Strategisk plan med budget 2013-2015
2 Strategisk plan med budget 2013-2015 Vision Skövde 2025 Vision Skövde 2025 är Skövderegionens gemensamma vision. Här beskriver vi vår gemensamma framtidsbild för hela vår stad och region. Förändring sker automatiskt, men förbättring kräver medvetna val. Därför behövs Vision Skövde 2025! Det färgglada S:et är vår symbol för mångfald och togs fram i samband med visionsarbetet 2010. Symbolen står för våra viktigaste nyckelord för framgång; Skövde, Skaraborg, Samverkan, Samsyn, Synergier och sist men inte minst Stolthet!
Strategisk plan med budget 2013-2015 Politiskt förord 3 Med fokus på skövdeborna och på vår region! Det ska vara bra att leva, bo och verka i Skövde både idag och för nästa generation! Vi politiker har ett viktigt uppdrag. Vi är representanter för alla invånare i Skövde och vi arbetar för att skövdeborna ska ha tillgång till bra välfärdstjänster. Vi är stolta över Skövde och ser flera möjligheter till utveckling. Vi har nära till naturen och vi har ett rikt och varierat föreningsliv, ett bra kulturutbud och mycket mera därtill som bidrar till det goda livet. Vi vill utveckla våra välfärdstjänster genom att bli bättre på att se vår verksamhet utifrån kundens perspektiv (brukare, förälder, elev med flera). Vi ser också möjligheter att effektivisera den kommunala organisationen. Det kan ske genom förändrade arbetssätt och attityder och genom organisatoriska förändringar som syftar till att alltid använda kommunens tillgångar på bästa sätt. För att värna kommande generationer behöver Skövde växa och utvecklas! Därför har Vision Skövde 2025 tagits fram och vår politik syftar till att förverkliga visionen. Ungdomar är en viktig målgrupp och Ungdomens hus är en av flera viktiga satsningar. Den regionala utvecklingen måste stärkas, både vad gäller infrastruktur och kunskapsutveckling. Därför satsar vi på att bygga ut bredbandsnätet i vår kommun och vi arbetar aktivt för utbyggnaden av E20. Genom satsningar på teknikparken vid Högskolan i Skövde skapas nya jobb i nya branscher till nytta för hela Skaraborg! Alliansens budget innehåller ett omfattande investeringsprogram som syftar till att skapa goda förutsättningar för våra välfärdstjänster samt förbättra infrastrukturen i kommunen. För att stärka Skövdes attraktivitet är det viktigt med fortsatta satsningar inom områdena kultur, fritid och näringsliv. Vilka satsningar som skapar mest nytta för Skövde och Skaraborg är viktigt att analysera. Kommun - direktören har därför fått i uppdrag att ta fram handlings - planer för att förverkliga Skövdes vision för att det ska vara fortsatt gott att leva, bo och verka i Skövde. Allians för Skövde Juni 2012 Katarina Jonsson (M) Leif Walterum (C) Mikael Wendt (FP) Ann-Katrin Jönsson (KD)
4 Strategisk plan med budget 2013-2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Läsanvisning: Kommunfullmäktige beslutar om Strategisk plan med budget som är ett övergripande styrdokument för att styra de kommunala verksamheterna. Planen utgår från Vision Skövde 2025 och Alliansens programförklaring för mandatperioden 2011-2014. Även dessa styrdokument har beslutats av kommunfullmäktige. I Strategisk plan med budget för åren 2013-2015 anges den övergripande planeringsinriktningen under perioden. Nämndernas anslag beslutas för år 2013 samt vilka investeringar som ska genomföras under perioden. I mars 2013 revideras budgeten med anledning av uppdaterade tidplaner och kal kyl - er för planerade investeringar. Andra interna styrdokument som beslutats om genom åren är underordnade detta styrdokument och har därför en stödjande funktion. Flera av kommunens olika verksamheter är också reg lerade genom lagar och förordningar. Dessa ska givetvis också beaktas i nämndernas planering. Målgruppen för Strategisk plan med budget är i första hand kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. De mål och inriktningar som framgår av planen ska konkretiseras och omsättas i praktik av nämnder och styrelser och återrapporteras till kommunfullmäktige. I bilagor redovisas Vision Skövde 2025 och Alliansens programförklaring i sin helhet samt underlag till budget på en detaljerad nivå. Bilagorna syftar till att dokumentera budgetarbetet och vara ett stöd vid uppföljning. Målgrupp för bilagorna är i första hand chefer på olika nivåer samt ekonomer. Politiskt förord............................... 3 Läsanvisning Innehållsförteckning............. 4 1 Externa och interna förutsättningar och analyser.. 5 1.1 Risker och osäkerheter i budgeten.......... 5 1.2 Ekonomiska omvärldsfaktorer och konjunkturutveckling............................... 6 1.3 Befolkningsutveckling..................... 7 1.4 Utveckling och effektivisering av den kommunala organisationen................ 8 1.5 Analys av välfärdstjänster................. 8 2 Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling.......................... 10 s modell för styrkort........... 11 Komunfullmäktiges styrkort för 2013-2015....... 12 Ett år av planering och uppföljning............. 14 3 Budget 2013-2015............................ 16 3.1 Driftbudget............................. 16 3.2 Investeringsbudget...................... 19 3.3 Exploateringsbudget..................... 20 Bilaga 1 Principer för budgetens fördelning....... 21 Bilaga 2 Resultat-, balans- och finansieringsbudget 2013-2015........................... 22 Bilaga 3 Investeringsbudget 2013-2015.......... 25 Bilaga 4 Anslag fördelat per nämnd 2013-2015.... 27 Bilaga 5 s befolkningsprognos.. 33 PROJEKTLEDNING: KOMMUNSTYRELSENS STAB, SKÖVDE KOMMUN ANSVARIG UTGIVARE: KOMMUNSTYRELSENS STAB, SKÖVDE KOMMUN GRAFISK FORM - PRODUKTION: HATECH - DIGITAL GRAFISK PRODUKTION TRYCKERI: SKARABORGS OFFSET, JUNI 2012 TYPSNITT: TIMES NEW ROMAN, META BOLD, META CAPS, META NORMAL, HELVETICA FOTO: THOMAS HARRYSSON, ANDERS ERIKSSON ILLUSTRATION ÅRSHJUL: MOROT KOMMUNIKATION & DESIGN PAPPER: ARCTIC SILK LOKALPRODUCERAT PAPPER UPPLAGA: 600 EX Bilaga 6 Prognoser och antaganden i verksamheterna..................... 34 Bilaga 7 Vision Skövde 2025................... 36 Bilaga 8 Alliansens programförklaring........... 40
