UTBILDNINGSNÄMNDEN KATARINA SÖDRA SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.0-67/2014:ID630 SID 1 (17) 2014-09-22 Handläggare: Margareta Scherman Telefon: 08050842400 Kvalitetsredovisning Inledning Katarina Södra skola är en kommunal F-6 skola byggd 1888 och senast renoverad 2005/2006. Under det gångna läsåret hade skolan 553 elever, 264 flickor och 289 pojkar och 64 anställda, 17 män och 46 kvinnor. Verksamheten omfattar förskoleklass, åk 1-6, skolbarnsomsorg (fritidshem för elever i åk F-3 samt fritidsklubb för elever i åk 4-6). I fritidsverksamheten deltog 311 elever, 157 flickor och 154 pojkar och på fritidsklubben var 116 elever inskrivna, 49 flickor och 67 pojkar. Genomsnittligt antal närvarande elever på Klubben var mellan 50 och 60 per dag. Katarina Södra skola arbetar för att inkludera samtliga elever i verksamheten. Men under läsåret fanns en särskild undervisningsgrupp för mellanstadieelever med långsam eller komplicerad inlärning och/eller neuropsykiatriska funktionshinder och som i det stora sammanhanget inte har möjlighet att klara målen. För motsvarande elever på lågstadiet startades under läsåret en studio för att ge dessa elever de bästa förutsättningarna att nå målen. I båda fallen arbetar lärarna och fritidspedagogerna för att eleverna ska kunna delta i "hemklassens" undervisning och aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Skolans ledningsgrupp bestod av en rektor och 2 biträdande rektorer. Vidare fanns en skolassistent, en intendent och en vaktmästare/hantverkare. Elevhälsoteamet bestod av skolledningen, en specialpedagog, en skolsköterska samt 25 % skolpsykolog från stödenheten. Skolan hade även tillgång till skolläkare 1 dag varannan vecka samt kurator, som köps in via stödenheten vid behov. Skolmåltid och städning är upphandlade. Till grund för skolans kvalitetsredovisning ligger olika insamlade resultat och undersökningar, som genomförts på skolan och i staden. Arbetslagen har lämnat underlag till kvalitetsredovisningen genom att i olika sammanhang, bl.a. resultatdialoger, analysera resultat och diskutera förbättringar. Eleverna har i klassråd och elevråd diskuterat förbättringar speciellt i trygghets- och trivselfrågor men också gällande inflytande och delaktighet i verksamheten. I föräldrarådet tar föräldrarna del av de resultat, som redovisas och diskuterar dessa.
SID 2 (17) Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning * Fortsätta arbetet med att utveckla och förbättra kommunikationen * Arbeta för att öka elevers och föräldrars upplevda nöjdhet med skolan som helhet * Fortsätta utveckla arbetet på fritidshemmen * Bibehålla de goda resultaten i svenska och matematik Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Utifrån Likabehandlingsplanen görs varje år en enkät där eleverna få svara på frågor om hur de upplever sin arbets-/skolmiljö. Inför läsåret 12/13 uppgav många elever att de upplevde omklädningsrummen vid idrotten som den plats där de upplevde störst otrygghet och där många kränkningar ägde rum. Under läsåret ökande vi därför vuxennärvaron i och runt omklädningsrummen. Vi fortsatte detta arbete under läsåret 2013/2014 och hade fortsatt vuxennärvaro i omklädningsrummen. Detta har eleverna upplevt positivt. Under kommande läsår kommer vi att arbeta med att få ner antalet kränkande händelser samt ha stort fokus på trygghet och arbetsro. Enkätundersökning kommer att genomföras i början av höstterminen 2014, avstämning i december och uppföljande undersökning i maj 2015. NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Periodens utfall Årsmål Period 65 % 90 % 2014 58 % 65 % 2014 82 % 80 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 89 % 80 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 32 % 80 % 2014
SID 3 (17) Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 58 % 85 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss - att verka för en god psykisk och fysisk arbetsmiljö för våra elever- att arbeta förebyggande för elevernas trygghet och mot varje form kränkning- att ge alla elever en kvalitetsmässigt god och nyttig mat- att planera så att det finns utrymme för fysiska aktiviteter för barnen under hela dagen, dvs. under både skol- och fritidstid Förväntat resultat Våra elever ska uppleva sin skola som trygg och de ska känna förtroende för de vuxna, som arbetar där. Antalet rapporterade kränkningar ska minska. Detta ska kunna avläsas i Brukar- och skolundersökningarna och i våra egna enkäter. Arbetssätt Alla, som arbetar i skolan, ska aktivt bidra till att skapa god lärmiljö och en trygg miljö på fritids. Ett aktivt arbete utifrån och med skolans värdegrund inleder varje termin. Om någon upplever sig kränkt har arbetslaget i uppdrag att utreda händelsen och arbeta för att kränkningar upphör. Vid behov kan arbetslaget ta hjälp av elevhälsoteamet. Den, som utreder händelsen har också ansvar för att rapportera till rektor, som i sin tur rapporterar till huvudmannen. I Katarina Södra skola lagas maten i eget kök. Maten lagas från grunden med minst 50 % ekologiska råvaror ofta mer. Inga konstgjorda tillsatser används. I skolan serveras frukost till en liten kostnad (10 :- för barn och 20 :- för vuxna). Även föräldrar är välkomna att äta frukost. Skolan serverar lunch till alla barn och mellanmål till barnen i skolbarnsomsorg och i fritidsklubb. Ett matråd finns bestående av elever, skolledning och kökschef. Rådet träffas 2 ggr per termin. I Orhem har skolan en kolonilott som besöks av olika klasser. På våren sår man frön och på hösten skördas de grönsaker som vuxit upp. Samtidigt läser man om frukt och grönsaker. En skördefest anordnas på fritids där man tillagar och smakar det man odlat. Skolans idrottssal och rörelserum används både för undervisning i ämnet idrott och hälsa och för fritidsaktiviteter. Skolans fritidsverksamhet samarbetar med olika idrottsföreningar. Simundervisning ges oftast i åk 1 och sker på undervisningstid i Eriksdalsbadet. Elever, som ännu inte nått målen för simkunnighet inför åk 6 ges extra simundervisning. Vi samarbetar med Idrottslyftet. Många pedagoger deltar i "Röris"-utbildningarna och varvar stillasittande med rörelseaktivitet.
