Det naturvetenskapliga ämnesspråket Åsa af Geijerstam asa.af.geijerstam@edu.uu.se Uppsala universitet Presentationens innehåll Det naturvetenskapliga språket 1. i sig självt Hur ser det ut? När finns det? Varför finns det? 3. och praktiken metoder för att arbeta med ämnesspråk Textförlopp I styrdokumenten 2. och eleven Faktorer som påverkar förståelsen Textrörlighet iga i Ämnesspråk i ch naturvetenskapli 4. Forskarskola matematiska oc praktiker 1
Hur ser det naturvetenskapliga språket ut? karakteriseras ofta som (1) informationstätt (2) tekniskt och (3) objektivt. Stort fokus på nominalfraser i studier av det naturvetenskapliga språket Nominalfrasen ett känsligt index för register (Quirk et al 1985) Utbyggda nominalfraser Energin som behövdes kom från elektriska urladdningar vid åskväder, värme från vulkanutbrott och strålning från solen. En saltkristall innehåller lika många positiva som negativa jonladdningar. (Andréasson m.fl. 2002. Kemi för grundskolans senare del. Ur Magnusson, 2008) 2
Nominaliseringar Två lika stora zinkbleck får reagera med saltsyra [ ] Reaktionen sker snabbast i den koncentrerade saltsyran. Etanol framställs genom att kolhydrater jäser [ ] Jäsningen åstadkoms av jästsvampar som omvandlar sockret till koldioxid och alkohol. Halliday och Martin, 1993 the elaborated register of scientific knowledge reconstrues [reality] as an edifice of things. It holds reality still, to be kept under observation and experiment with; and in so doing, interprets it not as changing with time (as the grammar of clauses interprets it) but as persisting i or rather, persistence through time, which is the mode of being a noun. 3
Teknikalitet och abstraktion Ord med annan betydelse än den vardagliga (volym, blandning, förening) Ord med enbart ämnesspecifik betydelse (ekolv, ph, jon) Databasen Ord I Läromedel (OrdIL) Inger Lindberg och Sofie Johansson Kokkinakis. allmänspråkliga, snedfördelade ord förknippade med ämnet (äng, kyrka, karta) (Lindberg, 2006) af Geijerstam 2006 Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan Observation vid 16 olika skrivförlopp, år 5 och år 8, 97 elevtexter samt intervjuer runt dessa Analyser av: Texten (genre, abstraktion & teknikalitet, täthet, expansioner) Texten och praktiken - Skrivförlopp och dialogicitet Eleven och texten - Textrörlighet 4
Teknikalitet och generalisering (abstraktion) i elevtexter Vardaglig Teknisk Specifik Jag tror att den korta tråden har mest resistans (Flicka, åk 8) Jag tyckte att laborationen var rolig och att det gick bra. (pojke, åk 8) Generaliserad Näring: gräs och örter, löv och blad Jag tror att den korta tråden har mest resistans (pojke, åk 5) (Flicka, åk 8) Abstraktion och teknikalitet ökade märkbart från åk 5 till åk 8. Samma tendens i läromedel. Täthet i elevtexter (af Geijerstam, 2006) Täthet undersöktes genom andelen nominala referenter per verb. En märkbar ökning från år 5 (ca 2 nominala referenter / verb) till år 8 (ca 5 nominala referenter per verb) 5
Ett objektivt och auktoritärt språk Frånvaro av jag, frånvaro av individer i texten. T ex genom att använda passiva verb Resistensen måste jämföras utifrån trådar av samma längd och tjocklek. Nominaliseringar (ofta med specialiserad betydelse) You can t argue with a noun (Halliday, muntlig källa) Expansioner Hur elevtexterna binds samman undersöktes i af Geijerstam 2006 genom expansioner Expansionerna uttrycker semantiska relationer mellan olika händelser genom satser som specificerar (sen, för att, på så sätt), definierar (dvs, det betyder, alltså) eller bygger ut (och, men, förutom, fast) den inledande satsen. Andelen expansioner är låg i elevernas texter, och minskar från åk 5 till åk 8. 6
