Genom att ta del av dina studiekamraters arbeten ska du erhålla en bredare orientering inom området. UMEÅ UNIVERSITET Klinisk Farmakologi

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Klinisk Farmakologi Susanne Westman Sofia Svahn Instruktion för studenter: Utredningsuppgift kring två läkemedelssubstanser Introduktionskurs 10,5hp Receptarieprogrammet 180hp Utredningsuppgift kring två läkemedelssubstanser Målet med denna utredningsuppgift är att du i samarbete med en kurskamrat ska tillämpa den kunskap som inhämtas under kursens gång. Genom uppgiften ska du visa att du tillgodogjort sig kunskap i linje med uppsatta målsättningar för utredningsuppgiften och kursen i sin helhet. Du ska uppvisa förståelse för grundläggande begrepp inom farmaci, farmakologi och medicin och förmåga till ett vetenskapligt förhållningssätt. Du ska också visa på förmåga att samarbeta, söka information utifrån uppställda frågeställningar samt att kunna sammanfatta och presentera informationen både muntligt och skriftligt. Genom att ta del av dina studiekamraters arbeten ska du erhålla en bredare orientering inom området. 1

2 INLEDNING Denna utredningsuppgift görs i grupper om två och två. Varje studentpar ska i samarbete formulera frågeställningar kring två läkemedelssubstanser och därefter genom litteratursökning söka svar på dessa frågeställningar, sammanställa informationen och presentera denna både muntligt och skriftligt. Arbetet med utredningsuppgiften inleds i början av kursen, fortlöper kontinuerligt under kursens gång och avslutas med inlämning av den skriftliga sammanfattningen och den muntliga presentationen under de sista kursdagarna. Denna utredningsuppgift som är en del av examinationen på Introduktionskursen är genom sitt upplägg även ett inlärningstillfälle och vägen till det slutliga resultatet minst lika viktig som slutprodukten. Observera att denna utredningsuppgift ska göras på en grundläggande nivå och ska anpassas efter den tid som står till förfogande inom kursens ramar. För de studenter som har begränsade möjligheter att träffas rent fysiskt nyttjas olika typer av kommunikationsvägar på distans, t.ex. telefon, PingPong (diskussionforum, chat) eller den nätbaserade mötesplatsen Adobe Connect. DEL 1 GRUPPINDELNING Studenterna får var och en slumpvis dra ett kort med läkemedelssubstanser i början av introduktionsveckan i Umeå. Vilket läkemedel som respektive student har fått antecknas på en lista. Gruppindelningen i par sker genom att de olika läkemedelssubstanserna kan paras ihop två och två utifrån indikation (vilken sjukdom eller symtom som de används mot) och/eller farmakologisk verkningsmekanism (hur de verkar i kroppen). Under den första träffen inom studiegruppen ska ni ta reda på vilka läkemedelssubstanser som utgör de olika paren inom er studiegrupp. Till er hjälp har ni t.ex. boken FASS. När ni delat in läkemedelssubstanserna i par så har ni också gruppindelningen klar. Vilka substanser som de olika studenterna har antecknas av handledarna på listor som sedan lämnas in till kursansvarig. I de fall där studenterna vill byta läkemedel / grupp med någon annan inom studiegruppen är det okej så länge alla berörda är överens. Eventuella oklarheter kring gruppindelningen diskuteras med handledare eller kursansvarig. Gruppindelningen ska vara klar senast i slutet av introduktionsveckan. Studenterna ska i allra största möjliga utsträckning jobba två och två eftersom samarbete är en av målsättningarna med uppgiften. I de fall där det är udda antal studenter i studiegrupperna delas studenterna in i en grupp med tre studenter. De studenter som inte är närvarande under introduktionsveckan tilldelas en läkemedelssubstans av handledaren så snart som möjligt efter kursstart. Även dessa studenter delas in i par eller får ingå i en grupp på tre personer. 2

3 DEL 2 FORMULERA FRÅGESTÄLLNINGAR Formulera frågeställningar kring de olika aspekterna på era läkemedelssubstanser utifrån nedanstående tankekarta. Detta arbete kan med fördel inledas redan under introduktionsveckan och sedan kompletteras när ni inhämtat mer kunskap. Lämna in frågeställningarna för påseende hos ansvarig lärare via inlämningsfunktionen i PingPong. Se studiehandledningen för sista inlämningsdag då frågeställningarna ska vara inlämnade. Likheter / skillnader mellan substanserna? Hur utövar läkemedlet sin effekt? -verkningsmekanism? Effekt? Kemisk likhet? Biverkningar? Läkemedelssubstanser Förebygga? Behandla? Produktnamn? Beredningsformer? - finns det flera? varför? Indikation? Mot vad? - välj en att arbeta vidare med om det finns flera Hur påverkar sjukdomen patienten? - symtom? Vad beror sjukdomen på? Fysiologisk orsak / mekanism? Prognos? Vilka drabbas? Så här kan några frågeställningar kring två läkemedelssubstanser kan se ut: Exempel: paracetamol / acetylsalicylsyra Vid vilka symtom / sjukdomar används läkemedel som innehåller paracetamol respektive acetylsalicylsyra? Båda läkemedlen används som behandling av smärta; Vilken prognos har patienter med smärta? Kan de botas med hjälp av läkemedel? Via andra metoder? 3

