Mobil Närvård Skaraborg

Delrapport 2016-01-20 Mobil Närvård Skaraborg Projektplan delrapport 2015

2 Innehållsförteckning 1.0 Projektinformation 3 2.0 Vision 3 3.0 Syfte 3 4.0 Målbeskrivning 5 4.1 Arbetsmål 4.1.1 Implementera Mobil Närvård i Skaraborg 4.1.2 Skapa en gemensam operativ styrning och ledning 4.1.3 Ta fram förslag till ersättningsmodell 4.1.4 Utveckla vårdmodellen 4.2 Effektmål 5.0 Utvecklingsområden utöver projektplan 6.0 Riskbedömning 7.0 Forskning och utvecklingsstöd 8.0 Budget

3 1.0 Projektinformation Projektägare: Projektbeställare: Vårdsamverkan Skaraborg PSS Politisk Samverkan Skaraborg Projektledare: Marianne Alärd Sammanhållande, Mia Gustavsson, Jeanette Andersson och Vanja Arrias Projektperiod: 2014-09-01-2016-12-31 2.0 Vision Individen känner trygghet, nöjdhet och upplever inga gränser mellan vårdgivare. Vården är koordinerad och integrerad för att tillfredsställa individens sammansatta behov. Individen är medaktör, vilket innebär att han/hon är med i utformandet av vården (i den mån han/hon kan) och stöds i sin förmåga att utveckla sin inneboende hälsopotential. För att uppnå visionen är vi övertygande om att vi behöver etablera ett kunskapscentrum för en fortsatt transformation av nuvarande system. Kunskapsutveckling/forskning sker nära den praktiska verksamheten i samverkan mellan forskare, vårdgivare samt vårdtagare. Man ska kunna använda och agera utifrån evidens och erfarenhet. Ett kunskapscentrum kommer på sikt att främja kompetensutveckling och underlätta rekrytering. För att möjliggöra en sammanhållen vård och omsorg för individer med omfattande vård och omsorgsbehov behöver nya ersättningsformer skapas. Dessa ska stödja både vårdmodellen och individen. Vi ser att vårdmodellen i framtiden kan inkludera andra områden som psykiatri och rehabilitering 3.0 Syfte Öka individens upplevelse av trygghet och nöjdhet. Genom att skapa ett arbetsätt som går ifrån ett traditionellt insats- och sjukhusbundet perspektiv mot en individuellt utformad och hembaserad närvård, skapar vi en personcentrerad vård som ger ökad upplevd kvalitet ur individens perspektiv. Att frångå ett diagnosorienterat arbetsätt (stuprör) till ett arbetsätt som är symtom- och situationsorienterat, främjar individer med sammansatta vård- och omsorgsbehov. Angreppssättet kan också beskrivas som en innovation och paradigmskifte från insatsfokus till individfokus.

4 Effektivisera resurser utifrån ett samhällsperspektiv. Genom att använda våra gemensamma resurser effektivare skapas också möjligheter till ökade kvalitetsvinster. Målsättningen för Närvård Skaraborg är att ytterligare utveckla och sprida nya såväl som beprövade vårdformer som är teambaserade, mobila och situationsanpassade, utifrån målgruppens skiftande förutsättningar och behov. Detta innebär att en ny typ av förmedlingslogik krävs som kontrasterar mot etablerade former av separata insatser från olika utförarorganisationer som exempelvis kliniker och vårdcentraler, hemsjukvård och omsorg. Med detta skapas möjligheter till betydande kvalitets- och resursvinster. Mobiliteten av vården bidrar till att förmedla vården på rätt vårdnivå. Arbetssättet minskar onödiga besök och inläggningar på sjukhus. (5) Utveckla delägarskap och gemensam syn och förståelse för vårdsamverkan/närvården och det nya arbetssättet med en gemensam målbild. En viktig grund för att lyckas med vårdmodellen handlar om att skapa en gemensam operativ ledning och styrning i vårdsamverkan.(5) Öka kvaliteten på utförd Vård- och omsorg -en ökad samordning av vården bidrar till en ökad kontinuitet och skapar också en kunskapsspridning mellan specialistvård, allmänläkaren och den kommunala hälso- och sjukvården. En ökad kontinuitet minskar risk för fel i vårdens övergångar. Kontinuitet är en förutsättning för individens upplevelse av trygghet. Bild 1 Beskriver vårdmodellen Mobil Närvård Skaraborg

