Träningsdagboken 20. Svenska Bågskytteförbundet Oktober

Relevanta dokument
Anteckningar. Träningsdagboken. Svenska Bågskytteförbundet Oktober 2007

Träningsdagboken. Förord. Vad man än vill bli bra på, så måste man vara motiverad till det!

TD Jag har bestämt mig!

TD Med sikte mot framtiden!

TD Med sikte mot framtiden!

UTBILDNINGSPROGRAM FÖR BÅGSKYTTE I TIMRÅ AIF

Ord och begrepp inom Bågskytte

Namn Ålder. Licens frågor 3D. Vilken licens ska du ha? Får du uppvärmnings skjuta var och när som helst? När får du lägga på pilen på bågen?

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

47:e Danderyds OS Friidrott med glädje, sundhet och utveckling

Sommarträning 2014 AIK Innebandy P99

Instruktörer: Peter Bergkvist, Debi Walker, Jan Liljegren, Max, Jessica, Nathalie, Freja, Karl och Ludvig.

Namn Ålder. Licens frågor 3D. Vilken licens ska du ha? Får du uppvärmnings skjuta var och när som helst? När får du lägga på pilen på bågen?

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Olsson / VÅGA NÅ TOPPEN / 1. Våga nå toppen. En e-bok om grunderna i mental träning. Cattis Olsson Capuma

Vikten av att ha mål!

VAD VILL DU MED DIN SPORT?

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

Välkommen till Bågskyttesporten. Svenska Bågskytteförbundet

Västerås skidklubb Karin Spets

POJKAR & FLICKOR 9ÅR P9 och F9

Översikt Ungdomarna delas in i sex olika kategorier utifrån om och hur de är fysiskt aktiva. Utfallet av indelningen är följande.

Använd Dartfish i träningen

Jag en individuell idrottare. 7. Mål och ledstjärnor

Firstbeat Livsstilsanalys

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9

Inbjudan till VSOKs Elitgrupp 2018

Träningstider Gå in på hemsidan

Nybörjarkurs. OBS! Nybörjarfadderns val att lära ut barebow eller recurve, i handledningen återfinns båda möjligheterna. Nybörjarkursen består av:

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Firstbeat Livsstilsanalys

Sommarträning 2015 AIK Innebandy P01

Vad pratar vi om ikväll?

Träningsplanering Juniorgruppen En liten introduktion med introduktion till varför och därefter förslag på upplägg

En ovanlig s p o rt d ry c k

Lilla Handboken. föräldrar som har tränande barn

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Hemuppgift #2 Enskede IK P-01:5 Spelarutveckling

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär?

Ilir Latifi T2 Idrottshögskolan Stockholm Tränarlinjen. kurs Träningslära Träningsplanering för brottning

Firstbeat Livsstilsanalys

Tränarutbildning i förening

4 grundstil nära håll utan tavla uppvärmning, massage & serie Två av tre 4

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans.

September Sapro Systems WinCalendar.com

NATIONELLT GODKÄND IDROTTSUTBILDNING HANDBOLL

Träningsperioder och årsplanering. Grundträning

Lilla Handboken. Börja träna Taekwondo

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Säsongen , Träningsstruktur 2.0

VAD ÄR MENSUTMANINGEN?

Anatomi, hälsa och livsstil

Skövde Handbollsflickor. Kick Off Säsongen SKÖVDE HF F03

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Träningsupplägg Vecka 40

Fysisk aktivitet och träning

Bouleträning. (Ovanstående text är inspirerad av Anders Gerestrands hemsida: geocities.com/boulesidan.)

HUR LÄGGA UPP TRÄNINGEN? Fredric Portin, Förbundstränare FSO

Att skjuta med Compoundbåge möjligheter och problem

FEBRUARI Kvar i Östersund. den 23 februari VM stafett. den 15 februari 2013

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Firstbeat Livsstilsanalys

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Träningssupport inför hinderlopp

Planera din konditionsträning

Klubbträning våren 2010

Turbo tävlar LÄSFÖRSTÅELSE. Kapitel 1. Sidan 1 ULF SINDT. Elevmaterial. Namn: Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.

