Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö Freddie Arnesson rivs med si jobb i isbaren. Hans kunder är allid glada, så de blir en särskild sämning, säger han. Arbesmiljöombude Annalena Täge (mien) har vals av sina arbeskamraer för a ha särskild koll på arbesmiljön. De kan gälla all ifrån bullre i väerie ill besvärliga hoellgäser. Vi bryr oss om varandra och änker förebyggande. Läs mer
Husfrun Tuula Tuovinen ser blandningen av naionalieer som en illgång. Arbesgruppen har haf mycke kul ihop, bland anna har de haf dans, yoga och buffé med ma från de ansälldas ursprungsländer. l Freddie Arnesson jobbar i baren av is och han har inga problem med kylan. De är en unik miljö och vi har så rolig på jobbe, säger han Baren ligger i Nordic Sea hoel i Sockholm. På andra sidan gaan ligger Nordic Ligh hoel. Olika bolag, men samma adminisraion. Skyddsombud har de vari lie si och så med här, men föreage har ändå jobba mycke med arbesmiljön. De fungerar bra här. De är bra personalpoliik, vi bryr oss om varandra och änker förebyggande. Och de ansällda uppmunras a vara med och påverka, säger Annalena Täge. Hon är arbesmiljöombud. De är samma sak som skyddsombud, men vissa fackförbund vill hellre använda orde arbesmiljöombud. Så är de i Unionen, där Annalena Täge är medlem. Nu finns de vå arbesmiljöombud, men de skulle behövas många fler. Åminsone en från varje avdelning vore bra, ycker hon. Arbesmiljölagen säger a de ska finnas e skyddsombud på varje arbesplas med mins fem ansällda. Är de många ansällda ska de finnas fler. De är arbesgivaren som är ansvarig för a alla har en bra arbesmiljö. De ansvare gäller också för inhyrd personal från ill exempel bemanningsföreag. Vi sädar ine bara rummen här, uan alla får uvecklas och göra andra saker. Den som jobba längs med arbesmiljö här är Sergio Duare. Han är miljöansvarig på hoellen och har många andra arbesuppgifer. De är han som gå skyddsronder illsammans med varje avdelningschef och en ansälld eller om de funnis, med arbesmiljöombude. Varje hös har de gå run och kolla om de finns någo som ska ågärdas. De kan vara a väeries personal behöver gummimaor a så på när de sår och viker vä. Eller a en röskel måse bor för a vagnar med servis ska rulla läare. De är ine samma problem när man sädar rummen som när man sår i baren eller jobbar på konore. Jag har agi fram egna checklisor för varje avdelning, beräar Sergio Duare. Annalena Täge arbear med even och konferenser. Hon säger a sress är de sörsa probleme på konore. Faran för adminisraörer och jänsemän är a de ar med sig jobbe hem i ankarna. De lämnar ine sressen på jobbe. Jag försöker få mina medarbeare a änka på a man ine är oumbärlig, uan a man ska jobba sina immar och lämna jobbe på jobbe när man går hem, säger Annalena Täge. En annan sors sress kan de vara ill exempel i köke. Köks- och serveringspersonal har ingen lunchras med löneavdrag, uan de får äa när de kan. När de har målidsuppehåll på de säe kan de bli sörda mi i maen om de är mycke a göra. De finns en personalmasal där de kan gå undan och äa. De får ine så i köke och slänga i sig någo. De är vikig a alla ar sig id a äa, säger Sergio Duare. Om man blir för sressad är de läare a göra fel som leder ill olyckor. På hoelle har de ine hän så många illbud och olyckor. Någon fick varmvaen över sig när han skulle bya kaffefiler,
Tväeri, kök, hoellrum, recepion e hoell har många yper av miljöer och yrken, alla med sina risker. någon har skuri sig lie och en gång blev en man klämd av elrucken som kör väen ill väsugan, beräar Sergio Duare. Sysemaisk arbesmiljöarbee med skyddsronder har man jus för a sådan ine ska hända. Riskerna ska uppäckas innan någon olycka händer eller a någon blir sjuk. Till exempel a sprayflaskorna med rengöringsmedel ska byas u mo vanliga flaskor. A spraya går nog bra när man sädar hemma, men om man gör usenals ryck varje dag, som sädarna, så är de värre. Sädarna har också få gummimaor a så på när de rengör badrummen. Nu är de ingen risk a halka längre. De fysiska riskerna är en sak. En annan är a må dålig på jobbe av a de är ris sämning, konfliker och sress. På Tuula Tuovinens avdelning ar man ag i problemen direk, om de dyker upp några. Tuula är husfru och arbesledare för sädarna på Nordic Sea hoel. Om de är någo så beror de