Strategisk plan med budget 2013-2015 1 Externa och interna förutsättningar och analyser 5 1 Externa och interna förutsättningar och analyser 1.1 Risker och osäkerheter i budgeten Det är en offensiv budget som läggs för perioden 2013-2015 och därmed en budget med relativt hög risknivå. För 2013 understiger resultatbudgeten målet om ett överskott på två procent av skatter och bidrag. Det innebär att det i budgeten finns små marginaler för att möta svängningar i konjunktur och skatteintäktsutveckling. Det instabila läget i Europa och även i andra delar av världen är en risk för Sveriges ekonomi och därmed även för, vilket talar för att det finns behov av marginaler. Investeringsbudgeten som nu beslutas är på en historiskt hög nivå. Investeringarna kommer att leda till framtida driftkostnadsökningar i nivån 80 mnkr per år. Det kan vara svårt att genomföra investeringsprogrammet till fullo enligt tidplan. Kommunens egna investeringar kan påverka den lokala marknaden med kostnadsökningar som följd. Det kan också innebära att investeringar skjuts fram i tid, vilket också ger budgetavvikelser. De planerade investeringarna kommer delvis att finansieras med lån. En högre skuldsättning innebär att kommunen blir mer känslig för förändringar på räntemarknaden. Även en mindre ränteökning slår på resultatet. En procentenhets förändring i låneränta innebär en kostnadsökning på cirka tolv mnkr. Sverige har en stabil ekonomi och Sveriges kommuner och landsting (SKL) prognostiserar en fortsatt låg ränta. Tillgången på kapital har försämrats eftersom solvenskravet för bankerna ökat. Det kan innebära att låneräntor stiger trots att reporäntan är oförändrad. Den största källan till osäkerhet i en kommuns ekonomi är hur intäkterna utvecklas. Hur stora skatteintäkterna blir beror på hur sysselsättningen i riket utvecklas. På kort sikt är det inte möjligt att påverka intäkterna (förändra skattesatsen eller stimulera skatteunderlaget). Det innebär att den ekonomiska styrningen vid förändrade ekonomiska förutsättningar får fokusera på att anpassa kostnaderna. Den skatteprognos som ligger till grund för budget 2013-2015 är baserad på SKL:s konjunkturprognos. Ingen hänsyn har tagits till den förändring i utjämningssystemet som beskrivs på sidan 17. På kostnadssidan finns flera osäkerheter. SKL prognostiserar att arbetslösheten ökar under 2012 och att en försiktig återhämtning sker under 2013 och 2014. Det finns risk för att fler personer får behov av försörjningsstöd. Utbetalda försörjningsstöd ligger på en mycket låg nivå i Skövde i jämförelse med riket. Denna utveckling bedöms fortsätta, men utvecklingen kan gå i annan riktning och det är därför viktigt att följa utvecklingen. Även utvecklingen inom socialpsykiatrin är viktig att följa. En relativt stor ökning av klienter har konstaterats de senaste åren. Inom grundskolan finns andra osäkerheter. Eventuellt kommer nya friskolor att etableras från och med höstterminen 2013. Det finns en risk att en överetablering uppstår som leder till att kostnaden per elev stiger och att kapacitetsutnyttjandet i de kommunala verksamheterna sjunker. Inom Gymnasium Skaraborg finns redan idag en överetablering som kan leda till en ogynnsam kostnadsutveckling. Gymnasium Skövdes attraktivitet bedöms vara fortsatt stark. s starka finansiella ställning gör det möjligt både att ta upp nya lån och att budgetera med förhållandevis små marginaler. Det är dock viktigt att fortsätta arbetet med att effektivisera verksamheterna för att nå en långsiktigt hållbar kostnadsnivå. Den höga investeringsnivån kommer att innebära högre lokalkostnader för verksamheterna, vilket måste hanteras.
6 Strategisk plan med budget 2013-2015 1 Externa och interna förutsättningar och analyser 1.2 Ekonomiska omvärldsfaktorer och konjunkturutveckling Den bedömda utvecklingen i Sverige s intäkter består till största del av kommunal skatt. Hur stor intäkten blir hänger ihop med hur skatteunderlaget i hela riket utvecklas. använder i budgetarbetet Sveriges kommuner och landstings (SKL) konjunkturprognoser. Efter konjunktursvackan i slutet av 2011 och början av 2012 började läget för Sveriges ekonomi att ljusna. SKL:s bedömning är att den svenska ekonomin växer sig försiktigt starkare under 2012 (BNP + 0,6 procent) för att sedan öka till mer normala nivåer under 2013 (BNP + 2,6 procent). För efterföljande år kalkylerar SKL med en tillväxt på cirka tre procent. Sysselsättningen mätt i arbetade timmar bedöms vara oförändrad under året 2012 och 2013 för att därefter stiga och nå fullt kapacitetsutnyttjande under år 2016. En tum - regel för beräkning av sysselsättning är att tillväxten behöver vara högre än 2,5 procent för att sysselsättningen ska öka. Inflationstrycket bedöms därför som lågt. Under 2012 bedöms skatteunderlaget växa relativt bra trots en stillastående arbetsmarknad. Ökningen förklaras av relativt kraftig ökning av utbetalda pensioner och arbetslöshetsersättningar. Sammantaget växer det reala skatteunderlaget med omkring 1,5 procent både under 2012 och 2013, vilket betraktas som en god utveckling. SKL uttrycker i sin ekonomirapport från april 2012, att Sveriges kommuner