med arbetsgivare Trappans verksamhet är synnerligen väldokumenterad fram till 2006. Enkätmaterial avseende verksamheten 2007, har till stora delar bearbetats av Lena Brodin på regionutvecklingssekretariatet. Jag har sammanställt resultaten från 2007, med de resultat som framkommer i följande tre utvärderingar avseende verksamheten 2004-2006: 1. Projekt Trappan ett kompetensutvecklingsprojekt för dig som är yrkesverksam inom scen-, ton- och film/tv området i Västra Götalandsregionen, verksamheten fr.o.m. hösten 2004 t.o.m. våren 2006, av Mia Bergdahl, 2006 2. Utvärdering av verksamheten våren 2006, av Katarina Karlsson, 2007 3. Utvärdering av verksamheten hösten 2006, av Katarina Karlsson, 2008 Följande rapport har ett något snävare perspektiv än tidigare utvärderingar, då fokus är på sysselsättningen och frågan är om, och i så fall på vilket sätt, Trappans verksamhet ger jobb i Västra Götalandsregionen. Tidigare utvärderingar om Trappan bygger på dels intervjuer med potentiella arbetsgivare, men också två olika enkäter till deltagarna, kursenkäten och perspektivenkäten. Det finns betydligt mer material som riktar sig till deltagarna än arbetsgivarna. Deltagarperspektivet blir därmed något mer belyst i rapporten än arbetsgivarperspektivet. Jag har fått tillgång till det bearbetade enkätmaterialet från 2006 och 2007. Kursenkäten har dock inte bearbetats för 2007. Detta innebär att tre av de nio indikatorerna på kort sikt enbart omfattar 2004-2006. Nya beräkningar innefattar i enstaka fall en viss osäkerhet när det gäller diagram i Mia Bergdahls utvärdering. Detta kommer att framgå i rapporten. Deltagarna har skrivit åtskilliga kommentarer i enkäterna. Om det i rapporten saknas hänvisning till någon av författarna, är citatet hämtat direkt från enkätmaterialet från 2006 eller 2007. Totalt har 736 2 deltagare tagit del av Trappans kurser från projektens start 2004 till 2007. Under kursens sista dag fylls en kursenkät i av deltagarna. Kursenkäterna utgör ett viktigt underlag för om kursen bör förändras beträffande upplägg, genomförande och längd, men också vilka kurser som bör erbjudas i framtiden. Jag redovisar resultat från kursenkäterna mellan 2004-2006. Svarsfrekvens för kursenkäten är 83 %, vilket är en hög nivå 3. Efter minst sex månader efter avslutad kurs skickas perspektivenkäten ut till deltagarna. Frågor ställs om deltagarna har förvärvat nya kunskaper, men också huruvida de har fått nya kontakter och ökade möjligheter på arbetsmarknaden. Slutligen ställs frågor om genus- och jämställdhetsfrågor och huruvida kunskapen om, och medvetenheten kring dessa frågor har stärkts. Arbetsförmedlingen följer upp de deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning på liknande sätt och har dessutom varit behjälplig med att ta fram perspektivenkäten för Trappans räkning. Svarsfrekvensen för perspektivenkäten varierar under åren. Figur 3 på nästa sida, illustrerar förändringen i svarsmönster för perspektivenkäten 2004-2007. 2 450+105+181=736 (antal deltagare för respektive år är följande: 2004-våren 2006: 450 deltagare (Bergdahl 2006:13), hösten 2006: 105 (Karlsson 2008:7) och 2007: 181). 3 461/555= 0,83; 2004-2006 är antal deltagare 555 och antal besvarade kursenkäter 461 (antal enkätsvar för respektive år är följande 2004-2005: 244 (Bergdahl 2006:13), våren 2006: 120 (Karlsson 2007:10) och hösten 2006: 97 (Karlsson 2008:7). 13