Domäner för språkanvändning och genrer i det naturvetenskapliga språket, efter Veel, 1997. Utmana vetenskapen Förklara vetenskap Sekventiell förklaring Orsaksförklaring Dokumentera vetenskap Beskrivande rapport Taxonomisk rapport Utföra vetenskap Procedur Redogörelse för procedur Genrerna hämtade från elevtexter i åk 5 och 8 Exempel, Utföra vetenskap, flicka åk 5, Genre: Redogörelse för procedur 7
Exempel, Dokumentera naturvetenskap, pojke åk 8. Genre: Taxonomisk rapport. Andel texter inom olika domäner, mindre starka elever, af Geijerstam 2006 Domän År 5, N=31 År 8, N=37 Utföra vetenskap 65% 24% Förklara vetenskap Dokumentera vetenskap 4% 5% 31% 71% 8
af Geijerstam, Uppsala universitet http://www w.uvc.uu.se/professorvatte en/ Tekniska uttryck Expansioner Inga individer i texten, opersonligt Nominalisering POJKE, 7 ÅR Förklaring, om (så) Opersonligt man Åsa af Geijerstam, Uppsala universitet 9
Presentationens innehåll Det naturvetenskapliga språket 1. i sig självt Hur ser det ut? När finns det? Varför finns det? 3. och praktiken metoder för att arbeta med ämnesspråk Textförlopp I styrdokumenten 2. och eleven Faktorer som påverkar förståelsen Textrörlighet liga 4. Forskarskola a i Ämnesspråk i matematiska o ch naturvetenskapl praktiker i relation till eleven For many pupils the greatest obstacle in learning science and also the most important achievement is to learn its language (Wellington och Osborne 2001) 10
Undersöks genom textrörlighet (utvecklat av Liberg, Folkeryd, Edling, af Geijerstam). Tre typer av textrörlighet: Textbaserad rörlighet kommenterar textens innehåll och struktur på en ytlig eller djupare nivå. Textrörlighet utåt associerar ut från texten till tidigare erfarenheter. Står med ena benet i texten och det andra i den egna erfarenhetsvärlden. Interaktiv rörlighet diskuterar textens mottagare och sammanhang. Distanserar sig från texten och funderar över sådant som varför man arbetar med en viss textuppgift och textens funktion. Textrörlighet i läromedel i naturorienterande ämnen Edling 2006 visar att den textbaserade rörligheten är lägre i läromedel i naturorienterande ämnen än i samhällsorienterande ämnen och i svenska. För de mindre starka eleverna minskar också textrörligheten i NO-läromedel från åk 5 till åk 8. Denna tendens syns inte för de starka eleverna. 11
Exempel på textbaserad rörlighet En pojke i åk 8 har skrivit svar på instuderingsfrågor, och svarar på frågan om vad hans text handlar om. P98 atomer som e joner, plus minusladdade. positiv. ÅG vad är en jon? P98 de står här (skrattar och pekar i boken) ÅG kan du säga det med egna ord? P98 (skakar på huvudet och gör nekande klickljud) Exempel textbaserad rörlighet Intervjuaren ber P97 titta på det han skrivit och plocka ut stödord. P97 ja väteatomen ä den enklaste atomen, och de hur den e gjord eller varför den är den allra enklaste atomen. sen de där va han kom på Arthur med fodret såhär att han gjorde de surt skulle jag jgta med. sen de här koksalt skulle jg jag ba ta med allting de e inte så mycket. sen buffertlösning de skulle jag också ta med. 12
Textrörlighet i egna texter af Geijerstam, 2006 visar att 2 av 3 mindre starka elever uppvisar en låg textrörlighet i relation till texter de själva skrivit i naturorienterande ämnen. De elever som skrivit texter med relativt många expansioner uppvisar också en högre textrörlighet i dessa texter. Varför finns det naturvetenskapliga språket? the simple fact is that no scientist could do his or her job without technical discourse. [ ] It constructs the world in a different way. Science could not be science without deploying technical discourse as a fundamental tool. (Halliday 1993:172) Nominaliseringar som inte enkelt går att packa upp utan att betydelsen förändras, t ex Solförmörkelse Ett svart hål är varken svart eller hål 13