trots en stark tillväxt av skatteunderlaget, kommer att få en ekonomisk situation från år 2015 och framåt som kräver höjningar av statsbidrag och/eller kommunalskatt eller andra omfattande åtgärder för att undvika underskott i verksamheterna. Motiveringen är demografiskt betingade behov samt ett ökat kostnadstryck och svårigheter att hålla ekonomin i balans. Sverige har relativt starka offentliga finanser men påverkas av den internationella oro som råder inom EMU-länderna men också i USA. USA har problem med sina offentliga finanser. Skuldsättningen är hög och inom fastighetsmarknaden råder ett överutbud av osålda hus. Det är därför inte sannolikt att USA på samma sätt som vid tidigare konjunktursvackor har möjlighet att agera motor för världskonjunkturen. Att SKL har en så pass optimistisk syn på svenska konjunkturens utveckling förklaras av att Sveriges starka finanser möjliggör finanspolitiska åtgärder. Svenska hushåll har också en relativt stor sparkvot och kan därför öka sin konsumtion om optimismen i samhället spirar. Källa: SKL, Ekonomirapport från april 2012. Regional och lokal utveckling Kommunens intäkter baseras på skatteunderlaget i riket och utjämningssystem över riket vilket beskrivits ovan. De regionala förutsättningarna och Skövdes regionala roll har också betydelse för ekonomin. Befolkningsutvecklingen är avgörande för kommunens intäkter. Ett växande invånarantal innebär att fler invånare betalar för gemensamma anläggningar och åtaganden. Befolkningstillväxt kräver resurser för planering av samhälle och välfärdstjänster och innebär behov av investeringar i nya bostäder, skolor med mera. Erfarenhetsmässigt innebär en befolkningsökning alltid förbättrade förutsättningar för att nå ett bättre ekonomiskt läge för kommunen på några års sikt. Denna budget har baserats på antaganden om fortsatt befolkningstillväxt i nivån 300-350 invånare per år. Ett Skövde som växer innebär en tydligare roll för Skövde som regional motor och draglok för omgivande kommuner i arbetsmarknadsregionen. Näringslivsstrukturen i regionen innebär lokala risker. Offentlig sektor är stark och det privata näringslivet är i stor utsträckning uppbyggt kring fordonsindustrin. Befolkningstillväxt och näringslivets utveckling hänger nära samman och därför är det viktigt att bevaka utvecklingen inom näringslivet eftersom avvikelser får effekt på den kommunala budgeten. Den befolkningsökning som finns som ambition i Vision Skövde 2025 är viktig för hela regionen. Befolkningsökningen ska leda till en mer diversifierad näringslivsstruktur, vilket i sin tur gör regionen mindre konjunkturkänslig och mer attraktiv för investerare och för de kompetenser som behövs för att utveckla regionen. Denna budget innehåller höga investeringsnivåer. In - vesteringarna avser främst fastigheter och infrastruktur, vilka genomförs i olika entreprenader inom bygg- och anläggningssektorn. I riket bedöms risken för stora kostnadsökningar som låg för planperioden. För Skövdes del kan lokala avvikelser förekomma, vilket skulle kunna innebära att det blir svårt att genomföra investeringar enligt plan inom uppsatt tid och kostnad.
Strategisk plan med budget 2013-2015 1 Externa och interna förutsättningar och analyser 7 1.3 Befolkningsutveckling Under förra mandatperioden, åren 2006-2010, ökade befolkningen i Skövde med i genomsnitt 312 personer per år. Under år 2011 var utvecklingen mer gynnsam, då fick Skövde 359 nya invånare. Nybyggnationen i Skövde har tagit fart, vilket skapar goda förutsättningar för en ökad tillväxt för kommande år. Skövdes befolkningsutveckling mätt under en längre tidsperiod, 1975-2010, har följt en positiv trend även om utvecklingen har varit något svagare än genomsnittet för riket. Utvecklingen för Skaraborg i sin helhet för samma period har varit negativ. Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos för perioden 2009-2020 prognostiseras en fortsatt negativ utveckling. Det är ett gemensamt problem för Skaraborg som behöver uppmärksammas. För Skövdes del är det viktigt att attrahera fler studenter att bosätta sig i kommunen efter avslutad utbildning. Vision Skövde 2025 är en tillväxtorienterad vision, vars syfte är att säkra den framtida välfärden. Ambitionen är att tillväxttakten ökar till 500-600 invånare per år. Det är viktigt för utvecklingen i hela Skaraborg att Skövde växer. Ett boendestrategiskt program har tagits fram, men fler strategiska styrdokument och planer behöver utarbetas för att nå visionen. Jämfört med riket har Skövde en förhållandevis ung befolkning och ett något gynnsammare demografiskt läge än riket. Under perioden 2013-2015 kommer antalet barn i förskoleåldern fortsätta att öka, vilket innebär att fler platser inom barnomsorg behövs. Bedömningen är att behovet motsvarar en ny förskola med cirka 90 barn varje år under planperioden. Även efter 2015 bedöms behovet av förskoleplatser vara fortsatt stort. Inom grundskolan kommer antalet elever att öka. Antalet elever i gymnasieskolan kommer att minska med cirka 400 under planperioden och därefter ligga kvar på denna relativt låga nivå ytterligare några år. Antalet äldre ökar i hela Sverige och så även i Skövde. Det är framförallt gruppen unga äldre, personer mellan 70-85 år, som ökar i Skövde. Gruppen äldre äldre, personer över 85 år, är relativt konstant fram till år 2022. Se även bilaga 5. Folkmängdens förändring i Skaraborg 1997-2020 * Befolkningsförändring efter ålder 2008-2020 * Flyttnetto Födelsenetto 0-19 år 20-64 år 65 + Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götaland *Källa: Befolkningsprognos Västra Götaland 2009-2020 (Rapport 2009:2 Västra Götalandsregionen).
