Examenskurs i farmaci

Examenskurs i farmaci Exempel på hur man bör lägga upp sin uppsats Catharina Olsson Kursledare för Examenskurs i Farmaci 15 hp (FAR200) och 30 hp (FAR220) Receptarieprogrammet Institutionen f Biologi och Miljövetenskap Göteborgs universitet

Detta är baksidan till försättsbladet (om man skriver ut dubbelsidigt vilket man bör). Här kan du om du vill, lägga in innehållsförteckningen i annat fall lämnas sidan tom. Omslagsbilden är hämtad från.. (Om du har med en bild på framsidan som du inte själv har gjort så måste du ange var bilden kommer ifrån (källan) och det gör här)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Introduktion... 3 Syfte... 4 Material och metod... 4 Litteraturstudie... 4 Praktisk studie... 4 Resultat... 5 Litteraturstudie... 5 Praktisk studie... 6 Diskussion... 6 Referenser... 8 Om du inte använder den automatiska innehållsförteckningen i word använd tabbar så att alla sidnummer hamnar med jämn högermarginal så här! 1

SAMMANFATTNING Den vetenskapliga sammanfattningen ska sammanfatta hela uppsatsen och vara skriven så att den fångar uppmärksamheten. Den ska inte vara ett direkt utdrag från huvudtexten och ska inte innehålla några referenser. Den ska bestå av minst 250 och högst 300 ord. Sammanfattningen ska enkelt förklarat ge en kort bakgrund, ett tydligt syfte samt de viktigaste resultaten och slutsatserna. Eftersom antalet ord är begränsat är det mycket viktigt hur man formulerar sig för att få med nödvändig information och att det är begripligt för läsaren. Sammanfattningen bör disponeras ungefär så här: En eller två meningar som ger bakgrund och själva syftet. En mening som förtydligar hur man frågeställningen har besvarats (d.v.s. vilken metod man har använt). Resten ska handla om de egna resultaten och hur dessa ska tolkas. Skriv i ett sammanhängande stycke (undantaget om man valt att använda underrubriker). Lägg helst sidnummer centrerat på sidan, så funkar det även när man skriver ut dubbelsidigt! 2

INTRODUKTION Här ger man bakgrunden till varför studien ska göras Introduktionen ska byggas upp så att den leder fram till syftet med studien. All fakta måste stödjas av relevanta källhänvisningar. Använd gärna figurer för att beskriva komplicerade förlopp (t.ex. hur ett visst läkemedel verkar) eller tabeller för att sammanfatta information (t.ex. om man vill ha en lista över tillgängliga läkemedel för en viss indikation, där man anger läkemedelsnamn, aktiv substans, företag, form o.s.v.). Första stycket i introduktionen kan gärna vara en mer övergripande inledning, där man kort nämner problemet. Därefter bygger man upp resten av introduktionen med lämpliga underrubriker, där man tar upp olika saker som läsaren måste känna till för att förstå frågeställningen och kunna tolka resultaten. Om arbetet är upplagt som en översiktsartikel räcker det ofta med denna korta inledning, sedan kommer syftet följt av resultat/diskussion under lämpliga rubriker. Nedan följer ett exempel på hur man kan dela upp Introduktionen i ett arbete som handlar om behandling av hypokondri. Utbredning och förekomst av hypokondri. Hypokondri är en vanligt sjukdom som drabbar både kvinnor och män (Andersson et al., 2010). Den förekommer i hela världen men är vanligast i osv. Symptom och orsakerna bakom hypokondri Hypokondri kännetecknas framförallt av. Som nämnts ovan känner man idag inte helt till de fysiologiska mekanismer som ligger bakom uppkomsten av hypokondri. Genom historien har det funnits flera olika teorier (för en översikt se Bengtsson och Carlsson, 2012). Redan på antiken. På senare tid är det framför allt två teorier som dominerar. Enligt den första skulle hypokondri framför allt bero på (Petterson et al., 2005; Nilsson et al., 2008; Lundgren et al., 2010). Detta grundas bland annat på en stor studie som genomfördes bland (Nilsson et al., 2008). Den andra teorin bygger på.. Behandling av hypokondri Det finns idag ingen behandling som helt botar hypokondri utan istället har man fokuserat på att hitta läkemedel som kan lindra symptomen. Det vanligaste läkemedlet är Läkemedel AAA (Tabell 1), som framförallt ges till Läkemedel AAA verkar genom att Till samma grupp av läkemedel som Läkemedel AAA hör.. Ett problem med alla läkemedel som skrivs ut mot hypokondri idag är att de har kraftiga biverkningar och att väldigt få patienter anser sig bli bättre i ett längre perspektiv (Petterson et al., 2013). Förutom de ovan nämnda läkemedlen är äpplen en vanlig behandlingsmetod mot hypokondri (Åkerö, 2000; Tillisch et al., 1999; Gravenstein och Åkerö, 2008). Fördelarna med äpple är bland annat färre biverkningar vilket leder till bättre följsamhet. På senare år har det även först fram studier som tyder på att päron skulle kunna var minst lika effektivt vid behandling av hypokondri (Moltke et al., 2013). 3