Dina allra ba sta tio kilometer!

Tidskriften Bågskytten

Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Svenska folkets träningsbekännelser en undersökning av ICA och Friskis&Svettis

Kontrollera gentemot åldern vilken licens skytten ska ha. I Sverige är det året man fyller år som bestämmer när man ska byta åldersklass

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

1. Tränaren Camilla ser allvarlig ut när hon berättar om en sak. Vad berättar hon om?

Utvecklingsplan från 7år- senior Den röda tråden

Från syfte till handlingsplan Viktiga begrepp i projektarbetet

Föräldramöte F Gävle Golfklubb

Kondition och uthållighet : för träning, tävling och hälsa. Click here if your download doesn"t start automatically

Vad? Hur? Vem? När? Föräldrabrottning. Klubben. Prova att sitta fast Regler Låt nybörjarna se. Klubben

Träningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015

Den funktionshindrade bågskytten Introduktion Olika typer av funktionshinder. Kapitel 12

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara:

- Utmaning & variation! - Teknikutveckling - Aerob utveckling - Besättningsutveckling - Alla distanser - Allmän styrka

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Individuellt spelarutvecklingssamtal U13-U16

FEBRUARI JVM-Distans. den 22 februari 2012

Verksamhetsplan 2015 Juniorkommittén

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

Välkomna på föräldramöte

Kvinnlig AG Västerås Gymnastikförening

Föreningstränare - Träningslära

Tränarfortbildning 3 av 4 Sigtuna IF FK. Internt 30/8 - Tränare Talangbegreppet RAE Samverkan

Transkript:

Träningsdagboken 20. Svenska Bågskytteförbundet Oktober 2012 1

Förord Träningsdagboken ska motivera dig att bli en så bra bågskytt som möjligt utefter dina möjligheter och förmågor. Vad man än vill bli bra på, så måste man vara motiverad till det! PeO Gunnars peo.gunnars@gmail.com Oktober 2012 Innehåll 2. Inledning, innehåll 3. Träningslära 4. Års 5. Veckoperiod 6. Detalj 7. Det viktigaste är dina Grundförutsättningar 8 Grundförutsättningar 9. Tränings 13. Träningsnoteringar 25. Pilbågens data 27. Fystest 28. Träningsförslag 2

Träningslära Vad vi än gör så är vår hjärna med och bestämmer, medvetet eller omedvetet. Det vi gör när vi tränar är att förbereda kropp och hjärna för att hantera stressande situationer. För oss kan det vara bågskyttetävlingen som stressar oss på ett eller annat vis. För att det ska bli ett så bra resultat som möjligt så måste vi förbereda kroppen och hjärnan för de påfrestningar den kommer att bli utsatt för. Träningsen görs i lugn och ro, gemensamt av skytten och tränaren. Utvärdering och återkoppling revidering Analys och målformulering Planering Genomförande av träning Träningseffekt Fig. 1 Utvärdering och återkoppling För att träningsen ska ha någon mening, så måste den följas upp regelbundet och eventuellt revideras (se fig. 1) tillsammans med tränaren. En ung skytt måste ändra en ganska ofta eftersom han/hon växer både fysiskt och psykiskt i tonåren. Träningsen ska ta hänsyn till skyttens ålder, kön samt skyttens egen skjutstil och kapacitet. I tonåren är det skolan som tar den mesta tiden i anspråk och därefter fritiden. Träningsen skall vara realistisk. Antalet träningstillfällen är det första som man ska fundera över (prov, kompisar, lov mm). Därefter bör man fundera igenom vad man ska träna under dessa tillfällen. Vi tränar mycket mera än vi skjuter tävlingar, därför är en effektiv träning viktig, ju färre träningstillfällen vi har desto viktigare är det med systematisk träning. Det gäller att följa träningsen så mycket som möjligt. Det kan ju uppstå förhinder av olika slag som medför att träningsen måste ändras. Är du sjuk ska du INTE träna fysiskt, lägg då mera tid på den mentala biten istället. Efter sjukdom ska skytten INTE träna ikapp det han/hon har missat. Var ALLTID positiv. Planeringen delas in i: Års med sommar säsong och vinter säsong Veckoperiod för de olika säsongerna Detalj för träningspassen 3

