Sammanfattning av Diskussionsseminarium Agenda kulturarv
|
|
- Alexander Andreasson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diskussionsseminarium Stockholm 24 september 2003 Sammanfattning av Diskussionsseminarium Agenda kulturarv
2 Inledning Den 24 september hölls inom ramen för Agenda kulturarv ett diskussionsseminarium i Stockholm. Inbjudna var representanter från samtliga län och Riksantikvarieämbetet, och syftet med dagen var att göra en avstämning i arbetet med att skriva Agenda kulturarvs programförklaring. Seminariet syftade dessutom till att förbereda för höstens remissrunda då ett förslag på programförklaring skickas ut i landet för synpunkter. Mötet tog sin utgångspunkt i programförklaringens disposition som skickats ut till deltagarna inför mötet. Dagens huvudmoment var en presentation av denna disposition där deltagarna fick möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter och förslag. Denna sammanfattning läses enklast parallellt med dispositionen, bilaga 1.
3 Mötet inleds av Maria Jansén Projektledare, Agenda kulturarv Genomgång av vad som hänt sedan Majmötet, maj 2003 Vi står nu mitt i arbetet med att skriva programförklaringen. De synpunkter på dokumentet Historiebruk med människan i centrum som framkom vid Majmötet har bearbetats. Programförklaringen är ännu inte färdig, men den disposition som presenteras idag är resultatet av detta arbete. Syfte med dagens möte Dagens möte syftar dels till att fungera som en förberedelse inför remissrundan med möjlighet att ställa frågor till skribenterna om materialet. Detta som en förberedelse på sådana frågor som kan tänkas komma upp på hemmaplan. Dagens möte fungerar dessutom som en avstämning för skribenterna där de kan försäkra sig om att de är på rätt väg, och lyssna av eventuella synpunkter på disposition och innehåll. Remiss Efter dagens möte går arbetet med programförklaringen vidare. I vecka 41 går programförklaringen ut på remiss. Den kommer då att följas av ett antal frågor ställda till materialet. Ytterligare information om hur remisshanteringen ska gå till kommer att skickas ut tillsammans med förslaget på programförklaring. Synpunkter från deltagarna: Det vore bra att även få formen på remiss. Detta eftersom det kan vara svårt att bedöma programförklaringen utan att få en bild av hur innehåll och form samverkar. Samordningsgruppens svar: Vi tar med oss frågan om huruvida en formremiss ska göras, och funderar på hur en sådan i så fall skulle kunna genomföras rent praktiskt. Vad händer med alla de mer konkreta åtgärdsförslag som diskuteras inom ramen för Agenda kulturarv? Blir den idébank det tidigare talats om av? Samordningsgruppens svar: Arbetet med att sammanställa denna idébank pågår. Tanken är att publicera den på Agenda kulturarvs hemsida, och att göra det före december.
4 Presentation av programförklaringens disposition av Birgitta Johansen, Karin Lindvall och Lennart Edlund Programförklaringsskribenter och medlemmar i Agenda kulturarvs samordningsgrupp. Skribenternas roll Skribenterna Birgitta Johansen, Karin Lindvall och Lennart Edlund ingår i och arbetar på mandat av Agenda kulturarvs samordningsgrupp. Samordningsgruppen arbetar på ett mandat från Agenda kulturarvs projektbärande organisationer. Vilken typ av dokument Programförklaringen vänder sig i första hand till de projektbärande organisationerna och andra som varit engagerade i projektet Agenda kulturarv. Begreppet vi syftar i dokumentet på alla som deltagit i projektet. Programförklaringen ska dock vara läsbar och intressant även för övriga aktörer som adresseras i texten. Deltagarnas synpunkter på typen av dokument: Programförklaringen saknar, som den ser ut nu, politisk slagkraft, och ställningstaganden som kan vara relevanta för andra. Detta dokument är inte tydligt nog att lägga i händerna på någon utan att det förklaras ytterligare. Förslag: Om programförklaringen ska kunna fungera som ett påtryckningsmedel mot dessa andra aktörer måste, framför allt, det första blocket (se vidare om blocken på sid. 7) skrivas på ett sätt som tydliggör historias och kulturarvs betydelse i samhället för medborgare. Det finns en risk att många aktörer som varit med kan känna sig bortglömda eller förbisedda. Det måste göras tydligt att man tar hänsyn till allt det arbete som gjorts där vi bjudit in brett, och hur andra aktörer blir en del av det framtida kulturarvsarbetet.