8 Strategisk plan med budget 2013-2015 1 Externa och interna förutsättningar och analyser 1.4 Utveckling och effektivisering av den kommunala organsiationen Den kommunala organisationen behöver utvecklas kontinuerligt för att svara upp mot de åtaganden som kommunen har. Behoven av verksamhetsförändringar har olika utgångspunkter. Kundernas behov och värderingar förändras över tid. Det påverkar våra välfärdstjänster och kommunens organisation och arbetssätt för att lösa uppdraget. Förutsättningarna för att driva verksamhet förändras också över tid. Ny teknik ger nya möjligheter till verksamhetsutveckling. Nya lagar och förordningar tillkommer, ändras eller avvecklas. Dagens generation medarbetare ställer andra krav på sina arbetsgivare och har andra kompetenser än tidigare generation och morgondagens. De ekonomiska förutsättningar som råder i omvärlden påverkar Skövde. Konjunktur och sysselsättning spelar en avgörande roll för kommunens intäkter, men har även stor påverkan på kundernas behov. Sammantaget påverkar alla dessa förutsättningar på vilket sätt det kommunala uppdraget ska utföras för att på bästa sätt skapa välfärd. Kommundirektören leder kommunens utvecklingsarbete och rapporterar löpande till kommunstyrelsen hur arbetet utvecklas. Målsättningen är att innan denna mandatperiod avslutas, utreda hur organisationen bör förändras för att på ett tydligare sätt svara upp mot behoven på moderna välfärdstjänster. Utredningen ska också belysa på vilket sätt effektiviseringar kan göras genom att samordna verksamhet över förvaltningsgränser, hur koncernen på bästa sätt skapar nytta för skövdeborna och om behov av ytterligare bolagisering av kommunal verksamhet finns. Även ekonomistyrningen ska utvecklas. Planer ska tas fram som visar hur Skövdes attraktivitet ska stärkas och vad som behöver göras för att Vision Skövde 2025 ska förverkligas. I det arbetet ska strategier för hur den sociala ekonomin ska utvecklas ges särskilt fokus samt hur valfriheten i Skövdes välfärdstjänster kan öka. 1.5 Analys av välfärdstjänster Som ett underlag inför årets budgetarbete har delar av kommunens välfärdstjänster analyserats. Analysens syfte har varit att ge vägledning inför beslut om nämndernas anslag. I kommunfullmäktiges styrkort finns en strategi som beskriver att de kommunala verksamheterna ska utvecklas med stöd av benchmarking. Denna verksamhetsanalys är den första som tagits fram inför ett budgetarbete i och avsikten är att utveckla analysen inför kommande budgetarbeten. Bland annat behöver fler verksamheter ingå. Analysen behöver också i större utsträckning mäta resultat för dem som verksamheten är till för. I årets analys har i huvudsak nyckeltal från offentlig statistik använts. Jämförelserna avser år 2010. Skövdes nyckeltal har jämförts med riket och med strukturellt likartade kommuner. Nyckeltalen som valts ska spegla verksamheternas kostnader, volym, kvalitet och resultat. Analysen har genomförts av kommunens förvaltningsekonomer med stöd av förvaltningschefer och konsulter från PWC. Standardkostnadsavvikelse år 2010 Standardkostnad är en teoretiskt framräknad kostnad som Statistiska Centralbyrån beräknar. Uppgifterna används i kostnadsutjämningssystemet. Standardkostnad definieras som den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitionsoch effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Förskola och grundskola Såväl förskoleverksamheten som grundskolan i Skövde bedrivs på en nettokostnadsnivå som överensstämmer med den teoretiskt framräknade standardkostnaden. När statistiken analyseras vidare kan man konstatera att intäkterna är lägre än vad som är normalt för riket (cirka 5,5 mnkr på årsbasis). Det beror på att inte fullt ut tillämpar den maxtaxa som finns och som de flesta kommuner följer. En annan avvikelse är att det inom fritidsverksamheten finns fler barn inskrivna än vad som är brukligt i riket. Varför fler barn i Skövde går på fritids ger analysen inget svar på, men en orsak kan vara de relativt låga taxorna. På kostnadssidan avviker Skövde genom att ha högre kostnader för lokaler än riket. Lokalytan per elev är högre än snittet för riket. Den pedagogiska verksamheten är kost- Jämförelse av standardkostnad år 2010 För- Grund- Gymnasie- Äldre- Individoch familjeskola skola skola omsorg LSS omsorg Total Standardkostnad enligt SCB* 5 461 8 184 3 858 8 224 4 084 2 657 32 468 Nettokostnad 5 430 8 160 3 691 8 944 3 799 2 038 32 062 Skillnad, procent -0,6% -0,3% -4,3% 8,8% -7,0% -23,3% -1,3% Skillnad, kronor per invånare -31-24 -167 720-285 -619-406 Skillnad, mnkr -1,6-1,2-8,6 37,0-14,7-31,8-20,9 *SCB = Statistiska Centralbyrån.
Strategisk plan med budget 2013-2015 1 Externa och interna förutsättningar och analyser 9 nadseffektiv. Personaltätheten är relativt låg men utbildningsnivån är god. Meritvärdena för grundskolan är genomsnittliga jämfört med riket men något lägre än det beräknade så kallade SALSA-värdet där hänsyn tagits till Skövdes socioekonomiska förhållanden. Få elever finns i friskolor (två procent) men från och med höstterminen 2013 kommer eventuellt ytterligare friskolor att etableras. En förändrad konkurrenssituation innebär att lokalytor behöver ses över och ekonomistyrningen utvecklas. Gymnasieskolan För gymnasieskolan är kostnadsläget något under den beräknade standardkostnaden. Låga lokalkostnader för Västerhöjdsgymnasiet påverkar kostnadsbilden. Skövde har också en relativt stor andel elever från andra kommuner (40 procent) vilket innebär att kapacitetsutnyttjandet inom gymnasieskolan är relativt bra trots att elevantalet sjunker kraftigt under perioden 2011-2015. 20 procent av elever folkbokförda i Skövde har valt friskola eller gymnasieskola i annan kommun. Studieresultaten mätt i betygspoäng, fullföljd utbildning inom fyra år och grundläggande behörighet till universitet och högskola är goda för de nationella programmen. För övriga program saknas nationella jämförelser. Äldreomsorg Den beräknade standardkostnaden för äldreomsorg avviker från den kostnadsnivå som Skövde rapporterat i den nationella statistiken. Avvikelsen har flera orsaker. Kostnader som hör till annan verksamhet än äldreomsorg har felaktigt rapporteras som kostnad för äldreomsorg i statistiken. har också jämförelsevis låga avgifter för äldreomsorg, vilket slår igenom eftersom det är nettokostnader som jämförs. Analysen visar också att strategier som möjliggör för fler äldre att bo kvar hemma behöver utvecklas. En högre andel av Skövdes äldre bor i särskilda boenden än i jämförbara kommuner. Sannolikt kommer behovet av äldreomsorg mattas av något under perioden 2015 fram till år 2022. Kostnadseffektiviteten per boende är god men de nationella kvalitetsmätningar som genomförts visar att Skövde har färre nöjda brukare än riket. LSS (Lag om särskild service) Verksamhetens nettokostnad är lägre än den beräknade standardkostnaden. Verksamheten har inte analyserats djupare inför årets budgetarbete. Ur statistiken kan utläsas att kostnaden per brukare i LSS-boenden är låg men att volymen är hög (många personer som behöver insatser) och att kostnaden för daglig verksamhet är i nivå med riket. Individ och familjeomsorg s kostnad för individ och familjeomsorg ligger kraftigt under den beräknade standardkostnaden. Efter en eventuell förändring i utjämningssystemet kommer sannolikt skillnaden att minska. Andelen mottagare av ekonomiskt bistånd i kommunen är låg, både i förhållande till riket och till jämförbara kommuner. Kommunens låga kostnader för försörjningsstöd är den främsta förklaringen till de totalt sett låga kostnaderna. Socialpsykiatri Även socialpsykiatrin har analyserats. För denna verksamhet är det betydligt svårare att göra nationella jämförelser eftersom statistik inte finns i den omfattning som är önskvärd. Det är också svårare att mäta resultat av genomförda insatser. Under perioden 2010-2012 har verksamheten fått en kraftigt förstärkt ram. Verksamheten har utvecklats på ett positivt sätt för klienterna men nya målgrupper har också kommit till. Idag är flera klienter unga och det är vanligare med mer komplexa sjukdomsbilder. Det finns också en gränsdragningsproblematik som behöver hanteras i vad som är ett kommunalt ansvar och vilket ansvar som åligger regionen.