Figur 3: Svarsfrekvens i perspektivenkäten 2004-2007 100% Procent 80% 60% 40% 45% 71% 73% 66% 20% 0% 2004 2006 2007 År Kommentar: Figuren visar förändringen i svarsfrekvens för perspektivenkäten mellan 2004-2007. Antal enkätsvar/utskickade enkäter är följande för respektive år: 2004-2005: 144/322= 0,447 (Bergdahl 2006:15), våren 2006 95/133= 0,714 (Karlsson 2007:16), hösten 2006: 77/105 = 0,733 (Karlsson 2008:12) och 2007: 120/181=0,663 I figur 1 kan utläsas att svarsfrekvensen har ökat väsentligen över tid. Trots en liten nedgång 2007 jämfört med året innan, är svarsfrekvensen betydligt högre än 2004. För perioden som helhet är svarsfrekvensen 59 %. 4 Detta kan jämföras med en svarsfrekvens på 60 % i en liknande uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning 2006 i Arbetsförmedlingens regi (Arbetsförmedlingen 2008:9). För mer information och enkätformulär, se tidigare utvärderingar som återfinns på Trappans hemsida: www.trappan.net. 4 436/741=0,588 (antal utskickade perspektivenkäter: 322+133+105+181= 741, antal enkätsvar: 144+95+77+120=436) 14

3. GER TRAPPAN JOBB? 3.1 Vilka är och var arbetar deltagarna? I perspektivenkäten ställs en del frågor kring deltagarnas bakgrund. Det är således möjligt att få en bild av vilka deltagarna är och var de arbetar ett halvår efter kursen. 3.1.1 Ålders- och könsfördelning Fler kvinnor än män deltar i Trappans kurser. Andel besvarade enkäter av kvinnor och män motsvarar könsfördelningen på kursen, något mer än 70 % kvinnor och något mindre än 30 % män (Bergdahl 2006:15f, Karlsson 2007:17 och Karlsson 2008:13). Deltagarna är i varierande åldrar och åldersspridningen är störst 2007, där den yngsta är 22 och den äldsta är 72. Medelåldern skiljer sig något åt mellan terminerna, men flest deltagare är mellan 30 och 39 år. (Bergdahl 2006:16, Karlsson 2007:18, Karlsson 2008:14). 3.1.2 Yrke och arbetsplats Sammantaget speglar resultaten rörande yrke och arbetsplats de speciella förhållanden som råder på kulturarbetsmarknaden. Skådespelare är det vanligaste yrket bland deltagarna, men flera uppger även att de är musikalartister, sångare och dansare. Skådespelare är även den enskilt största yrkesgruppen i Teaterförbundet, som är ett fackförbund inom scen- och mediebranschen (Teaterförbundet 2009:4). Inledningsvis konstaterades att kulturutövare arbetar inom många yrken. Detta bekräftas av de svar som framkommer i perspektivenkäten, då det är tydligt att flera av dem som svarat rör sig mellan yrkesgrupperna (Bergdahl 2006:17, Karlsson 2007:19, Karlsson 2008:15). Inledningsvis fastställdes även att fasta anställningar är sällsynt på kulturarbetsmarknaden, vilket bekräftas i perspektivenkäten, där de flesta av de svarande frilansar. Många har svarat att de både frilansar och är helt eller delvis arbetslösa (Bergdahl 2006:18, Karlsson 2007:20, Karlsson 2008:16). De sammanlagda resultaten 2004-2007 illustreras i figur 4. Figur 4: Arbetsplats 300 250 249 Antal personer 200 150 100 61 59 139 93 50 0 Institution Fri grupp Frilans Helt eller delvis arbetslös Annat Kommentar: Figuren visar summorna från enkätsvar för 2004-2007. I perspektivenkäten ställs följande fråga: Markera med ett kryss din arbetsplats eller/och om du är helt eller delvis arbetslös Flera svar kan anges. Uppgifterna för 2004-2006 är hämtade från Bergdahl 2006:18 5, Karlsson 2007:20 och Karlsson 2008:16. 5 Uppgifterna från Bergdahl 2006:23 är approximativa. I diagram 8 i Bergdahl 2006:18 är antal svar för varje kategori uppdelade i två kolumner för kvinnor och män. Dessa kolumner har summerats för att få totalt antal svar per kategori. 15