5 4.0 Målbeskrivning Implementering och vidareutveckling av Mobil närvård i hela Skaraborg Struktur Process Resultat Politisk Samverkan Skaraborg Etablera närsjukvårdsteam Öka Individens upplevelse av trygghet och nöjdhet Vårdsamverkan Etablera hemsjukvårdsläkare Minska undvikbar slutenvård Projektledning Mobil närvård Skaraborg Vidareutveckla palliativa team Förbereda Kommunala vård- och omsorgen Etablera en gemensam operativ ledning och styrning Förslag till ersättningsmodell Utveckla vårdmodellen Minska totala behovet av vård och omsorg Bild 2. Beskriver projektet i struktur-process- resultat 4.1 Arbetsmål 4.1.1 Implementera Mobil närvård i Skaraborg 4.1:2 Skapa en gemensam operativ styrning och ledning 4.1:3Ta fram förslag till ersättningsmodell 4.1:4 Utveckla vårdmodellen 4.1:1Implementera Mobil närvård i Skaraborg Starta upp mobila hemsjukvårdsläkare På många ställen i Skaraborg råder stor läkarbrist vilket bidrar till svårighet att avsätta personer. Mobil hemsjukvårdsläkare är individens fasta vårdkontakt och kan därför inte utgöras av stafettläkare. De flesta är dock positiva till arbetssättet och ser fördelarna med en ökad läkarmedverkan, bättre planering och den kvalitetsförbättring gentemot målgruppen som arbetssättet innebär. Införandet av Asynja Visph, nytt journalsystem, i Närhälsan upptog under våren 2015 mycket tid på Närhälsans vårdcentraler.

6 I samtliga tre närvårdsområden pågår ett intensivt arbete med att införa funktionen mobil hemsjukvårdsläkare. Både Närhälsan och privata aktörer ingår. Vägledande riktlinjer är framtagna se bilaga 1. Nuläge 151130 Norra området: MTG (Mariestad, Töreboda, Gullspång kommuner) - en mobil hemsjukvårdsläkare anställd på 80 % tjänst av Närhälsan för att jobba mot hela hemsjukvården i de tre kommunerna. Uppstart februari 2016 Västra området: Götene kommun - en hemsjukvårdsläkare ca 50 % planeras börja första kvartalet 2016 Lidköpings kommun - två hemsjukvårdsläkare delar på 75 % Vara kommun en hemsjukvårdsläkare på 50 % Diskussioner pågår I Essunga kommun. Närhälsans vårdcentral i Skara läggs ner. Finns intressenter för att starta på nytt. Vi avvaktar tills detta är klart. Samarbete med Bräcke Diakoni planeras. Grästorp kommun- privat VC, diskussioner pågår. Finns en läkare som är intreeerad. Södra området: Skövde kommun, Billingen vårdcentral- hemsjukvårdsläkare 20 %, start 151201 Hentorps vårdcentral - planerar för uppstart i februari 2016 Falköping-Tidaholm kommuner - annonserar om en gemensam tjänst som hemsjukvårdsläkare (Närhälsan och Bräcke Diakoni). Information och stöd till vårdcentralschefer. Representanterna i OLG, ansvarar för att diskutera frågorna i sina lednings forum. I februari 2015 hölls en dialogdag utifrån ett primärvårdsperspektiv. Inbjudna chefer och distriktsläkare diskuterade arbetsfunktion och införande. Nulägesmätning av vårdcentralens insatser i den kommunala hälso- och sjukvården Ett underlag är framtaget för kartläggning av avtalad och faktisk tid i Skaraborg. Kartläggningen kommer att genomföras enligt beslut i respektive Närområde, under 2016. Varje OLG tar beslut att genomföra mätningen. Syftet med kartläggningen är att se över att man har likvärdig fördelning över Skaraborg, samt att synliggöra eventuellt dold tid. Hitta och definiera uppföljningsparametrar inom primärvården Som stöd för uppföljning mäts: Medicinska vårdplaner Läkemedelsgenomgångar Patient upplevelser Oplanerade transporter Hembesök