10 Strategisk plan med budget 2013-2015 2 Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling 2 Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling Styra mot resultat! finns till för skövdeborna! Utvecklingen av kommunens styrning och ledning syftar till att främja förmågan att leverera resultat för skövdeborna. De kommunala tjänsterna ska vara efterfrågade och attraktiva. Kundens behov ska stå i fokus för allt utvecklingsarbete. Styrdokument I finns fyra viktiga styrdokument som beskriver inriktningen och ambitionsnivån för hur Skövde och den kommunala organisationen ska utvecklas. Dessa styrdokument hänger samman. Alliansen utgår i sin programförklaring från Vision Skövde 2025 och de politiska målsättningarna förtydligas i den strategiska planen. Nämndernas planeringsarbete styrs alltså av tre överordnade styr - dokument utöver de lagar och förordningar som finns för de olika verksamheterna. Vision Skövde 2025 Vision Skövde 2025 är en vision för Skövderegionen som visar färdriktningen för vad vi vill åstadkomma till år 2025. Visionen är beslutad av kommunfullmäktige och samtliga politiska partier sluter upp kring visionen. Visionen är basen för det långsiktiga utvecklingsarbetet (se bilaga 7). apple apple apple Alliansens programförklaring för mandatperioden 2011-2014 Strategisk plan med budget 2013-2015 Nämndernas verksamhetplaner 2013-2015 Alliansens programförklaring för mandatperioden 2011-2014. Programförklaringen är också beslutad av kommunfullmäktige. Styrdokumentet visar vad den politiska majoriteten vill åstadkomma under mandatperioden för att uppnå visionen. Programförklaringen är också i vissa delar en målbild för hur den kommunala organisationen och dess anställda ska utvecklas. Det finns ingen koppling till budget i programförklaringen eller en tydlig prioritering mellan olika utvecklingsområden. Programförklaringen behöver därför översättas till en mer konkret plan för att ge vägledning för nämndernas arbete. Strategisk plan med budget 2013-2015. Den strategiska planen utgår från Vision Skövde 2025 och Alliansens programförklaring. Målgrupp är i första hand nämnder och styrelser. I planen tydliggörs de kommungemensamma målen, strategier för att nå målen och hur resultatet ska mätas. Av planen framgår också nämndernas ramar och hur återrapportering till kommunfullmäktige ska gå till. Planen är treårig men nämndernas ramar beslutas för ett år i taget. Möjlighet till revidering av strategier finns varje år. Nämndernas verksamhetsplaner. Verksamhetsplanen redogör för hur nämnden avser att utveckla verksamheten utifrån kommunfullmäktiges mål och strategier. Nämndens mål ska vara konkreta och möjliga att uppnå under mandatperioden eller en kortare tidsperiod. Planen är treårig men aktiviteter planeras i huvudsak för nästkommande kalenderår. Verksamhetsplanen anmäls till kommunfullmäktige och följs upp i delårs- och helårsrapporter. Nämndens verksamhetsplan bör brytas ner på avdelningsnivå eller på annat sätt inom nämnden.
Strategisk plan med budget 2013-2015 2 Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling 11 Kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktiges mål har strukturerats i form av ett styrkort. De mål som finns i kommunfullmäktiges styrkort är långsiktiga och strategiskt viktiga för Skövdes utveckling. Flera mål har en direkt koppling till Vision Skövde 2025. I styrkortet finns strategier formulerade som ger nämnderna vägledning för hur de ska arbeta för att nå målen. Resultatet mäts genom att följa några nyckeltal och analysera utfallet. Nämnderna ska utgå från kommunfullmäktiges styrkort i sin planering. s modell för styrkort vad är ett styrkort? Ett styrkort är en matris där sambandet, den röda tråden, mellan vad en verksamhet vill uppnå (mål), hur målet ska infrias (genom valda strategier och aktiviteter) och hur resultatet mäts (mått/nyckeltal) förtydligas. styrkort på flera nivåer I Skövdes modell finns styrkort för flera organisatoriska nivåer. Nivåerna kommunfullmäktige, kommunstyrelse/kommundirektör och nämnder är obligatoriska. Kommunfullmäktiges styrkort styr övriga styrkort. Nivån kommunstyrelse/kommundirektör syftar till att samordna förvaltningsövergripande arbete. Varje nämnd bestämmer själv hur många organisatoriska nivåer som styrkortet ska brytas ner i för den egna förvaltningen. Målsättningen är att de politiska målen ska vara väl kända i organisationen. Planering och rapportering sker i ett särskilt verktyg, Stratsys. fyra perspektiv Styrkortet är indelat i fyra olika perspektiv. Perspektiven har valts utifrån syftet med utvecklingsarbetet. Det första perspektivet är kärnverksamheten i det kommunala åtagandet. Övriga perspektiv är stödjande. Kund & samhälle Inom detta område återfinns mål som är relaterade till de som vi finns till för, Skövdeborna. Det handlar om att leverera välfärd till våra kunder och att skapa ett hållbart samhälle. Kommunfullmäktige apple apple apple Kommundirektör/kommunstyrelse Nämnd Kvalitet och effektivitet i våra processer Området avser utvecklingsarbete för att kvalitetssäkra och effektivisera våra processer/tjänster. Det kan exempelvis vara utvecklingsarbete för att förbättra IT-säkerhet, rutiner för dokumentation och samordning av transporter. Medarbetare & chefer Området avser hur ska utvecklas som arbetsgivare. Hur ska resursen personal utvecklas för att svara upp mot förväntningar på kommunal service och välfärd? Ekonomi Området avser ekonomi ur ett förhållandevis smalt synsätt. Plus och minus ska gå ihop och tillgångar ska hanteras på ett sätt som är förenligt med god ekonomisk hushållning. definitioner Vision En vision är en målbild över ett framtida önskat läge. När politiker och tjänstemän i Skövde pratar om vår vision är det Vision Skövde 2025 som avses. Mål Syftet med att formulera mål för verksamheten är att förtydliga inriktningen och ambitionsnivån för utvecklingsarbetet. De mål som kommunfullmäktige beslutar om är viktiga mål för Skövdes långsiktiga utveckling. Nämndernas mål kompletterar och specifierar kommunfullmäktiges mål. Nämndens mål bör uppnås inom mandatperioden eller en kortare tidsperiod. Strategi En strategi beskriver på vilket sätt ett mål ska infrias, vilken handlingsväg som väljs. Till exempel öka delaktig heten i, satsa på och så vidare. Mått och målvärde Ett mått förtydligar på vilket sätt vi vill mäta huruvida vårt utvecklingsarbete är framgångsrikt eller inte och om vi uppnår våra mål. Målvärdet talar om vilket resultat som vi eftersträvar. Aktivitet Begreppet aktivitet används för att beskriva vad som konkret ska utföras, till exempel revidera översiktplan eller implementera ungdomspolitiska programmet. Aktiviteter finns inte i kommunfullmäktiges styrkort. Verksamhet
