Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Relevanta dokument
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Närstående i palliativ vård

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

När mamma eller pappa dör

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Nationell konferens i palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

att lämna svåra besked

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Stöd till efterlevande inom palliativ vård

Palliativ vård i livets slutskede

FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

När någon i familjen fått cancer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Att ta avsked - handledning

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

När någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna.

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Samtal med den döende människan

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE

Att möta den som inte orkar leva

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

Handlingsplan/ Krishantering

Se till mig som liten är

Barn som är närstående

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Syskons sorg. den tysta sorgen

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Riktlinjer för efterlevandestöd

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

När någon i familjen fått cancer

DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen

1. MÅLSÄTTNING MED HANDLINGSPLANEN

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

KRISPLAN FÖR ISNÄS SKOLA

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Den existentiella krisen i palliativ vård

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Vård av äldre i livets slut

BARN SOM NÄRSTÅENDE SFPMs vårmöte Helsingsborg 14 mars 2013

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

# $"%%% # ( "%% (, & ).. / %,"

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Välkommen till kurator

Sorgbehandlingsgruppen

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

LÄRARHANDLEDNING Billie Lou och Lille Bo på begravning. Författare: Sanna Larén Illustratör: Anna Norin. Rekommenderas för ca 4-7 år

Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

Praktisk handledning VID ANVÄNDANDET AV NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Att möta den döendes existentiella behov

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Viktigt att veta när man mist någon nära

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden.

Att vara närstående vid livets slut

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Till dig som förlorat di barn

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Transkript:

Session Sorg Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Inger Benkel, socionom, Med Dr Palliativt Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Christina Berg, sjuksköterska,vårdutvecklare Bräcke diakoni, Göteborg

Stöd till efterlevande inom palliativ vård Efterlevandesamtal Samtal mellan vårdoch omsorgspersonal och den avlidnas närstående en tid efter dödsfallet ( Soc styrelsens termbank) Efterlevandestöd Aktiv intervention i sorgeprocessen

Former av stöd till efterlevande Kondoleanskort Broschyr Träff på enheten eller annan plats Erbjudande om efterlevandssamtal Efterlevandesamtal Efterlevandestöd

Syfte med efterlevandesamtal Vill visa att vi bryr oss Vill ge återkoppling till det som hände Vill få återkoppling av hur närstående uppfattat det som skett Vill bedöma behov av ytterligare stöd

Innehåll i efterlevandesamtal Patientens senaste vårdtid Vad som gjorde att patienten dog Frågor kring sjukdom och dödsfall Bekräfta att ett dödsfall är något som påverkar livssituation och fråga hur de närstående har det nu Bedöma om det finns ytterligare behov av stöd

Struktur för att bjuda in till efterlevandesamtal Hur erbjuds efterlevandesamtalet rutin Var ska samtalet ske och vem bjuder in Vilka ska vara med När ska inbjudan gå ut

Struktur i ett efterlevandesamtal Inledning Nu- Då och Framtid Kvarvarande frågor Sammanfattning Avlsutning

Frågor till hjälp Hur har ni/du det nu? Hur har det varit sedan X dog X kom till oss för att få vård för xxx Vad visste ni då om sjukdomen När förstod ni att sjukdomen skulle leda till döden Vad tänker ni om vårdtiden här Är det något oklart Hur går ni vidare

Efterlevandestöd Emotionellt stöd att få tala om och reflektera med någon om känslor och tankar som väcks av dödsfallet. Kan ske på flera nivåer Praktiskt stöd- handfast hjälp till med praktiska göromål. Sjukvården kan ge information och hänvisning

Sorg förorsakas av Förlust som kan vara väntad eller plötslig Ger Normal sorg (resilience) Komplicerad sorg (PTSD) (c a 10 %) Bonanno et al 2001, 2004, Fyhr 2003, Stroebe et al 2007, Benkel 2015

Efter ett dödsfall behöver den sörjande Få reagera på förlusten Få förståelse för det som hänt Att få sammanfatta det gemensamma livet Att finna det nya livet utifrån de nya omständigheterna (Klass,Silverman, Nickman,1996, Stroebe, 2007)

Nytt i forskning om sorgeprocessen Påverkansfaktorer Hur sorgen yttrar sig - känslor Konfronteras med dödsfallet Bearbeta sorgen görs på olika sätt Sorgeprocess Tid är individuell Hälsan fysisk och psykisk ( Wortman et al, 2001, Stroebe, 2007)

Sorg påverkas av Hur dödsfallet gått till Vem det är som dör Vad personen har betytt: - i den sörjandes inre liv - i det dagliga praktiska livet Strategier som mobiliseras Existentiella frågor Kultur, kön Neimeyer 2000,Prigerson et al 2001, Ellifritt et al 2003 Benkel et al 2009, Benkel 2015

Riskfaktorer för komplicerad sorg Hur dödsfallet gått till Relation till den döde Copingförmåga Tillgång till stöd Fysisk och psykisk sjukdom (Prigerson et al 2001, Ellifritt et al 2003, Love 2007)

Barn och vuxna sörjer på olika sätt

Sorgen ser olika ut under processen

Sorgens olika skede Förstår men ändå inte Förståelsen för vad som har hänt växer Den nya tillvaron böjar bli verklig Fyhr, 2004, Benkel et al 2009, Benkel 2015

Förändringar som sker I vardagslivet I familjenätverken Relationer

Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Syfte Träffa andra i liknande situation Dela erfarenheter i en sorgprocess Få möjlighet att tala om svåra tankar och Känslor Få veta att man inte är ensam i upplevelser, känslor och tankar Hitta sin berättelse för att hålla kvar anknytningen

Förutsättningar En mamma/pappa har dött Gruppintervention ur ett familjeperspektiv Minst 3 månader sedan dödsfallet inträffade Dödsorsaken kan vara olika Barn från 8 år och uppåt Verksamheten är i Göteborg, organiserad under vgregionen(västra Götaland)

Metod Information - Intresseanmälan - intervjuer Gruppindelning: barn,tonåringar,unga vuxna och föräldrar 7 tillfällen under 14 veckor vår och 7 tillfällen under 14 veckor höst. Metoden utarbetad av Rädda barnen Återkommande ritualer Forskning

Handledare Teamet 8-10 handledare Olika professioner vidgar perspektiven Handledning stärker handledarna och samarbetet Tillsammans ser vi familjemönster

Vad ger stödgrupperna? Bekräftelse och igenkänning Normalisering av reaktioner, tankar och känslor Hjälp för familjen i sorgen och att hantera sorgen. Hopp att se framåt Självkänsla kan stärkas