5 Förslag: De aktörer som medverkat måste nämnas så att deras betydelse tydliggörs. Andra aktörer (kommuner, hembygdsförbund m fl.) bör därför adresseras på olika ställen i programförklaringen. Förslag: Tryck ytterligare på att programförklaringen inte är ett avslut, utan en start på en förändringsprocess. Förslag: Det måste tydliggöras att arbetet bör brytas ner regionalt och lokalt och att det i dessa dokument är enklare att omfatta de aktörer man möter på hemmaplan. Programförklaringen är viktigt för arbetet inom kulturarvssektorn, men det bör också nämnas att den ska vara ett viktigt redskap för tvärsektoriellt arbete med t ex miljömål och regionala tillväxtavtal. Det är därför strategiskt vikigt att visa på hur andra processer hänger samman med programförklaringen. Först då kan programförklaringen användas som argument för regional utveckling och regionala tillväxtavtal. Förslag: Synliggör hur andra processer t ex miljömålsarbetet hänger samman med programförklaringens budskap om det framtida arbetet. Hur lång livslängd är det tänkt att programförklaringen ska ha? Det bästa vore väl om den låg på en nivå som gör att den håller i 10 år. Samordningsgruppens svar: En variant är att man ser möjligheten att revidera dokumentet med jämna mellanrum då man känner att man nått ett steg längre i de målsättningar som beskrivs.
6 Texternas karaktär Texterna är resonerande. Detta för att på ett logiskt sätt beskriva orsaker till och konsekvenser av det man kommit fram till och enats om inom Agenda kulturarv. Ambitionen är att tydligt koppla ihop teori och praktik i olika resonemang. För att undvika att det uppstår ett glapp mellan den retoriska och den praktiska nivån återkommer somliga textavsnitt därför på flera ställen i texten. Varje textavsnitt avslutas med en alltså-ruta. Dessa rutor sammanfattar avsnittens innehåll och beskriver konsekvenser av det som sägs. Slutsatserna formuleras som påståenden, viljeyttringar, statements etc. Vad gäller de konkreta insatser som föreslås har dessa tre nivåer: - viljeriktningar (påståenden och statements) - verksamhetsplanering (hur vi ska jobba) - operativ nivå (konkreta avgränsade förslag i form av goda exempel i löptexten). Deltagarnas synpunkter på textens karaktär: De ställningstaganden som ligger bakom inriktningsförslagen saknas i texten. Det måste göras tydligare vad ett visst ställningstagande innebär att vi inte ska göra. Ex. Kulturarv och historia är viktiga i samhället eftersom de betyder något för människor. Vi väljer därför att sätta människan i centrum istället för objekten. Förslag: Lyft upp motsatserna och de resonemang som ligger bakom valen. Förslag: Tydliggör vilka konsekvenser de olika ställningstagandena medför.
7 Struktur Programförklaringens innehåll kan delas upp i två block. Det första är det som återfinns under rubriken Människan i centrum och det andra det som kommer efter rubriken Kulturarvsarbetet mitt i samhället. Block 1 handlar om kulturarv och historia i samhället. Om hur historia och kulturarv används, varför historia och kulturarv är vikigt, och om professionella förhållningssätt till arbete med historia och kulturarv. Block 2 handlar om konsekvenser för arbete med kulturarv och historia. Om hur arbetet bör bedrivas och vad som bör förändras med utgångspunkt i det som beskrivs i block 1. Deltagarnas synpunkter på strukturen: Innehållet i det första blocket (fram till avsnitten om de professionella rollerna och bevarandearbetet) har en allmänintressant inriktningskaraktär och kan fungera utåtriktat. Övrig text handlar mer om det inomprofessionella och om inomsektoriella överenskommelser, och är intressant främst för oss själva. Programförklaringens uppbyggnad skulle kunna ses som: - ideologi (block 1 fram till avsnitten om de professionella rollerna och bevarandearbetet) - förhållningssätt (avsnitten om de professionella rollerna och bevarandearbetet) - arbetsmetoder (block 2). Det kan vara klokt att flytta ner en del ur block 1 till block 2 för att undvika upprepningar.