Presentationens innehåll Det naturvetenskapliga språket 1. i sig självt Hur ser det ut? När finns det? Varför finns det? 3. och praktiken metoder för att arbeta med ämnesspråk Textförlopp I styrdokumenten 2. och eleven Faktorer som påverkar förståelsen Textrörlighet liga 4. Forskarskola a i Ämnesspråk i matematiska o ch naturvetenskapl praktiker i relation till praktiken Explicita modeller för att arbeta med det naturvetenskapliga t språket. Genrepedagogik, Cirkelmodellen (J. Martin, D. Rose, P. Gibbons) Functional Linguistic Analysis, FLA (Fang & Schleppegrell, 2010) (Content Area Reading) Generella lässtrategier (inferenser, förutsäga innehållet, sammanfatta etc) räcker inte för ämnesspecifika texter. 14
Aktuellt projekt: Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande: en komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum Läromedlets innehåll och undervisningens innehåll knyter inte an till varandra. Eleverna lämnas ensamma med läromedlet, och det utnyttjas därmed inte till inskolning i naturvetenskapligt skriftbruk (Ekvall & Berg 2010) stödet för läsande av läromedelstexter är svagt. Monologisk och reproducerande inramning av texterna i klassrummet. (Edling, 2006) stöd för skrivande finns framför allt gällande innehållet, mer sällan finns stöd till själva texten eller någon uppföljning av texten. Monologiskt snarare än dialogiskt (af Geijerstam, 2006) 15
Ämnesspråket har hittat till styrdokumenten. I såväl svenska som norska styrdokument finns diskussionen om språk och text närvarande i olika ämnen i skolans styrdokument. Kolstø 2009, analys av norska läroplaner i Naturfag. Övergripande mål och riktlinjer: 2.2 Kunskaper: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Samhällskunskap Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv Biologi Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. (åk 7-9) Slöjd Analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp Kemi Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (åk 4-6) Fysik Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska Matematik samband i naturen och Använda matematikens uttrycksformer för att samtala samhället. om, (syfte) argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Idrott och hälsa Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur och utevistelser 16
Presentationens innehåll Det naturvetenskapliga språket 1. i sig självt Hur ser det ut? När finns det? Varför finns det? 3. och praktiken metoder för att arbeta med ämnesspråk Textförlopp I styrdokumenten 2. och eleven Faktorer som påverkar förståelsen Textrörlighet liga 4. Forskarskola a i Ämnesspråk i matematiska o ch naturvetenskapl praktiker Nationell forskarskola i ämnesspråk i matematiska och naturvetenskapliga praktiker Startade 1 september 2010. Vetenskaplig ledare: Caroline Liberg. Samarbete mellan Göteborg, Stockholm, Umeå, Gävle och Uppsala 5 doktorander Fokus på ämnesspråk i matematik och naturvetenskap, undersökningar med utgångspunkt i stora databaser (t ex TIMSS, PISA, Nationella Prov) 17
Korpuslingvistiska metoder under doktorandernas första år Carola Ribeck - Lexikala knippen i fysik- och historieläromedel. (= sekvenser av tre eller fler ord som uppvisar en statistisk tendens att samförekomma, Biber et al1999) Vanligaste knippena i fysik: med hjälp av, på grund av, en del av, på så sätt, det beror på att Vanligaste knippena i historia: den industriella revolutionen, en del av, i början av, i slutet av, men det var Tomas Persson - ordförråd i nationella prov i NO åk 9, i TIMSS och i PISA. Skillnad mellan NO-ämnen, såväl i nationella provet som i läromedel biologi mest ordrikt PISA innehåller fler ovanliga ord än TIMSS I jämförelse med en lättläst korpus (LäSBart) kan man se t ex att endast ca 40% av orden i Nationella provet återfinns bland de 2000 vanligaste orden i denna korpus. 18
Intressant för framtida forskning Det naturvetenskapliga språket är inte bara ett utan flera språk. Framtida undersökningar utnyttja stora databaser och metoder som finns för att bearbeta dessa. Följa upp effekten av det förändrade landskapet av bedömning och styrdokument. 19