Att kombinera ett könsperspektiv med en interaktiv forskningsansats - en utmaning i praktik och teori

Konferensbidrag till Samverkan för kompetensutveckling Högskolor och samhälle i samverkan, Jönköping, 8-11 maj 2007 Att kombinera ett könsperspektiv med en interaktiv forskningsansats - en utmaning i praktik och teori Ewa Gunnarsson och Hanna Westberg Luleå tekniska universitet och Arbetslivsinstitutet Hur kan modern könsteoretisk 1 forskning i praktiken ge ett kritiskt och fruktbart bidrag till den interaktiva forskningstraditionen? I detta kapitel försöker vi dels utifrån erfarenheter från ett konkret exempel, projektet Jämställdhet och genusvetenskap- ett integrerings- och utvecklingsprojekt inom VINNOVAs organisation och verksamhet 2, lyfta fram några dilemman i den interaktiva forskningsprocessen och forskarrollen när man försöker kombinera de två ansatserna. Vi försöker också bidra till en mer teoretisk och metodologisk problematisering av en kombinerad ansats. Två forskningsperspektiv Projektets två målsättningar; att dels stärka jämställdhetsintegrationen i den egna organisationen och att dels stärka den genusvetenskapliga kompetensen vid formuleringen av olika programområden och vid bedömningen av ansökningar, utgjorde tillsammans med forskarnas syn på kunskapsbildningsprocessen och strävan efter en hållbar förändring utgångspunkten för att kombinera en interaktiv forskningsansats och process med en könsteori och metod. Fördelarna med denna kombination har främst varit möjligheten att 1 Vi har använt begreppet kön på samma sätt som genus dvs det socialt skapade könet men som med användandet av begreppet kön också understryker tydligare även den koppling som finns till materialitet och kropp. För en diskussion om begreppen kön/genus Gothlin, 2000. 2 VINNOVA står för Verket för innovationssystem. För en fördjupad redovisning av projektet se den kommande forskningsrapporten - Learning by fighting? Jämställdhet och genusvetenskap i VINNOVAs organisation och verksamhetsfält (kommande under 2007 En handbok för praktiker har utarbetats inom projektet: Skelett i garderoben - Metoder för att upptäcka ojämställdhet (Arbetslivsinstitutet/avd. Genus, teknik och organisation, Luleå tekniska universitet, 2006) 1

därmed skapa en mer hållbar, genusmedveten och genushandlande organisation (Gunnarsson, Westberg och Andersson, 2005, Gunnarsson, 2006). I ett interaktivt forskningsperspektiv finns en strävan efter ett jämlikt erfarenhetsutbyte, lärande och kunskapsbildning mellan forskare och deltagare. Den interaktiva ansatsen erbjuder i detta sammanhang även ett fruktbart metodologiskt arbetssätt. En ideal interaktiv forskningsprocess innebär att forskare och praktiker utifrån sina erfarenheter och kunskaper tillsammans arbetar fram en gemensam problemformulering från start och sedan följs åt genom hela forsknings- och utvecklings/förändringsprocessen, det vill säga i forskningen, analysen och skrivandet samt spridningen av uppnådda resultat (Aagaard Nielsen and Svensson, 2006, Herr and Anderson,2005, Svensson, 2002). I praktiken varierar ofta graden och nivån av interaktivitet med olika faser i forskningsprocessen. För en överblickande typologisering och beskrivning av dessa variationer se Herr and Anderson (2005). Forskarrollen i det interaktiva angreppssättet understryker forskarens stödjande roll. Denna roll utgör en viktig procedur i den interaktiva forskningsprocessen. Därmed görs en distinktion i relation till en mer traditionell styrande forskarroll och betonar även skillnaden mellan den stödjande forskarrollen och konsultens och terapeutens mer rådgivande roll (McGill and Brockbank, 2004). Som interaktiv forskare i projektet med en könsteoretisk expertkompetens från ett vetenskapligt fält ledde detta ibland till riktningsförändrande dilemman något som diskuteras senare i texten. Till det interaktiva forskningsperspektivet knyts ofta idén om ett kritiskt lärande i handling något som också betonas i detta projekt (Schön, 1983). Båda traditionerna understryker nödvändigheten av att i praktiken utvidga arenan för kunskapsproduktionen (Gunnarsson,2006, Kamarck Minnich, 1990, Svensson, 2002). Den ena traditionen genom en jämlikhet mellan båda könens erfarenheter och en problematisering av maktrelationerna mellan könen den andra traditionen genom att understryka behovet av ett jämlikt erfarenhetsutbyte mellan praktikernas/deltagarnas erfarenheter och kunskap och forskarnas. Ett ytterligare tungt argument för det interaktiva perspektivet är att den gemensamma kunskapsproduktionen mellan forskare och praktiker genererar en mer socialt robust (valid) kunskap (Novotny, Scott and Gibbons 2001). 3 I begreppet social robusthet betonas även 3 Novotny, Scott and Gibbons (2001) använder begreppet social robustness som ett sätt att diskutera forskningens validitet. De pekar med begreppet på nödvändigheten av en stark social kontextualisering. 2

betydelsen av den lokala kontexten för validiteten. En styrka i projektet var att forskare och praktiker, främst de så kallade jämställdhetsaktörerna, arbetade tillsammans för att utveckla metoder, modeller och strategier för en mer hållbar jämställdhetsintegrering och genuskompetenshöjning. En forskningsprocess där berörda deltagare/praktiker och forskare deltar på mer jämlika villkor är, förutom en utvidgad arena för kunskapsproduktion, en metod och strategi som ger större möjligheter att uppnå en mer hållbar utvecklings- och förändringsprocess och på så vis ge större motstånd mot normaliseringstillfällen och återställarmekanismer det vill säga krafter som verkar för att allt återgår till det gamla när projektet är slut. 4 Såväl det könsteoretiska forskningsperspektiv vi har valt som den interaktiva ansatsen problematiserar och fokuserar sociala maktrelationer på olika ledder och tar ofta sin utgångspunkt i vardagslivets erfarenheter och praktiker. Se till exempel Hee Pedersen og Gunnarsson (2005), Gunnarsson (2006), och Aagaard Nielsen and Svensson (2006). För en problematisering av utvidgningen till intersektionalitet med andra sociala maktrelationer som etnicitet och sexualitet se till exempel, Gunnarsson, Neergaard och Nilsson (2006) eller Munk-Madsen og Aagaard Nielsen (2006) för en intressant problematisering av maktrelationer mellan personliga assistenter och funktionshindrade. Ett kritiskt reflekterande lärande Ett kritiskt lärande i handling betonas i den interaktiva forskningsansatsen och skiljer sig på flera sätt från andra former av interaktiva dialoger. 5. McGill and Brockband (2004)hänvisar till Belenky m.fl:s (1986) Women's Ways of Knowing som tillfört ett könsteoretiskt perspektiv till lärande och kunskap. Belenky m fl utgår dels från egen forskning och dels från W Perry Forms of Intellectual and Ethical Development in the College Years (1970). Belenky kommer fram till att det existerar flera olika kunskapspositioner av vilka 4 Begrepp som pekar på dessa motståndsmekanismer eller förändringsriktningar är t ex normaliseringsögonblick (Berge och Ve, 2000), återställarmekanismer (Abrahamsson, 2000) och dörrvaktter (Gunnarsson, 1994 och 1999), Abrahamsson och Gunnarsson ( 2002). Gherardi och Poggio (2001) använder begreppet remedial work för återgång till det normala. 5 McGill and Brockband (2004) gör även en viktig distinktion i Handbook of Action Learning (sid. 84) för att beskriva skillnaden mellan action learning från andra former av interaktion. Det vill säga det är vare sig begreppen dialog eller diskussion som fångar den aspekt de hänvisar till. 3