12 Strategisk plan med budget 2013-2015 2 Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling Kommunfullmäktiges styrkort för 2013-2015 Perspektiv Strategiska mål och strategier Resultatmätning Kund & samhälle Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande region där människor möts, verkar och mår bra Skövde har invånare som är nöjda med sina liv och den samhällsservice som erbjuds. Strategier från programförklaringen: I allt utvecklingsarbete ska aspekter beaktas för att få en ökad mångfald och jämställdhet i samhället samt en förbättrad folkhälsa. Skövdeborna ska uppleva en ökad valfrihet inom de tjänster som kommunen ansvarar för. Skövdebornas möjlighet att välja vem som utför en tjänst ska öka. Öka ungdomars inflytande i samhället. Kommunal service och kollektivtrafik ska finnas kvar även i Skövde ytterområden. Stärk samverkan med den sociala sektorn för att stärka livskvaliteten för den enskilda individen. p p p Medborgarundersökning, index Upplevd hälsa IT-infrastruktur Skövde använder så gott som uteslutande förnybar energi år 2025. p Andel fossilfritt bränsle Strategier från programförklaringen: Miljökrav ska ställas vid upphandling. Satsa på biogas. Energieffektivisera. Öka kunskapen och engagemanget i samhället för miljöfrågor. Andelen Skövdebor med högskoleutbildning har ökat under perioden 2011-2025. Ökningen har varit snabbare än genomsnittet för riket. Strategier från programförklaringen: Satsa på en fortsatt utveckling av GSP (Gothia Science Park). Satsa på teknik o naturvetenskap inom Gymnasium Skövde. Arbeta för att kvalificerade utbildningar förläggs till Högskolan i Skövde. p Meritvärden årskurs 9 p Meritvärden slutbetyg gymnasiet p Andel elever med fullständiga gymnasiebetyg p Andel av befolkningen med akademisk examen Skövde har ett varumärke som är välkänt i hela Sverige. p p Lokal stolthet Nationell kännedom Strategier från programförklaringen: Kontakter med olika intressenter och kunder ska ske utifrån en tydlig och för Skövde gemensam varumärkesstrategi. Skövde har 60 000 invånare år 2025. Strategier från programförklaringen: Skövde ska leda och driva utveckling i Skövderegionen och vara aktiv i att utveckla Västra Götalandsregionen. Utveckla centralorten. Erbjuda och marknadsföra tomtmark för byggnation även i yttertätorterna. Satsa på att förbättra infrastrukturen inom Skövde arbetsmarknadsregion och inom Skövde centralort. Öka antalet parkeringsplatser (centrumnära, pendelparkering). Utveckla besöksnäringen. Utveckla handeln. Satsa på att utveckla kulturlivet i Skövderegionen för att öka attraktiviteten. p Antal invånare p Antal producerade bostäder p Lokal arbetsmarknadsregion p Handelsindex p Besöksnäring
Strategisk plan med budget 2013-2015 2 Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling 13 Perspektiv Strategiska mål och strategier Resultatmätning Kvalitet & effektivitet i våra processer Den kommunala organisationen arbetar på ett effektivt, rättssäkert och ändamålsenligt sätt för att ge Skövdeborna bra service är en flexibel, kundorienterad och effektiv organisation. Strategier från programförklaringen: Arbeta med benchmarking. Konkurrensutsätt verksamheter. Delta i olika EU-projekt för att se och lära av andra. Internationella kontakter. Förtydliga den kommunala organisationen utifrån medborgare/ beställareuppdraget och arbetsgivare-/utföraruppdraget. p Kommunkompassen (SKL:s utvärderingsverktyg) Medarbetare & chefer ska vara en attraktiv arbetsgivare där såväl medarbetare som chefer har möjlighet att växa i sina olika roller för att ge våra kunder och uppdragsgivare god service och bemötande Möjligheten för medarbetare och chefer att lokalt ta ansvar för att utveckla sina verksamheter ska öka. Strategier från programförklaringen: Kommungemensamt ledar- och chefsutvecklingsprogram. Kommungemensam medarbetaridé och strategi för implementering. Chefsnätverk (200-grupp och 20-grupper) ska utvärderas och utvecklas. Arbetsiljö- och samverkanssystemet ska utvecklas. Kompetensväxling i samband med den snabbare generationsväxlingen. Fler medarbetare på årsarbetstidsavtal. Färre medarbetare som ofrivilligt arbetar deltid. p p p p Antal nya samverkansavtal Medarbetarenkät Andel anställda med årsarbetstid Andel anställda som ofrivilligt arbetar deltid Ekonomi har en god ekonomi med låg skatt och låga avgifter Resultatet ska vara två procent av skatter och bidrag i genomsnitt över mandatperioden. Strategier från programförklaringen: Skattefinansiera investeringar så långt som möjligt. Aktiv ägarstyrning av tillgångar i syfte att finansiera satsningar på tillväxt Arbeta strategiskt med lokalförsörjning. Sök medfinansiering av infrastruktursatsningar. Ge anläggningsbidrag till föreningar för drift av idrottsplatser och anläggningar. p p p Resultat Skattesats Soliditet