I figur 4 kan utläsas att 139 personer har svarat att de är helt eller delvis arbetslösa. Detta innebär att i genomsnitt 32 % 6 av deltagarna är helt eller delvis arbetslösa ett halvår efter kursen. Figur 5 visar att det under åren skett en stadig minskning av andelen helt eller delvis arbetslösa, 2004-2005 var andelen 37 % att jämföra med 21 % 2007. Frågan är dock om inte dessa resultat säger mer om kulturarbetsmarknaden än om Trappans förträfflighet. Troligtvis sker en ökning i arbetslösheten från 2008 och framåt. I arbetsmarknadsprognosen för kulturarbetsmarknaden 2009 och 2010 på sidan 3, beskriver Arbetsförmedlingen att under åren 2006 och 2007 ökade sysselsättningen. Redan under 2008 minskade antalet sysselsatta och prognosen framgent ser dyster ut. Arbetsförmedlingen bedömer att 6 % av arbetstillfällena inom kulturområdet kan försvinna 2009 och 2010. Figur 5: Helt eller delvis arbetslös 2004-2007 100% 80% Procent 60% 40% 37% 36% 35% 20% 21% 0% 2004 2006 2007 År Kommentar: Figuren visar medelvärden från enkätsvar för respektive år. I perspektivenkäten ställs följande fråga: Markera med ett kryss din arbetsplats eller/och om du är helt eller delvis arbetslös Uppgifterna för 2004-2006 är hämtade från Bergdahl 2006:18, Karlsson 2007:20 och Karlsson 2008:16. Under perioden som helhet är det i genomsnitt 32 % av deltagarna, som är helt eller delvis arbetslösa. Med andra ord har i genomsnitt 68 % av deltagarna ett arbete på heltid ett halvår efter kursen. Det är dock omöjligt att svara på om det är kursen som har gett effekt, eftersom andel arbetslösa inför kursen inte är känd. I en uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning 2005 och 2006 av Arbetsförmedlingen framkommer att 50 % av deltagarna har ett arbete, efter utbildningar inom kultur och media. Detta är en betydligt lägre andel än utbildningar riktade till andra yrken (Abdi & Tydén 2008:4f). Siffran kan dock inte jämföras direkt med resultatet från Trappans kurser. Detta eftersom Arbetsförmedlingen inkluderar individer med fler och bredare utbildningsbakgrunder, men också eftersom Arbetsförmedlingens kurser enbart vänder sig till arbetssökande. En nackdel med ovanstående uppgifter är att siffrorna inte säger något om utbildningens träffsäkerhet. Deltagarna kan därmed både jobba som brevbärare på posten, såväl som skådespelare på teatern. Det är viktigt att deltagarna får arbete inom yrken som utbildningen syftar till. I avsnitt 3.3 fördjupas diskussionen om Trappans kurser bidrar till att fler får arbete inom scen- och medieområdet. 6 139 personer/436 ifyllda enkäter = 0,319 16

3.2 Effekter på kort sikt 3.2.1 Nöjda deltagare Begreppet nöjda deltagare innefattar i den här rapporten dels deltagarnas totala intryck av kursen, men också om deltagarna har lärt sig nya tekniker och förmågor. En nöjd deltagare bedömer slutligen i anslutning till kursen att den ger ökade möjligheter på arbetsmarkanden. Trappans kurser får ett högt betyg av deltagarna, vilket illustreras i figur 6. Ingen tycker att kursen har varit dålig eller mycket dålig och endast ett fåtal ger betyget medel. Det är en viss variation i omdömet mellan terminerna, men de allra flesta ger betyget mycket bra eller bra. Under 2006 ger nära 100 % av deltagarna betyget mycket bra eller bra. 100% Figur 6: Totalt intryck av kursen 80% 73% Procent 60% 40% 20% 0% 24% 3% 0% 0% Mycket bra Bra Medel Dåligt Mycket dåligt Kommentar: Figuren visar medelvärden mellan terminerna från enkätsvar för 2004-2006. I kursenkäten ställs följande fråga: Vilket är ditt totala intryck av kursen? Uppgifterna är hämtade från Karlsson 2008:7, där också skillnader mellan