procedurkunskap 6 (procedural knowing) och konstruerad kunskap constructed knowing särskilt knyter an till kritiska lärande i handling. Mc Gill och Brookband (2004) menar att procedurkunskap och konstruerad kunskap är centralt för ett kritiskt lärande i handling. Den konstruerade kunskapen enligt Belenky överförs av Mc Gill och Brookband till begreppet konstruktivt lärande och karaktäriseras av empati och sammanhang där relation blir en nyckelingrediens. Dessa kunskapsrationaliteter är inte könsspecifika men väl könsrelaterade. 7 Den sammanhängande kunskapssynen har tidigare inte uppmärksammats tillräckligt. Begreppet ger en fruktbar benämning på vad som idealt sker vid ett ömsesidigt demokratiskt kunskapsutbyte mellan forskare och deltagare där forskaren framför allt har en stödjande och inte styrande roll. Genom detta synsätt på forskarrollen kopplat till procedurer och praktiker för kunskapsproduktion har den interaktiva forskningen och delar av den feministiska forskningstradtionen gemensamma ambitioner (Davies, 1999, Gunnarsson, 2006, Svensson, 2002). Forskarrollens stödjande procedur ska inte förväxlas med konsultrollen eller terapeutens (Mc Gill and Brockbank, 2004). Att göra kön i organisationer Det könsteoretiska perspektiv som anläggs i detta projekt tar sin utgångspunkt i den internationella riktning som benämns doing gender (Fenstermaker and West, 2002, Gunnarsson, Andersson, Vänje Rosell, Lehto and Salminen-Karlsson, eds. 2003). Doing gender perspektivet sammanbinder det dagliga görandet av kön och skapar samtidigt en förbindelselänk till den institutionella och strukturella nivån parallellt med att sociala maktrelationer synliggörs (Fenstermaker and West, 2002). Uttryckt på ett annat sätt så samverkar handlande aktörer med strukturer. Strukturer kan vara såväl möjliggörande som begränsande beroende på situation och kontext som till exempel historia, kultur, verksamhet, och lokala könskontrakt. 8 Inom det så kallade doing gender perspektivet ses kön som en pågående aktivitet och interaktiv handling mellan kvinnor och män, mellan män och mellan kvinnor. Fokus för forskningen som vi presenterar här är att studera hur kön och könande processer görs på olika arenor och hur detta vävs samman med vardagligt organisationsliv och 6 Procedurkunskap delas i sin tur upp i två kunskapsrationaliteter separat- och sammanhängande kunskap. 7 För den nordiska forskningen kring kunskapsrationaliteter se till exempel Gunnarsson,1994, Gunnarsson, Andersson och Westberg, 1998. 8 För en typologisering av olika lokala och regionala köns/genuskontrakt se till exempel Forsberg (2006). 4

organisationsstrukturer vilket gör doing gender perspektivets fokus på handling väl lämpat för projektets kombinerade interaktiva och könsteoretiska ansats 9. En teoretisk och metodologisk modell Den modell som utvecklades specifikt inom VINNOVA projektet är inspirerad av och bygger på Joan Ackers teoretiska arbeten kombinerat med den utveckling av doing gender perspektivet som skett inom nordisk organisationsforskning. Följande fyra processer eller ingångar fokuseras i VINNOVA projektet: 1) Könsarbetsdelning/segregeringsmönster, 2) Symboler, föreställningar och diskurser, 3) Identitet och personligt förhållningssätt 4) Interaktion samspelet mellan människor Modellen har i projektet använts både som en teoretisk modell, metod och ett interaktivt verktyg. Den har också fungerat som en formuleringsplattform utifrån vilken forskarna tillsammans med främst jämställdhetsaktörerna har utbytt erfarenheter av organisationen, fört lärande reflekterande samtal samt initierat lär- och förändringsprocesser för jämställdhetsintegrering och en genusvetenskaplig kompetenshöjning. Modellens olika ingångar har även öppnat upp för användningen av flera metoder som på olika sätt synliggjort hur kön görs på olika arenor i en organisation. Strukturella segregeringsmönster sammanbinds med kvalitativa könsdimensioner i organisationen. 10 Vi har i vårt arbete använt oss av metoder som; kvantitativa segregeringsanalyser, semistrukturerade kvalitativa intervjuer, diskursanalyser och deltagande observationer. Forskare och deltagande jämställdhetsaktörer har också tillsammans utvecklat specifika metoder för tidnings- och mötesanalyser. Den genusvetenskapliga kompetenshöjningen har även bestått av en för projektet skräddarsydd 5-poängskurs där innehållet formulerades av forskarna och jämställdhetsaktörerna. Denna har fått stor betydelse för hur kön problematiserades i organisationen och också som utgångspunkt och plattform för såväl jämställdhetsaktörerna som forskarna för de förändringsinitiativ och lärprocesser som genererades. 9 För en typologisering och problematisering av olika riktningarna inom doing gender perspektivet och dess kopplingar till olika syn på organisationer se t ex Korvajärvi (1998 ) och Kvande (1998). Inom den nordiska organisationsforskningen har doing gender perspektivet sedan slutet av 1980-talet blivit en betydelsefull riktning (Gunnarsson, Andersson, Vänje Rosell, Lehto and Salminen-Karlsson, 2003). 10 Ibid. Fotnot 3. 5