14 Strategisk plan med budget 2013-2015 2 Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling Ett år av planering och uppföljning T1 Uppföljning och analys Planering Beredning av investeringar Tjänstemännens budgetarbete Majoritetens budgetarbete T3 Oppositionens budgetarbete T2 s årshjul. Allt hänger ihop! Årshjulet visar hur planering och uppföljning hänger samman och när på året det sker. Modellen, årshjulet, ska säkerställa att det lärande vi tillgodogör oss i arbetet med uppföljning och analys ligger till grund för planeringen framåt. I Riktlinjer för ekonomi- och verksamhetsstyrning finns en utförligare beskrivning av styrningen och hur ansvaret är fördelat i. Både årshjulet och arbetssättet för att ta fram planer och uppföljningsrapporter har förändrats inför årets process. En förändring är att fler politiker och tjänstemän deltar i arbetet. Syftet med detta är att skapa förståelse och delaktighet för nuläget och för inriktningen på förändrings- och utvecklingsarbetet i riktning mot Vision Skövde 2025. En annan förändring är att nämndernas uppföljning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige sker tertialvis. Årets arbete med strategisk plan ska utvärderas under augusti 2012. Därefter bestäms tider för nämndernas rapportering och dialoger 2013. Planering Strategisk plan med budget för perioden 2013-2015 beslutades av kommunfullmäktige den 18 juni 2012. Som ett stöd för det politiska arbetet tog kommundirektören, med stöd av sin ledningsgrupp och ekonomer, fram ett förslag till budget som uppfyller kommunens finansiella mål. Förslaget utgår från politiska mål och ambitioner och grundar sig på analyser för hur konjunktur och skatteintäkter bedöms utvecklas, demografiska förändringar, kommunens ekonomi samt analyser av vad som är bra och mindre bra i kommunens verksamheter. Tjänstemannaförslaget (perioden 2013-2015) överlämnades till politiker i kommunstyrelsen, nämnder och bolag den 2 april 2012. Även företrädare för partier som är representerade i kommunfullmäktige, men inte har några ledamöter i styrelser eller nämnder, var inbjudna. Fackliga företrädare fick en grundlig information vid ett senare tillfälle. Efter överlämnadet tog det politiska arbetet vid. Majoriteten presenterade sitt budgetförslag den 14 maj 2012. Förslaget har
Strategisk plan med budget 2013-2015 2 Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling 15 därefter beretts inför beslut i kommunfullmäktige. Parallellt tar oppositionen fram budgetförslag. Nämnderna beslutar senast 1 december om verksamhetsplan och internbudget. Mallar och anvisningar tas fram utifrån kommunfullmäktiges styrkort. I verksamhetsplanerna redogörs även kortfattat för nämndernas arbete med intern kontroll. Kommunstyrelsen anmäler ärendet till kommunfullmäktige i januari påföljande år. I nämndens arbete med att ta fram sin egen verksamhetsplan ska en analys göras av nämndens nuläge och omvärld för att jämföra det med det önskade läge som beskrivs i visionen, programförklaringen och kommunfullmäktiges styrkort. Nämnden värderar och prioriterar vilka av kommunfullmäktiges mål som det finns behov av att kraftsamla särskilt kring utifrån relevans för nämnden och där det önskade läget ännu inte är uppnått. Nämnden kompletterar även med mål där behov finns för att uppnå nationella eller regionala krav formulerade i till exempel lagar och förordningar. Investeringar beslutas också om i Strategisk plan med budget. Investeringar kräver särskild beredning av flera skäl. Investeringar ger i regel stora påverkningar på kommunens årliga driftbudget under många år. Behov finns av samordning över förvaltningsgränser och en långsiktig planering. I nämndernas verksamhetsberättelse anges investeringsbehovet för den kommande femårsperioden. Den 1 september ska nämndernas investeringsbehov lämnas till lokalstyrgruppen för beredning. Den 1 december överlämnar infrastrukturgruppen och lokalstyrgruppen investeringsförslag till ekonomistaben. Ekonomistaben sammanfattar materialet inför en investeringsberedning den 18 december 2012. Uppföljning I den första tertialrapporten (T1, per 30 april) rapporterar nämnderna till kommunstyrelsen hur respektive nämnds ekonomi utvecklats och hur utvecklingen för resten av året viktiga datum för nämndernas rapportering under 2012/2013* 8 juni 2012 Första tertialrapporten 12 juni 2012 Dialog med KSAU 1 september 2012 Nämndernas investeringsbehov till lokalstyrgrupp 2 oktober 2012 Andra tertialrapporten 27 september 2012 Dialog med KSAU 13 november 2012 Gemensam dialog samtliga nämnder 15 februari 2013 (prel.) Nämndernas verksamhetsberättelse *Datum för rapportering och dialoger under 2013 bestäms i september 2012. bedöms (helårsprognos). Syftet med rapporteringen är att kommunstyrelsen ska få ett bra underlag för att avgöra om det finns behov av att göra några justeringar i nämndernas ramar under innevarande år eller om det finns utrymme för att göra avsättningar till pensioner eller dylikt utifrån prog - nos och det uppsatta finansiella målet. Inför att kommun - styrelsens arbetsutskott (KSAU) ska besluta om rapporten, tar tjänstemännen fram ett förslag till åtgärder för att upprätthålla ekonomin i balans och använda de kommunala medlen på bästa sätt. KSAU träffar också nämndernas presidier i en dialog. Den andra tertialrapporten (T2, per 31 augusti) är den formella delårsrapporten och inkluderar såväl uppföljning av ekonomi som verksamhet. En bedömning av målupp - fyllelse för kommunfullmäktiges mål och nämndernas mål redovisas. Syftet med delårsrapporten är dels att uppnå lag - ens krav på rapportering och dels att få aktuell information inför nämndernas beslut om verksamhetsplan och internbudget. KSAU träffar nämndernas presidier i en dialog kring nämndens måluppfyllelse. Nämndernas verksamhetsberättelse och s årsredovisning (T3, 31 december) är en omfattande rapportering av ekonomi och verksamhet som ligger till grund för beslut om ansvarsfrihet för nämnder och styrelser. En resultatreglering av nämndernas resultat görs innan årsredovisningen beslutas. Denna rapportering ligger till grund för nästa periods Strategisk plan med budget. Reviderad budget. I mars 2013 kommer budgeten för år 2013 att revideras. Vid revideringen uppdateras investeringskalkyler och planer för när en investering ska tas i bruk. modell för analys Ett bra beslutsunderlag grundas på en analys. En fullgod analys innehåller flera steg och bör tas fram i samverkan mellan flera olika kompetenser för att belysa frågeställningen utifrån flera perspektiv och erfarenheter. iakttagelse Vad ser vi? Kan till exempel vara statistik eller händelser i vår omvärld. slutsatser Vilka slutsatser kan vi dra utifrån våra iakttagelser? Hur påverkar det verksamheten/våra kunder? bedömning Vilka bedömningar kan vi göra utifrån våra slutsatser? Är vi rätt grupp för att göra bedömningen eller borde någon med annan kompetens finnas med? rekommendation Vilka rekommendationer till åtgärder kan vi enas kring?