7 Starta upp mobila närsjukvårdsteam Närsjukvårdsteam finns i varje närvårdsområde med handlingsplan för start och utvärdering. Norra teamet personal anställd från 150901. Första månaderna ägnades åt planering av verksamheten tillsammans med kommunerna och informationsträffar till personal (sjukhus, kommuner). Operativ verksamhet sedan 151019 Södra teamet - startade i december 2014 med operativ verksamhet från 150101. Teamets läkare slutade i juni och olika läkare från medicin SkaS Falköping delar på arbetet i teamet för att hålla verksamheten igång. Annonsering efter en fast läkare pågår. Västra teamet startade år 2008 ingår helt i verksamhet. Sammanlagd statistik från Närsjukvårdsteamen i väster och söder Från maj till oktober där högsta och lägsta värdet visas: 22-30 patienter inskrivna per team 1-4 patienter skrivs ut i månaden per team. De flesta som skrivs ut avlider. 1-11 nya varselblanketter per månad Hembesök mellan 14-40 i månaden per team Telefon 12-48 samtal om dagen per team, där varje samtal ofta genererar åtgärder. Kurator arbetar för Södra och Västra teamen och gör 4-17 hembesök per månad. Vidareutveckla Palliativa team Den Palliativa verksamheten är för närvarande under vidareutveckling på Skaraborgs Sjukhus. Inom område söder och norr behöver samarbetsformer för en sömlös vård utarbetas inom ramen för närsjukvårdsamverkan och samfasas med de mobila närsjukvårdsteamen som startats. Kontaktpersoner mot norra och södra Närsjukvårdsområdet har utsetts. Teamen har under året haft ett ökat tempo i sin verksamhet. Teamen har under året fått in 403 antal remisser varav 48 inte har anslutits. Två från Lidköping har remitterats vidare till Närsjukvårdsteamet Antalet hembesök som teamen gör ligger mellan knappt 50 till nästan 60 per månad. Personalen har deltagit i flera utbildningsinsatser och handledning till personalgrupper i kommunerna. Vid tre tillfällen har teamet bidragit med utbildning i smärtskattning och munvård till ca 300 personer från Skaraborgs kommuner och sjukhus inom ramen för närvårdssamverkan. Utvecklingsgrupper med fokus på vård i livets slut med representanter från kommunerna, sjukhuset och palliativa teamet har startats upp i västra området. I denna grupp fokuseras arbetet på de aktiviteter som finns i Skaraborgs handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre. I norra och södra området planeras uppstart av utvecklingsgrupper med samma tema, från januari 2016. Utveckla vård- och omsorgsplaner där en tydlig planering finns för individens behov. Arbetet med framförallt medicinska vårdplaner har pågått under året. Vi har ökat antalet medicinska vårdplaner från 698 st hösten -14 till 1130 stycken hösten -15. Flera dialogmöten med personal på akutmottagningarna och ambulansen har genomförts.