Projektets bakgrund och faser Projektet har utgått från den strategi för integrering av jämställdhet som fanns i organisationen VINNOVA det vill säga att: - Ett genusperspektiv måste läggas på hela verksamheten vilket kan innebära att strukturer (t.ex. indelningen i olika FoU-program) måste ändras för att möjliggöra jämställdhet. - Strategin måste gå fram på olika linjer med såväl riktade åtgärder, särskilda program och mainstreaming t.ex. i form av numerär jämlikhet. - Personella och ekonomiska medel måste avsättas. Som en bakgrund till projektet ligger utvärderingar som gjorts av program som arbetar för att främja regional och lokal utveckling och tillväxt eftersom en av VINNOVAs uppgifter är att främja hållbar tillväxt genom att utveckla effektiva innovationssystem och finansiera behovsmotiverad forskning (VINNOVAS hemsida). På hemsidan sägs även att Hållbar tillväxt skall bidra till en hållbar utveckling för att nuvarande och kommande generationers kvinnor och män ska kunna erbjudas sunda ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden (Nutek 2005). Erfarenheter som gjorts inom Europeiska socialfondsprogram och regionala tillväxtprogram visar att samtidigt som det finns ett intresse från olika projektägare att beakta jämställdhet så saknas kunskap om hur detta ska gå till (Gunnarsson och Westberg 2003, Westberg 2005, Balkmar 2006). Uppdraget eller projektet formulerades därför så att vi i ett och samma projekt har haft det dubbla syftet att stärka jämställdhetsintegrationen och höja den genusvetenskapliga kompetensen för såväl den inåtriktade som den utåtriktade verksamheten. Detta har gjort projektet till ett unikt försök att få en organisation att handla i jämställda termer och ger troligtvis därför ett bidrag till hur jämställdhet integreras som går utöver andra tidigare exempel på jämställdhetsprojekt. Projektets faser Man kan övergripande beskriva projektet genom följande fyra faser: 1. Arbetsplan för projektet 2. Planerings- och integrationsfas 3. Analys, utbildnings- och processfas 4. Resultat, effekter och spridning 6

Innan forskarna kom in i bilden hade olika diskussioner förts inom organisationen om behovet av ett jämställdhets- och genusprojekt. Därefter kontaktades två seniora forskare (projektledarna) på Arbetslivsinstitutet som ombads att formulera en projektplan i samråd med en ansvarig inom VINNOVA 11. Efter att projektplanen godkänts rekryterades ytterligare en forskare och en forskningsassistent till projektet. Alla anställda i organisationen fick sedan en skriftlig information om projektets uppläggning i samband med en inbjudan till allmänna upptaktsmöten. Efter upptaktsmötena utarbetades en arbetsplan tillsammans med förändringspiloterna. Förändringspiloterna (jämställdhetsaktörerna) var projektets medforskande huvudaktörer i organisationen. De representerade då merparten av avdelningarna, alla hierarkiska nivåer och även olika personalgrupper. Könssammansättningen varierade under projekttiden främst på grund av att personal slutade, började och var barnlediga. I projektet betonades en interaktiv process vilket innebar att projektets arbetsplan reviderades allt eftersom. Metoder och processer Projektets kärna - forskare och jämställdhetsaktörer formeras I det treåriga forskarstödda utvecklings- och förändringsprojektet som påbörjades 2003 och formellt avslutades vid årsskiftet 20005/2006 deltog fyra forskare, tre kvinnor och en man. Av de fyra forskarna har en av kvinnorna och mannen under de första ett och halvt åren befunnit sig inne i organisationen nästan dagligdags. Dessa forskare de så kallade inneforskarna, har skaffat en mer nära erfarenhet av organisationens vardagsliv och dess problematik. De seniora forskarna (uteforskarna), har bedrivit sitt arbete med större distans till organisationens vardagsliv men funnits närvarande i organisationen på olika möten, internat med jämställdhetsaktörerna och under den könsteoretiska kursen. Att arbeta med olika forskarrollers, närhet och distans, är i det interaktiva arbetssätt som vi använt oss av en viktig aspekt för att skapa en större validitet och social robusthet i kunskpapsprocessen (Aagaard Nielsen och Svensson, 2006, Gunnarsson,2006 och 2007, Novotny, Scott och Gibbons, 2001). Några dilemman i relation till närhet/distansproblematiken som uppstod under projektprocessen beskrivs närmare under avsnittet sid.10. 11 Jämställdhet och genusvetenskap - ett integrations- och kompetenshöjningsprojekt inom VINNOVAS organisation och verksamhetsfält. 7

De 15 personer som rekryterades till projektet på frivillig grund formade gruppen jämställdhetsaktörer (från början kallade förändringspiloter). De har i olika grad och på olika sätt fungerat som medforskare i projektets skilda faser. Därmed har en bättre förutsättning skapats till en mer hållbar förändringsprocess. 12 Jämställdhetsaktörerna hade olika förväntningar och grad av öppenhet inför projektet, dels på grund av vilka förkunskaper man hade och dels på grund av hur frivilligt man valt att ingå i gruppen. Detta har medfört ett aktivt arbete i gruppen med reflekterande dialoger (snarare multiloger). Något som var av stor betydelse eftersom jämställdhetsaktörernas delaktighet och genuskunskap skulle tjäna som garant för att de skulle fungera som organisationens drivkrafter i den fortsatta processen med jämställdhetsintegrering i både det inre och det yttre arbetet. Metoder Tyngdpunkten har legat på en användning av befintliga kvalitativa metoder som bedömts lämpliga för det sammanvävda interaktiva och könsteoretiska perspektivet. En viktig poäng i detta sammanhang är att som den norska forskaren Karin Widerberg påpekar, att kritisk kvalitativ forskning handlar om metodutveckling (Widerberg, 2002 och 2005). Ur forskningsprocessen med deltagare forskare växer och utvecklas metoder som trampar upp nya stigar, menar vi. Skapandet av lär- och reflektionsprocesser utgör i den interaktiva forskningsprocessen ett centralt inslag och har i projektet utgjort en viktig metodologisk ansats. Under forsknings- och förändringsprocesserna har vi använts oss av kvalitativa metoder som framför allt utvecklats inom det genusvetenskapliga fältet. Även mer skräddarsydda metoder har utvecklats tillsammans med jämställdhetsaktörerna som till exempel vid studiet av VINNOVA-nytt (sid.xx) och mindre möten (sid. xx). De metoder som använts är: - Intervjuer - Fokusgrupper - Värderingsövningar - Dagböcker - Mötesanalyser - Diskursanalyser - Kroppsräkningar som mått på vertikal, horisontell och tidsmässig segregering 12 För en fördjupad diskussion se även kommande forskningsrapport Learning by fighting? Jämställdhet och genusvetenskap i VINNOVAs organisation och verksamhetsområde (Gunnarsson, Westberg, Andersson och Balkmar, 2007, Arbetsliv i omvandling) 8