16 Strategisk plan med budget 2013-2015 3 Budget 2013-2015 3 Budget 2013-2015 Skövdes finansiella mål är att årets resultat minst ska motsvara två procent av skatter och bidrag som ett genomsnitt under mandatperioden. För planperioden motsvarar det ett resultat på 46-50 mnkr per år. Det budgeterade resultatet för planperioden är mellan 31-60 mnkr. Resultatbudget, finansieringsbudget samt balansbudget återfinns i bilaga 2. Sammanställning Budget Plan Plan 2013 2014 2015 Årets resultat inkl prognososäkerhet (mnkr) 31,2 48,1 59,9 Årets resultat i % av skatter och bidrag 1,3 2,0 2,4 Skatteintäkter (mnkr) 2 323 2 393 2 481 Ökning av skatteintäkter (%) 3,7 3,0 3,7 Ökning av kostnader (%) 3,2 3,0 3,7 Investeringsutgift (mnkr) 396 341 286 Nettointäkt exploateringar (mnkr) 4,3 21,2 12,4 3.1 Driftbudget skatter och statsbidrag I beräkningen av det ekonomiska utrymmet för åren 2013-2015 har övergripande antaganden varit utgångspunkten: Befolkningsunderlaget för budgetår 2013 baseras på antal invånare 1 november 2012 ( prognos 52 011 in - vånare). Åldersstrukturen följer Skövdes officiella befolkningsprognos. Utdebiteringen blir oförändrad 20:56, hela planperioden. Skatteunderlaget i riket ökar i enlighet med Sveriges kommuner och landstings prognos. Skatteunderlaget i Skövde utvecklas som i riket. Bidraget till den mellankommunala utjämningen av LSS-kostnader är oförändrad hela planperioden. Bidrag och avgifter inom den kommunalekonomiska utjämningen beräknas i enlighet med SKL:s prognoser. Känslighetsanalys En procents sämre eller bättre skatteunderlagsutveckling i riket ger kommunen 25 mnkr i lägre eller högre skatteintäkter 100 invånare påverkar skatteintäkterna i snitt med fyra mnkr Tio öre i utdebitering ger cirka nio mnkr i ökade skatteintäkter En procents löneökning kostar cirka 18 mnkr i ökade personalkostnader En investering på 100 mnkr medför årliga kostnader med i snitt tio mnkr Ökad upplåning med 100 mnkr ökar räntekostnaderna med cirka fyra mnkr Av en generell statlig satsning på primärkommunerna får Skövde cirka 0,5 procent
Strategisk plan med budget 2013-2015 3 Budget 2013-2015 17 Antagandena på föregående sida ligger till grund för beräkningen av intäkter från skatter och generella bidrag åren 2013-2015. Skatteunderlagsprognosen bygger på kommunförbundets bedömningar i cirkulär 12:15 daterad 2012-04-26. Skatteprognos Rev Utfall Budget Budget Plan Plan (mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Skatteintäkter 1 909,1 1 922,9 2 007,2 2 081,5 2 171,0 Generella statsbidrag 1 343,3 316,6 315,8 311,2 309,8 Summa intäkter 2 252,4 2 2 239,5 2 2 323,0 2 392,7 2 480,8 1 I generella statsbidrag ingår: inkomstutjämningen, kostnadsutjämningen, regleringsbidrag/-avgift, strukturbidrag, införandebidrag, LSS-utjämning, fastighetskattbidrag och eventuella konjunkturbidrag samt slutavräkning. 2 Den 1 januari 2012 skedde en skatteväxling med 43 öre, förändring av huvudmannaskap kollektivtrafiken. Befolkningsutvecklingen är en av de parametrar som bidrar till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens befolkningsprognos uppskattar antalet invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag som kommunen erhåller bygger på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret. I Sverige finns ett skatteutjämningssystem som syftar till att garantera alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att driva verksamhet oavsett strukturella förhållanden. har en teoretiskt beräknad strukturkostnad som understiger den beräknade strukturkostnaden i riket för verksamheterna barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. bidrar därför till kostnadsutjämningssystemet. Skövdes invånare har en lägre medelinkomst än riket och får därför bidrag från inkomstutjämningssystemet. Under våren 2011 presenterade Utjämningskommittén ett förslag till förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Om förslaget genomförs innebär det omfördelningar mellan kommuner. Detta förslag skulle för innebära en minskning av intäkterna med cirka 40 mnkr när förslaget är fullt genomfört. Vid tidpunkten för budgetarbetet var det inte känt om propositionen skulle behandlas under 2012. Det är därför oklart när systemet kommer att vara infört. har valt att inte lägga in denna förändring i budgetarbetet. budgetramar Som allmän princip vid fördelning av kommunens resurser gäller att hänsyn tas till följande: Utgångspunkt är gällande ram som skrivs upp med ett pris- och personalkostnadsindex Resursfördelningsmodell som anpassar ramanslaget för barnomsorg, grundskola och gymnasieutbildning efter kommunens befolkningsstruktur Förändringar som beror på nyinvesteringar Förändringar som beror på ändrad verksamhet, lagliga krav eller huvudmannaskapsförändringar För ökade hyreskostnader vid investeringar har nämnd erna kompenserats med 100 % Effektiviseringskrav Politiska prioriteringar Indexuppräkning Budget Plan Plan (%) 2013 2014 2015 Personalindex 2,8 1 3,0 3,0 Prisindex (internt och externt) 1,2 1,2 1,2 Internhyra (internt förhyrda lokaler) 1,0 1,0 1,0 Internhyra (externt förhyrda lokaler) 2,5 2,5 2,5 Internränta 4,5 2 4,5 2 4,5 2 Personalomkostnadspåslag är beräknat på 38,86 1 Kompensationen i ram är 2,8 % för 2013, vilket innebär att alla verksamheter kompenseras för en löneutveckling fr.o.m. april på 3,73 procent Ex: Årseffekt av 3,73% blir: 3,73% * 0,75 = 2,8%. 2 I den reviderade budgeten för 2013 som tas i mars 2013 ska internräntan ändras till 2,9%. Avskrivningar sker enligt rak nominell metod och nämnderna belastas med kapitalkostnader månaden efter det att investeringen tagits i bruk. Internhyran baseras på självkostnadsprincipen. Inriktningen är att lokalbrukaren betalar vad lokalerna kostar att driva och äga på lång sikt, det vill säga inklusive erforderligt underhåll. Översyn av självkostnaden sker vart femte år. Internhyran beräknas individuellt för varje objekt. Kostnadskomponenterna i hyran justeras år ligen med ett sammanvägt prisindex. resursfördelningsmodell Befolkningsprognosen används även för att beräkna justeringar i kommunbidragen för skolnämnden och utbildningsnämnden när det gäller antalet barn/elever. Antalet barn och elever i skolnämndens verksamhet kommer att öka de kommande tre åren medan antalet elever i utbildningsnämndens verksamhets kommer att minska med närmare 14 procent under planperioden. Detta kommer att ställa stora krav på anpassning samtidigt som man också successivt går in i en ny gymnasieskola. Demografiberäkningen för utbildningsnämnden utgår ifrån antalet elever boende i. Tillkommande elever från andra kommuner ingår inte