8 En dokumentationsgrupp har startat under hösten för en revidering av medicinsk vårdplan. Man har haft tre möten hittills med ett tvärprofessionellt deltagande från kommun, sluten- och öppenvård. Utveckla beslutsstöd inför en akut bedömningssituation som ett verktyg för sjuksköterskan. Ett förslag på beslutsstöd beräknas vara framtaget i början av 2016 Bereda möjlighet för åtgärdsplatser i kommunen. Möjlighet för teamen att direktinlägga patienter på sjukhus finns framtagna rutiner. I västra området har teamen möjlighet till direktinläggning på korttidsplatser. I norra och södra närvårdsområdet handhas korttidsplatserna enligt gällande rutin via biståndsbedömdsbedömning. Fungerar problemfritt i alla områden. Skapa Lärplattform Lärplattformar är basen för reflektion och spridning av nyvunna erfarenheter och ny kunskap. Lärplattformar definieras här som permanenta mötesarenor knutna till Vårdsamverkan Skaraborg, där aktörer och andra intressenter från alla vårdgivare involverade i Närvården möts för dialog, kunskapsspridning och kunskapsutveckling. Plattformarna blir alltså en gemensam arena för lärande, reflektion och spridning, där nya idéer och aktiviteter hela tiden uppmuntras och tas tillvara. Uppmuntra innovationer skapa nya värden, nya sätt att angripa gamla problem! Permanenta nätverk: Mobila hemsjukvårdsläkare- nätverksträffar uppstartade hösten 2015 Närsjukvårdsteamen har en gemensam organisation med APT. Därutöver nätverksträffar en gång per termin. Operativa ledningsgrupperna (OLG) träffas en gång per termin. Inom varje Närvårdsområde Utvecklingsgrupp vård i livets slut Team-hemsjukvårdsläkare-sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård.. 4.1:2 Skapa en gemensam operativ ledning och styrning Starta upp närvårdsområde söder och norr Operativa ledningsgrupper finns nu i Skaraborgs tre närvårdsområden. Vid nybildande av operativ ledningsgrupp i norra och södra området har uppstartsdagar hållits. Detta för att inleda arbetet med att få en gemensam målbild och förståelse för arbetssättet. Förståelseseminarium för medarbetare har genomförts med dialogdagar för chefer inom kommunerna samt för chefer och läkare inom primärvården i Skaraborg. Struktur för operativa ledningsgrupper Gruppmedlemmar: Kommun; Socialchef/vård- och omsorgschef Skaraborgs sjukhus (SkaS); Verksamhetschef

9 Primärvården; Verksamhetschef från offentlig och privat aktör. Koordinatorer, tre stycken på vardera 20 % ( en från varje organisation) / OLG Projektledare; arbetar tillsammans på Skaraborgsnivå men med huvudansvar för varsitt närvårdsområde. 4.1:3 Ta fram förslag till ersättningsmodell En ny ersättningsmodell ska möjliggöra ett skifte från ett, i huvudsak, ensidigt insatsbaserat ersättningssystem inom vård och omsorg, som dessutom utgår från skilda ansvarsorganisationer och budgetar, till en ersättning som följer individen. Denna styr- och ersättningsmodell ska utgå från ett helhetsåtagande och uppmuntra till samverkande team med gemensamt synsätt inom sjukhusvård, primärvård och kommunal sjukvård och omsorg. Dessutom ska ersättningssystemet möjliggöra att proaktiva insatser i större omfattning utförs innan skada har skett. Detta innebär att ersättningssystemet behöver anpassas och stödja de tjänster som ger allra bäst resultat för målgrupperna. Ledord är kontinuitet, helhet, proaktivt arbete, teamarbete. HSS (Hälso- och sjukvårdsstyrelsen) har ansvar för ersättningsmodeller. Arbetet kommer att beskrivas i en särskild handlingsplan och drivas tillsammans regionen, SKL och socialdepartementet. Att få vård i hemmet innebär större avgifter för individen än om han/hon varit inneliggande sjukhus. Därför bör även avgiftssystemet ses över. Samverkan mellan vårdcentraler: Det finns inga juridiska eller principiella hinder för samverkan mellan Närhälsan och privata aktörer. Vi fortsätter med samverkansavtal av olika slag. Ett stort hinder är att separata insatser premieras i ersättningsmodellen och inte arbetssätt. Kontakter hittills: Margareta Axelsson, Utredningssekreterare vårdbehov och patentfrågor Koncernstab VG Helena Henningsson, Utredningssekreterare Skl Staffan Cavefors, Chef Koncernstab vård och omsorg VG Göran Stiernstedt, utredare regeringskansliet, Effektivare Vård Harald Grönqvist, SKL, samordnare avdelning vård och omsorg 4.1:4 Utveckla vårdmodellen Tydliggöra ingångarna och utgångarna av patientflödet i vårdmodellen, dvs. inskrivningsoch utskrivningskriterier. Här behövs en ökad samverkan mellan teamen och hemsjukvårdsläkarna. Vi måste också kunna visualisera hela vårdmodellen och dess verksamheter. Här har vi hjälp från Paul Holmström, systemdynamiker, Chalmers. Förslag klart kvartal 1 2016. Att kunna övervaka systemet och dess effekter är ett påbörjat område som fortsätter under 2016. Detta ska även användas för att kunna identifiera brister/problem/orsaker inom och mellan enheterna samt övriga vård- omsorgssystemet.