- Reflekterande lärande samtal I interaktionen med hela organisationen har olika interaktiva metoder och strategier använts, till exempel formandet av en hemsida, kontinuerliga återföringar på olika arenor i organisationen, gemensamma analyser av olika skriftliga material. En särskild projektpresentation har gjorts av jämställdhetsaktörerna själva. Interaktiva processer som metod I en ideal interaktiv och kritisk reflekterande forsknings- och förändringsprocess arbetar forskare och deltagare tillsammans från problemformuleringen till insamling av data, analys och spridning. För en schematisk bild av den interaktiva forskningsprocessen se till exempel Larsson (2006). Under hela projektprocessen har reflekterande lärprocesser skett mellan inneoch uteforskarna, jämställdhetsaktörerna sinsemellan, och mellan jämställdhetsaktörerna och forskarna, och andra grupper av personal och ledningsnivåer i organisationen. Ett kritiskt reflekterande lärande ställer specifika krav på forskningsprocessen. Processen fungerar som en spiral av handlingscykler, beskrivet av Herr and Anderson (2005) som en rörelse från planering handling observation - reflektion (se även Argyris and Schön, 1989) som kan ge upphov till spänningsfält och riktningsförändringar (moments of change) av avgörande betydelse för förändringsprocessen. Exempel från projektet på när spänningsfält har uppstått och riktningsförändringar skapats var; - när värderingsövningar genomfördes på internat - när inneforskarna gick ur, de hade haft en stödjande roll för projekteldsjälen - när en interaktiv mötesteknik anlades tydligare och forskarna fick en mer stödjande än styrande roll på gemensamma möten - när en forskare skrev ett utkast till en beskrivning av projektet och jämställdhetsaktörerna bestämde sig för att skriva sin egen 4-siding - när jämställdhetsaktörerna bytte namn - när jämställdhetsaktörerna började med egna möten Samtliga exempel kan tolkas som uttryck för en förändring mot ett ökat eget övertagande av förändringsprocessen hos jämställdhetsaktörerna. De reflekterande processerna har skiftat i förtätnings- och spänningsgrad under olika faser av processen. Ett belysande exempel är det internat som hölls hösten 2004 (halvtid i projektet) då projektet gick in i en andra fas när jämställdhetsaktörerna själva tydligare skulle bära 9

förändringsprocesserna i organisationen och forskarna tydligare skulle släppa taget inne i organisationen. Forskarnas nära inomorganisatoriska interaktivitet skulle fasas ut och ledde till vad som kan beskrivas som en spänningfas med olika dilemman under hösten mellan framför allt inne- och uteforskarna (se även under nästa rubrik). Under denna fas tog även forskarna ett initiativ till att skriva ett konferenspapper för att synliggöra projektet externt. Detta i sin tur ledde till att jämställdhetsaktörerna bestämde sig för att själva göra en projektpresentation där deras egen beskrivning kom fram tydligare. Denna projektpresentation har jämställdhetsaktörerna men också forskarna använt såväl internt som externt. Under denna fas kom även den interaktiva processen mellan forskare och jämställdhetsaktörer att förflyttas rumsligt. De då månatliga gemensamma mötena förlades hädanefter främst till Arbetslivsinstitutet istället för tidigare VINNOVA. Ett skäl för detta har också varit att skapa en arena där jämställdhetsaktörerna hade möjlighet att distansera sig mer i förhållande till sin vardagsorganisation. Lärdomar och dilemman Nedan beskrivs några viktiga lärdomar och dilemman som projektet gett oss. Först det generella ifrågasättandet mot ett projekt där ett könsperspektiv anläggs i kombination med en interaktiv forskningsprocess. Därefter fördelarna med en kritisk och interaktiv forskningsprocess mellan forskare och deltagare och den problematik som uppstod runt forskarsubjektets närhet och distans inom forskargruppen. Vi kunde konstatera att en styrka i de interaktiva processerna i projektet var att forskare och jämställdhetsaktörerna arbetade tillsammans med att utveckla metoder, modeller och strategier för en mer robust kunskapsproduktion om organisationen och ett mer hållbart förändringsarbete. Den kombinerade interaktiva och könsteoretiska ansatsen i projektet kastade också i projektets spänningsfaser upp dilemman mellan de olika ansatserna, till exempel runt forskarrollens stödjande och/eller styrande roll, närhet och distans. Ett generellt kritisk motstånd Vid upptaktsmötena framträdde vad man kan beskriva som ett kritiskt ifrågasättande motstånd som sedan dess följt projektet och ständigt problematiserats i den reflekterande dialogen mellan forskarna och jämställdhetsaktörerna, men också gentemot organisationen. Ett exempel på detta är att man sa att detta inte är riktig vetenskap och kunskap eller frågade efter projektets kontrollgrupp. Återkommande efterfrågades resultat, i bemärkelsen att vi som 10

forskare redan från början skulle kunna tala om vad vi skulle komma fram till. Uttryck för ett synsätt som är främmande inom de samhällsvetenskapliga traditioner som detta projekt tar sin utgångspunkt i. I det här sammanhanget är det viktigt att poängtera detta eftersom den dominerande synen, eller snarare den som ges tolkningsföreträde, på vad som är kunskap och vetenskap i VINNOVA hämtar sina teorier, begrepp och metoder främst från den teknisktnaturvetenskapliga forskningstraditionen (ett positivistiskt synsätt) som skiljer sig på många punkter från den samhällsvetenskapliga 13 och humanistiska. En viktig skillnad i det här sammanhanget är att den tekniskt-naturvetenskapliga traditionen hävdar att vetenskap är objektiv och värderingsfri. Ett uttryck för det är att man t ex pratar om system och aktörer men inte lyfter upp att det bakom en neutral aktör finns människor med olika erfarenheter, värderingar, kön, känslor osv. De vetenskapsteoretiska traditioner som detta projekt lutar sig mot hävdar i motsats att forskningen inte kan vara helt objektiv, neutral och värderingsfri och genom att bygga in en förståelse för detta i teorier och metoder kan man bidra till en mer objektiv bild av verkligheten (se till exempel Eikeland, 2006 och Skeggs, 1997). Detta gap mellan en förståelse av de två olika forskningstraditionerna metoder och arbetssätt skapade inte minst i vardagen dilemman för jämställdhetsaktörerna där de fick svårt att beskriva projektets resultat och värde på ett trovärdigt sätt. För att underlätta för jämställdhetsaktörerna borde vi som forskare ha haft en genomgång av hur olika vetenskapstraditioner här skiljer sig åt. På olika sätt uttrycktes också ett annat dilemma som kan sammanfatta som: Jämställdhet är viktigt men i praktiken är det onödigt, det vill säga att det är politisk korrekt att säga sig vara för jämställdhet men det betyder inte att man behöver handla efter det i organisationens vardag. I likhet med de flesta organisationer är steget från ord till handling ofta långt. Betydelsen av kön i organisationer blir på så vis gjort till en både viktig men icke relevant fråga (Hegenhöj, 2004). Exempel på hur olika motstånd kan uttryckas, förstås och initiera ett lärande när en förändringsprocess sätter fokus på kön ges i Eva Amundsdotters bok Strategier för förändring på väg mot den jämställda arbetsplatsen (Amundsdotter 2004, se även Berge och Ve, 2000). 13 Forskning på positivistisk grund bedrivs också inom det samhällsvetenskapliga fältet främst inom ekonomi och statsvetenskap. 11