de fem terminerna kan utläsas. Trappans kurser kan vidga arbetsmarknaden för deltagarna, genom att bredda och/eller att fördjupa kompetensen. I figur 7 kan utläsas att flertalet deltagare, i genomsnitt 82%, har lärt sig nya tekniker på kursen. Det är genomgående en hög andel som svarar ja samtliga terminer. Flest andel deltagare, 91 %, tycker att de har lärt sig nya tekniker under hösten 2006, men andelen sjunker till 71 % året därpå. Figur 7: Nya tekniker Nej 18% Ja 82% Kommentar: Figuren visar medelvärden mellan terminerna från enkätsvar för 2004-2007. I perspektivenkäten ställs följande fråga: Har du lärt dig nya tekniker på kursen? Uppgifterna för 2004-2006 är hämtade från Bergdahl 2006:22, Karlsson 2007:23 och Karlsson 2008:19. 17

Flera deltagare som svarar att de har lärt sig nya tekniker på kursen, upplever att kursen breddat deras kompetens och därmed vidgar arbetsmarknaden till att innefatta fler branscher. Exempelvis visar nedanstående kommentarer från deltagare 2007, att en scenskådespelare efter kursen också kan söka jobb i filmbranschen och en bok- och manusförfattare även kan skriva dramatik. Massor!!! Otroligt rolig och fantastisk kurs. Hur kameran tar upp ens uttryck, ljus och ljud under inspelning att filmskådespel är något helt annat än skådespel på scen och hur man sympatiserar med sin roll Deltagare 2007, En doft av filmskådespeleri med Håkon Liu Att jag förutom att skriva böcker samt min utbildning som manusförfattare, kommer att kunna bredda mig och i framtiden även skriva dramatik. Deltagare 2007, Att skriva dramatik för barn och ungdom med Lena Fridell Några deltagare uttrycker att det är svårt att utvärdera vad nya tekniker innebär och en del menar att kursen var teoretisk, inte praktiskt inriktad. Deltagare från 2007 uttrycker det på följande vis: Både ja och nej. Teoretiskt ja, men rent praktiskt inte. Ingen klar praktisk koppling till vad vi gjorde och vad vi såg på film. Deltagare 2007, Provfilmningens ädla konst med Mikael Kyrklund och Susanne Berg Det var ingen kurs där man lärde sig tekniker. Jag lärde mig mycket annat! Deltagare 2007, Interiör, kostym, mask och samarbete med Magdalena Nilsson, Lena Strandmark, Ulla Svedin, Mona Skagerfors och Peter Lundberg Det sista citatet synliggör att man kan lära sig väsentliga saker, trots att man inte har lärt sig nya tekniker. Nedanstående kommentarer från deltagare synliggör att kurserna inte bara breddar kompetensen, utan även innebär en fördjupning. Teknikerna i sig var inte nya men övningarna ledde ändå till att prestationerna förfinades och fördjupades. Deltagare våren 2006, Traditionell musikalrepertoar med Vernon Mound (Citatet är hämtat från Karlsson 2007:24). För mig har kurserna varit fortbildning, inget nytt, men väldigt viktigt för att fördjupa kunskaperna Deltagare 2007, Videokurs för koreografer och dansare med Gunilla Heilborn och Mateusz Herczka Kunskap och kompetens i all ära, det finns även andra förmågor som är värdefulla för att hävda sig på arbetsmarknaden. I perspektivenkäten har deltagarna fått möjlighet att svara på frågan om kursen har lett till något mer. Flera svar kan anges bland alternativen självförtroende, delaktighet, initiativförmåga, något annat och inget mer. Resultatet illustreras i figur 8 på nästa sida. 18