Tabell 1. De vanligaste läkemedlen mot hypokondri registrerade i Sverige (enligt Fass, 2014). Namn Aktiv substans Form Företag Läkemedel AAA substans aaa tablett, salva Företag Y Läkemedel BBB substans aaa tablett, injektion Företag X Läkemedel CCC substans aaa salva Företag Z Läkemedel DDD substans aaa tablett Företag Q SYFTE Tänk på att syftet måste kunna besvaras med den valda metoden. Eventuellt kan man formulera en eller två hypoteser. Man kan också förtydliga syftet genom att dela upp det i 2.3 mer konkreta frågor som ska besvaras. Exempel: Syftet med detta arbete var att undersöka vilka kliniska bevis det finns för att päron är lika bra som äpplen vid behandling av hypokondri. MATERIAL OCH METOD Litteraturstudie Exempel på hur man kan skriva: Denna studie baseras på publicerade vetenskapliga artiklar där man har jämfört effekten av äpplen och päron vid behandling av hypokondri. Artiklarna togs fram genom sökning i databasen PubMed med sökorden äpplen, päron, hypokondri. Endast dubbelblinda, randomiserade kliniska studier publicerade senare än 2002 togs med i arbetet. Studier som bara undersökt effekterna av antingen äpplen eller päron uteslöts. Gör man egna beräkningar av medelvärden eller statistik ska det anges hur man har gjort (t.ex. vilket metod och program som använts för statistiken).. Exempel Data presenteras som medelvärde±standardavvikelse. För statistisk analys användes student t-test, där p<0.05 ansågs representera statistiskt signifikanta skillnader. Praktisk studie Läs artiklar där man har gjort liknande studier för se hur man bör lägga upp metoddelen. Enkätstudie: Hur lämnades enkäten ut? När? Till hur många? Hur analyserades resultatet? Statistisk metod? När ansågs det vara skillnader (p<0.05 vanligast)? Hänvisa gärna till enkäten som en bilaga. Laborativ studie Försöksupplägg, kemikalier (inkl. företag), analysmetod, statistik Försöksdjur?. antal, art, kön, ålder, vikt Patienter? Antal, diagnos, kön, ålder (och övriga faktorer som kan spela roll) 4