Interaktiv process som ömsesidigt lärande och validering Ett resultat är den kvalitativt bättre kunskap om organisationen som den interaktiva forskningsprocessen med jämställdhetsaktörerna givit forskarna. I den kritiska och reflekterande dialogen mellan forskare och jämställdhetsaktörer har jämställdhetsaktörerna kunnat förskjuta perspektivet och ge en annan bild av verkligheten än vad forskarna först såg. Ett exempel på detta är när entreprenörsidealet framträdde starkt i de första utkasten av forskaranalysen något som tydligt modifierades i diskussionerna med jämställdhetsaktörerna. De lyfte då även fram betydelsen av ett förvaltningsinriktat förhållningssätt. Ett förhållningssätt som dessutom inte var lika starkt könsbundet som det entreprenöriella (se även sid. xx). Detta ledde i sin tur till att en fokusgrupp med forskare och jämställdhetsaktörer undersökte och problematiserade detta förvaltningsinriktade förhållningssätt. På så vis synliggjordes och balanserades också skillnaden mellan vad som den dominerande diskursen synliggör (främst det entreprenöriella) och vad som görs i praktiken (förvaltningsinriktat arbetssätt) i organisationen. Från drivande till stödjande forskarroll I projektet ställs på sin spets dilemmat för forskaren att växla mellan en interaktiv mer demokratisk forskarroll och en forskarroll som expert på det genusvetenskapliga fältet. Ett dilemma som uppstod och ledde till livliga diskussioner i forskargruppen var hur drivande inneforskarna borde vara under den första projektfasen. Där uppstod skilda åsikter mellan inne och uteforskarna som delvis kan tillskrivas forskarnas olika bakgrunder. Uteforskarna som var mer erfarna interaktiva forskare underströk vikten att redan då få jämställdhetsaktörerna och organisationen att starkare bära processen. Inneforskarna som var mer traditionellt skolade underströk behovet av att vara drivande för att annars skulle inget hända menade de. I detta stöttades de också av den interna eldsjälen i projektet. Detta kom till exempel till konkret uttryck i de dialoger som forskarna förde vid presentationen av organisationsrapportens resultat med de olika avdelningarna. En nästan ensidig återföring gavs av inneforskarna. En mer gemensam återföring av forskare jämställdhetsaktörer hade säkert tillfört en mer fullödig och fördjupande problematisering av organisationen. 12

En traditionell starkt styrande forskarroll var också något som många av jämställhetsaktörerna och andra aktörer i organisationen naturligt tillskrev forskarna. Denna syn på forskarrollen kan också delvis tillskrivas det kunskapsparadigm i organisationen som hade störst tolkningsföreträde det vill säga det tekniskt -naturvetenskapliga där forskaren naturligt ses som objektiv och neutral. Forskarrollen, närhet och distans Den starkaste spänningsfasen inom forskargruppen uppstod som nämnts tidigare när inneforskarna vid projektets halvtid skulle dra sig ur organisationen tydligare. När det är som mest spännande och det börjar hända saker så ska man dra sig ur. Att vara inne till vardags i en organisation är både lärorikt och en utmaning för forskaren men leder samtidigt ofta till ett för nära engagemang. Att då dra sig tillbaka när jämställdhetsaktörerna tydligare började handla själva och äga processen i högre grad och att som forskare då inta en mer distansierad position kan vara svårt. Under denna fas som varade under ett par månader uppstod starka spänningar och dilemman mellan forskargruppens inne- och uteforskare. Inneforskarna ville vara kvar och uteforskarna ansåg att det var dags för inneforskarna att gå ur denna närhet till organisationen. Inneforskarna hade under projektets gång också blivit ett viktigt stöd för organisationens projekteldsjäl. Något som bidrog till problematiken för dem att dra sig ur. I den senare projektfasen, efter analysen, och även efter projektets avslutning kan forskarnas roll beskrivas som ett fortsatt externt bollplank, samt som resurs där olika inspel av forskarna efterfrågats kring generell och specifik kunskap. Utifrån ett interaktivt perspektiv där forskarrollen betonar en stödjande position behöver forskarrollen när den samtidigt är bärare av en könsteoretisk kunskap problematiseras och utvecklas. Framför allt mot bakgrund av den sammanblandning som ofta sker ute på fältet mellan jämställdhet som politisk diskurs och könsteori som vetenskapligt fält. En sammanblandning som blir tydligare här än när forskarna är experter på andra kunskapsområden som inte är lika ifrågasatta men naturligtvis måste problematiseras i lika hög grad. Dilemmat med den dubbla forskarrollen byggdes in i projektet i och med dess dubbla målsättning att dels stärka jämställdhetsintegrationen i den egna organisationen. En mer stödjande interaktiv forskarroll skulle intas och stärka den genusvetenskapliga kompetensen vid formuleringen av olika programområden och vid bedömningar av ansökningar vilket forskarnas expertis och kompetens på det genusvetenskapliga fältet skulle 13

garantera. Denna balansering mellan en stödjande forskarroll och en expertroll ställdes på sin spets vid den könsteoretiska kurs som utgjorde en del av projektet. En tydlig diskussion fördes inte med jämställdhetsaktörerna om våra dubbla forskarroller och mellan jämställdhet som en stark politisk diskurs och könsteori som ett vetenskapligt fält. Vi borde tydligare lyft och problematiserat detta dilemma även i forskargruppen. Hur kan forskarrollerna samsas i samma person och samspela i en förändringsprocess med fokus på kön där den individuella nivåns vardagspraktik och erfarenhet hos jämställdhetsaktörerna och forskarna blandas med expertkunskap från det vetenskapliga fältet? Kopplingen mellan delprojekt och den könsteoretiska modellen I följande avsnitt ges först en övergripande bild som visar hur man grovt schematiskt kan sortera in projektets delarbeten i förhållande till den könsteoretiska modell som använts. Modellen beskrevs på sid. 5. Bilden ger även en överblick över vilka arbeten som utfördes av jämställdhetsaktörer och forskare tillsammans och var för sig. Därefter redovisas kort delstudierna med avseende på den interaktiva processen, metoder och forskarroller samt de kunskapsresultat som de olika delstudierna genererade. För en mer fördjupad redovisning hänvisas till den kommande forskningsrapporten Learning by fighting? Jämställdhet och genusvetenskap i VINNOVAs organisation och verksamhetsområde (Gunnarsson, Westberg, Andersson och Balkmar, 2007). 14