4 DEL 3 INFORMATIONSSÖKNING Nyttja de färdigheter ni lär er under kursen för att söka, värdera och sammanställa information kring era frågeställningar. Minst en av källorna ska utgöras av en tidskriftsartikel (engelska eller svenska), i första hand publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Endast i undantagsfall accepteras artiklar publicerade i andra tidskrifter. Använd i första hand översiktsartiklar (reviews) eftersom dessa artiklar sammanfattar ett kunskapsområde på ett bra sätt. Originalartiklar beskriver resultatet av en enskild studie och ger inte lika bra överblick över ett område. (Se övningsuppgiften Vetenskapliga artiklar under temat Informationssökning, om du vill se exempel på olika typer av artiklar.) Vid användning av icke vetenskapliga artiklar bör informationen jämföras och värderas i förhållande till information i andra källor vilka i så fall ska redovisas. Utgå ifrån era kunskaper kring vetenskapliga artiklar och informationsvärdering för att avgöra artikelns lämplighet. Artiklar, inte kortare notiser, från t.ex. Läkartidningen och Läkemedelsvärden är okej att använda om artiklarna är relevanta för ert arbete och är skrivna på ett objektivt och vetenskapligt sätt. Användbara tips på hur ni hittar en vetenskaplig artikel inom området hittar du under avsnittet MEDLINE / PubMed i temat Informationssökning i lektionsmaterialet. För att ni ska kunna tillgodogöra er PubMed-frågestunden på bästa sätt, rekommenderas att ni innan genomgången ska ha läst igenom PubMed-handledningen och gjort tillhörande övningsuppgifter, samt har gått igenom avsnittet Vetenskapliga artiklar och UB:s hemsida samt E-tidskrifter i lektionsmaterialet innan PubMed-genomgången. Om ni är osäkra på om artikeln är lämplig, eller om ni efter noggrann litteratursökning fortfarande har svårt att hitta en lämplig artikel så hör av er till kursansvarig. 4

5 DEL 4 REDOVISNING Redovisningen ska dels göras i form av en kortfattad skriftlig sammanställning samt en muntlig presentation på ca 20 minuter per grupp. I de tillfällen det är tre deltagare i gruppen bör redovisningen vara närmare 30 min. Skriftlig sammanfattning Vetenskapliga artiklar inleds oftast av en sammanfattning, ett s.k. abstract. Ett abstract ska redogöra för bakgrunden till artikeln eller studien, studiens syfte, hur studien gjorts, de viktigaste resultaten och de huvudsakliga konklusionerna. Strukturen för hur ett abstract ska skrivas skiljer sig något mellan olika tidskrifter. För att er sammanfattning i möjligaste mån ska följa formen för ett vetenskapligt abstract ska er sammanfattning följa följande indelning; Inledning Här redogör ni för syftet med ert arbete, de frågeställningar ni vill söka svar på. Metod Här beskriver ni var och hur ni har sökt information, inklusive de sökord som ni använt er av. Resultat Här sammanfattar ni den information som ni har funnit. Referenser Här redogör ni för de källor som ni använt er av i ert arbete. Referenser: Av er sammanfattning ska det även framgå vilka källor som ni bygger ert arbete på. Dessa ska redovisas under rubriken Referenser. De källor som använts i arbetet skrivs enligt de riktlinjer som framgår av Handledning till att skriva referenser. Källhänvisning för olika delar av sammanfattningen behöver inte göras. Källorna rangordnas i alfabetisk ordning efter första författarens efternamn. Metod: Under Metod ska ni beskriva var och hur ni har sökt information, inklusive de sökord som ni använt er av. Ni behöver inte ange detta in i minsta detalj, men man ska kunna följa tankesättet och sökvägarna. Det räcker att ni beskriver litteratursökningen i stora drag, t.ex; inledningsvis söktes information i böckerna... på dessa hemsidor... via sökmotorn XX med sökorden XX... (xx AND xx) NOT xx osv. i dessa databaser XX med sökorden XXX (xx AND xx) NOT xx osv. samt begränsningarna... i databasen MEDLINE användes sökorden XX, xx och xx som MeSH, sökorden xx i en textsökning samt begränsningarna (Limits) 5