Figur 8: Förbättrade förmågor 350 300 288 Antal 250 200 150 100 174 184 129 50 0 Självförtroende Delaktighet Initiativförmåga Något annat Inget mer 18 Kommentar: Figuren visar summorna från enkätsvar för 2004-2007. I perspektivenkäten ställs följande fråga: Vad mer har kursen lett till för dig? Flera svar kan anges. Uppgifterna för 2004-2006 är hämtade från Bergdahl 2006:23 7, Karlsson 2007:31 och Karlsson 2008:28. Av de 436 deltagare som besvarat perspektivenkäten mellan 2004 och 2007 tycker 288, det vill säga 66 %, att kursen har förbättrat självförtroendet. Deltagare från 2007 uttrycker betydelsen av självförtroende på följande vis: När man kan luta sig tillbaka på fler o fler "trick", kunskap, så känner jag mig mer självsäker vid auditionstillfällen Deltagare 2007, Auditionträning för dansare med Barbro Olsson, Maria Hägglund och Loredana Jelmini Förmågor som krävs för att våga starta något, kunskaper som gör att man kan starta något Deltagare 2007, Att förverkliga ett dansprojekt med Katarina Hultin, Loredana Jelmini, Ann Lundberg, PeO Sander, Lis Hellström Svenningsson och Anna Wemmert Clausen Ovanstående kommentarer synliggör att det är den nya kunskapen som kursen förmedlar, som är grunden till ett bättre självförtroende. Ett förbättrat självförtroende är det kursen främst har bidragit till, men även delaktighet och initiativförmåga är av vikt för flera deltagare. Det finns vissa variationer mellan terminerna, men ett bättre självförtroende är alltid i topp och det är relativt jämt mellan de andra båda nämnda förmågorna. Kommentarerna nedan visar att kombinationerna av dessa förmågor har betydelse för ställningen på arbetsmarknaden. Ökat självförtroende i provfilmningssituationer. Ökad initiativförmåga vid jobbsökning. Deltagare våren 2006 Självförtroende - våga agera framför kamera. Delaktighet - knyta nya kontakter med andra i min situation, få inspiration av föreläsare/kollegor. Initiativförmåga - våga debattera i grupp/komma med förslag. Testa något annat utanför min genre = jättenyttigt. Deltagare våren 2006 Initiativförmågan behövs således för att söka arbetet och självförtroendet är betydelsefullt vid auditions. Delaktighet knyter an till att Trappans kurser också bidrar till att skapa nya nätverk. Mer om detta i 3.2.2. Det sista citatet synliggör även att kurserna breddar deltagarnas kompetens. Flera deltagare som har angett alternativet något annat, uttrycker att kurserna ger ny inspiration. Andra inom samma kategori, menar att det har varit positivt att testa något nytt. Alla är dock inte lika säkra på att det är något för framtiden, en deltagare från hösten 2006 uttrycker det så här: 7 Uppgifterna från Bergdahl 2006:23 är approximativa. I diagram 12 i Bergdahl 2006:23 är antal svar för varje kategori uppdelade i två kolumner för kvinnor och män. Dessa kolumner har summerats för att få totalt antal svar per kategori. 19

Bra att jag provade på. Nu vet jag att det inte är något för mig. Deltagare hösten 2006 Sammantaget uttrycker flera deltagare att de inte bara lärt sig nya tekniker på kursen, utan också fått bättre självförtroende, delaktighet och initiativförmåga. Dessa nya tekniker och förbättrade förmågor kvarstår även över tid, eftersom frågorna ställts i perspektivenkäten, som skickas ut minst ett halvår efter kursen. Deltagarna är således i detta avseende inte bara nöjda med kursen i anslutning till densamma, utan även nöjda på lite längre sikt. Slutligen borde en nöjd deltagare i anslutning till kursen, göra bedömningen att den ger ökade möjligheter på arbetsmarkanden. Med andra ord att de nya kunskaper, tekniker och förmågor som deltagarna har lärt sig på kursen också får betydelse i praktiken. I figur 9 kan utläsas att en marginell andel av deltagarna anser att kursen inte ger förbättrade möjligheter på