SID 4 (17) Uppföljning En fast struktur för arbetslagens elevvårdsarbete och arbetet med elevernas individuella utvecklingsplaner medför att frågor kring eleverna utgör ett huvudinnehåll i arbetslagens arbete. De biträdande rektorerna deltar regelbundet i arbetslagens träffar. Resultatdialogen följer kunskapsutveckling och resultatutveckling på både grupp- och individnivå. Där utvärderas också arbetssätt och resursanvändning. Skolans egna enkäter såväl som Brukar- och skolundersökningarna visar bl.a. hur eleverna trivs, upplever trygghet och studiero. Hälsosamtalen, som skolsköterskan genomför i åk 4 visar också hur elever på gruppnivå upplever sin skolvardag ur ett trygghets- och förtroendeperspektiv. Resultat Vi har höga förväntningar på oss själva när det gäller att eleverna ska känna sig trygga och trivas i vår skola. Resultaten visar att vi har arbete kvar att göra men att det också finns en positiv utveckling. I förskoleklasserna uppger endast 65% av föräldrarna att deras barn är tryggt i skolan. Året innan var den siffran 96%. Orsakerna till de kraftigt försämrade siffrorna diskuteras under analysavsnittet. Frågan om möjligheten att arbeta i lugn och ro på lektionerna är också lägre än året innan. 58% av föräldrarna uppger att de är nöjda med sina barns möjligheter till lugn och ro medan det året innan var 65%. Siffrorna ligger i båda fallen långt från våra uppsatta årsmål. I åk 2 genomförs enkäten både av elever i skolan och av deras föräldrar hemma. Resultaten visar att 90% av föräldrarna i åk 2 uppger att deras barn är trygga i skolan. Året innan var siffran 68%. När eleverna själva svarar på samma fråga uppger samma procentandel (90%) att de är trygga. De övriga 10% uppger att de är ganska trygga. Inte någon har svarat att de är otrygga. Förra året uppgav 79% att de kände sig trygga i skolan. På frågan om att kunna arbeta i lugn och ro på lektionerna svarar 60% av föräldrarna att deras barn kan arbeta i lugn och ro mot 20% av föräldrarna året innan. Elevernas egna svar visar att 83% av dem uppger att de kan arbeta i lugn och ro under lektionerna. Motsvarande siffra förra året var 63%. I åk 5 svarar endast eleverna på enkäten. Dessvärre är årets siffror inte representativa då två klasser fallit bort. Av de elever som svarat uppger 58% att de känner sig trygga mot 88% året innan. Beträffande studieron så uppger endast 32% av de svarande eleverna att de är nöjda med den mot 83% året innan. I skolans egen enkät svarar samma elever men i ett större och mer representativt urval på samma frågor på följande vis: 83% anger natt de känner sig trygga i skolan. Däremot upplever de studieron som ett bekymmer då endast 38% är helt nöjda med den och 43% är ganska nöjde med den.,
SID 5 (17) Maten som lagas och serveras i Katarina Södra skola lagas från grunden utan halvfabrikat eller konstgjorda tillsatser och består enligt entreprenören Carolaseko av minst 70 % under året närmare 80% ekologiska råvaror. Skolan har många elever och det är trångt i matsalarna, vilket är ett bekymmer. Diskussioner om skolmaten har funnits både bland elever och föräldrar. Skolans matråd, bestående av elevrepresentanter från samtliga klasser har tillsammans med kökschefen och sina respektive klassråd tagit fram olika "önskerätter". Dessa serveras i den ordinarie menyn och markeras då med "barnens val". Även på föräldrarådet har frågor och synpunkter kommit upp. Kökschefen kommer till första föräldrarådet hösten 2014 för att berätta och besvara frågor. Under våren - i samband med Kock-EM, besöktes Katarina Södra skola av ett 20-tal av Europas främsta matskribenter. De var djupt imponerade över vad de såg och smakade. Besöket resulterade bl.a. i radioreportage i Tyskland och flera artiklar i kända europeiska mattidskrifter. Utbudet av motion och rörelse är stort och vi utnyttjar vår stora skolgård så mycket det går. Vi har bekymmer med att idrottssalarna inte räcker till. Under året har vi fått låna idrottssal i Sofia skola för några av de äldre klasserna. Detta har avlastat en del men har inte varit tillräckligt då vi behövt betydligt fler timmar. Det är trångt i schemat och det betyder krockar i omklädningsrummen. Vuxenstöd och tillsyn i omklädningsrumen är viktigt - speciellt som våra elever uppger omklädningsrummen som en källa till oro. Simundervisning har vi brukat ge till elever i åk 1 men under året kunde simundervisningen inte genomföras i åk 1 eftersom det inte fanns simhallstider, som var möjliga att använda. Simundervisningen för dessa elever kommer i stället att genomföras under åk 2. Kontroll av simkunnigheten kontrolleras mot målen i åk 6 redan under åk 