ofa på missförsånd. Man har olka varandra fel. Alla här kommer från olika länder, berä- ar Tuula Tuovinen. De som jobbar här måse kunna lie svenska och Tuula Tuovinen uppmunrar alla a sudera mer. Blandningen av naionalieer gör också a de blir en rolig grupp a jobba i. Vi gör många roliga saker. Vi har haf buffé där alla og med sig ma från sina länder, och på onsdagsmornar gör vi någo speciell. E ag hade vi dans där medarbearna visade någon dans från si land. De senase onsdagsmornarna har vi haf yogaövningar. Och så har vi haf gymnasik som vi lär oss på en ergonomikurs vi hade här, beräar Tuula Tuovinen. En annan som har rolig på jobbe är Freddie Arnesson. Där han jobbar är de minus fem grader åre om. Tak, väggar, golv all är gjor av is. Icebar är hans originella arbesplas, men a de är kall bekymrar ine Freddie: Vi har så bra kläder. Vi brukar så i halvimmespass i baren, men jag har så i åa immar och de är inge problem. Sergio Duare går med på skyddsronderna på alla avdelningar. Han är den som jobba mes med arbesmiljö här. Jag försöker få mina medarbeare a änka på a man ine är oumbärlig. De är en unik miljö och vi har så rolig på jobbe. Jag räffar folk från hela världen och de är så glada när de kommer hi, de blir som barn på ny. Och jag uvecklar min engelska varje dag och lär mig fraser på andra språk, säger Freddie Arnesson. A kunna uvecklas i jobbe är också en del av arbesmiljön. De ycker husfrun Tuula Tuovinen också. Vi sädar ine bara rummen här, uan alla får uvecklas och göra andra saker. De får exrauppgifer och känner sig vikiga, säger hon. Och många har gå vidare ill andra avdelningar. Nu ska hoelle renoveras och då har alla få komma med förslag på förbäringar. Socklar på sängarna så a man ine behöver dammsuga under dem. Skåp som går ända upp ill ake för a undvika dammansamling, ill exempel. Även lokalerna för adminisraörerna ska byggas om. De är också e illfälle för arbesmiljöombuden a vara med och påverka. Enlig arbesmiljölagen ska de vara med när nya lokaler ska planeras. Hur ska man ill exempel göra för a konorslandskape ska fungera så bra som möjlig? De gäller a göra rä från början. FAKTA l Allvarliga illbud ska anmälas ill Arbesmiljöverke av arbesgivaren. Allvarlig illbud är en händelse som kunna leda ill personskada. Till exempel en brand även om ingen skadades. l Skyddsombud väljs av facke/de ansällda. En del fackförbund säger arbesmiljöombud isälle för skyddsombud, men de är samma sak. Skyddsombude/arbesmiljöombude har rä ill ubildning och insyn i beslu som påverkar arbesmiljön. Men de är arbesgivaren som är ansvarig för arbesmiljön.
1 (4 Uppgifer Hoell- och urismprogramme Här är uppgifer a arbea vidare med efer a ha läs reporage. Uppgiferna kan vara a a reda på svare genom a söka i boken eller på näe. De kan också vara diskussionsuppgifer som löses i grupp eller en uppgif som handlar om a uföra någo. 1. Roller i arbesmiljöarbee Tänk dig a du är ansälld på hoelle och a de var du som lag märke ill a rösklarna är i vägen. Vad kan du göra som ansälld för a se ill så a probleme ågärdas? (Di ansvar som ansälld) Vad kan arbesgivaren göra? (Arbesgivarens ansvar) Vad kan arbesledaren/chefen göra? (Chefens ansvar) Vad kan skyddsombude göra? (Skyddsombudes ansvar) Sök svar i Fokus-boken i kapile Lagar och regler på arbesplasen. Om du arbear å e bemanningsföreag på e hoell eller en resaurang, vem har arbesmiljöansvar för dig? Arbesgivaren på arbesplasen eller din arbesgivare på bemanningsföreage? Sök svar i boken i kapile Lagar och regler på arbesplasen sam på Arbesmiljöverkes hemsida, www.av.se. C. Ta reda på Vad händer om arbesgivaren ine ar ansvar för arbesmiljön, och om Arbesmiljöverke påpekar de? Sök svar i regelverke på www.av.se sam på www.arbesmiljoupplysningen.se. Exra på näe Videoklipp och sädes www.allomsad.se All om säd en saj om hur du sädar på rä sä för a ine belasa kroppen. 33 videoklipp visar dea. Säda kan väl alla? Eller? Svara på 10 frågor så får du se. D. Ta reda på Vad är e regional skyddsombud? E. Ta reda på Kan vem som hels bli skyddsombud? Hur uses skyddsombud? F. Ta reda på Har skyddsombud rä ill ubildning? Är skyddsombude ill för alla på arbesplasen även för dem som jobbar illfällig eller är inhyrda från bemanningsföreag? Sök svar i boken sam på www.av.se.