RESULTAT Börja med ett stycke där man anger hur många artiklar som hittades. Gör gärna en sammanfattande tabell över dessa studier samtidigt som man beskriver de viktigaste likheterna/skillnaderna i texten också.. Litteraturstudie Exempel: Sammanlagt fem artiklar passade in på inklusions- och exklusionskriterierna (Tabell 2). Studierna skilde sig åt en del när det gäller antal patienter (34-1234), patienternas ålder (21-90 år) samt studiens läng (2-22 månader). Däremot var doserna av äpple respektive päron snarlika i alla studierna (Tabell 1). Alla studier utom en (Lindström et al., 2005) innehöll dessutom en placebogrupp. Alla fem studierna använde olika självskattningstest som mått på hypokondrin, både vid den ursprungliga diagnosen och vid utvärderingen av de olika behandlingarna (Tabell 2). Resultatet på självskattningstesten korrelerades sedan mot blodtrycket. I tre av studierna (Andersson et al., 2002; Lindström et al., 2005; Smith et al., 2003) mättes dessutom BMI hos patienterna. Tabell 2. Sammanfattning av de fem artiklar som ingått i studien. Antal patienter Ålder (år) Studiens längd (mån) Dos äpplen (mg/dag) Dos päron (mg/dag) Placebo Andersson et al., 2002 123 21-55 2 12 35 Ja BMI, BP, test A Kim et al., 2007 278 25-88 12 15 30 Ja BP, test B Mått Lindström et al., 2005 34 50-86 22 12 45 Nej BMI, BP, test C Murphy och Jones, 2010 99 33-55 3 15 30 Ja BP, test D Smith et al., 2003 1234 20-90 5 12 25 Ja BMI, BP, test Aa BMI, body mass index; BP, blodtryck; Därefter gör man en mer detaljerad analys av de faktiska resultaten, helst under lämpliga underrubriker. Sammanfatta liknande mätningar från de olika studierna i överskådliga tabeller eller diagram. Poängtera skillnader och likheter (utifrån de statistiska analyser som gjorts i respektive studie). Alla studier kanske inte har gjort allt, då kan man poängtera det i den löpande texten. Man kan också försöka räkna medelvärden på de olika studiernas resultat det finns också program där man kan vikta studierna utifrån antalet deltagare (räknar man bara medelvärden så väger en studie med 10 deltagare lika mycket som en med 10000). 5

Sänkning av blodtryck (%) Alla figurer och tabeller måste ha en hänvisning i texten. De ska vara numrerade och ha tydliga förklaringar (se exempel figur 1 och tabell 1). Lägg figurtexten i en textruta (ta bort bakgrundsfärg och ram) och gruppera ihop med bilden så kommer de inte att hamna på olika sidor. Använd Sidlayout/Figursättning - aldrig bara tomma rader! (bäst blir det om man väljer Över och under ). Exempel: Effekten av äpplen och päron på blodtryck Både äpple och päron hade en viss blodtryckssänkande effekt i alla fem studierna (Fig. 2). Det var dock ingen signifikant skillnad mellan de två behandlingarna i någon av studierna. Varken effekten av äpple eller päron skilde sig heller från placeboeffekten. 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 Äpple Päron Placebo 0.0 Andersson Kim Lindström Murphy & Smith Jones Figur 2. Effekten av äpple (blå), päron (vinröd) eller placebo (gul) på blodtrycket hos personer som anser sig lida av hypokondri. Effekten anges som sänkning (i %) i förhållande till utgångsvärdena när studierna startade och staplarna visar medelvärden från respektive studie (för uppgifter om antal patienter och doser se tabell 1). För ingen av studierna fanns det några signifikanta skillnader mellan de olika behandlingsgrupperna. Praktisk studie I stora drag samma upplägg som ovan. DISKUSSION Här tolkar du och diskuterar dina resultat i relation till vad som tidigare finns rapporterat i litteraturen. Du ska: förklara hur olika resultat passar ihop (egna och andras) förklara ev. begränsningar i studierna (egna och andras) göra dina egna tolkningar och granskningar av resultaten som sammanfattas sätta in resultaten i ett större sammanhang 6

