Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010
Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008 - mar 2010) 20 10 0-10 -20-30 Källa: SCB Månadsvis Kvartalsvis 2
Sveriges varuexport 18 månader efter att den ekonomiska krisen drabbade Sveriges utrikeshandel kan man i mars se en tydlig återhämtning för både import och export. I mars 2010 var värdet på varuexporten 9 procent högre än under mars men fortfarande 10 procent under toppnivån i april 2008. I augusti, den månad under krisen med lägst värde på exporten, låg exportvärdet hela 33 procent under toppnoteringen. Under helåret minskade Sveriges export med 16 procent i värde och 18 procent i volym, jämfört med 2008. Detta utgör den största exportminskningen sedan andra världskriget. 3
Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuimport (jan 2008 - mar 2010) 20 10 0-10 -20-30 Källa: SCB Månadsvis Kvartalsvis 4
Sveriges varuimport Under mars 2010 importerades varor till ett värde 10 procent högre än under mars. Importintäkterna låg dock fortfarande 9 procent under nivån under toppmånaden april 2008. Under helåret minskade Sveriges import med 17 procent i värde och 16 procent i volym. 5
Exportutveckling Förändring mellan 2008 och Förändring mellan 4:e kv. 2008 och Förändring mellan feb och 2010 Varugrupper som klarat sig bättre under krisen Läkemedel + 14 % + 1 % - 8 % Livsmedel + 5 % + 7 % + 10 % Tillsammans utgjorde dessa poster cirka 12 % av Sveriges totala varuexport under Varugrupper som drabbats hårt av krisen Energivaror - 30 % - 13 % + 40 % Verkstadsvaror - 22 % - 15 % - 3 % - Maskiner - 21 % - 19 % - 9 % - Personbilar - 39 % + 2 % + 22 % Järn och stål - 45 % - 28 % + 10 % Tillsammans utgjorde dessa poster cirka 55% av Sveriges totala varuexport under Källa: SCB 6
Sveriges utrikeshandel fördelat efter branscher och varugrupper Inom exporten är det läkemedel och livsmedel som klarat sig bäst undan krisens effekter. Läkemedelsexporten fortsatte att öka kraftigt fram till tredje kvartalet. Under sista kvartalet mattades ökningstakten av markant och exportvärdet låg då endast en procent över värdet under samma kvartal 2008. Under februari 2010 var värdet av läkemedelsexporten åtta procent lägre än under februari. För livsmedelsexporten kom avmattningen i exportökningen något tidigare. Från att under andra kvartalet 2008 ha ökat med nästan 23 procent, så avtog ökningstakten i livsmedelsexporten till mer modesta sju procent under sista kvartalet. Under februari var dock livsmedelsexporten positiv och var 10 procent högre än i februari. Dessa två varugrupper utgjorde tillsammans 12 procent av Sveriges varuexport under. De varugrupper som har utvecklats sämre till följd av den ekonomiska krisen är framförallt energivaror, verkstadsvaror samt järn- och stålvaror. Mellan 2008 och har dessa tre varugruppers andel av den totala svenska exporten sjunkit från 62 till 55 procent. I den stora gruppen verkstadsvaror finns bland annat varugrupperna maskiner och personbilar som även de har haft en starkt negativ utveckling sedan krisens början. Under februari ökade dock exporten av personbilar med 22 procent och järn- och stålvaror med 10 procent jämfört med samma månad. Det är dock viktigt att komma ihåg att denna ökning sker från en mycket låg exportnivå under februari. Även värdet av energivaruexporten ökade kraftigt under februari till följd av de stigande energipriserna. 7
Utveckling av svensk varuhandel intra-eu(27) och extra-eu(27) Förändring över motsvarande period föregående år (%) Andel kv2 kv3 kv4 2010 kv1 2010 jan 2010 feb Export -16,4-20,4-16,8-9,1 4,3 1,4 2,0 8,9 2010 mar Intra-EU 58-18,5-24,1-16,7-8,3 5,2 1,3 3,4 10,4 Extra-EU 42-13,2-14,7-16,9-10,3 3,0 1,6 0,0 6,8 Import -17,0-24,8-18,0-6,7 7,4-0,3 11,3 10,4 Intra-EU 69-18,2-26,0-17,6-6,9 8,5 1,3 12,2 11,1 Extra-EU 31-14,2-21,8-18,9-6,1 5,0-3,3 9,4 8,9 Källa: SCB jämfört med 2008 1:a kvartalet 2010 jämfört med 1:a kvartalet Mars 2010 jämfört med mars 8
Sveriges utrikeshandel inom resp. utanför EU-området Nedgången i svensk utrikeshandel drabbade först handeln med andra EU-medlemmar och först något senare handeln med länder utanför EU. Under tredje kvartalet hade nedgången i exporten till länder utanför EU dock kommit ikapp exporten till EU och under första kvartalet 2010 utvecklades exporten till andra EU-länder klart mer positivt än den till andra länder, jämfört med ett år tidigare. Också för importen var det internhandeln (intra-eu) som först drabbades av krisen men verkar också vara den del av importen som först tar sig ur krisen. Under första kvartalet 2010 ökade importen från andra EU-länder med 9 procent samtidigt som den från länder utanför EU ökade med 5 procent. 9