8 Människan i centrum (block 1) Deltagarnas synpunkter på kapitlet Det förflutna, minne, historia och kulturarv : Kapitlet är svårt att förstå och måste bli tydligare. Om syftet med kapitlet är att det ska förklara och tydliggöra begreppen måste texten vara enkel att ta till sig. Definitionen av begreppet kulturarv är särskilt svår att förstå. Förslag: Förtydliga vad det betyder att något kan vara fint och värdefullt just för att det är gammalt, det vill säga det faktum att tingen berör oss även om de saknar en tydlig historia. Förtydliga att berättelsen inte alltid måste frigöras, utan att värdet kan vara att det finns information att frigöra. Förslag: Förtydliga vem som väljer (historia och kulturarv) i olika sammanhang och att valet ofta är omedvetet. Ta bort begreppet historien som förekommer oförklarat på ett flertal ställen.
9 Deltagarnas synpunkter på kapitlet Det goda samhället : Det är för mycket tyngdpunkt på god livsmiljö utan historia. Även när man jobbar med den goda livsmiljön måste man lyfta fram och ta utgångspunkt i historia. Programförklaringen måste beskriva detta så att man förstår att det inte handlar om två olika verksamheter. Historia ska ju genomsyra all vår verksamhet. Med nuvarande uppdelning finns det en risk att det låter som om arbetet med den goda livsmiljön inte tar sin utgångspunkt i historia. Förslag: Det måste göras tydligt att det handlar om historia och kulturarv för förståelse, och om historia och kulturarv för god livsmiljö. Ett led i ett sådant förtydligande vore att stryka sista meningen i första stycket under God livsmiljö ( Det vi brukar kalla kulturarv och kulturmiljöer kan därför vara viktiga i nutiden och för framtiden utan sin historia ). Förslag: Skrivningarna måste ändras så att det blir tydligt att det historiska perspektivet är kulturarvssektorns bidrag även i en god livsmiljö. Förslag: God livsmiljö ska inte tas bort men det måste göras tydligare att det inte bara handlar om estetik. Samordningsguppens svar: Det är tydligt att begreppet livsmiljö på ett olyckligt sätt kopplas till en yrkesroll. Detta måste ändras och vi måste hitta ett annat ord än livsmiljö.
10 Deltagarnas synpunkter på kapitlen De professionella rollerna och Det professionella bevarandearbetet : Uppdelning av de professionella rollerna i berättaren och rådgivaren fungerar dåligt. Med den uppdelningen riskerar vi att hamna i en situation där man ser två skilda yrken snarare än två sidor i samma yrkesroll. Det måste göras tydligt att vi tänker förvalta resultatet av diskussionen inom Agenda kulturarv, och den ökade dialog som är en av målsättningarna i programförklaringen (intresse, engagemang etc.). Då räcker inte heller berättaren och rådgivaren. Vi måste också vara lyssnare, lotsar etc. Förslag: Vi bör inte peka ut olika roller, utan resonera kring olika förhållningssätt. (Berättaren måste ju, likaväl som rådgivaren, till exempel vara lyhörd och lyssna.) Förslag: Vi bör frångå de två huvudspåren (rådgivaren och berättaren) och istället tydliggöra de förhållningssätt vi vill ska genomsyra vårt arbete. Det är en viktig uppgift att kunna lotsa dem som efterfrågar rätt (till rätt expertis etc.), och att lotsa vidare till andra. Förslag: Lyft fram lotsfunktionen. Förslag: Tryck på att andra kompetenser inte ska ses som konkurrenter utan komplement till den egna. Beskriv tydligt att vi har ett viktigt uppdrag i att ta hand om de ickeattraktiva berättelserna.