Symboler, föreställningar och diskurser Segregeringsmönster / könsarbetsdelning Forskare: Analys av 2003 års VINNOVAnytt bl.a. med fokus på dominerande, marginaliserade och osynliggjorda perspektiv på tillväxt. S Föreställningar om entreprenörskap som manligt könsmärkt och om förhållningssätt i organisationen. Jämställdhetsaktörer: Analys av delar av 2003/2004 års VINNOVAnytt ur ett könsperspektiv. Analyserna ger såväl en kvantitativ som en kvalitativ bild av hur VINNOVA väljer att presentera sig för en extern publik. Forskare och jämställdhetsaktörer: Analys av VINNOVAnytt ur ett könss- och läsarperspektiv, samt hur VINNOVAnytt förändrats över tid.. Forskare: Analys av könsfördelning i organisationen både kvantitativt och kvalitativt. Förändring av segregeringsmönster och insatser för ökad könsmedvetenhet och jämställdhet i såväl organisationen som i organisationens utåtriktade uppdrag. Forskare och jämställdhetsaktörer: Uppföljning och fördjupad analys av segregeringsmönster. Identitet/personligt förhållningssätt Interaktion samspelet mellan Forskare: Analys av organisationen genom bl a intervjuer och observationer. Analysen behandlar arbetstid, tillgänglighet efter position och vad intervjupersonerna uppfattar vara förväntade förhållningssätt för handläggare. Presentation om begränsningar, möjligheter och lärdomar vid användandet av interaktiva forskningsmetoder. Jämställdhetsaktörer: Genomförande av en enkätundersökning under 2005 om könsmärkning, vilken betydelse som genus- och jämställdhet tilldelas i organisationen.. människor Forskare: Analyser av såväl stora (bl a personalmöten) som små möten (bl a gruppmöten).. Jämställdhetsaktörer: Analys av mindre möten Segregeringsmönster / könsarbetsdelning 14 Könssegregering/könsarbetsdelning är en av de fyra ingångar i den forskningsmodell som använts i projektet, den utgör en av de processer som bidrar till hur kön görs i organisationer (se sid. 5). För att mäta hur könssegregerad en organisation är används ofta kroppsräkning. De vanligaste kategoriseringarna är horisontell segregering (när kvinnor och män har olika 14 Detta avsnitt bygger till stor del på ett avsnitt av Dag Balkmar och Hanna Westberg i kommande forskningsrapport. 15

yrken, arbetsgivare, arbetar i olika branscher/organisationer eller arbetsplatser), vertikal segregering (då kvinnor och män systematiskt inte når lika långt i sina karriärer) och intern (när kvinnor och män med samma yrke och arbetsplats får/väljer olika arbetsuppgifter). Efter dialog med anställda inom organisationen har vi kommit fram till att göra både en kvantitativ och en kvalitativ analys av könsfördelningen för att se var kvinnor och män befinner sig i organisationen, vilka positioner och arbetsuppgifter som domineras av kvinnor respektive män. Vi har också varit intresserade av att se om insatser för ökad könsmedvetenhet förändrar segregeringsmönstren både inåt mot medarbetarna och mot den utåtriktade verksamheten. Vi har också problematiserat hur VINNOVA svarat upp till de krav som ställts på att motverka könssegregering i verksamheten och verkat för att ett genusperspektiv ska få genomslag i forskningen. För att kvantitativt mäta hur jämställd VINNOVA som organisation är har statistik sammanställts över var kvinnor och män befinner sig i organisationen både avseende position och vilka typer av verksamheter de arbetade med. Vi använde oss av VINNOVAs årsredovisningar 2002, 2003,2004. Vi har kunnat konstatera förbättringar i segregeringssifforna men dessa berodde snarare på att ett antal män omkategoriserats än på en reell förbättring. Kvinnor dominerade starkt på assistentnivå och fler män än kvinnor i organisationen arbetade som handläggare och chefer. Segregeringsmönster i VINNOVAS utåtriktade verksamhet Jämställdhet utgör ett tema som uppmärksammas i de regleringsbrev som ställts till organisationen varje år. VINNOVA skall verka för att genusperspektiv får genomslag i forskningen. Organisationen ska visa vilka insatser som genomförs i förhållande till målet, vilka framtida insatser verket planerar utifrån en analys av hinder och möjlighet för ökad jämställdhet samt hur verksamheten bidrar till en jämställd samhällsutveckling. Enligt regleringsbrevet ska VINNOVA som forskningsfinansiär redovisa vilken hänsyn som tas till jämställdhet vid val av FoU-teman. Statistik har förts om könsfördelningen inom verkets beredningsorganisation, exempelvis andelen kvinnor och män som sitter i programråd Både under 2004 och 2005 ligger könsfördelningen inom programråden inom marginalerna för jämställdhet om 40/60 principen tillämpas (källor: VINNOVAs årsredovisningar 2004 och 2005). Könsfördelningen för programrådens ordförande förändrades från att ha varit övervägande del män till en 16

kvinnorepresentation på 37 procent för 2005 (VINNOVAs årsredovisning 2005). Även andelen projektledare som var kvinnor ökade med 5% från år 2003-2005. 22 procent av det totala antalet ansökningar hade kvinnlig projektledare 2005 (VINNOVAs årsredovisning 2005). VINNOVAs strategier för ökad jämställdhet För att åtgärda bristande jämställdhet inom VINNOVAs verksamhetsområde och organisation har jämställdhetsaktörerna. arbetat aktivt med att genus och jämställdhet beaktas i VINNOVA:s utlysningar. Dessutom har VINNOVA i sina mål för 2007-2008 tagit hänsyn till Genus och jämställdhetsprojektets avslut och betonar därför vikten av att fortsätta det arbete som påbörjats. Avsikten är att jämställdhetsaktörerna även fortsättningsvis skall granska VINNOVAs kärnverksamhet, bland annat sättet att skriva programtexter. Även om de här nämnda insatserna främst inriktats mot kärnverksamheten och dess inverkan på jämställdheten i samhället så har vårt projekt varit ett ambitiöst grepp från VINNOVA för att integrera jämställdhetsarbetet såväl i organisationen som i dess verksamhetsområde. Genom att verka i och med organisationen under ett antal år tycker vi oss kunna se att det blivit en ökad medvetenhet om att kön görs genom könssegregerande åtgärder. Detta har också lett till mer könsmedvetna handlingar i organisationen och i dess verksamhet. Symboler, föreställningar och diskurser En av de ingångar som projektets forskningsmodell erbjuder är att studera hur symboler, föreställningar och diskurser produceras i organisationen. Med detta menas hur konstruktionen av dessa symboler, föreställningar och diskurser förklarar, uttrycker, förstärker eller motsätter sig uppdelning i hur kön görs i organisationen. Detta görande kan ha många former till exempel i språket, ideologier, media och klädsel. I projektet har denna ingång exempelvis studerats genom att analysera tidningen VINNOVAnytt och undersöka vilka föreställningar som är rådande i organisationen. Här följer först en genomgång av VINNOVAnytt studien och sedan följer en kortare beskrivning av rådande föreställningar i organisationen. I det efterföljande avsnittet analyseras entreprenörskap som en central diskurs inom VINNOVA. Eftersom de fyra 17