Exportutveckling till de 6 största exportmarknaderna Förändring över motsvarande period föregående år (%) Andel / 2008 kv1 kv2 kv3 kv4 dec 2010 jan 2010 feb Sveriges Varuexport - 16,4-18,6-20,4-16,8-9,1 0,8 1,4 2,0 Norge 10,6-6,9-9,3-13,2-5,7 1,4 10,0-4,3-0,2 Tyskland 10,2-17,9-18,8-24,4-17,3-10,1-1,3 2,7 6,1 Storbritannien 7,4-15,4-31,2-17,4-10,9 1,9 20,9 22,7 25,0 Danmark 7,3-16,9-15,8-25,0-17,1-8,2-5,0-10,9-12,6 Finland 6,4-15,1-17,1-19,6-14,0-9,0 1,1 2,8 2,1 USA 6,4-18,9-18,7-22,1-21,2-13,6-13,2-6,5-12,1 Källa: SCB 10
Sveriges export till våra största mottagarländer Av exporten till Sveriges sex största exportmarknader är det den till USA och Tyskland som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Exporten minskade, mellan 2008 och med 19 respektive 18 procent för USA och Tyskland. Exporten till Danmark, Storbritannien, Finland och Norge minskade under samma tid med 17, 15, 15 respektive 7 procent. I februari 2010 var det bara exporten till Danmark och USA som minskade kraftigt, jämfört med samma månad ett år tidigare (-13 respektive -12 procent). Medan utvecklingen av exportvärdet i stora drag följt samma mönster för Tyskland, Danmark, USA och Finland så utgör exporten till Norge och Storbritannien undantag. Exporten till Norge skiljer sig främst genom att inte följa en fullt så negativ utveckling som de övriga. Under januari och februari 2010 minskade exporten till Norge dock något. Exporten till Storbritannien sticker ut genom att snarare följa världs marknadspriset på energivaror än krisens utveckling i stort. En fjärdedel av Sveriges export till Storbritannien utgörs av raffinerade petroleum produkter. I februari 2010 ökade den svenska exporten till Storbritannien med 25 procent jämfört med februari. 11
Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 30 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2008 kv1 - kv4) 20 10 0-10 -20-30 -40-50 2008 kv1 2008 kv2 2008 kv3 2008 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 EU (extern) Finland Tyskland USA Sverige Källa: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB 12
Sveriges export i internationell jämförelse Jämfört med andra länder med liknande exportprofil har Sveriges export klarat sig relativt väl fram till tredje kvartalet. Den återhämtning som skett därefter har varit mer påtaglig i flera andra länder. Under sista kvartalet var exportvärdena för USA, Tyskland, EU (externhandel) och Finland 1, 6, 7 respektive 16 procent lägre än under sista kvartalet 2008, vilket kan jämföras med Sveriges nedgång på 9 procent mellan samma kvartal. 13
Förändring över motsvarande månad föregående år (%) 30 Industrins exportorderingång (jan 2008 - mar2010) 20 10 0-10 -20-30 -40 Källa: SCB Månad Kvartal 14
Den svenska industrins exportorderingång Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutveck lingen för den närmsta tiden framöver. Efter att sjunkit i allt snabbare takt från minus 8 procent i maj 2008 till som lägst minus 33 procent i februari började minskningstakten för exportorderingången mattas av för att i november börja öka igen i förhållande till samma månad året innan. Under mars 2010 hade industrins exportorderingång nått en nivå 24 procent över nivån ett år tidigare, en klar indikering om en fortsatt positiv utveckling för den svenska exporten under den närmsta tiden. 15
Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 14 Utveckling för svensk tjänsteexport (2008 - ) 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 2008 kv 1 2008 kv 2 2008 kv 3 2008 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 Källa: SCB 16
Sveriges export av tjänster Sveriges export av tjänster drabbades av krisen betydligt senare och inte lika kraftfullt som varuexporten. Det var först under andra kvartalet som tjänsteexporten började minska i förhållande till motsvarande period 2008. Efter att under andra kvartalet legat tre procent under nivån för samma kvartal 2008 förbättrades utvecklingen åter under tredje kvartalet. Tjänsteexporten uppgick då till 116 miljarder kronor vilket var drygt en procent mindre än under motsvarande kvartal 2008. Under fjärde kvartalet var utvecklingen negativ och tjänsteexporten låg närmare 6 procent under motsvarande kvartal 2008. Man bör dock ha i åtanke att handeln med tjänster gav ett överskott som var sju procent högre under än under 2007. 17
Förändring över motsvarande månad föregående år (%) 25 Tillväxt i världsexporten (jan 2008 - feb 2010) 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis 18
Världshandeln av varor och tjänster Som en följd av minskad global efterfrågan och svårigheter att få exportkrediter och övrig handelsfinansiering började världshandeln minska under tredje kvartalet 2008. Denna utveckling fortsatte under resten av året och under första kvartalet. Efter att mellan april och juli ha legat på en nivå på ca 16-18 procent lägre än under motsvarande månad 2008, började världshandeln öka igen. Under helåret minskade världshandeln med ca 13 procent. I februari 2010 hade världsexporten stigit till en nivå 13 procent över februari men fortfarande 7 procent under toppnivån från april 2008. 19