Årsen Årsen visar huvudmålen. Man brukar rita in dem i ett årsschema (se fig 2) som även visar huvudträningen vissa perioder samt uppföljningar. April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Jan. Feb. Mars S o m m a r s ä s o n g V i n t e r s ä s o n g Grundstil Teknik U S M Teknik Grundstil Teknik U S M = Uppföljning = Huvudmål/USM Fig. 2 Ett exempel på ett årsschema. Veckoperiod Veckoperiodens syfte är att pricka in en formtoppning till de olika huvudmålen du har satt. För att nå huvudmålen bör du ha några delmål fram till toppningen. Delmål kan vara vilka tävlingar som helst fram till huvudmålet för att du ska se hur du ligger till inför de stora målen. Du kan även ha ett riktigt stort huvudmål som t.ex. OS och då kan delmålen vara VM eller EM, För-OS SM mm, då blir även årsschemat förlängt med flera år. Veckoperioden delas in i 4-veckorsperioder (se fig 3, bilaga 1) där du ökar huvudträningen ex tekniken varje vecka under perioden. Vid nästa 4v-period startar du på 2:a veckans tex pilantal. Detta ger en trappformad utökning av din träningsdos fram till huvudmålet vad gäller pilantalet. Pil 1 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 Vecka Fig. 3 Ett exempel på ett 4-veckorsperioders diagram Som du förstår så kräver detta att du redan från början måste räkna ut just din realistiska maximala träningsdos (pilar, km, tid mm beroende på sport) Våra/dina träningser är just ett exempel på dessa 4-veckoperioders er. Gör så här för att lista ut Din realistiska träningsdos: Du utgår från den tid du har kvar efter arbetet/skolarbetet. Börja med att kolla antalet träningstillfällen under veckan Tänk efter hur mycket du har orkat med på tidigare träningar Träningsdosen den sista veckan i den sista 4v-perioden skall vara det mesta du orkar med. Det är bra om tävlingarna faller in ungefär i 2:a träningsveckan, detta är individuellt och kan vara olika för alla. Kosta på dig en viloperiod lite då och då. 4

Detaljen Detaljen visar detaljerat hur du ska lägga upp din träning under de olika huvudträningsperioderna (se fig. 2 det färgade fältet). Du utgår från vad du skrev på erat raden i din vecko för att få reda på hur mycket du t.ex. ska grundstilskjuta under träningen. Träningspass Träningspasset delas t.ex. in i: Uppvärmning lite töjning Skytte på korthåll utan tavla Träna aktuell träningsform, t.ex. förenkling av viss sekvens I skjutcykeln Skytte på korthåll utan tavla Lite Töjning och avslappning Utvärdering & fylla I träningsdagboken / tränardagboken Träningen skall vara rolig, utvecklande och stimulerande. Tränar du tävlingslikt skall det vara just tävlingslikt med ljus, ljud, tävlingströja, protokoll mm. De viktigaste grundstenarna I skjuttekniken som man bör träna mycket: 1/ Båghand 2/ Bågarm 3/ Avdrag och avslappnat avsläpp 4/ Mentala skott på skjutlinjen Det viktigaste är DINA Grundförutsättningar 1. Motivering 2. Vision 3. Mål - tidsatta och mätbara 4. Grundförutsättningarna bestämmer vad du behöver göra något åt på träningen för att nå målen och din vision. 5. Gör en tränings för att nå målen utifrån dina förutsättningar Motivering Om Du skjuter bara för att det är kul att träffa kompisar, då behöver du inte den här träningsdagboken. Om du vill bli så bra som Du någonsin kan bli, då ska du fortsätta läsa. Om du tränar utan att vara motiverad så kommer du att tröttna rätt fort på att satsa på din idrott. Vision En vision är något som du inte klarar nu men som du kan klara av att nå, andra har ju gjort det! Mål Det är målen som motiverar dig att fortsätta tills du har nått din vision. För att veta att du har uppnått ett mål så måste det vara mätbart på något sätt och tidssatt, du kan skriva dit delmål fram till ett huvudmål om du vill. Träningen Vad du ska träna på för att nå målet beror på hur ärlig du är när du skriver in dina förutsättningar på nästa sida Träningsen Nu är det dags att göra din egen tränings utifrån dina förutsättningar och beroende på vad du behöver träna för att nå målen. Se träningsläran. 5