5 för att bereda de elever, som ännu inte kan simma, möjlighet att lära sig det för att få godkänt i ämnet idrott och hälsa. Bedömning och analys Vår målsättning var att öka andelen nöjda elever och föräldrar avseende trygghet och studiero. Det förväntade resultatet skulle vara avläsbart i brukarundersökningen. Siffrorna visar att vi i en av de undersökta årskurserna har lyckats med detta. I åk 2 har både föräldrar och elever uttryckt att de är mycket nöjda eller nöjda med såväl trygghet som studiero. Resultaten har höjts mycket från förra mätningen. Ett stabilt arbetslag med fokus på både kunskapsresultat och goda relationer mellan såväl vuxna och elever som elever emellan samt ett utomordentligt samarbete mellan skolan och fritids har bidragit till dessa resultat. I förskoleklassen kan vi avläsa en rejäl dipp jämfört med förra årets mycket goda resultat. Om de låga siffrorna är bestående har vi stora problem - problem som vi i vardagen inte upplever. Däremot var det turbulent just under den tidpunkt då enkäten genomfördes. På grund av besparingar hade två personer fått sluta, en förskolärare hade sagt upp sig för att pröva annat arbete och arbetade kvar under uppsägningstiden till dess att ny lärare var på plats. Ny lärare var inte tillsatt när enkäten genomfördes. Detta skapade otrygghet hos såväl föräldrar som barn.
SID 6 (17) Under vårterminen stabiliserades personalsituationen i förskoleklassen och arbetet under vårterminen fungerade bra, både i den skolförberedande delen och på fritids. Arbetet i förskoleklassen karaktäriseras av struktur, ordning och reda och lugn och ro. Eleverna kommer väl förbereda till åk 1. Vi upplever inte någon annan skillnad mellan läsåret 13/14 och 12/13 än de här redovisade yttre omständigheterna vid det aktuella mättillfället. Det är dock viktig att vi följer utvecklingen av resultaten i brukarundersökningarna. Vår ambition och vårt mål är att öka andelen nöjda elever/föräldrar. (Vid vår uppföljningsenkät för den här elevgruppen i början av höstterminen 14, där de själva fått svara på frågorna, uppger 78 % av eleverna att de är trygga i skolan och 14% att de känner sig ganska trygga. 67% uppger att de är nöjda med studieron och 20% att de är ganska nöjda). Även i åk 5 är siffrorna bekymmersamma. Det mycket stora bortfallet gör dock att de är svårtolkade. De låga siffrorna är inte riktigt i överensstämmelse med den upplevda utvecklingen i årskursen under det femte skolåret. Studieron var betydligt sämre under åk 4 för de här eleverna. Det arbete, som lärarna i arbetslaget har lagt ner på att öka både studiero och studiemotivation hos eleverna har givit goda resultat i den vardag där eleverna befinner sig. Under året har vi satt igång ett gemensamt arbete på skolan för att hitta gemensamma förhållningssätt och gemensamma rutiner för hur vi skapar struktur och ordning och reda. Metodernas teoretiska bakgrund finns att hämta i den tillämpade beteendeanalysen och bygger på att stärka och öka elevernas positiva beteende genom positiv förstärkning. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Periodens utfall Årsmål Period 92 % 90 % 2014 98 % 90 % 2014 93 % 95 % 2014 98 % 95 % 2014 ÅTAGANDE:
SID 7 (17) Vi åtar oss att följa elevernas utveckling av sitt matematiska tänkande. Målet är att varje elev i slutet av åk 1 behärskar huvudräkning med addition och subtraktion inom talområdet 1-10 och har ett visst kunnande inom talområdet 1 20. Förväntat resultat Elevernas måluppfyllelse ökar. Detta ska kunna avläsas i resultaten på de Nationella proven. Arbetssätt Vi följer elevernas utveckling av sitt matematiska tänkande på följande sätt: Vi utgår från testerna i handboken "Förstå och använda tal". Testerna görs i september och januari i alla åk 1-6. Resultaten följs upp och analyseras så att man kan följa kunskapsutvecklingen men också se om undervisningen varit effektiv. Vi följer varje årskurs över tid från Förskoleklass till och med åk 6 för att säkerställa att måluppfyllelsen ökar både på årskurs- och individnivå. Vi utvecklar arbetssätt för att kunna utmana elever, som behöver utvecklas snabbare. Resursanvändning Lärare med behörighet i matematik ansvarar för undervisningen i matematik. Uppföljning Vid resultatdialogen analyserar vi resultatutvecklingen och måluppfyllelsen på årskursnivå och identifierar kritiska områden beträffande elevernas måluppfyllelse. Därefter följs varje elev upp utifrån resultat och insatser. Elever som har behov av extra stöd uppmärksammas särskilt så att de får de stöd de behöver. Även elever, som behöver större utmaningar uppmärksammas. Arbetet och de aktuella åtgärderna utvärderas. Resultatdialogen ligger i kalendariet. Resultat Årets resultat i matematik är mycket goda. Vi ser att resultaten i åk 3, som utvecklats positivt sedan 2010, då de låg på 48% godkända på samtliga delprov, är bestående även om procenttalet i år ligger under förra årets siffra. 