Jämställdhetsplan för år 2012

Relevanta dokument
Jämställdhetsplan för år 2010

Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2009

Jämställdhetsplan

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011

RAPPORT OM JÄMSTÄLLDHETSARBETET 2007 Institutionen för Marin ekologi

Plan för lika villkor

INSTITUTIONEN FÖR MARIN EKOLOGI

Plan för lika villkor

Jämställdhetsplan för Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Lika villkors-plan

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan för institutionen för astronomi vid Stockholms universitet

Institutionen för immunteknologi, LTH. Jämställdhetsplan 2007 för Institutionen för immunteknologi

Medicinska fakulteten Sid 1 (7)

Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Jämställdhetsplan

Nulägesbeskrivning läsåret

Psykologiska institutionen Jämställdhets- och jämlikhetsplan

Jämställdhetsplan. vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 1/ / fastställd av institutionsstyrelsen

Likabehandlingsplan för Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (2012)

Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen

Jämställdhetsplan 2010 för

att utarbeta förslag till jämställdhetsplan för institutionen samt lämna förslag till åtgärder som i övrigt främjar jämställdheten

Jämställdhetsplan för Institutionen för orientaliska språk

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2007 för Institutionen för Kemiteknik

Verksamhetsplan

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Jämställdhetsplan för kemiska institutionen

Företagsekonomiska institutionens jämställdhetsplan för 2008

Kompetensförsörjningsplan

Handlingsplan lika villkor 2018

Institutionen för immunteknologi, LTH. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för immunteknologi

Jämställdhetsplan Institutionen för Kemiteknik Lunds universitet

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Jämställdhetsplan

Företagsekonomiska institutionens jämställdhetsplan för 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016

Institutionen för ekologi och genetik. Institutionen för organismbiologi. Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap fastställd av institutionsstyrelsen

Likabehandlingsplan 2012 Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Juridiska institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2018

Handlingsplan för lika villkor för Institutionen för Medicinska vetenskaper

Likabehandlingsplan 2012

Jämställdhetsplan. Inst för medicinsk biokemi och mikrobiologi

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Handlingsplan för lika villkor 2016

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2015

UPPFÖLJNING JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Jämställdhets- och jämlikhetsplan för Kriminologiska institutionen 2016

Riktlinje för jämställdhet & mångfald

arbeta-med-jamstalldhet-och-lika-villkor

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Jämställdhetsplan

Ansvarig: Personalchefen

Jämställdhetsplan för Institutionen för pedagogik och didaktik 2006

Juridiska institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2016

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen JÄMSTÄLLDHETS- OCH JÄMLIKHETSPLAN

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

1.1 Giltighet Högskolan Västs handlingsplan för jämställdhet träder i kraft och gäller tom

Företagsekonomiska institutionens. Likabehandlingsplan 2011

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Institutionen för ekologi och genetik samt Institutionen för organismbiologi. Jämställdhetsplan

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2019

Likabehandlingsplan Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

GÖTEBORGS UNIVERSITET 1 Humanistiska fakulteten Enligt humanistiska fakultetens delegationsordning fattar fakultetsnämnden beslut

Jämställdhets- och likabehandlingsplan Ekologi, miljö och geovetenskap

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Jä mstä lldhets- och jä mlikhetsplän fo r Kriminologiskä institutionen ä r 2015

Handlingsplan för lika villkor

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2016

Jämställdhetsplan

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan

STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutet för social forskning (SOFI) Sten-Åke Stenberg JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2016

Kompetensutveckling av personal vid institutionen för socialt arbete

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige , 20 SÄTERS KOMMUN

Jämlikhets- och jämställdhetsplan på Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska (2017)

Handlingsplan lika villkor

Jämställdhetsplan. Inst för medicinsk biokemi och mikrobiologi

Fakta & siffror 2009

Lika villkors- och jämställdhets-plan

Plan för lika rättigheter och möjligheter på Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska (2015)

Dnr IM 2016/29. Institutionen för informatik och media Uppsala universitet. Fastställd av IM:s styrelse JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2016

Sigtuna kommuns jämställdhetsplan Antagen av kommunstyrelsen den 14 april 2008

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

Jämställdhetsgruppens förslag till: Jämställdhetsplan för Biologiska institutionen