11 Texten handlar mycket om bevarande, och tenderar att luta sig tillbaka på en traditionell syn där bevarandet är i sig självt nog. Resonemangen om bevarande förvaltning förändring bör därför utvecklas. Förslag: Resonemangen kring bevarande bör balanseras mer åt förvaltningshållet, det vill säga mot vikten av ett dynamiskt förvaltningsarbetet för att säkra värden. Texten under rubriken De nu levande människornas behov går före är lätt att tolka fel. Samordningsgruppens svar: Förtydliga följande; Det är viktigt att visa att vi bara kan ta ansvar för det vi gör idag. Problemet uppstår när vi försöker arbeta enbart för en okänd framtid. Om vi är med i den demokratiska processen och i det samhälle som finns idag skapar vi förutsättningar för engagemang, medvetenhet och bevarande. Denna tyngdpunktsförskjutning är vad vi är ute efter. Förslag på skrivning: Berika människors liv idag och i framtiden. Kulturarvarbete mitt i samhället (block 2) Synpunkter från deltagarna: Texten under rubriken Att arbeta med ett samhällsangeläget innehåll kan tolkas fel. Förslag: Förtydliga att våra frågor ska vara av den typen som ger perspektiv på och tillför något till samhället. Vi ska utgå från det som är samhällsangeläget, och där bidra med ett historiskt perspektiv. Avsnittet Ansvar och roller i kulturarvsarbetet, som handlar om hur vi ska rigga våra organisationer för att klara av att göra det vi uttrycker att vi vill göra, måste bli tydligare.
12 Respekt för varandras kunskap och att kraftsamla regionalt är viktigare (får större effekter för den människa vi vill sätta i fokus) än att strida i läns- och landsantikvarieföreningarna om roll- och ansvarsfördelning. Förslag: Lyft fram att vi måste se oss som en helhet och dela på arbetsuppgifterna. Vi kan själva bidra till att skapa: - tydlighet i våra roller, - öppenhet och jämlikhet i våra relationer till varandra, - kompetens- och erfarenhetsutbyte samt verksamhetsinformation sinsemellan och - diskussion kring prioritering och fördelning av arbetsuppgifterna. Ansvaret för roll- och ansvarsfördelning ligger inte bara hos oss. Det måste till en diskussion om detta där KUR och andra aktörer är med. Förslag: Under rubriken Nästa steg måste vi skriva att vi efterfrågar en sådan process i vilken organisationen ses över. Rubriken den kreativa arbetsplatsen är missvisande. Den fångar inte på ett tydligt sätt upp allt det viktiga som står därunder. Samordningsgruppens svar: Denna rubrik bör därför bytas ut.
DISPOSITION Agenda kulturarvs programförklaring, september 2003.
DISPOSITION Agenda kulturarvs programförklaring, september 2003. Inledning Detta är en disposition till Agenda kulturarvs programförklaring. Den innehåller rubriker och kortare texter som beskriver innehållet
Läs merBerätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN. Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1
Berätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1 Foto: Bengt A. Lundberg (1, 4, 8), Pål-Nils Nilsson (10), Rikard Sohlenius (11), Roger Blent
Läs merFörsta delen, projektplanen, är en genomgång av projektets viktigaste komponenter som dess bakgrund, syfte och mål.
Projektplan Förord Det ni nu håller i er hand är ett samlat dokument som innehåller: projektbeskrivning, beskrivning av projektets organisation, aktörer och målgrupper samt en reviderad andra upplaga av
Läs merRiksantikvarieämbetets strategiska plan
Riksantikvarieämbetets strategiska plan 2017 2019 Inledning Detta är Riksantikvarieämbetets strategiska plan. Den beskriver inte allt vi ska göra. Den pekar ut riktningen för vårt interna planeringsarbete
Läs merPolicy för medborgardialog
Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merTILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling
TILLÄMPAT KULTURARV Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling Redaktör Carolina Jonsson Malm Layout Stefan Siverud Förlag Kalmar läns museum 2017 RÖSTER OM PROJEKTET Det vi kallar
Läs merYttrande över remiss av Personalpolicy för Stockholms stad Remiss från kommunstyrelsen
Sida 1 (6) 2016-05-04 Handläggare Jónína Gísladóttir Telefon: 08-508 355 12 Till Arbetsmarknadsnämnden den 17 maj 2016 Ärende 6 Yttrande över remiss av Personalpolicy för Stockholms stad Remiss från kommunstyrelsen
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merSynpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST
Regionbibliotek Stockholm Skrivelse 2018-10-31 KN 2018/883 Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST Dokumentet har beretts av Regionbibliotek Stockholm
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merKF Ärende 5. Revidering av Chefs-, Ledar- och medarbetarpolicy
KF Ärende 5 Revidering av Chefs-, Ledar- och medarbetarpolicy Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen arbetsutskott 2017-12-04 KS AU 59 KS 2017.0438 Revidering av Chefs-, Ledar- och medarbetarpolicy
