Symtomlindring. Palliativa rådet

Relevanta dokument
Symtomlindring. Andnöd

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Palliativ vård Professor Peter Strang

Oro, ångest och depression

God palliativ vård state of the art

Peter Strang, professor, överläkare

Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET

Smärta. Palliativa rådet

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Dyspné. Jönköping

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Att vara närstående vid livets slut

Förvirring hos den döende patienten. Per Fürst Överläkare Specialist i palliativ medicin Palliativt Centrum Stockholms Sjukhem

Sundsvall

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Döendet. Palliativa rådet

Symtomlindring vid döendetd

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Illamående. Region Östergötland

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN

Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Omvårdnadsvetenskap, Klinisk omvårdnad samt informatik, 22,5 hp. Lärare: Siv Rosén (SR), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR),

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Läkemedel till äldre 245

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Cancerrehabilitering. Vad, När och Hur? Helene Wendell Processledare cancerrehabilitering

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Riktlinjer för palliativ vård på avd 103/KAVA

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Analys av tänkbara orsaker till BPSD

Vård i livets slutskede

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Neuropsykiatriska kliniken

SYMTOMLINDRING I LIVETS ABSOLUTA SLUTSKEDE. Marit Karlsson med dr, överläkare, adj. lektor LaH Linköping IKE LiU

Äldre och läkemedel LATHUND

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Palliativ behandling bröstcancer

Kommunala akutläkemedelsförråd

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr MAS Ingela Mindemark

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Palliativ sedering Professor Peter Strang

Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté


Defini on pallia v vård

Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415. Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg

Att se människan bakom demenssjukdomen

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Behandling av BPSD utan läkemedel

Din vägledning för. Information till patienter

Transkript:

Symtomlindring Palliativa rådet

Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2

Andnöd Vanligt symtom inom palliativ vård Cancerpatienter 10-70% Hjärtsjukdom 60-80% KOL 90-95% Orsaker: Direkt kopplad till lungans funktion, cancer, metastaser, KOL, ALS, Hjärtsvikt, lungembolier, strålbehandling, pleuravätska, ascites, anemi, ångest, oro, muskelsvaghet, tumörer i bukhålan Sida 3

Bedömning av andnöd -Skattningsinstrument för intensitet, svårighetsgrad och utvärdering av andnöden VAS eller NRS. -Finns även fler skalor för att bedöma påverkan på livskvalitén och vid medvetslös patient Sida 4

Behandling Fastställ orsaken om den inte är klarlagd Patientens egna strategier för att lindra andnöden Syrgasbehandling Läkemedelsbehandling opioider, benzodiazepiner, loopdiuretika, kortikosteroider, Sida 5

Omvårdnadsåtgärder Andningsteknik El-ryggstöd, höjd huvudända och kuddar under armarna Ta av åtsittande kläder, öppna fönster, Motståndsandning, pep eller BA-tub Hostteknik, akupunktur, stöd av sjukgymnast Stöttning vid inhalationer Handfläkt Att finnas nära en patient som har andnöd, ge patienten lugn och trygghet och lämna den aldrig ensam Stötta närstående Diskussionsfrågor Vad kan vi mer göra för patienten med andnöd? Sida 6

Rosslig andning Rosslet uppstår oftast när patienten inte kan svälja Vanligt i slutet av livet och man tror att de är mer besvärande för de som finns runt om än för patienten själv Tecken på att patienten är försämrad Stötta och svar på närståendes frågor Behandling Robinul Lägesändringar och Munvård Lungödem=furix Sida 7

Hosta och segt slem Drabbar vissa patienter I slutet av livet Behandling/omvårdnad Uppmana patienten att hosta upp och se till att det finns att spotta i, hjälp till vb. Små lägesändringar och behandla slemmet med läkemedel Hjälp patienten att tvätta av sig framförallt händer. Munhygien Honungsvatten Sida 8

Elimination 30-80% lider av förstoppnings besvär inom den palliativa vården 80% behöver använda någon form av laxermedel Orsaker Primära Sekundära Iatrogena Prevention och bedömning www.doktorn.com 9