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning

Statsvetenskapliga förbundet

HANDLINGSPLAN FÖR LIKABEHANDLING Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet

Jämställdhetsplan. för anställda Personalavdelningen, Bengt Wirbäck Dnr /08

Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för 2009 / 2011

UPPFÖLJNING AV JÄMSTÄLLDHETSPLANEN FÖR

Transkript:

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för fysik 2012-04-11 Jämställdhetsplan för år 2012 Bakgrund En jämställdhetsplan för institutionen för fysik upprättades första gången i mars 1994. Denna plan har sedan flera gånger utvärderats och reviderats av institutionens jämställdhetsgrupp, och sedan fastställts av institutionsstyrelsen. Jämställdhetsplanen består av fyra delar: 1* målsättning för jämställdhetsarbetet vid institutionen, 2* analys av utvecklingen på institutionen ur ett jämställdhetsperspektiv, 3* utvärdering av föregående års jämställdhetsplan, samt 4* konkreta åtgärder som skall genomföras under det närmast följande året Målsättning Denna jämställdhetsplan bygger på de jämställdhetsplaner som har utarbetats av Umeå universitets styrelse och Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Den beskriver konkreta åtgärder som skall utföras vid Institutionen för fysik för att främja jämställdheten. Institutionen har en mycket ojämn könsfördelning, både när det gäller de anställda och de studerande. En långsiktig målsättning är att utjämna denna könsfördelning inom alla kategorier av anställda och studenter. Som underlag för en uppföljning av eventuella förändringar av könsfördelningen bifogas en tabell (bilaga 1) över antalet anställda vid institutionen av vardera kön, inom olika befattningar, för de tio senaste åren. En statistisk studie över antalet kvinnliga studenter på fysikkurser bifogas också, (bilaga 2). Båda bilagorna har reviderats för att visa situationen fram till och med år 2011. Andelen kvinnliga studerande på vår civilingenjörsutbildning i teknisk fysik (samtliga årskurser) ligger för närvarande på 19,2 %. Vi arbetar givetvis vidare för att på sikt ytterligare öka andelen kvinnliga studerande. Slutligen noterar vi att andelen kvinnliga doktorander de flesta åren legat mellan 20-30 %. Under 2011 antogs 9 forskarstuderande, varav 3 kvinnor (33 %). Könsfördelningen bland doktoranderna är visserligen ojämn, men är ändå jämnare än bland studenterna på grundutbildningen. Andelen kvinnor bland fast anställda lärare och forskare är dock fortsatt mycket låg. Positivt är att andelen kvinnor bland både antagna forskarstuderande och bland antagna postdoktorer under 2011 var 33 %. För att på lång sikt kunna utjämna könsfördelningen anser vi att framför allt två typer av åtgärder är tillämpbara: För det första, att visa på att det finns kvinnliga fysiker, både lärare och forskare. Detta kan göras genom att framhålla kvinnor som förebilder, t.ex. genom att bjuda in kvinnliga föreläsare, och framför allt genom att se till att kvinnor undervisar på alla nivåer av 1