2 (4) Uppgifer Hoell- och urismprogramme 2. Lagar och aval Ge exempel på föreskrifer inom den bransch du änk a arbea inom, ill exempel resaurang. Sök svar på www.av.se ill exempel i de branschanpassade regelpakeen. Får du jobba hur länge som hels? Har du rä ill paus eller ras? Kan du lämna jobbe för a ex röka eller göra någo anna? Sök svar i boken och på www.av.se. C. Ta reda på Finns de särskilda besämmelser för minderåriga generell, sam för minderåriga på arbesplaser inom hoell och resaurang? Sök svar i boken och på www.av.se. 3. Sysemaisk arbesmiljöarbee Vad är sysemaisk arbesmiljöarbee, SAM? Sök svar i boken, www.av.se eller www.arbesmiljoupplysningen.se. Vad i reporage är en del av de? Exra på näe Webbubildning Uppgif www.barevardag.nu Bäre vardag en grais webbubildning för alla inom hoell- och resaurangbranschen. Gå in och gör ese. B. Uppgif På hoelle använder de olika checklisor för a undersöka miljön vid en skyddsrond. Gå en skyddsrond på skolan. Välj u e avgränsa område a undersöka, exempelvis rivsel, buller, brand och andra nödsiuaioner eller skyddsurusning. Använd gärna någon av checklisorna på www.preven.se a ugå från. Tips: på www.av.se finns en buller-app som kan användas för a mäa ljudnivån. Förslag på illvägagångssä: Välj u e område a undersöka. Ta reda på vad som gäller genom a söka informaion i boken och i regelverke på www.av.se. Ladda ner en checklisa från www.preven.se och a u de område du/ni val a undersöka. Genomför undersökningen och fyll i alla fäl.
3 (4) Uppgifer Hoell- och urismprogramme 4. Risker Vilka risker beskrivs i reporage? Gör en sammansällning och a reda på om dessa är ypiska för branschen. Kan du komma på andra risker på e hoell? Sök svar på www.av.se. Vilka risker kan du själv påverka som ansälld och hur? 5. Klima På hoelle finns en isbar. Freddie som arbear där har inga problem med kylan säger han. Men vad säger lagen? När är de för kall för a jobba? Eller för varm? Finns de några regler? Sök svar i boken sam på www.av.se. 6. Personlig skyddsurusning Vad är skillnaden mellan arbeskläder och personliga skyddskläder? Vilken yp av personliga skyddskläder och urusning är nödvändiga på e hoell eller i en resaurang? Vilka kläder brukar arbesgivaren på en sådan arbesplas så för? Exra på näe Försa hjälpen-app Tips Försa hjälpen är bra a kunna. Men ibland kan de vara svår a minnas hur man gör. På www.redcross.se finns en försa hjälpenapp med vå bildspel som guidar genom de vikigase momenen i hjär-lungräddning på vuxna sam lufvägssopp för barn respekive vuxen. B. Diskuera Kan man vara klädd hur som hels på e arbee? Hur är de med niqab, burka eller urban kan man ha de i alla yrken? Eller korbyxor? Sök informaion i nyhesariklar på webben för a få vea mer om hur diskussionerna går. 7. Må bra på jobbe A. Diskuera Vissa delar av hoell- och resaurangverksamheen är kvinno- respekive mansdominerade arbesplaser. Diskuera med varandra vad ni som arbeskamraer skulle kunna göra för a underläa för en ensam jej eller kille på en arbesplas.
4 (4) Uppgifer Hoell- och urismprogramme Diskuera också vad arbesledningen kan göra, dvs arbesgivaren och chefen eller arbesledaren. Underlag finns i boken. B. Diskuera vidare Vad är de som gör a man rivs på en arbesplas oavse om man är kille eller jej, ung eller gammal? Hur beer vi oss mo varandra? Hur urycker vi oss? Är vi sressade? Hur är de med mobilelefoner? Är de ill exempel okej a allid svara i mobilelefonen när de ringer oavse när? Underlag finns bland anna i boken. 8. Hälsa di ege ansvar eller fundera på En förusäning för a må bra på arbesplasen handlar om hur du mår de vill säga din personliga hälsa. Vad är vikig för dig för a du ska må bra? Underlag finns i boken. 9. Tillbudsrapporering Tillbud är händelser som kan leda ill olyckor eller ohälsa. Ges några exempel på sådana i reporage? I sådana fall, vilka? Allvarliga illbud ska rapporeras. Till vem? Varför då? Hur används denna rapporering? Sök svar i boken sam på www.av.se. 10. Olyckor och arbesskador I reporage beskrevs några olyckor som ske på jus den arbesplasen. De vanligase anmälda arbesolyckorna generell är de som orsakas av lyf eller fallolyckor på hal underlag. Hur kan man förebygga belasningsskador och fallolyckor? Sök svar i boken sam på www.av.se.