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merAgenda kulturarvs styrgrupp genom Maria Jansén
Agenda kulturarvs styrgrupp genom Maria Jansén 2001-04-08 Gruppuppgift Upptaktsseminariet ska fungera som en språngbräda för diskussion. Tanken är att inspirera till att skapa ett samtal kring sektorns
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merÖverenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur
Läs merYttrande över policy för medarbetare, chefer och ledare (KSKF/2018:409)
Grundskolenämnden 2019-01-23 Barn- och utbildningsförvaltningen HR-enheten GSN/2019:70 Lena Karlsson, 016-710 97 45 1 (3) Grundskolenämnden Yttrande över policy för medarbetare, chefer och ledare (KSKF/2018:409)
Läs merYttrande över policy för medarbetare, chefer och ledare (KSKF/2018:409)
Förskolenämnden 2019-01-07 Barn- och utbildningsförvaltningen HR- enheten FSN/2019:14 Lena Karlsson, 016-710 97 45 1 (2) Förskolenämnden Yttrande över policy för medarbetare, chefer och ledare (KSKF/2018:409)
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merFolkkyrka En Kyrka för Alla
Folkkyrka En Kyrka för Alla Kyrkoval 2017 centerpartiets STIFTSGRUPP I Göteborgs STIFT vi ARBETAR FÖR en: välkomnande KYRKA I SAMHÄLLHET ung KYRKA HÅLLBAR KYRKA KYRKA MED MOTIVERADE FÖRTROENDEVaLDA MODIG
Läs merYttrande över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)
Ert dnr Ku2016/02380/KO Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Piteå kommun har tagit del av ovan rubricerade
Läs merETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24
ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merUtvärdera din kommunikation
Utvärdera din kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Vill ha feedback på ditt sätt att kommunicera som ledare Vill stämma av dina medarbetares förväntningar på hur du kommunicerar med dem Vill
Läs mer- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun
- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun SYFTE: Att diskutera och föreslå åtaganden som kommunen och idéburen sektor kan göra Diskutera de identifierade utvecklingsområdena
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merArbetsgivarverkets kommunikationsstrategi
Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merYttrande rörande förslag på mål och strategier för Uppsala universitet
@ Till Uppsala universitet 2014-05-12 Dnr: 46:13/14 Yttrande rörande förslag på mål och strategier för Uppsala universitet vill lämnande följande synpunkter på förslaget (UFV 2013/110). Kommentarerna är
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merFörslag till handlingsplan med anledning av utvärdering av Kommunal utveckling
Region Jönköpings län Kommunal utveckling Ola Götesson 072-5724293 ola.gotesson@rjl.se Primärkommunalt samverkansorgan Förslag till handlingsplan med anledning av utvärdering av Kommunal utveckling Bakgrund
Läs merTvå år med Framtidsprogrammet
1 (5) Två år med Framtidsprogrammet Inledning På förbundsstämman 2016 antogs Framtidsprogrammet, som innebär en ny inriktning för Hyresgästföreningen och ett omfattande förnyelsearbete. Framtidsprogrammet
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merMedarbetare i Norrköpings kommun
Antagen av personalutskottet den 16 december 2011, KS 2011/0765 Medarbetare i Norrköpings kommun Det goda livet finns i Norrköping en framtidsvision för Norrköping Medarbetarskap gör skillnad! Har du tänkt
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merErik Petré, Häradsallmänningarnas förbund, Christian Rimpi, Jokkmokks allmänning, Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen. Erik Sollander, Carl Appelqvist
MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2017-03-23 Diarienr 2017/824 Tid: 2017-03-16 Plats: Deltagare: WTC, Stockholm Ordf: Dan Rydberg Skogsstyrelsen, Tommy Nilsson Sveaskog, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Karin
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merUppdrag och mandat i TRIS
Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa
Läs merDokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merREGLAB Hur bedömer du lärprojektet Kommunikation som helhet? 2. Kommentar. 3. Vad har du uppskattat mest? Antal svarande: 10
REGLAB 2011 1. Hur bedömer du lärprojektet Kommunikation som helhet? 1 = Mycket dåligt, 5 = Mycket bra 2. Kommentar Antal svarande: 6 - Bra kontakter och jag har lärt mig nya saker om kommunikation. -
Läs merRemissyttrande förslag på revidering av riktlinje för styrmodell och ledningssystem. (SAN 2018/184)
147 Remissyttrande förslag på revidering av riktlinje för styrmodell och ledningssystem. (SAN 2018/184) Beslut beslutar att godkänna förslag på remissyttrande till kommunstyrelsen med förändringen enligt
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merRemissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88
1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form
Läs merUthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.