2 fysikkurser, både som föreläsare och som laborationshandledare. Det kan också utföras genom att aktivt agera (speciellt informera och göra personliga förfrågningar) för att det skall finnas kvinnliga representanter i styrelser, nämnder och betygssättande kommittéer, på alla nivåer. För det andra, att underlätta och aktivt verka för att kvinnor söker till olika former av högre utbildning och tjänster, till exempel genom personliga kontakter med lämpliga kvinnliga aspiranter. Vid annonsering skall det alltid påpekas att kvinnor är särskilt välkomna. Analys av utvecklingen på institutionen ur ett jämställdhetsperspektiv Lönesättning och kompetensutveckling Lönesättningen skall uppmärksammas, så att det inte uppstår systematiska skillnader mellan mäns och kvinnors löner. Möjligheterna till vidareutbildning och utveckling skall vara desamma för båda könen. För doktorander och amanuenser gäller fasta löner enligt en doktorandtrappa, som i princip är lika för alla inom fakulteten. Inom övriga grupper är könsfördelningen så ojämn att en jämförelse av medellönerna inte är meningsfull (mellan 0 och 3 anställda av underrepresenterat kön). Noteras kan dock att de kvinnliga lektorerna ej ligger under genomsnittslönen för lektorer. Vid en jämförelse som även inkluderar professorer (1 kvinnlig) blir utfallet dock att de kvinnliga lektorernas löner ligger väsentligt under snittet. Detta kan tyda på att kvinnor i lägre grad befordras till de högre, och därmed mer välbetalda, befattningarna Institutionens policy när det gäller kompetensutveckling för lärare är, att de lärare som har minst 20 % forskning i sin tjänst, anses få sin kompetensutveckling tillgodosedd därigenom. För övriga läggs 20 % kompetensutveckling in i deras tjänstgöringsskyldighet. Administratörer är en till nästan 100 % kvinnodominerad yrkesgrupp ute på institutioner. De män som arbetar med enbart administration inom Umeå universitet finns nästan uteslutande inom universitetsförvaltningen och oftast på högre befattningar. Orsaker till att så få män söker till de tjänster som utannonseras är väl just att kvinnodominansen är så stor, att det traditionellt anses vara ett kvinnoyrke, samt att lönen är låg och karriärmöjligheterna små. Den teknisk/administrativa personalen har inte heller rätt till en avtalsenlig kompetensutveckling som lärar/forskargruppen har, trots att arbetsuppgifterna hela tiden förändras och blir mer krävande och en ökad kompetens därför skulle vara till gagn både för institutionen och den enskilde individen. Den administrativa bördan för lärar-/forskargruppen har också ökat, och en kompetenshöjning av den övriga personalen skulle ge ökad avlastning så att lärare/forskare skulle kunna ägna mer tid åt sin huvuduppgift nämligen undervisning och forskning. Rekrytering När det gäller rekrytering av kvinnor till kurser/utbildningsprogram i fysik har tidigare år riktade satsningar i form av tjejhelger gjorts, då vi gett kvinnliga gymnasielever möjlighet att vistas vid Umeå universitet under en helg och få en inblick i hur det är att studera på våra civilingenjörsprogram och naturvetarprogram. Tyvärr har det visat sig vid en utvärdering att satsningen inte haft någon större effekt på rekryteringen, varför det under 2009-2010 inte satsades på någon tjejhelg. Fördelningen kvinnor och män på grundutbildningens två utbildningsprogram Teknisk fysik och Kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik/fysikinriktning finns beskriven i bilaga 2. 2

Anställningsformer och anställningskategori För yrkesgruppen doktorander som tidigare haft den jämnaste könsfördelningen kan man se en ytterligare förbättring under 2011. Det borde också vara den personalkategori där det skulle vara enklast, att på relativt kort tid åstadkomma en förändring. Av 2011 års tre antagna postdoktorer var en kvinna. Könsfördelningen på övriga typer av tjänster har inte förändrats till det bättre under året. Se bilaga 1. Ledningsstruktur och ledningsuppdrag vid institutionen Ledningsuppdrag Män Kvinnor Ledningsgrupp 6 1 Prefekt 1 0 Studierektor 3 0 Programansvarig 3 1 Jämställdhetsföreträdare 1 1 Arbetsmiljöombud 2 0 Budgetgrupp 3 3 Utbildningsråd 2 0 Forskningsråd 2 0 Lokal samverkansgrupp 6 2 Sjukfrånvaro Antal registrerade sjukdagar totalt under 2011 1-28 dagar 29 dagar och fler Män 29 89 Kvinnor 16 0 Föräldraledighet och vård av sjuka barn Under 2011 har totalt 259 dagar tagits ut för föräldraledighet samt 13 dagar för vård av sjuka barn. Nästan samtliga småbarnsföräldrar vid institutionen är män, vilket bidragit till att antalet dagar av föräldraledighet och vård av sjukt barn för kvinnor är noll. Uttag av föräldraledighet Antal dagar Män 259 Kvinnor 0 Frånvaro för vård av sjukt barn Antal dagar Män 13 Kvinnor 0 3