98% 2013 och 92% 2014. Skillnaden handlar om enstaka individ. I åk 6 var andelen godkända elever på NP i matematik 93%. Även detta en lägre procentsiffra jämfört med förra året men även detta handlar om enstaka individ. Enligt sammanställningen av de skriftliga omdömena i matematik ser prognosen för måluppfyllelsen ut på följande sätt (siffrorna inom parentes avser 2013): Åk 1 99% (99%) Åk 4 97% (93%) Åk 2 99% (99%) Åk 5 92% (92%)
SID 8 (17) Åk 3 99% (98%) Betyg sätts i åk 6 och 95% (96%)av eleverna fick betyget E eller högre. 10% (17%) av eleverna fick betyget A. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att följa varje elevs läsutveckling. Målet är att alla elever i slutet av åk 1 läser enkla texter med god förståelse. Eleverna läser genom att använda och växla mellan ändamålsenliga strategier - t.ex. ordbilder, tar hjälp av ljuden och någon bokstav eller något ord de mött tidigare. Arbetet med att utveckla elevernas läsförmåga (såväl avkodning som läsförståelse) sker i samtliga årskurser. Förväntat resultat Eleverna når kravnivåerna i allt högre utsträckning. Inom några år når alla elever LUS 15 i slutet av åk 3. Skolans elever är goda läsare. Arbetssätt Vi följer elevernas läsutveckling 3 ggr/läsår med hjälp av Bo Sundblads läsutvecklingsschema. För att följa elevernas kunskapsutveckling i svenska och för att fånga upp elever som behöver extra stöd använder vi oss dessutom av följande instrument: Förskoleklass:LUS Kartläggning av språklig medvetenhet, bokstavskontroll, ord och meningar görs av förskollärarna i november och maj. -Åk 1:LUS DLS-bas åk 1, läsförståelse, skrivutveckling och läslust. -Åk 2: LUS "Vilken bild är rätt" Skriva till bildserie - analys utifrån mall. -Åk 3: LUS Nationella prov. -Åk 4 LUS Kartläggning av läsförståelse, läshastighet och skrivförmåga. Mall från "Nya språket lyfter" Ängelholmsprovet. -Åk 5 LUS, DLS Läsförståelse. Mall från "Nya språket lyfter" Ängelholmsprovet -Åk 6: LUS Nationella prov Resultatdialoger hålls en gång per år. Då följer vi upp resultatet och resursanvändningen. Vi styr resurser framförallt till de första skolåren. Resursanvändning Personalen i förskoleklassen, som arbetar med Bornholmsmodellen får regelbunden handledning av specialpedagogen.
SID 9 (17) Specialpedagogen besöker förskoleklasserna under augusti/september och i maj. Specialundervisning ges framförallt till elever i åk 1 och 2. I åk 2 finns också ett samarbete med skolans bibliotekarie, som har bokprat med eleverna i grupper och där de också får hjälp att välja böcker på den läsnivå där de befinner sig. Vi lägger också vikt vid att utmana elever, som ligger långt fram i sin läsutveckling. Uppföljning Vid resultatdialogen analyseras måluppfyllelsen och kunskapsutvecklingen först på årskursnivå. Kritiska områden när det gäller elevernas måluppfyllelse identifieras. Dessutom följs varje elev upp utifrån resultat och insatser. Elever som har behov av extra stöd uppmärksammas särskilt så att de får det stöd de behöver. Arbetet och de aktuella åtgärderna utvärderas. Resultatdialogen ligger i kalendariet. Resultat Det förväntade resultatet - att eleverna i allt högre utsträckning når kravnivåerna - kan nu delvis börja avläsas i resultatprognoserna. Resultaten i svenska är mycket goda. De har också utvecklats positivt över tid. Andelen godkända elever på NP i svenska i åk 3 har ökat från 79% 2011, till 98% våren 2014 och ligger alltså på samma nivå, som 2013. Andelen elever, som är godkända i svenska på NP i åk 6 låg 2012 på 94% och 2013 på 91% och ligger 2014 på 98%. Enligt sammanställningen av de skriftliga omdömena i svenska ser prognosen för måluppfyllelsen i svenska ut på följande sätt (siffrorna inom parentes avser 2013): Åk 1 99% (99%) Åk 4 93% (91%) Åk 2 99% (99%) Åk 5 98% (91%) Åk 3 99% (98% Betyg sattes i åk 6. 97% (92%) av eleverna har fått betyget E eller högre i svenska. (3%) av eleverna har fått betyget A. Enligt LUS mätningarna har endast 82% i åk 3 nått LUS-punkt 15, vilket inte morsvarar vår målsättning. Detta avspeglar sig emellertid inte på andra resultat i svenska. Att läsa flytande med god förståelse behövs för att klara flera av delproven i NP i åk 3. Något som 98% av våra elever gör. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ge alla barn systematisk språkutvecklingsträning med Bornholmsmodellen under förskoleklassåret.