Grundförutsättningar Vision Mål Start Klar! Delmål Fysisk status Skjutteknisk status Psykisk status Träningsmöjligheter Tillägg till tränare Övriga förutsättningar som tex skolan, jobbet, tävlingar 6

Tränings Vecka nr Pilar totalt Skjuttillfällen Mängdträning Grundstil Teknik Styrketräning Mental träning Fysisk träning Allmän styrka Materieltest Avståndsbedömning Uppföljning av Testtävling Form (1 10) Testtävling Form (1 10) Huvudtävling Form (1 10) Träningsförslag / Aktivitet 7

Träningsnoteringar Datum Träningsform Mängd Form iakttagelser 8

Pilbågens data Bågdata Fabrikat, årsmodell Längd AMO Märkt styrka Verklig styrka Let off % Hjultyp Kablar Handtagslängd Grepptyp Tillermått Nockläge övre Nockläge Nedre Stränghöjd Angreppsvinkel Övrigt Pilhylla Fabrikat, modell Överdrag i mm Plunger Fabrikat Fjädertyp Fjädertryck Dragindikator Klickertyp Avstånd till plunger Sikte Fabrikat, modell Siktnål/-ring, typ Scoope typ Förstoring Peep modell stabilisatorer V-bar, typ V-bar vinkel Svingbar typ Långstabbe Kortstabbe kortstabbar cm Övrigt 9

Pildata Fabrikat Dimension Draglängd Kaplängd Spetstyp Insatstyp- längd Spetslim Nocktyp & dimension Nocklim Fjädertyp & längd Fjäderlim Fingerskydd Fabrikat/ typ Releaser Fabrikat/ typ Bågslinga Fabrikat/ typ Armskydd Fabrikat/ typ Ant. 10

Fystest Coopertestet Det gäller att springa sträckan så fort som möjligt Sträckan är 2000 m för tjejer och 3000 m för killar Banan ska vara så flack som möjligt Man måste vara rejält uppvärmd Testvärdet anger din maximala syreupptagning per kg kroppsvikt (ml/kgxmin) 2000 m Testvärdet bör ligga kring ca 40 och över för tjejer datum tid Minuter.00 sek.15 sek.30 sek.45 sek 7 65 62 60 58 8 56 54 52 50 9 49 47 45 43 10 42 41 40 39 11 38 37 36 35 12 34 33 33 32 13 32 31 31 30 14 30 29 29 28 15 28 27 27 26 3000 m Testvärdet bör ligga kring ca 50 och över för killar minuter.00 sek.15 sek.30 sek.45 sek 8 84 82 80 78 9 76 74 72 70 10 68 66 65 63 11 61 60 58 57 12 56 55 53 52 13 51 50 49 48 14 47 46 45 44 15 42 41 40 39 16 39 38 38 37 17 37 36 36 35 18 35 34 34 33 19 33 32 32 31 Ant. 11

Träningsförslag: 12