4 Utvärdering av föregående års planerade åtgärder under år 2011 Följande åtgärder planerades att utföras under 2011. Anordna aktiviteter för elever i grundskolan där de får möjlighet att under lättsamma former prova på diverse spännande fysikexperiment. Under 2011 anordnade institutionen några olika aktiviteter för grundskolor. Under Notveckan fick vi besök av åtta skolklass årskurs 2-8. Eleverna fick pröva på fysikaliska "leksaker" som illustrerar olika fysikaliska fenomen och se på olika experiment. Patrik Nordkvist meddelar att reaktionerna på besöket var mycket positiva. Anordna minst ett seminarium med jämställdhetstema per år för personal och/eller studenter gärna i samarbete med andra institutioner inom fakulteten. Fortsätta att arbeta för att rekrytera kvinnliga studenter till grundutbildningen. Arbeta för att fler kvinnliga doktorander rekryteras, och stödja nydisputerade kvinnor som vill fortsätta en akademisk karriär. Tre kvinnliga doktorander och en kvinnlig postdoktor har rekryterats under året. Föregående år inbjöds institutionerna att lämna förslag på utländska gästprofessorer som skulle vara intresserade av att arbeta några månader vid Umeå universitet. Institutionen för fysik förslog att Esther Bullit, Ingrid Mann, Susan Scott och Irina Zakharova skulle ges möjlighet att komma till Umeå som gästforskare. I första vändan blev det endast två stycken på vår fakultet som fick bidrag, varav en i fysik. Ingrid Mann har nu blivit gästforskare på vår institution. Trots att institutionen inte lyckades få flera bidrag meddelar Magnus Andersson att Esther Bullit ändå kommer på besök under april 2012. Besöket ska finansieras av institutionen. Arbeta för att alla, oavsett kön och tjänstekategori ska vara delaktiga i institutionens kvalitetsoch utvecklingsarbete. Arbeta för att inga orättvisa löneskillnader ska uppkomma på grund av kön eller andra former av diskriminering. Ingen lönekartläggning har gjorts under året. Institutionen ska underlätta för anställda och studenter att kombinera arbete/studier med familjeliv. Detta kan bland annat ske genom att på olika sätt underlätta för anställda att ta ut föräldraledighet. Institutionen bör hålla kontinuerlig kontakt med föräldraledig personal. I synnerhet för doktorander bör man ge speciellt stöd behövas för att möjliggöra en tids bortavaro från forskningen. 4

Fortsatt uppföljning av jämställdhetsarbetet. Åtgärden ovan är uppfylld i och med denna jämställdhetsplan. Åtgärder under år 2012 Följande åtgärder avser institutionen att utföra under 2012. Specifika åtgärder Asta-Pellinen Wannberg, som är med i Svenska fysikersamfundets sektion "Kvinnor i fysik" styrelse, arrangerar ett besök i Umeå av styrelsen. De kommer till Umeå den 26-27 april. Under besöket ska de ha ett styrelsemöte och träffa både rektor Lena Gustafsson och dekan Åsa Rasmuson-Lestander för att diskutera jämställdheten och verksamheten inom universitetet och fakulteten. Teknisk fysiks programansvarige Maria Hamrin meddelar att ett nätverk bland kvinnliga studenter på programmet håller på att startas upp. Inledningsvis arbetar programledningen med att få igång nätverket i årskurs ett. Allmänna åtgärder Fortsätta att arbeta för att rekrytera kvinnliga studenter till grundutbildningen Arbeta för att fler kvinnliga doktorander rekryteras, och stödja nydisputerade kvinnor som vill fortsätta en akademisk karriär. Arbeta för att alla, oavsett kön och tjänstekategori ska vara delaktiga i institutionens kvalitetsoch utvecklingsarbete. Arbeta för att inga orättvisa löneskillnader ska uppkomma på grund av kön eller andra former av diskriminering. Arbeta för att även teknisk och administrativ personal ska ges kompetensutveckling och ha möjlighet att delta i kurser och konferenser som gagnar arbetet och den personliga utvecklingen. Institutionen ska underlätta för anställda och studenter att kombinera arbete/studier med familjeliv. Detta kan bland annat ske genom att på olika sätt underlätta för anställda att ta ut föräldraledighet. Institutionen bör hålla kontinuerlig kontakt med föräldraledig personal. I synnerhet för doktorander bör man ge speciellt stöd för att möjliggöra en tids bortavaro från forskningen. Fortsatt uppföljning av jämställdhetsarbetet. 5

6 Denna jämställdhetsplan fastställdes av prefekten 2012-04-11. Planen skall utvärderas senast februari 2013 varefter en ny plan upprättas. Gabriella Allansson Anton Ilderton Kjell Rönnmark 6