10 De kvalitetsmått på individnivå som Närsjukvårdsteamet utvecklat sprids och används i samtliga närsjukvårdsteam i Skaraborg. Utöka Närsjukvårdsteamet i väster med fler kompetenser som arbetsterapeut, fysioterapeut med början februari 2016. Detta är ett led i utvecklingsarbetet med att använda CGA (comprehensive geriatric assessment). Komplettera mätområden tillsammans med indikatorerna i den regionala handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Ett årshjul för att presentare resultat på Skaraborgsnivå är framtaget. Koordinatorer har under hösten -15 tagit fram måltal. Viktigt att fortsätta det personcentrerade arbetssättet i samtliga team och att detta tillvaratar individens resurser och utgår ifrån att stärka dem. 4.2 Effektmål 4.2:1 Öka individens upplevelse av trygghet och nöjdhet Djupintervjuer med patienter/anhöriga och personal planeras med start våren 2016. Startat upp samverkan med högskolan i Skövde. Önskemål att få studenter på avancerad nivå, medverka i utvecklingsarbetet och utgå från den gemensamt framtagna forskningsfrågor i sina examensarbeten. 4.2:2 Minska undvikbar slutenvård Denna indikator är ett mått på vårdcentralens verksamhet. Indikatorn är trög och osäker då många faktorer spelar in. Diskussioner om detta mått pågår i analysgruppen på regional nivå. Oplanerad vård på sjukhus inom 30 dagar från utskrivning är ett mått på slutenvårdens verksamhet. Vi använder tills vidare måtten samt andra sätt mäta vårdkonsumtion som att följa besök och inläggningar på de individer som är inskrivna i närsjukvårdsteam och palliativa team och de som har hemsjukvårdsläkare. 4.2:3 Minska det totala behovet av vård- och omsorg Genom att öka individens upplevelse av trygghet minimeras behovet av vårdkontakter och ger förutsättningar för en bättre livskvalitet. Ett antal patientresor har gjorts med individer inskrivna i teamen och hos mobil hemsjukvårdsläkare. Antal vårdkontakter minskar drastiskt och medför totalt mindre kostnader. I Skaraborg mäts sedan 2011 antal oplanerade transporter från kommunens hälsooch sjukvård till akuten, i Skaraborg. Sedan 2014 ingår alla kommuner. I materialet tydliggörs bland annat vilken tid på dygnet patienterna skickas in och vem som tar beslut om att skicka in. Detta material kommer att användas som en del i resultatuppföljningen.