SID 10 (17) Förväntat resultat Alla eleverna ska vara "läsberedda" när de börjar i åk 1. Flera elever ska ha kommit igång ordentligt med läsning. Arbetssätt Inför ett nytt arbetsår i förskoleklassen utses de som ska vara ansvariga för språkträningen. De ansvariga går igenom och lägger upp arbetet tillsammans med specialpedagogen, som också handleder i metoden. Elever, som behöver utmanas för att de kommit en god bit på väg i sin läsutveckling ska få dessa utmaningar. Resursanvändning I förskoleklassen arbetar förskollärare med god kompetens. Specialpedagog handleder regelbundet i arbetet med Bornholmsmodellen. Uppföljning Språkträningen följs upp genom att specialpedagogen handleder dem, som arbetar med Bornholmsmodellen. Höstens arbete följs upp efter jullovet och de elever, som behöver mer träning får det under våren. Detta för att ge alla barn möjlighet att komma igång med läsningen. I resultatdialogen analyseras läsutvecklingen både på grupp- och individnivå. Kritiska områden identifieras så att stöd kan sättas in tidigt. Resultatdialogen ligger i kalendariet. Resultat I förskoleklassen gör vi inte kunskapsuppföljningar som gör att det finns möjlighet att jämföra resultat. Arbetet med att utveckla elevernas språkliga medvetenhet har stort fokus i förskoleklassen och vi konstaterar att de flesta barn har kommit igång med sin läsning. Några stycken är redan goda läsare när de börjar i åk 1. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att vid varje uppföljningstillfälle analysera resultaten utifrån ett könsperspektiv. Förväntat resultat Det ska inte finnas några tydliga skillnader i resultat mellan flickor och pojkar över tid. Arbetssätt Vid resultatanalyser där man över tid konstaterar stora skillnader mellan pojkars och flickors resultat måste undervisning och arbetssätt analyseras och utvecklas så att båda könen får möjlighet att nå goda resultat. Vi genomgången av NP tittar man t.ex. på skillnader i resultat på de olika delproven.
SID 11 (17) Uppföljning Vid resultatdialogerna analyseras resultaten även utifrån eventuella skillnader mellan flickors och pojkars resultat. Resultat Om vi börjar med betygen så skiljer sig meritvärdet mellan flickor (249) och pojkar (237) åt. Resultaten på de Nationella proven visar att det även där finns skillnader men att de är små och handlar om enstaka individ, i något fall två. I åk 6 har 98% av eleverna blivit godkända på samtliga delprov i engelska. 95% av flickorna jämfört med 100% av pojkarna. I matematik godkändes 93% av eleverna, 95% av flickorna och 93% av pojkarna. I ämnet svenska har 98% av alla elever blivit godkända, 100% av flickorna jämfört med 98% av pojkarna. I åk 3 ser det ut på följande sätt beträffande resultaten på de nationella proven: I matematik är det ingen skillnad alls mellan flickor och pojkar. Där har 92% uppnått godkänt resultat I svenska där 98% har godkänd nivå på samtliga delprov så är det för flickorna 99% och pojkarna 97%. ' Vi har också tittat på skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i ämnet Idrott och hälsa så som det redovisas i prognosen för måluppfyllelse i slutet av åk 6. Av 17 klasser uppvisar 14 ingen skillnad mellan pojkar i flickor. I 3 av de klasser som uppvisar skillnader förväntas färre pojkarna än flickor nå uppställda kunskapskrav. I en klass är det färre flickor som förvänas nå uppställda kunskapskrav. I ämnet Idrott och hälsa är det oftast simningen, som utgör hindret för att uppnå godkända resultat och få godkänt betyg i åk 6. Eftersom de siffror, som redovisas här, endast är prognoser och vi under åk 5 och t.o.m. åk 6 ger eleverna möjlighet till extra simundervisning finns möjlighet att både utjämna skillnaderna och att ge eleverna godkänt betyg i åk 6. Vid analys av betygen i åk 6 i just Idrott och hälsa så är endast en elev underkänd i ämnet, vilket tyder på att de insatser som skolan gör beträffande simning har effekt. Bedömning och analys Generellt kan vi vara nöjda med elevernas kunskapsresultat. De är nu över tid på en hög/mycket hög nivå sett till resultat på Nationella prov, samt på andelen godkända betyg i åk 6. Medvetna satsningar på utvecklingen av den språkliga medvetenheten i förskoleklass ger goda resultat för läsningen och därmed svenskämnet. De flesta är på väg att börja läsa eller läser redan när de börjar åk 1. Vi behöver dock hålla i läsutvecklingen under elevernas hela skoltid. Särskilt viktigt är att framåt arbeta med läsförståelse, så att alla elever blir mycket goda läsare. Speciellt måste vi följa utvecklingen bland pojkarna så att den tendens vi sett, att pojkarna har lägre resultat i svenska än flickorna, inte permanentas. Även om skillnaderna är mycket små. Samtidigt måste vi också titta på de ämnen där