22 januari 2018 Kompetenslista Haninge kommun använder kompetensbaserad rekrytering. Denna mall innehåller de kompetenser som valts ut och definierats vara viktiga för Haninge kommun. Kompetensmallen används
Läs merVärdegrund på Alfa-kassan
Värdegrund Värdegrund på Alfa-kassan På Alfa-kassan är arbetet med vår värdegrund en naturlig del av vår verksamhet. Vi ska utgå från och prata om vår värdegrund på möten och vid utvecklingssamtal. Med
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merDETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR
DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT 2017 ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR ETT ANTAL REMISS-MÖTEN SOM SKER I JANUARI OCH FEBRUARI. SLUTLIGEN KOMMER DET ATT ANTAS I MÅNGA
Läs merjuni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund
juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet
Läs merSvar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merProposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer
Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer Bakgrund Sedan Kongressen 2012 har Sveriges Elevkårer och elevkårerna i Sverige 6 respektive 10 vägledande principer. Principerna som lades fram 2012
Läs merVad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen?
1 Bokanalysfrågor Handling Redogör kort för den konkreta handlingen i boken så här långt i läsningen (den så kallade fabeln). Varför tror du boken börjar som den gör? Vilken effekt ger det? Vad har du
Läs merBEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg
BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merOm ämnet Idrott och hälsa
Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer
Läs merPersonalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,
Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som
Läs merKarlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:
Bilaga KF 7 201-0 - 0 Karlsborgs kommun Ledarskapspolicy Dokumenttyp: Policy Diarienummer: 66.201 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 201-0-0 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Samtliga
Läs merSamverkan i Laxå kommun
Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs mer106 Policy för medarbetarskap, chef- och ledarskap (KSKF/2018:409)
Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2019-05-16 Sida 1(2) 106 Policy för medarbetarskap, chef- och ledarskap (KSKF/2018:409) Beslut 1. Policy för medarbetarskap, chef- och ledarskap antas.
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merAvvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare
Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria
Läs merBeredningsunderlag inför svar i webbaserat remissformulär om Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 2017
Beredningsunderlag inför svar i webbaserat remissformulär om Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 2017 Bakgrundsinformation Organisationens namn: Tillväxtverket Kontaktperson: Maria Weimer Löfvenberg
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merRemiss: En svensk strategi fö r standardisering
Remiss: En svensk strategi fö r standardisering Varför en svensk strategi för standardisering? Sverige behöver en nationell strategi för standardisering. Utan en tydlig gemensam målsättning riskerar vi
Läs merTEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs mer2. Nämnden uppdrar åt kontoret att genomföra smärre revideringar i miljökraven för att följa teknikutvecklingen.
2011-11-22 Hans Söderström Stadsmiljö 08-508 261 23 hans.soderstrom@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-12-15 Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader. Samarbete mellan
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen
Läs merRemiss av förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen (KN 2017/707)
1 (4) Handläggare: Anette Jansson Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss av förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen (KN 2017/707) Ärendebeskrivning I ärendet behandlas svar på remiss från landstingets
Läs merRegional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*
Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* Avsiktsförklaring Den offentliga och den idéburna sektorn har olika roller och funktioner.
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merGestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)
Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss
Läs merPedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,
Läs merInrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande
Läs merFörening i rörelse guide för utveckling
Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet
Läs merYttrande över remiss av Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)
Arbetsmarknadsförvaltningen Enheten för flyktingsamordning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2017-10-05 Handläggare Annika Rosbring Telefon: 08 508 35 480 Till Arbetsmarknadsnämnden den 17 oktober 2017 Ärende
Läs merKursplan för utbildning i svenska för invandrare
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
Läs merFör en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
Sammanfattning av sammanställningen av remissen SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Socialdepartementet 1 Av de 172 remissinstanserna som omfattades
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara
Läs merVÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merYttrande över remiss - Policy för medarbetare, chefer och ledare
Kultur- och fritidsnämnden 2019-01-02 Kultur och fritidsförvaltningen HR KFN/2018:194 Anneli Johansson 016-710 33 02 1 (2) Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över remiss - Policy för medarbetare, chefer
Läs mer