11 5.0 Utvecklingsområden utöver projektplanen Utveckla IT-stöd Framtidens vårdinformationsmiljö genom att medverka i beskrivning av patientscenariot för målgruppen multisjuka äldre. Vi bidrar med lagledare och representant i arbetsgruppen samt referensperson. Ska pågå under jan-mars 2016 Utöka modellen med fler målgrupper, stroke, demens och psykiatri Tillsammans med Chalmers (CHI) medverka i EU-projektet DECI (Digital Environment for Cognitive Inclusion). Målgruppen är individer med mild demens. 200 personer ska inkluderas. Vi ska undersöka om mobil vårdmodell/nätverksmodell + olika IT-lösningar för dessa patienter kan: - Förbättra livskvalitet - Förhindra progress av demens eller rent av förbättra kognitiv funktion - Minska vårdskador - Minska resursåtgång Ulla Andin, läkare i närsjukvårdsteamet i väster är projektledare tillsammans med Chalmers. Representanter från gruppen Samverkan Geriatrik Demens Palliativ vård ingår i styrgruppen. Spridningsarbete och stöd i VG och övriga Sverige. Marianne Alärd är stödperson inom Västra Götaland på 50 %. Västra Skaraborg har också ett uppdrag inom regionen att medverka i spridningsarbetet som stöd. 6.0 Riskbedömning Vi använder en tvådimensionell riskanalys. Gradering av konsekvenser 1-3 Gradering av sannolikheten 1-3. Risktalet är produkten av konsekvens och sannolikhet. Risk 1: Otillräcklig förankring i samband med spridning Konsekvenser: 3. Risken finns eftersom grunderna i projektet bygger på en idé som utvecklats av en grupp individer inom en särskild organisatorisk enhet (Närvård västra Skaraborg som visserligen omsluter många men som utgör ca en tredjedel av Skaraborg. Detta skulle då innebära att övriga menar att detta fungerar inte här för här råder andra förhållanden. Sannolikhet: 3 Risktal: 9.

12 Åtgärd: Det finns ett stort intresse för denna nya vårdform regionalt och nationellt. Strategin är att det inte är en färdig produkt som ska implementeras utan en idé som ska utvecklas i samarbete. Beslut är taget i Vårdsamverkan Skaraborg. Under 2015 har samverkan och samarbete på olika nivåer inom organisationer i Skaraborg pågått. Det råder full enighet om vårdmodellen och gemensam ledning för verksamheten. Risk 2: Samverkan fungerar inte Konsekvenser: 3. Erfarenheter från andra projekt har visat att trots att fungerande förutsättningar finns, så förändras inte de arbetssätt som är i fokus. Detta är tydligt i samspel mellan landstingsvård, kommunal vård och omsorg och privata aktörer. Arbetskulturer kan exempelvis innebära att olika professionsgrupper inte samverkar. Sannolikhet: 2 Risktal: 6 Åtgärd: Kunskap och kommunikation som bemöter utmaningar i arbetskulturer måste hanteras med stor energi. Den vision och målbild som kommuniceras är tilltalande och kommer att vara i fokus under hela projekttiden som ett åtgärdsverktyg. Under 2015 har olika dialogdagar genomförts för att skapa en gemensam målbild och delaktighet. Lärplattformar och nätverk är en del i arbetet. Kunskap och information ges till enheterna inom organisationerna genom bl a nyhetsbrev, vårdsamverkans hemsida och medverkan av projektledare och koordinatorer i olika forum. Risk 3: Nödvändiga förändringar kan inte uppnås pga. skilda huvudmän och lagstiftning. Konsekvenser: 3 Projektsatsningar över huvudmannagränser faller ofta pga. olika styrande utgångspunkter för resursfördelning och ekonomistyrning samt svårigheter att dela patientdokumentation och registeruppgifter. Skilda lagstiftningar för huvudmännen och biståndsbedömningens arbetssätt kan skapa begränsningar. Sannolikhet: 2 Risktal:6 Åtgärd: Närvård västra Skaraborgs pilotförsök visar att ovanstående risk kan hanteras och lösas. Pilotförsöket har övergått i permanentad verksamhet sedan flera år. De begränsningar för att utveckla gemensamma och personcentrerade arbetssätt som kan komma att lyftas fram, kan bemötas med såväl FoU-resultat som praktikerfarenhet. I implementeringsarbetet är arbetet med kultur, gemensamma mål/syfte och värderingar av stor betydelse. Risk 4: Projektledarens personliga nyckelroll Konsekvenser: 2 Det finns en risk att projektet blir beroende av en projektledares särskilda inblick och relationer och att arbetet stannar upp vid exempelvis sjukdomsfall eller avhopp. Sannolikhet: 2

