Skador/10 000 arbetsår 2013-09-03 Tar man risker - eller får man dem? Om individ, organisationsklimat och säkerhet Marianne Törner Forskningsledare Säkerhet, organisation och ledarskap, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Gästprofessor, Högskolan Väst, Trollhättan marianne.torner@amm.gu.se www.amm.se Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna i Danmark resp. Sverige 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1997 Öresundskonsortiet, S. Spangenberg (2002) Svenskar i Danm. Danskar i Danm. Svenskar i Sv. M. Törner, 2 1
M. Törner, 3 Vad gör vi när något går fel? Vi ska se över våra rutiner! Risker M. Törner, 4 4 2
Vad är egentligen säkerhet? Ett system som står rycken mot påfrestningar? Ett robust system är stabilt och motstår mycket påfrestningar, men när det faller så ligger det Ett resilient system är flexibelt och innovativt och anpassar sig ständigt efter nya och oförutsedda omständigheter Resilience är förmågan att anpassa sig till variabla förhållanden, utan att förlora viktig funktionalitet (Zolli & Healy, 2012) M. Törner, 5 Säkra trafiksystem måste vara både robusta och resilienta Risker M. Törner, 6 6 3
En vanlig dag på jobbet M. Törner, 7 och tyvärr allt vanligare! Det regnade den dagen M. Törner, 8 4
Diskutera med grannen Varför tar människor medvetna risker? M. Törner, 9 Varför tar människor medvetna risker? Riskfyllt beteende ger omedelbara och ofta förekommande belöningar Säkert beteende har en liten men omedelbart och ofta förekommande kostnad för den enskilde Säkert beteende ger fördröjda och osäkra belöningar Människor maximerar kortsiktig nytta framför långsiktig nytta (Zohar & Erev, 2007) M. Törner, 10 5
Andra orsaker till medvetet risktagande Man har inget val Det där är så vanligt så det räknas inte Det gick bra förra gången Foto: L W Hine Så gör alla här M. Törner, 11 Vad styr vårt beteende? Attityder Upplevd kontroll Avsikt till visst beteende Ett beteende som är i konflikt med en persons föreställningar eller attityder avseende beteendet ifråga stör den mentala jämvikten (=>stress). Om beteendet uppfattas som nödvändigt kommer personen att ändra sin attityd. (Leon Festinger, A Theory of Cognitive Dissonance, Stanford University, Stanford, Calif., 1957.) Beteende Normer (Fishbein, Hennessy,Yzer & Douglas, 2003) Organisatoriska hinder M. Törner, 12 6
Attityder Kontroll Normer Hur bedömer människor risker? Beteende Hög risk: Ny Okänd Katastrofal Okontrollerbar Ej självvald exponering Låg risk: Välkänd Idividuell Kontrollerbar Lätt att reducera Självvald exponering (Slovic, 1987) M. Törner, 13 Attityder Kontroll Normer Beteende Varför beter sig inte folk rationellt? Svar: Det gör dom! Riskuppfattning Stress (Stave, Pousette &Törner, 2006) Negativt!? Säkerhetsbeteende Möjlighet Hanterbarhet att påverka risken M. Törner, 14 7
Stress gör oss dummare När vi är stressade är vi sämre på det som gör oss unikt mänskliga; att logiska bedöma effekten av vårt handlande och framtida mål; att respondera på nya sätt under nya omständigheter; att kommunicera komplexa idéer, att hantera abstraktioner; att uppfatta nyanser, att skilja det vettiga från nonsens, att inta andras perspektiv. (Weick, 1995, citerande Holsti, 1972) Kort sagt: Stress ger oss sämre tillgång till individuella och kollektiva resurser Stressade människor är inte bra på att skapa resiliens! Diskutera: Upplevd kontroll är ett grundläggande behov: Reducerar stress Gör oss agerande Men reducerar också riskuppfattningen. Hur kan denna komplexitet beaktas i arbetet för förbättrad trafiksäkerhet? M. Törner, 15 Den värsta förbannelsen Må du leva i intressanta tider! Foto: L W Hine (Lasse Berg, citerande en nomadhövding i fjärran land,tankar för dagen, P1 08-02-22) Behovet att göra våra erfarenheter begripliga, att ge dem form och ordning, är uppenbarligen lika verkligt och starkt som våra biologiska behov. (Geertz, 1973) M. Törner, 16 8
Organisationsklimat: Attityder Kontroll Normer Beteende Människor uppfattar ordning i den omgivande världen, men skapar även ny ordning genom att dra slutsatser och generalisera utifrån vad man uppfattar. Detta skapar mening men också en drivkraft att bete sig i enlighet med den uppfattade ordningen. Vi söker information så att vi kan anpassa oss till, och vara i jämvikt med vår omgivning. Genom att anpassa oss till situationen erbjuds vi en referensram för vårt eget beteende. (Schneider B, 1975. Organizational climates: an essay. Personnel Psychology, 28, 447-479.) M. Törner, 17 Mening, bedömning, beslutsfattande och organisering tre intressanta teorier 1. Två olika kognitiva system, för bedömning och beslutsfattande (D. Kahneman, 2011): System 1: Intuitivt, går på rutin, snabbt och alert System 2: Går igång bara när det måste, när något avviker från det förväntade; kräver koncentration, tänkande Om man är uttröttad eller om system 2 är upptaget med annat överlåts bedömning och beslut i hög grad till system 1. M. Törner, 18 9
Mening, bedömning, beslutsfattande och organisering tre intressanta teorier 2. Meningsskapande (Weick, 1995): Allt meningsskapande är retrospektivt vi tolkar vad som redan hänt genom att skapa ett ramverk för stimuli som vi uppfattar. (Ex. en olycka är självklar bara i efterskott.) Det viktiga för mening är inte exakt korrekthet. Det som räknas är att det är troligt, skapar sammanhang, är rimligt, rymmer tidigare erfarenheter och förväntningar, har resonans hos andra människor, kan konstrueras retrospektivt men fungerar prospektivt, fångar både tanke och känsla, är kul att konstruera. Kort sagt: Vi behöver (och skapar) en bra historia! När allt rullar på som förväntat ägnar vi det mycket lite uppmärksamhet. Men när något oväntat sker måste vi stoppa upp, tolka och göra det begripligt skapa ny mening. M. Törner, 19 Det finns inga individer! Det finns bara individer i ett sammanhang! Tack för uppmärksamheten! Att bli mänsklig är att bli individuell, och vi blir individuella under ledning av kulturella mönster, historiskt skapade system av mening genom vilka vi ger form, ordning, poäng och riktning för våra liv. (Geertz, 1973) M. Törner, 20 10