Behandling omvårdnad Fibrer och ökad dryck Katrinplommon, päron, frukttärningar Motorik stimulerande medel Makrogol pulver Osmotiskt verkande medel Paraffinemulsion Sista dagarna, rektal terapi massage Diskussionsfrågor Toa miljö Vad kan vi göra mer? Obs! urinen Sida 10

Akuta Förvirringstillstånd Delirium kognitiv svikt Hyperaktivt delirium- beteendestörning, hallucinationer, vanföreställningar Hypoaktivt delirium svårt att bibehålla uppmärksamheten, förefaller deprimerad, tyst och svarar dåligt Terminalt delirium- Patienten är döende, agitation och motoriskt orolig, stönande ljud som saknar mening. 11

Orsaker Vid svår sjukdom och försvagning pga. ålder finns inte så mycket reservkapacitet, små problem av både psykisk, fysisk och social natur kan var utlösande faktorer Direkt påverkan på CNS, tumörer, metastaser Hyperkalcemi Infektioner Läkemedel Miljöombyte 12

Behandling Undersök orsaken och behandla- temp-alvedon, intorkning-vätska, infektion-antibiotica, hypercalsemi- bisfosfonater, högt p-glukos- läkemedel, urinretention - KAD Farmakologisk behandling -Haloperidol -Heminevrin -Midazolam -Sedering Informera närstående och patient Sida 13 om vidtagna åtgärder, delirium kan var skrämmande för alla. Diskussionsfrågor Hur skapar vi en bra vårdmiljö för en patient som är förvirrad?

Ångest Stark rädsla och påfrestande Fysiska symtom Underdiagnostiserat inom palliativ vård Patienter med ångest besväras också av andra symtom som smärta, illamående, fatigue och andnöd Sida 14

Behandling/omvårdnad Samtal runt de som oroar Lyssna Ta reda på vad patienten vet och informera/ge svar på de frågor som finns. obs! alla patienter vill inte veta allt ESAS för att skatta och utvärdera insatta åtgärder mot oron Sida 15

Lm behandling vid ångest Sömnsvårigheter till följd av oro sömn medel tex zolpidem, zopiklon Vid ångest och oro dagtid, benzodiasepiner, diazepam (Stesolid) till yngre och oxazepam (Sobril) till äldre. Vid besvärande toppar av oro kan man prova Xanor Vid nedstämdhet och panikatacker, citalopram och mirtazapin Sida 16

Terminal oro 80% av de som är på väg att dö, drabbas av någon form av oro och plockighet. Uteslut : urinretention, smärta, att patienten ligger illa eller att det är för varm i sängen Lugn musik och närvaro, mjuk massage, uppmuntra närstående att tala till patienten Sida 17

Läkemedelsbehandling vid terminal oro Målet med behandlingen är att skänka patienten lugn sista tiden Midazolam i små doser som kan ökas till natten bluebirdmedical.se Diskussionsfråga Hur bemöter vi närstående när patienten har terminal oro? Sida 18

Illamående och kräkningar Orsaker Sjukdomen som producerar cytokiner Cancerväxt i buken Betingat beteende Hyperkalcemi Oro och ångest Behandlingar och läkemedel Drabbas av illamående 30-50% hjärtkärlsjukdom 40-70% cancer Sida 19

Omvårdnad och behandling Önskekost Sittställning i sängen Måltidsmiljön Inte för fet mat Kall mat Vin innan maten Utred orsak till illamåendet Tarm vila Sond Läkemedel Massage och akupunktur Sida 20

Ascites Komplikation till grundsjukdomen Tappning Omläggning med Drain-fix efter behov PleureX ett alternativ vid behov av upprepade tappningar Sida 21

Feber Hicka Vanligt symtom i samband med tumörsjukdomar Febernedsättande vb God omvårdnad, Besvärande symtom Kan bli långvarigt Stimulera svalget Diskussionsfråga Omv vid feber? Omv vid hicka? Sida 22

Fatigue Trötthet som inte går att vila sig fri från Oklar orsak Motion och vila Informera patienten och närstående om tröttheten 75-97% trötthet hos cancerpatienter Sida 23