13 Risktal: 4 Åtgärd: Fyra projektledare är utsedda i Skaraborg. Projektledarna arbetar tillsammans. Koordinatorerna i Närvård Skaraborg är involverade i arbetet. Operativa ledningsgrupper finns i varje område. Arbetet utgår från Vårdsamverkan Skaraborg. Politisk Samverkan Skaraborg är beställare. Därutöver pågår kontinuerlig dialog med olika grupper i organisationernas verksamheter. På så vis involveras fler och fler i arbetet. Risk 5 : Risk på grund av bristande läkarförsörjning i primärvården. Otillräcklig bemanning på läkarsidan på ett flertal vårdcentraler i Skaraborg kan göra det svårt att friställa den funktion från tidboken, som den mobile hemsjukvårds läkares funktion innebär. Konsekvens: 3 Risk att inte kunna genomföra projektet om det inte finns tillgång till läkare. Sannolikhet: 1Då det inte handlar om att öka antalet patienter utan om ett sätt att bättre ta hand om de patienter man redan har ansvar för i Primärvården, tror vi att risken är låg för genomförandet av projektet. Men att det de facto föreligger en brist på läkare generellt i primärvården, gör att det finns en medelhög risk att det försvårar införandet av projektet. Risktal 3 Åtgärd: Är hemsjukvårdsläkaren ifråga uppbunden av tidboken försvinner mobiliteten, vilken är den stora framgångsfaktorn. Vi tror att införandet av funktionen mobil hemsjukvårds läkare kan vara en positiv rekryteringsfaktor där man flyttar fokus från administrativa uppgifter till ett individcentrerat arbetssätt. Den bristande läkarbemanningen på vårdcentralerna är ett problem. 7.0 Forskning och utvecklingsstöd Chalmers, Svante Lifvergren utvecklingschef vid SkaS och forskare CHI, Chalmers (intern) samt Andreas Hellström, universitetslektor, CHI Chalmers (extern). Stöd till projektledningsgrupp, projektledare Svante träffar projektledarna regelbundet. Andreas vid behov. Medverka i implementeringsarbetet Svante medverkar i flera grupper och aktiviteter som Samverkansgruppen, uppstartsmöten och lärandenätverk. Andreas vid behov. Stöd i fortsatt utveckling och förädling av vårdmodellerna Forskningsinsatserna kommer att vara inspirerade av ett aktionsforskningsperspektiv. Aktionsforskning kännetecknas av en nära samverkan mellan praktiker och forskare i forskningssamarbetet för det gemensamma utvecklandet av actionable knowledge, dvs. kunskap av relevans och värde för att ta itu med problem och utvecklingsmöjligheter i den lokala praktiken. Det innebär i sin tur att kunskapsutveckling sker i samverkan mellan forskare och praktiskt verksamma samt patienter. I syfte att skapa ett långsiktigt system för