SID 12 (17) flickor har lägre resultat än pojkar. I år gällde detta i de Nationella proven i engelska. Vi har goda resultat även i matematik och No. Men de ligger några procentenheter under vårt måltal (gäller matematik) och det har sett ut så under flera år. Vi behöver utveckla undervisningsmetoderna när det gäller matematiken och ser det som mycket värdefullt att få kliva på Mattelyftet under 2015. Satsningen på förstelärare i både matematik, svenska och engelska ska bidra till att utveckla undervisningen. Samtidigt måste vi vara medvetna om att vi utgår från redan höga nivåer och att enstaka elever utgör skillnaden i procentsiffrorna mellan åren och mellan ämnena. Och mellan flickor och pojkar. När det gäller just skillnaden mellan könen så är det förväntade resultatet att det inte ska finnas några tydliga skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller måluppfyllelsen. Detta år har vi tittat på resultaten av de Nationella Proven och ämnet idrott och hälsa och det går inte att hitta några stora skillnader i resultaten mellan pojkar och flickor i dessa ämnen. I ämnet svenska finns dock fortfarande en tendens att flickornas måluppfyllelse är högre än pojkarnas. Detta syns också i de få fall där det finns skillnaden inom klasser när man studerar resultaten av prognosen för måluppfyllelse Vi behöver följa detta över tid för att se om det är en bestående trend. Under det kommande årets ( 2014/2015) arbete kommer arbetslagen att ha fokus på både pojkars och flickors läsning, inte minst med arbetet med En läsande klass. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 74 % 85 % 2014 60 % 2014 50 % 55 % 2014 73 % 80 % 2014 ÅTAGANDE:
SID 13 (17) Vi åtar oss att organisera och genomföra aktiviteter på fritidshemmen så att elevernas språkliga och matematiska förmågor utvecklas samt att elevernas omvärldskunskap och sociala förmågor och ansvarstagande ökar. Förväntat resultat Ett väl strukturerat arbete på fritidsavdelningarna där elevernas inflytande och trivsel har ökat och där vi kan avläsa detta i brukarundersökningarna. Arbetssätt Vi utgår från fritidshemmets didaktiska områden: leken, barns inflytande och värdegrund, socialt samspel, tematiskt arbete, barns egen kultur samt praktiskt och estetiskt arbete när verksamhet och aktiviteter planeras. Varje årskurs fritidsavdelning konkretiserar åtagandet och beskriver hur arbetet genomförs. Eleverna ska ges möjlighet att aktivt delta i valet av olika aktiviteter på fritids. Resursanvändning Gemensam planeringstid lärare/fritidslärare i varje arbetslag. Egen planeringstid för fritidslärarna i varje årskurs. Kontinuerligt arbete med uppdraget för fritidshemmet. Egen fortbildning för fritidslärare. Uppföljning I slutet av varje termin genomförs en resultatdialog där vi följer upp hur arbetet utvecklats. Där följer vi också upp resultaten av brukar/skolundersökningen avseende fritidshemmen. Tid för resultatdialogerna finns i kalendariet. Resultat Även detta år har den upplevda tryggheten och trivseln på fritidshemmen ökat. 81% av föräldrarna uppger att deras barn trivs mot förra årets 66%. 5% uppger att deras barn inte trivs. 83% uppger att deras barn känner sig trygga mot förra årets 64%. 6% uppger att deras barn inte känner sig trygga. Även om siffran är lägre än förra året så återstår arbete. Men siffrorna tyder på att vi är på rätt väg. Inflytandefrågorna har fått bättre resultatsiffror än förra året. 55% av föräldrarna på fritids i åk 2 är mycket nöjda/nöjda med den dialog de och deras barn har om vad barnet behöver för att lära och utvecklas. Förra året var motsvarande siffra 50% och 21012 35%. 29% (26%) var ganska nöjda. 66% av föräldrarna var mycket nöjda eller nöjda med den dialog de har med fritidshemmet om hur deras barn fungerar på fritids. 20% var ganska nöjda. 50% av föräldrarna var nöjda med sina barns inflytande över fritidshemmets aktiviteter. Förra året var den siffran 47% och 42% 2012. Andelen ganska nöjda har minskat och då till förmån för en högra andel nöjda.