arbetsmarknaden. Under 2006 tycker samtliga deltagare att kursen i någon utsträckning ger ökade möjligheter på arbetsmarknaden. Andelen som ger betyget medel är relativt stabilt över tid, medan andelen som svarar väldigt mycket eller mycket varierar mellan terminerna. En majoritet av deltagarna upplever dock att de omedelbart efter kursen har fått väldigt mycket eller mycket bättre möjligheter på arbetsmarknaden. Figur 9: Ökade möjligheter på arbetsmarknaden 100% 80% Procent 60% 40% 28% 38% 28% 20% 0% Väldigt mycket 5% 1% Mycket Medel Lite Inte alls Kommentar: Figuren visar medelvärden mellan terminerna från enkätsvar för 2004-2006. I kursenkäten ställs följande fråga: Bidrar kursen till ökade möjligheter på arbetsmarknaden? Uppgifterna är hämtade från Karlsson 2008:9, där också skillnader mellan de fem terminerna kan utläsas. Sammanfattningsvis kan konstateras att deltagarna är som helhet nöjda med Trappans kurser. Deltagarna upplever också att de har lärt sig nya tekniker på kurserna samt inte minst fått både bättre självförtroende och initiativförmåga. Slutsatsen är att Trappans kurser på kort sikt både breddar och fördjupar kompetensen. Dessa effekter kvarstår även över tid och de nya teknikerna och förmågorna kan vara viktiga för att få ett arbete. Deltagarna bekräftar också i anslutning till kursen att den ger ökade möjligheter på arbetsmarknaden. 3.2.2 Nya nätverk och samverkansformer Det inte kontroversiellt att påstå att nätverk är viktigt för att få ett arbete. Det blir inte mindre viktigt på en arbetsmarknad där tillfälliga anställningar är det som erbjuds. Deltagarna i Trappans kurser skapar nya nätverk, vilket illustreras i figur 10. 20

Figur 10: Nätverk på kort sikt 100% 80% Procent 60% 40% 20% 0% 17% 40% 32% 10% Väldigt mycket Mycket Medel Lite Inte alls Kommentar: Figuren visar medelvärden mellan terminerna från enkätsvar för 2004-2006. I kursenkäten ställs följande fråga: Bidrar kursen till nya nätverk/samverkansformer? Uppgifterna är hämtade från Karlsson 2008:11, där också skillnader mellan de fem terminerna kan utläsas. Endast ett fåtal tycker att kurserna inte alls bidrar till att skapa nya nätverk och samverkansformer. I genomsnitt är det enbart 1 % och sett till skillnader mellan terminer, är det genomgående en marginell andel som ger detta betyg. 10 % tycker i genomsnitt att kurserna bidrar lite till nya nätverk. Medelvärdet mellan terminerna är dock något missvisande, då hösten 2005 har en betydligt högre andel än övriga terminer, där andelen är mindre än 10 %. I genomsnitt ger 32 % betyget medel och detta resultat är relativt stabilt över tid. Sammanlagt tycker en knapp majoritet, 57 %, att kurserna bidrar mycket eller väldigt mycket till nya nätverk. Det är en viss variation i omdömet mellan terminerna, hösten 2006 ger 65 % omdömet mycket eller väldigt mycket, medan hösten 2005 uppgår andelen endast till 47 %. Perspektivenkäten möjliggör att fastställa om effekten är bestående över tid. Med andra ord, kvarstår de nya nätverken från kursen även efter ett halvår? Figur 11 visar tydligt att Trappans kurser bidrar till att etablera nya kontakter och nätverk även på lite längre sikt. Figur 11: Nätverk på lång sikt 1% Nej 33% Ja 67% Kommentar: Figuren visar medelvärden mellan terminerna från enkätsvar för 2004-2007. I perspektivenkäten ställs följande fråga: Har kursen lett till nya kontakter/nätverk? Uppgifterna för 2004-2006 är hämtade från Bergdahl 2006:21, Karlsson 2007:21 och Karlsson 2008:17. Andelen som svarar att kursen bidrar till nya kontakter och nätverk är relativt stabil över tid, den varierar mellan 65 % - 71 % mellan terminerna. I genomsnitt anger 67 % av deltagarna att kurserna mellan 2004-2007 har etablerat nya kontakter och nätverk. Detta gäller i lika hög utsträckning för kvinnor och män för kurser mellan 2004-2005 (Bergdahl 2006:22). 21