Börja specifikt med dina egna resultat och gå till det mer generella (vad betyder dina resultat i ett större sammanhang? Hur kan man gå vidare?). D.v.s. tvärtom mot hur man bygger upp Introduktionen. I första stycket bör man lyfta fram och sammanfatta sina viktigaste resultat, utan att upprepa sig allt för mycket från resultat-delen. Tänk ut 3-4 olika aspekter som du vill diskutera och formulera lämpliga underrubriker. Exempel: Genomgången av de publicerade studier som har jämfört effekten av äpple och päron vid hypokondri visar att det finns ingen skillnad mellan de två behandlingarna. Resultaten pekar på en tydlig förbättring av vissa symptomen samtidigt som patienterna upplever en försämring av andra. Genomgången visar också att den lilla sänkning som sker i blodtryck inte skiljer sig från den effekt man ser av placebo. Däremot ses en tydlig effekt av både äpple och päron på BMI, där båda gav en ökning av BMI vilket inte sågs i placebogruppen. Doserna av äpple och päron varierade något mellan studierna, även om de flesta låg i samma storleksområde. Endast en av studierna har angett vilka sorters äpplen och päron som har använts (Ingrid Marie respektive Greve Moltke; Andersson et al., 2002). Detta är en stor brist och olika sorter kan sannolikt ge olika resultat. I tidigare studier på möss har man visat att olika äpplesorter ger stor skillnad i effektivitet vid behandling av kattfobi (Smith and Jones, 2001; Smith et al., 2008). Man kunde korrelera effekten till äpplets färg, ju rödare, desto starkare effekt. För att få en bättre bild av effekten av både äpplen och päron vid hypokondri hos människor bör man utöka studierna med systematiska jämförelser av olika sorter. Man kan även tänka sig att administreringssättet kan spela roll. I de fem undersökta studierna gas frukterna i form av hela bitar. I en nyligen publicerade studie som enbart tittade på effekten av äpple på BMI såg man en nästan 10 % större effekt om man mosade äpplena jämfört med om de gavs i bitar (Macintosh och Appletree, 2013). Det är rimligt att anta att äpplejuice skulle ge ännu högre effekt. Metodologiska aspekter De fem studierna som har undersökts visade både likheter och skillnader i metodologi. Studien av Lindström et al., 2005 visade större spridning i resultaten vilket troligtvis beror på att det var få patienter som deltog i studien (N=34). I övrigt kunde det inte ses några tydliga kopplingar mellan studiens storlek och effekten av behandlingen. En annan fråga man kan ställa sig är om högt blodtryck verkligen är det bästa måttet på hypokondri. WHO argumenterar i en nylig rapport för att man måste titta på fler parametrar när man ska diagnosticera patienter med hypokondri (WHO, 2013). Även om den aktuella genomgången bygger på en relativt litet urval då endast fem studier kunde hittas som uppfyllde urvalskriterierna, är resultaten så pass likvärdiga att det kan anses sannolikt att det faktiskt inte finns några större skillnader i effekt mellan äpplen och päron. Men utifrån argumenten tidigare om att sort och administreringssätt kan påverka resultaten bör man ändå akta sig för att dra för starka slutsatser av den här genomgången. Fler och mer detaljerade studier behövs. Framtidsutsikter Idag finns ingen effektiv behandling av hypokondri, och många patienter har en väldigt låg livskvalitet. Vid sidan av behandling med äpplen har många andra frukter förts fram som möjliga kandidater (för en översikt se Green, 2011) men hittills har inga studier kunnat visa entydiga resultat där effekten skiljer sig från placeboeffekten. Ett möjligt alternativ som lyftes fram redan 1966 är björklöv (Albert et al., 1966). 7

Slutsats Sammanfattningsvis kan man konstatera att de studier som har ingått i granskningen visare att det inte finns någon skillnader i effektivitet mellan äpplen och päron vid behandling av hypokondri. En slutsats som man kan dra av detta är att rekommendationerna att äta äpple för at bli av med sin hypokondri bör utökas till att omfatta även päron. Vidare studier behövs för att REFERENSER Referenserna skall följa en enhetlig stil (du kan själv bestämma om du t.ex. vill använda en viss tidskrift som mall, ange i så fall vilken tidskrift eller system som du har följt i samband med att du lämnar in din uppsats för examination). Följande exempel kommer från J. Comp. Neurol och kan tas som utgångspunkt för vilken information som bör finnas med (se även kompendiet Att presentera vetenskap). Andersson AB, Petterson R, Lundström M, Svensson N. 2002. The effect of apples and pears on hypochondria. J. Pharmacol. 123:12-19. Kim J, Kim U, Kim J. 2007. Treatment of hypochondria a comparison between apples and pears. J. Appl. Med. 99:120-125. Lindström P, Sundberg D, Lundberg R. 2005... Macintosh MP, Appletree RS. 2013... Murphy JJ, Jones AF. 2010... Smith WW, Jones AA, Johnson SPJ, Stone P, Collins RS, Green C. 2003... Smith WW, Jones AA. 2001 WHO (World health organization). 2013. Diagnosis of hypochondria. www.who.org 8