ingångarna interagerar med varandra på olika sätt innebär det att ingen av studierna som redovisas hör helt hemma inom enbart ett av de fyra fälten (sid xx). VINNOVAnytt 15 Tidningen VINNOVA-nytt kan karaktäriseras som företags/organisationsinformation, vilket för VINNOVA innebär ett sätt att ge en mer konkret bild av vilken verksamhet som bedrivs. Det är också ett sätt för organisationen att sprida sitt budskap till en bredare publik. Prenumerationen på tidningen är gratis och den finns också att ladda ner från VINNOVAs hemsida, vilket gör den relativt lätt att få tag på 16. Forskare och jämställdhetsaktörer studerade i ett första skede tidningen var för sig. Detta skapade goda förutsättningar för att i ett senare skede tillsammans studera tidningen. Sammanlagt tre analyser av tidningen med delvis olika metoder och omfång genomfördes. I den första analysen som resulterade i rapporten Dominerande, marginaliserade och osynliga perspektiv på tillväxt - Diskursanalys av VINNOVAnytt ur ett genusperspektiv analyserade en av forskarna 2003 års nummer av tidningen. I den andra studien som två jämställdhetsaktörer rapporterade som en examensuppgift för kursen Kön, teknik och organisation analyserades stora delar av 2004 års nummer. För att kunna synliggöra hur kön görs i VINNOVA-nytt användes diskursanalys med perspektivförskjutning som metod. Weick (1987) förespråkar perspektivvariation, det vill säga att olika gruppers erfarenheter införlivas på lika villkor och bildar en större informationsrikedom. En diskursanalysmetod som är väl lämpad som interaktiv metod och möjliggör en mer robust kunskapsproduktion.. I analysen av VINNOVA-nytt tillämpades metoden genom att t.ex. tillväxt diskuterades ur olika synvinklar där fler gruppers perspektiv fick komma till uttryck. (Lägesrapport hösten 2004). Analyserna i de två första studierna genomfördes således av forskare och jämställdhetsaktörer var för sig, med viss interaktivitet i form av handledning, genomläsningar och kommentarer. Dessa studier bildade därefter kunskapsgrund för en gemensam studie av tidningen som både initierades, analyserades, skrevs och spreds av forskare och jämställdhetsaktörer tillsammans. 15 Detta avsnitt bygger till stor del på forskningsassistent Dag Balkmars och jämställdhetsaktörerna Birgit Augustsson och Sussi Trankells arbeten och rapporter. 16 Balkmar utkast 2004 18

Denna tredje studie inleddes med några möten för att diskutera vad som skulle vara viktigt att göra i en gemensam analys. Det som bedömdes som mest intressant var att studera bildmaterial och tidningens budskap över tid (2003 2005). Vad säger den kvantitativa analysen? När man räknade på vad bilderna symboliserade kunde man konstatera att andelen bilder på män minskade något över tid medan andelen bilder på kvinnor ökade något. Gruppbilder med både kvinnor och män minskade också över tid. Andelen symbolbilder stod för den största ökningen på bekostnad av människobilder. Genom att räkna hur många talstreck som uttalades av kvinnor respektive män synliggjordes hur mycket utrymme kvinnor och män gavs att i egna ord tala till läsaren. Resultatet visade att män dominerade än mer i tal än i bild i tidningen. Nästa steg var att titta närmare på hur bild och text förhöll sig till varandra. Man kunde konstatera att mäns avsevärt större utrymme att uttala sig i talstreck i tidningen inte minskade trots att det skett en ökning av kvinnor på bild. En tolkning av detta resultat är att samtidigt som kvinnor blir mer synliga på bild i den annars relativt mansdominerade tidningen, så är texterna fortfarande i hög grad en arena för män. Vinnovanytts budskap Vid analys av VINNOVAnytts artiklar framgick att de ofta var skrivna för läsare med goda förkunskaper inom VINNOVAs verksamhetsområde. I artiklarna återkom vissa begrepp och uttryck i beskrivningarna till exempel innovationssystem, tillväxt och entreprenörskap 17. Tillväxtbegreppet förekom ofta tillsammans med ord som kunskap, lärande, samspel och samverkan och förknippades företrädesvis med ekonomisk tillväxt men även social och ekologisk tillväxt lyftes i vissa fall fram som viktigt i kombination med budskapet att tillväxten skulle vara hållbar över tid. När jämställdhet förekom var det alltid i relation till särskilda jämställdhetssatsningar. Aktörerna i artiklarna var huvudsakligen män i medelåldern som hade en hög position inom näringsliv, myndighet eller universitet/högskola. När text och bild tolkades ur ett könsmedvetet läsarperspektiv kunde man se att bilder kunde skapa förväntningar på innehållet som sedan inte infriades. Ett exempel var en omslagsbild som visade en kvinna i bygghjälm framför en gruvindustrianläggning. Denna kvinna fick dock inte komma till tals inuti tidningen utan det var istället chefers och andra experters perspektiv på verksamheten som återgavs i texten. 17 Entreprenörskap kommer att beröras ytterligare i nästa avsnitt. 19