Under 2006 har män i högre grad än kvinnor etablerat kontakter genom kursen (Karlsson 2007:22 och Karlsson 2008:18). Det motsatta gäller för 2007, då kvinnor i högre grad än män, har skapat kontakter. Vilka nya kontakter och nätverk etableras genom Trappans kurser? Deltagarna beskriver allt ifrån att det dels är rent sociala nätverk kursdeltagare emellan, till att möjliga och konkreta arbetstillfällen skapats genom tips och erbjudanden från andra deltagare och kursledare. På vilket sätt de nya kontakterna kan leda till konkreta arbetstillfällen berörs mer i nästa del om långsiktliga effekter. För många deltagare är de sociala nätverken mellan kollegor inom samma branch, men också mellan olika branscher, oerhört värdefulla, särskilt eftersom kulturarbetsmarknaden till stora delar består av frilansare. Nedanstående kommentarer visar även att nätverken kan ha betydelse på lite längre sikt: Det är fantastiskt att träffa likasinnade i produktiva sammanhang, speciellt när man är arbetslös. Jag har genom era kurser fått kontakt med arbetsgivare och med kollegor som jag ämnar driva framtida projekt med. Deltagare våren 2006, Fördjupat skådespelararbete med Sam Eumbelow, (Citatet är hämtat från Karlsson 2007:22). Vi är några som efter kursen har startat en grupp i drömimprovisation. Vi träffas med jämna mellanrum och tränar tillsammans. Vi har även medverkat på en utbudsdag. Tanken är att vi så småningom ska sälja drömimproföreställningar till skolor etc. Deltagare hösten 2006 Några av de deltagare som inte tycker att kursen har gett några nya kontakter, har efter kursens slut flyttat från Göteborg. Det framgår dock inte om deltagarna flyttat inom eller utanför regionen. En deltagare uttrycker det på följande vis: Eftersom jag inte bor i Göteborg eller varit där under det senaste halvåret så har det blivit så att vi inte har kunnat träffats. Deltagare våren 2006 Flera av deltagarna kände redan varandra innan kursen och har därför inte utvecklat några nya kontakter eller nätverk. En deltagare från 2006 beskriver dock att även gamla kontakter kan leda till nya projekt: Har mött kollegor som jag vetat om länge, men aldrig mött i arbete, där det "klickat" kreativt. Vi ska träffas kring projekt i vår. Deltagare våren 2006 3.3 Effekter på lång sikt Den övergripande frågan i denna rapport är om Trappans verksamhet ger jobb i Västra Götalandsregionen. Följande avsnitt kommer att beröra frågan utifrån ett deltagarperspektiv. Den första delen i frågan, huruvida Trappans verksamhet ger jobb redovisas i 3.3.1, medan 3.3.2 behandlar den senare delen, om arbetstillfällena återfinns i Västra Götalandsregionen. Slutligen redovisas även i 3.3.3, om deltagarna upplever att Trappans kurser förbättrar möjligheterna att få arbete på lite längre sikt än ett halvår. 3.3.1 Bidrar Trappan till att fler scenartister får arbete Denna del kommer att beröra frågan om Trappans verksamhet ger arbete, dels övergripande om kurserna förbättrar möjligheterna att få jobb, men också om kurserna leder till konkreta arbetstillfällen. Slutligen redovisas varför kurserna bidrar till nya arbetstillfällen, det vill säga leder de kortsiktliga effekterna om nöjda deltagare och nya nätverk till att fler scenartister får arbete på längre sikt? 22