Bilaga 1 KÖNSFÖRDELNING PÅ OLIKA ANSTÄLLNINGAR VID INSTITUTIONEN FÖR FYSIK 2001-2010 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tjänst mä kv mä kv mä kv mä kv mä kv mä kv mä kv mä kv mä kv mä kv Adjunkt 1 0 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 Administratör 1 3 0 3 0 3 0 3 0 3 0 3 0 4 0 4 0 4 0 5 Doktorand* 13 7 17 7 20 9 22 6 21 5 42 9 31 9 32 4 38 4 28 5 Forskarassistent 3 0 4 0 4 0 5 0 6 0 6 0 5 0 6 0 5 0 6 0 Forskningsing. 2 0 2 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 6 2 Gästlärare/forsk 2 1 0 1 2 0 Lektor/forskare 15 2 14 3 15 3 15 3 17 3 18 5 13 4 16 4 13 4 13 3 Lokalvårdare 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 Post-doc 0 0 1 0 5 0 6 0 5 0 5 1 6 1 7 1 11 4 11 2 Professor** 7 0 9 0 10 0 10 0 11 0 11 1 11 1 13 1 15 1 12 1 Teknisk personal 3 1 4 2 3 1 3 1 3 1 3 1 3 1 3 1 3 1 3 1 Projektassistent 8 1 *Doktorander antagna, men inte finansierade av institutionen, är också inräknade. ** Professor emeritus är inräknade 7

8 Bilaga 2 BILAGA: Tabell över könsfördelningen på några av institutionens utbildningar/kurser år 2001-2011 Allmänna kommentarer: För varje årskull (dvs. det år då studenten blev antagen och påbörjade sin programutbildning) anges varje år totala antalet registrerade, aktiva studenter samt, inom parentes, antalet registrerade, aktiva kvinnor på höstterminen, oavsett vilket studieår varje enskild student i praktiken befinner sig på. Detta innebär till exempel för År 2 för H01, att alla studenter som var aktiva hösten 2002 och började sina studier på programmet 2001 är medräknade. Med aktiv student menas student som är registrerad på minst en kurs och som inte har studieuppehåll eller studerar utomlands. Studenter som meddelat studieavbrott har också räknats bort. Genom att följa en årskull (en rad) får man information om hur många studenter i denna kull som är aktiva varje år. Teknisk Fysik Årskull År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 H11 51(9) H10 50(10) 60(13) H09 45(6) 35(5) 31(6) H08 39(6) 42(9) 35(7) 31(7) H07 34(4) 31(4) 24(3) 25(3) 23(3) H06 28(2) 34(4) 29(3) 23(1) 17(1) H05 46(7) 51(9) 39(5) 43(7) 36(3) H04 40(4) 47(8) 44(8) 32(3) 37(5) H03 41(4) 33(4) 29(5) 30(5) 27(5) H02 41(4) 45(7) 42(7) 32(2) 23(5) H01 45(6) 47(6) 39(4) 31(3) 32(4) Ytterligare 17(3) studenter (som läser den äldre varianten av programmet på 270 hp totalt) finns fortfarande kvar registrerade på kurser. Översta raden avser studenter registrerade i kurs på program H11 (totalt 197). 8

Kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik/fysikerprogrammet Årskull År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 H11 15(4) H10 10(3) 3(1) H09 13(1) 4(1) 2(0) H08 10(2) 0 1(0) 0 H07 4(2) 1(0) 2(0) 1(0) 0 H06 9(4) 11(3) 10(4) 6(4) 6(3) H05 13(4) 10(3) 5(3) 4(3) 2(1) H04 11(3) 11(3) 7(1) 4(1) 5(2) H03 9(1) 6(2) 3(1) 3(2) 2(0) H02 14(2) 11(1) 6(1) 5(1) 3(1) H01 10(3) 8(3) 4(1) 3(1) Kommentar: Studenterna läser fr.o.m. ht 2002 kurser i fysik redan under år 1. Fysikerprogrammet har fr.o.m. H08 övergått till Kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik. Första året läses gemensamt, därefter delas de upp, så fr.o.m. åk 2 avser siffran endast de som valt fysikinriktningen. 9