14 utveckling, kunskapsspridning och ömsesidigt lärande. Det övergripande syftet är att accelerera utvecklingen av närvårdens värdeskapande förmåga för individer och närstående.så långt som möjligt ska också patienter och närstående involveras i utvecklingsarbetet. En treårig forskningsplan är framtagen. Medverka i lärandenätverken. Svante och Andreas ingår i den regionala utvecklingsgruppen med Karin Fröjd som sammankallande. Här ingår även Marianne Alärd. Paul Holmström, systemdynamiker på Chalmers, hjälper till med visualisering av hela vårdmodellen och dess verksamheter. Förslag klart under kvartal 1 2016. Två brukarrepresentanter deltar i Samverkansgruppens möten och träffar projektledarna vid behov. Projektledarna har medverkat på träffar som pensionärsorganisationerna anordnat. Sådan dialog/informationsmöten finns även inplanerade under våren 2016. Högskolan Skövde samarbete påbörjats under året. Ett av målen är att knyta prioriterade områden i forskningsplanen till magisterprogrammen. FoU-u. Skaraborg. Arbetsgrupp under revidering och inga möten genomförts under 2016. Medicinsk forskning. Ulla Andin, med.dr. geriatrik.ev. doktorand. Ej påbörjat IT-stöd, e-hälsa, informationssystem. Vi ser ett behov av utvecklingsarbete i Vårdsamverkan Kopplat till framtidens vårdinformationsmiljö Ta fram mobilt IT-stöd Hjälpmedel, sensorer osv Arbetet med Framtidens vårdinformations miljö 3R FVM (Västra Götaland i samverkan med region Skåne och Stockholm) pågår i regionen. Viktigt att ha ett nära samarbete. Utveckla IT-stöd Framtidens vårdinformationsmiljö genom att medverka i beskrivning av patientscenariot för målgruppen multisjuka äldre. Vi bidrar med lagledare och representant i arbetsgruppen samt referensperson. Ska pågå under janmars 2016 Dag Noren, Implement consulting group, har fått uppdrag att inom Västra Götaland, medverka i utvärderingen av arbetet med mobila team, hemsjukvårdsläkare och en operativ gemensam ledning enligt Skaraborgsmodellen. Förstå och beskriva ömsesidiga vinster i samverkansmodeller; Vad händer på sikt om vi inte tar tag i de samordningsmöjligheter som finns ex utifrån demografisk utveckling och tillgång på resurser; ekonomi ur ett samhällsperspektiv. Arbetet påbörjas i februari 2016. Innovation och förnyelseförmåga inom hälso- och sjukvård Centre for Healthcare Improvement (CHI) i samverkan med chalmerskollegorna på Center for Business Innovation (CBI) och en forskargrupp för medarbetarskap och organisatorisk resiliens vid Högskolan i Skövde leder ett av fem forskarstödda lärandenätverk i Sverige som VINNOVA finansierar.

15 Syftet är att stimulera och utveckla kunnandet kring det komplexa arbetet med innovation och förnyelse inom sjukvården. Satsningen är en del av VINNOVA:s regeringsuppdrag som handlar om att öka förmågan att bedriva innovationsarbete i svensk offentlig verksamhet. Detta under fem lärandeträffar (lunch-lunch) med start i november och avslut i augusti 2016 Jeanette Andersson och Marianne Alärd representerar Närvård Skaraborg. 8.0 Budget 2015 Beräkning Utfall Projektledare X 3 heltider 1 680 000 kr Vanja 100 % Mia + Marianne 100 % Jeanette 50% 1 680 000 kr Administration ( resor) 100 000 kr 0 kr Uppstart specialistteam Administratör Kommunikatör Närsjukvårdsteam södra helår 3,2 mnkr Norra från 1/9-15 1, 1 mnkr 20 % 100 000 kr 2 900 000 + 1 000 000 kr = 3 900 000 kr Lägre kostnader än beräknat pga senare start i norr och läkarbrist i söder. 100 000 kr Konferens/ Planeringsdagar 120 000 kr 20 000 kr Totalkostnad 6 580 000 kr 5 900 000 kr