Potential för förändring Studierna av VINNOVAnytt ledde till lärande samtal med redaktionen för tidningen. Dessa samtal resulterade i ett ömsesidigt lärande mellan forskare, jämställdhetsaktörer och redaktionsmedlemmar, ett lärande som omfattade både den redaktionella processen och hur kön reproducerades i tidningen. Enbart att projektet existerade och kunskapen om att analyser av innehållet i tidningen gjordes innebar en ökad medvetenhet i organisationen kring att kön reproduceras i VINNOVAnytt och gjorde de inblandade mer könsmedvetna. Trots detta var det svårt att göra större könsmedvetna förändringar i tidningen. VINNOVAnytt speglar fortfarande hur det verkligen ser ut med könsobalansen inom VINNOVAs verksamhetsfält vilket visar att det inte går att ändra tidningen utan att även göra den övriga verksamheten könsmedveten så att en mer omfattande förändring skall kunna åstadkommas. Entreprenörskap som ideal - en diskurs i organisationen 18 Hur kommer det sig att organisationen upplevs som manligt dominerad trots att den har en jämn könsammansättning? Det var en av frågorna som ställdes i början av projektet vid samtalen mellan jämställdhetsaktörerna och forskarna. Den upplevda mansdominansen verkade inte handla om den antalsmässiga fördelningen av män och kvinnor vilket framgick av förra avsnittet. När en första analys genomförts av de intervjuer som gjorts i organisationen framträdde först bilden av ett ideal, bilden av entreprenören till vilket var knutet ett entreprenöriellt förhållningssätt. Detta ideal bars främst upp av handläggarna och avspeglas också i diskursanalysen av VINNOVAnytt. Här ser vi på ett intressant sätt hur kön görs på ett liknande sätt på två olika arenor i organisationen. Ett entreprenöriellt förhållningssätt Entreprenören som ideal kan även förstås i relation till dagens samhälleligt dominerande diskurser på olika sätt. Entreprenörskap går lätt att knyta till den samhälleliga flexibilitetsdiskurs som betonar idén om individuell frihet och drömmen om att i större utsträckning kunna bli sin egen lyckas smed och slippa snärjande och begränsande strukturer (Gunnarsson, 2003). Den typiske entreprenörens karakteristika beskriver Elisabeth Sundin (2002) som opportun, innovativ, kreativ, full av idéer, rastlös och äventyrlig. Något som 18 Avsnittets empiri från VINNOVA bygger främst på Susanne Anderssons arbete i projektet och bidraget, Mellan ideal och verklighet - I mötet mellan entreprenörskap som idealt förhållningssätt, i den kommande forskningsrapporten. 20

tillskrivs maskulinitet i högre utsträckning än femininitet. Nedan ges två exempel på hur entreprenörsidealet framställs på VINNOVA. Vi jobbar inte enligt invanda mallar och invanda rutiner utan vi bryter ny mark. Det gör också att man är lite entreprenör. Man kan säga att de flesta jobbar med att bryta ny mark och det finns inget facit och det finns ingen man kan fråga, hur ska vi göra här utan man får själv hitta lösningar och det tar tid. It s easier to get forgiveness than to get permission I det förväntade entreprenöriella förhållningssättet ges i organisationen det externa arbetet en mer framskjuten plats med tydliga krav på att handläggarna ska vara ute bland aktörerna. Det entreprenöriella förhållningssättet bärs i hög grad upp av cheferna i ord och handling. I organisationen uttrycks detta som att man på VINNOVA bryter ny mark, har en hög ambitionsnivå och ett hängivet förhållningssätt till arbetet. När forskarens första analys diskuterades och problematiserades tillsammans med jämställdhetsaktörerna lyfte jämställdhetsaktörerna fram ett annat mindre synligt och glamoröst förhållningssätt som de ansåg var minst lika centralt i organisationens dagliga arbete - det förvaltningsinriktade förhållningssättet. För att undersöka betydelsen och innebörden i detta förhållningssätt genomfördes en gemensam fokusgrupp mellan jämställdhetsaktörer och forskare. Det framkom att centralt i det förvaltningsinriktade förhållningssättet ligger en kompetens att hantera olika regelverk korrekt, till exempel hantering av utlysningar och forskningsmedel. En slutsats som drogs var att det entreprenöriella idealet hade en tydlig manlig könsmärkning medan däremot det förvaltningsriktade idealet inte lika tydligt var kopplat till kön. Det förväntade och det personliga Som tidigare nämnts upplevdes entreprenörsbegreppet som manligt könsmärkt och definierade på så sätt hur entreprenöriellt förhållningssätt skall vara och uppfattas. Denna könsmärkning är till delar en omedveten process (immanent pedagogik). Med immanent pedagogik avses den osynliga påverkan (lärande) som människan utsätts för inom familjen och i våra institutioner och som genomsyrar allt inte minst organisationerna (Westberg- Wohlgemuth 1996). Detta omedvetna, icke utsagda inlärandet av förhållningssätt, 21

egenuppfattning, värdehierarkier pågår ständigt och kan vara såväl medvetet som omedvetet. Det omedvetna lärandet, det immanenta lärandet 19, spelar en stor roll för återskapandet av de existerande könsordningar och könsmärkta förhållningssätt som finns i en organisation. Det immanenta lärandet verkar starkast inom de två ingångarna identitet, personligt förhållningssätt och interaktion, samspel mellan människor. Både hos enskilda organisationsmedlemmar och i interaktionen dem emellan pågår reflekterade och oreflekterade processer som i sin förlängning kan ge ändrade förhållningssätt och ökad könsmedvetenhet genom de medvetna och omedvetna lärandeprocesser som sker under projektets gång. Både i det föregående och följande avsnittet beskrivs processer som resulterat i omvälvande kunskap hos flera av jämställdhetsaktörerna och även spillt över till flera i den övriga organisationen. Att göra kön vid möten 20 I vår modell i hur kön kan studeras i en organisation finns ytterligare en ingång som handlar om interaktionen mellan individer och grupper. Ett sätt att göra detta är att utforska olika typer av möten. De möten vi tillsammans med jämställdhetsaktörerna bestämde oss för att studera var personalinformationsmöten och mindre möten. Vi har kunnat synliggöra hur status och prestige gjordes under personalinformationsmötena och hur detta vävdes samman med position och maskulinitet genom till exempel hur personalinformationsmötena rumsligt möblerades, hur tekniska hjälpmedel användes, hur dagordningen utformades, vilka tidsmässiga restriktioner som rådde etc. När det gäller de mindre mötena är här särskilt intressant att lyfta fram det interaktiva forsknings- och förändringsarbetet som bedrivits kring dessa möten. Under denna process diskuterade och utvecklade jämställdhetsaktörerna tillsammans med forskarna en modell för att studera möten. Modellen förändrades av jämställdhetsaktörerna själva så att den skulle passa för deras egna enhets- eller avdelningsmöten där drygt 10 personer deltog och där deltagarna kände varandra väl. Med detta verktyg analyserade jämställdhetsaktörerna sedan vilken betydelse kön och position hade. Även dimensioner som ålder och utbildning har inkluderats i analysen. Efter att jämställdhetsaktörerna gjort sina analyser sammanställdes materialet av forskarna till en enhetlig analys. Denna analys diskuterades därefter tillsammans 19 Begreppet immanent lärande används inom pedagogiken för att synliggöra det omedvetna lärandet (Westberg- Wohlgemuth, 1996). 20 Avsnittets empiri från VINNOVA bygger på ett flertal studier som ett antal jämställdhetsaktörer gjort av små möten samt forskaren Susanne Anderssons arbeten i projektet. 22