SID 14 (17) Mellanstadieeleverna på Fritidsklubben har i år besvarat enkäten för första gången just för det sammanhanget. Här får inflytandefrågorna någorlunda goda siffror då 69% uppger att de är mycket nöjda/nöjda med hur personalen tar hänsyn till deras synpunkter och ytterligare 19% är ganska nöjda. 57% är mycket nöjda/nöjda med att de får vara med och bestämma om klubbens aktiviteter. 30% är ganska nöjda. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att under läsåret 2013-2014, tillsammans med eleverna, ta fram former för elevernas reella inflytande över sitt lärande, över undervisningens innehåll såväl som över arbetssätt och arbetsformer. Förväntat resultat En övervägande del av eleverna upplever att de vet vad målet för deras studier är och vad som förväntas av dem. Detta ska kunna utläsas i resultaten i de enkätundersökningar som genomförs både i staden och i vår skola. Arbetssätt På elevråd, klassråd och i pedagogiskt forum, både för lärare och fritidslärare, sker en fördjupad diskussion om inflytande. Underlag är de skrivningar, som finns i skollag och läroplan, samt det beslut, som skolinspektionen fattade ang. Katarina Södra skola. Uppföljning Vid utvecklingssamtalen i början av varje termin lägger skola, elev och föräldrar tillsammans upp en plan för elevens lärande och kunskapsutveckling, som sedan följs upp vid nästa samtal. Lärarna följer kontinuerligt upp elevernas arbete både vad gäller ansvaret för lärandet och resultaten av lärandet relaterat till uppställda mål. I de fall elever riskerar att inte nå uppställda mål upprättar skolan åtgärdsprogram där det tydligt framgår vilka åtgärder som skolan vidtar för att eleven ska kunna nå målen. Skolan har i dessa fall också tätare kontakt med hemmet. Resultat Elevinflytande har varit en utvecklingsfråga under en längre tid. Det är en svår och komplex fråga inte minst bland eleverna i de lägre åldrarna. Eleverna i åk 2 svarar själva på frågan om inflytande att de 95% av dem är mycket nöjda/nöjda med att lärarna lyssnar på dem och tar hänsyn till vad de tycker. Deras föräldrar svarar att 86% av dem är mycket nöjda/nöjda med det. 80% av föräldrarna är mycket nöjda/nöjda med det inflytande de har över sina barns skolarbete. Den frågan ställs inte till eleverna. 93% av eleverna tycker att utvecklingssamtalen förs på ett sätt som de förstår medan 80% av föräldrarna tycker att så sker.
SID 15 (17) 83% av föräldrarna är också mycket nöjda/nöjda med den dialog som förs mellan skolan och dem om deras barns lärande och utveckling. Återigen kommer vi till att siffrorna för åk 5 är osäkra pga. av stort bortfall men av de elever som svarat uppger 74% att de är nöjda med att de vet vad de behöver kunna för att nå målen. Året innan var siffran 88% (och säkrare) och 2012 65%. Om årets sämre siffra beror på just osäkerheten i mätningen återstår att se vid nästa mätning. Bedömning och analys Man skulle kunna konstatera att utvecklingen är försiktigt positiv. Fortfarande är vi inte tillfreds med resultaten men det är ändå viktigt att konstatera att fler är nöjda med verksamheten än tidigare år och att arbetet kring dessa frågor på lång sikt ger resultat. Samtidigt är det en stor utmaning att höja resultaten för hur nöjda vårdnadshavarna är med fritids. Pga. av att skolan, av ekonomiska skäl, tvingats minska antalet anställda inte minst på fritids, krävs en mycket god organisation av arbetet på fritids och en god kommunikation med vårdnadshavarna. Till det senare bidrar med stor sannolikhet utvecklingssamtalen, som även på fritids genomförs regelbundet. Det är också viktigt att föra ut Arbetsplan för fritidshemmet på Katarina Södra skola och förtydliga vilka förväntningar man som vårdnadshavare kan ha. Frågan om elevinflytande har varit i fokus under läsåret och diskuterats såväl i personalgruppen som i elevgruppen. För personalens del har frågan varit uppe på Pedagogiskt forum och eleverna har diskuterat i Elevråd och Klassråd. Främst har vi försökt definiera elevinflytande och hitta användbara arbetssätt som passar såväl sex- sjuåringar som elva- tolvåringar. En gemensam slutsats är att för att kunna ta sitt ansvar och kunna påverka så måste man veta vad som förväntas av en både när det gäller kunskapsmål och hur vi är med och mot varandra. Över tid ska vi kunna förvänta oss ännu högre resultat. Övrig uppföljning Sammanfattande analys Måluppfyllelsen för Katarina södra skola avseende kunskapsresultat är generellt god. Inte i något fall ligger resultaten för godkänt på de Nationella proven under 90%. Även brukarundersökningen visar på ökad nöjdhet i flera frågor men visar också att arbete återstå att göra. Den osäkerhet, som uppstått i en enskild årskurs pga. stort bortfall, visar vikten av att se till att det blir en hög svarsfrekvens. Siffror blir offentliga vare sig de är representativa eller inte. När det gäller arbete med trygghet och studiero så kan vi konstatera att i åk 2 har både föräldrar och elever uppgivit att de är nöjda i betydligt högre grad än året innan. Vi har arbetat mycket kring övergång mellan förskoleklass och åk 1 med att
