REGLERTEKNIK I BERÄKNINGSLABORATION 2

Relevanta dokument
REGLERTEKNIK BERÄKNINGSLABORATION 3

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

ÖVNINGSTENTAMEN Reglerteknik I 5hp

REGLERTEKNIK Laboration 5

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

Reglerteknik AK, FRT010

A

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 4. Sammanfattning av föreläsning 3 Rotort Mer specifikationer Nollställen (om vi hinner)

REGLERTEKNIK Inledande laboration (obligatorisk)

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

REGLERTEKNIK W3 & ES3 BERÄKNINGSLABORATION 1

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Nyquistkriteriet, kretsformning

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

Lead-lag-reglering. Fundera på till den här föreläsningen. Fasavancerande (lead-) länk. Ex. P-regulator. Vi vill ha en regulator som uppfyller:

Reglerteknik AK, FRTF05

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TSIU61: Reglerteknik. Lead-lag-regulatorn. Gustaf Hendeby.

Reglerteknik AK, FRTF05

Reglerteknik AK Tentamen

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Övningar i Reglerteknik

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

file:///c:/users/engström/downloads/resultat.html

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Introduktion till Control System Toolbox 5.0. This version: January 13, 2015

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

EL1000/1120 Reglerteknik AK

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Kretsformning och känslighet

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2

Projektorienterad laboration i REGLERTEKNIK Kompensering av DC-servo

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Projektorienterad laboration i REGLERTEKNIK Kompensering av DC-servo

Formelsamling i Reglerteknik

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 5. Sammanfattning av föreläsning 4 Frekvensanalys Bodediagram

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSRT19 Reglerteknik: Välkomna!

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

REGLERTEKNIK Laboration 4

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

Överföringsfunktion 21

Laplacetransform, poler och nollställen

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Nyquistkriteriet. Henrik Sandberg. Extra material till Reglerteknik AK 19 maj 2014

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Övning 3. Introduktion. Repetition

TSIU61: Reglerteknik. Reglerproblemet. Innehåll föreläsning 12: 1. Reglerproblemet: Ex design av farthållare. Sammanfattning av kursen

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

Transkript:

UPPSALA UNIVERSITET Systemteknik/IT-institutionen HN 0608, 1001 REGLERTEKNIK I BERÄKNINGSLABORATION 2 1. Bode och Nyquistdiagram och stabilitetsmarginaler 2. Systemdynamik, stabilitet och rotort Förberedelseuppgifter: 1. Lös uppgifterna 1.1 och 1.2 (i denna instruktion) Läsanvisningar: 1. Kapitel 3, 4 och avsnitten 5.1-5.2 i Glad/Ljung

Contents 1 Bode och Nyquistdiagram och stabilitetsmarginaler 1 1.1 Asymptotiskt Bodediagram............................ 1 1.2 Asymptotiskt Nyquistdiagram........................... 2 1.3 Bode och Nyquistdiagram och stabilitetsmarginaler.............. 3 1.4 Hur à påverkar Bode och Nyquistdiagrammen och stabilitetsmarginalerna. 4 1.5 Hur Ì påverkar Bode och Nyquistdiagrammen och stabilitetsmarginalerna. 5 2 Systemdynamik, stabilitet och rotort 6 i

1 Bode och Nyquistdiagram och stabilitetsmarginaler Här ska vi göra en frekvensanalys av ett servosystem (en likströmsmotor) och undersöka hur systemets Bode och Nyquistdiagram ändras med systemparameterna. Systemets överföringsfunktion, från inspänningen till motorn till vinkelläge på utgående axeln, ges av 1.1 Asymptotiskt Bodediagram Lös följande uppgifter: Svar: Ó ( ) = Ã (1 + Ì ) Bestäm log Ó ( ) och arg( Ó ( )) som funktion av, Ì, Ã. Approximera log Ó ( ) och arg( Ó ( )) för Ì 1 och Ì 1. Skissa Bodediagrammet (amplitud och fas) för Ó ( ). 1