6 Den skriftliga sammanfattningen av arbetet skrivs på god svenska och ska omfatta högst två A4-sidor inklusive källangivelser och vara formaterad enligt instruktionerna nedan (exklusive skärmdumpar). För grupper med tre deltagare kan sammanfattningen vara upp till tre A4-sidor. Utformning och formateringar - Sammanfattningen ska vara skriven i Times New Roman 12 punkter med enkelt radavstånd. - Vänster och höger marginal ska vara 2,7 cm. - I sidhuvudet anges att det är en utredningsuppgift under Introduktionskursen 10,5 hp, höstterminen I sidfoten ska sidnummer stå längst till höger. - Datum när sammanfattningen skrevs ska stå längst till vänster i sidfoten. - Rubriken ska vara centrerad och skriven med fet stil teckenstorlek Författarnas namn ska vara centrerade med teckenstorlek Rubrikerna för de enskilda avsnitten ska vara skrivna med fet stil teckenstorlek Referenslistan där referenserna är sorterade i alfabetisk ordning ska vara formaterad som en punktlista. Sist i sammanfattningen ska ni redovisa hur du har sökt i PubMed genom att klistra in minst en skärmdump per person av er sökhistorik från PubMed. Detta görs genom att trycka Print Screen på tangentbordet när du ser din sökhistorik på skärmen (rubriken Search History under Advanced search ) och därefter går till ert Word-dokument och klistrar skärmdumpen. Kom därför ihåg att spara skärmdumpar i ett dokument varje gång ni avslutar en PubMed-sökning. Skicka in sammanfattningen i rtf-format (.rtf). Ta med en papperskopia av er sammanfattning till den muntliga presentationen. Det är framförallt viktigt att redogörelsen över hur ni sökt informationen och förteckningen över de källor ni använt er av finns klart redogjorda i sammanfattningen. Den skriftliga sammanfattningen får endast lämnas in för rättning 3 gånger. Om arbetet inte kan godkännas den tredje gången får man försöka igen nästa gång kursen går med nytt ämne. Se studiehandledningen för datum då slutversionen av sammanfattningen ska vara vara inlämnad via inlämningsfunktionen i PingPong. 6

7 Muntlig redovisning En bra talare blir man främst genom att träna och åter träna. Passa därför på att redan under din utbildningstid skaffa dig lite talarerfarenhet. Det har du glädje av då du ska söka dig ut i arbetslivet. Den muntliga redovisningen av utredningsuppgiften ska vara 20 till max 30 minuter lång, inklusive frågor från gruppen. Grupper med tre studenter har 30 minuter till förfogande. Presentationen ska framföras med hjälp av PowerPoint. Den utrustning som tillhandahålls är dator med projektor. Har ni övriga önskemål får ni ordna det själva i samråd med lärocentra. Arbetsprocessen inför ett muntligt framförande Analys av talsituationen vilka ska lyssna?, hur många?, vad vill de veta? Stoffsamling ämnesområdet inventeras och stoff samlas in - bearbetning av stoffet stoffet bibringas en struktur - sovring vad ska tas med? vad ska uteslutas? - fokusering vad ska bli kärnan i framställningen? - organisering hur ska stoffet ordnas; vad hör till vad? - disposition i vilken ordning ska det hela presenteras? - formulering stoffet - tankarna och idéerna - får sin språkliga utformning, vilken är den röda tråden? Memorering/manusteknik det färdiga talet lärs in, inte nödvändigtvis utantill, utan snarare för att frigöra dig från manus Framförande framförandet övas, hur långt är framförandet? Källa: Strömquist S. Konsten att tala och skriva. Gleerups Utbildning AB. 3:e uppl För att göra ett lyckat muntligt framförande så krävs noggranna förberedelser. Oavsett hur erfaren eller begåvad en talare än är, så är det förberedelserna som avgör hur bra framförandet blir i slutändan. När du är noggrant förberedd så kommer du att känna en trygghet som tillåter dig att slappna av och vara dig själv. Då är det roligare att framträda och tala inför publik. 7

8 Handledare och lärare kommer i första hand att bedöma arbetet och inte enskilda individers muntliga framförande. Vi kommer att se om ni besvarat de på förhand uppställda frågeställningarna, vilka källor ni använt som underlag för ert arbete och att arbetet står i rimlig proportion till den tid som stått till förfogande. Tänk på att planera redovisningen så att era kurskamrater förstår och får en helhetsbild av ert ämne fastän de inte läst något om området i förväg. Medtag en papperskopia av er sammanfattning till den muntliga presentationen. Det är särskilt viktigt att förteckningen över de källor ni använt er av finns tydligt redogjorda i sammanfattningen liksom beskrivningen av hur ni sökt information till arbetet (inklusive skärmdump från PubMed). Muntlig redovisning sker på den lokala studieorten. Distansstudenterna redovisar i Umeå. Se separat schema. Lycka till! Sofia Svahn kursansvarig 8