SID 16 (17) skolan "övertar" de rutiner, som förskoleklassen skapat. När barnen börja åk 1 så har de samma platser i matsal, klassrum, samma "ledkompis" osv. som när de slutade i förskoleklass. Detta och ett ordentligt överlämnande mellan förskollärarna och åk 1 lärarna har skapat stor trygghet och en mycket bra skolstart för eleverna. Vi har också startat ett arbete med gemensamma förhållningssätt och rutiner över hela skolan. Man skulle kunna kalla det arbetet med att utveckla ledarskapet i klassrummet/fritidsgruppen. Arbetet leds av en av våra förstelärare och bedrivs regelbundet på våra husmöten. Den fokusgruppsdiskussion med föräldrar med inriktning just på de frågor, som rörde fritidshemmen, som genomfördes läsåret 2012/2013 och som pekade på behovet av information, att man önskade fler och mer genomarbetade aktiviteter på fritids och att eleverna och föräldrarna ville vara med delaktiga fick genomslag i fritidshemmets arbete under året. Vi har kunnat avläsa en större nöjdhet bland föräldrar när det gäller inflytande (som ju förutsätter god information), trygghet och trivsel samt kommunikation kring det egna barnet. Arbete kring meningsfulla aktiviteter på fritidshemmet måste dock fortsätta. Det är bl.a. kring detta som det är viktigt att utveckla både organiseringen av arbetet och informationen. Ett av våra utvecklingsområden var att utveckla och förbättra kommunikationen. Under året har vi med hjälp av extern aktör tagit fram mallar för veckobrev för såväl skola, förskoleklass som fritids, presenterat ett förväntansdokument för vårdnadshavarna, gjort ett program för föräldramöten från förskoleklass till och med åk 6 med innehåll och medverkande för att skapa en röd tråd och likvärdighet i samtliga klasser/grupper. Under läsåret genomfördes resultatdialoger i varje arbetslag. Detta arbete utvecklas och får mer tid. Diskussionerna och analyserna som handlar om resurser, lärande och undervisning - inte om enskilda elevers svårigheter - utvecklar verksamheten och därmed resultaten positivt. Kommande läsår kommer arbetet med Uppdagsdialoger att starta. Där kommer vi att analysera klassernas/årskursens resultat och utifrån dessa och analysen av den bestämma utveklingsområden och sätta upp mål för dessa. Enskilda elevers svårigheter och hur vi hjälper och stöttar dessa elever att nå målen blir i det här systemet en fråga där pedagogerna i arbetslaget gemensamt hittar strategier. Här finns specialpedagogen som stöd och bollplank. Elever i behov av särskilt stöd har inkluderats i vanliga klasser så långt det är möjligt. Att inkludera elever med stora svårigheter kräver stora resurser, både i form av kunskap och av personal. Den särskilda undervisningsgrupp för elever i åk 1-3 som lades ner inför läsåret 12/13 har visat sig behövas eftersom elever med mycket stora svårigheter att klara större sammanhang inte har klarat att vistas heltid i vanlig klass, trots stöd. Den kommer att starta igen till läsåret 14/15. Det är viktigt att understryka att arbetet i gruppen på inget sätt är isolerat. Eleverna går efter förmåga ut i sina hemklasser, där de deltar i undervisningen i olika ämnen utifrån sin egen förmåga. Eleverna/kamraterna i den stora klassen har ibland delar
SID 17 (17) av sin undervisning i den särskilda undervisningsgruppen tillsammans med sina kamrater där. Detta gäller även gruppen på mellanstadiet. Eleverna i 4-6 deltar även i alla skolans gemensamma aktiviteter. Under året har också förts diskussiner utifrån lärares - och annan personals - höga arbetsbelastning. En återkomande fråga har varit möjligheten till återhämtning, eller snarare bristen på den möjligheten. I slutet av läsåret beslutades därför att omdisponera personalens utrymmen och skapa ett "personalrum" för paus och avkoppling. Det togs i bruk i samband med läsårsstarten 2014. Under vårterminen startade också arbetet med PRIO. Här fick vi hjälp av Utbildningsförvaltingens förändringsledare att hitta utvecklingsområden för vårt inre arbete. Allt i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Föga förvånande blev våra fokusområden, efter en ordentlig kartläggning, mötesstruktur och information, gemensam pedagogisk planering och kollegial feedback. Arbetet startade under senvåren och fortsätter under läsåret 2014/2015 med hjälp av förändringsledarna. Våra kunskapsresultat är goda, vår brukarnöjdhet ökar på flera områden men visar ändå att arbete återstår. Vi har ett problem med att elever när de börjar mellanstadiet i alltför hög utsträckning väljer andra skolor. Att under läsåret 2014/2015 analysera orsaken till detta är en viktig och utmanande uppgift. Och att i ljuset av den analysen hitta strategier för att vända den trenden. Prioriterade åtgärder för utveckling * Fortsätta arbetet med att öka elevers och föräldrars/vårdnadshavares upplevda nöjdhet med skolan som helhet * Fortsätta utvecklingen av arbetet på fritidshemmen * Bibehålla de goda resultaten i svenska och matematik och öka andelen med höga betyg i ämnena Kvalitetsredovisning upprättad av Margareta Scherman rektor Bilagor