1.2 Asymptotiskt Nyquistdiagram Lös följande uppgifter: Bestäm Ó ( ) = Re( Ó ( )) + Im( Ó ( )) som funktion av, Ì, Ã. Approximera Ó ( ) = Re( Ó ( )) + Im( Ó ( )) för Ì 1 och Ì 1. Skissa Nyquistdiagrammet för Ó ( ). Svar: 2

1.3 Bode och Nyquistdiagram och stabilitetsmarginaler bl2 1 är en kommandofil som ritar Bode och Nyquistdiagram för servosystemet i ett grafiskt fönster. Man kan ändra värdena på à och Ì m.h.a. rullningslister eller genom att skriva in värden i textrutorna. Hela tiden visas också den nominella kurvan (à = 10, Ì = 0 1) i diagrammen. Genom att klicka på Bode eller Nyquistkurvorna, kan man få en noggrannare avläsning. Dock måste den aktuella kurvan skilja sig från den nominella för att detta skall vara möjligt. Exekvera bl2 1 och svara på följande frågor: Svar: Bestäm amplitudmarginal, fasmarginal och motsvarande skärfrekvenser utifrån Bodediagrammet och/eller Nyquistdiagrammet då Ì och à antar sina nominella värden, Ì = 0 1 och à = 10. 3

1.4 Hur à påverkar Bode och Nyquistdiagrammen och stabilitetsmarginalerna Variera à medan Ì hela tiden antar sitt nominella värde Ì = 0 1, och svara på följande frågor: Svar: Hur ändras Bodediagrammet med ökat Ã? Kommentera detta utifrån uppg 1.1. Hur ändras Nyquistdiagrammet med ökat Ã? Kommentera detta utifrån uppg 1.2. Hur ändras stabilitetsmarginalerna och skärfrekvenserna med ökat Ã? Kommentera detta utifrån uppg 1.1 och 1.2. 4

1.5 Hur Ì påverkar Bode och Nyquistdiagrammen och stabilitetsmarginalerna Variera Ì medan à hela tiden antar sitt nominella värde à = 10, och svara på följande frågor: Svar: Hur ändras Bodediagrammet med ökat Ì? Kommentera detta utifrån uppg 1.1. Hur ändras Nyquistdiagrammet med ökat Ì? Kommentera detta utifrån uppg 1.2. Hur ändras marginalerna och skärfrekvenserna med ökat Ì? Kommentera detta utifrån uppg 1.1 och 1.2. 5

2 Systemdynamik, stabilitet och rotort Här ska vi undersöka rotorten för tre olika system a) ( ) = b) ( ) = c) ( ) = Ã( + 2) ( + 1)( + 3) Ã ( 2 + 2 + 3) Ã( + 1) ( 1)( + 6) = Ã Ó ( ) = Ã É Ó( ) È Ó ( ) = Ã Ó ( ) = Ã É Ó( ) È Ó ( ) = Ã Ó ( ) = Ã É Ó( ) È Ó ( ) Det öppna systemet, med överföringsfunktion ( ), sluts med enkel återkoppling så att det slutna systemet får överföringsfunktionen ( ) = ( ) 1 + ( ) = Ã É Ó ( ) È Ó ( ) + Ã É Ó ( ) Rötterna till det slutna systemet blir då rötterna till È Ó ( ) + Ã É Ó ( ) = 0 Rotorten för systemet visar hur polerna till det slutna systemet ändras som funktion av K. bl2 2 är en kommandofil som ritar rotort för de tre systemen ovan i ett grafiskt fönster. Värdet på K ändras m.h.a. en rullningslist, och system väljs med knappar. I fönstret visas också stegsvaret för det aktuella systemet. Samtidigt som pollägena ändras, ändras även stegsvaren. Undersök följande för de tre systemen, med hjälp av bl2 2: Ange de värden på K för vilka systemen är stabila. För vilka värden på K är systemets poler reellvärda? Hur påverkas stigtid, översläng och insvängningstid (servoprestanda) av olika val av K? Rita av rotorten för att minnas uppgiften vid genomgång. 6

Svar: a) Svar: b) 7

Svar: c)