Barnhälsovården i Fyrbodal Barnhälsovårdsverksamhet 2010-01-01 2010-12-31
Innehåll Barnhälsovården i Fyrbodal... 1 Innehåll... 2 Barnhälsovårdens mål... 3 Dokumentationens bakgrund... 4 Verksamhet på BVC... 4 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer... 5 Insamling av hälsodata... 6 Barnavårdscentraler i Fyrbodal... 7 Geografiskt område... 7 BVC-enheten... 8 Vårdtyngd... 8 Arbetstid med Barnhälsovård... 10 Verksamhet för att främja barnhälsovårdens kvalitet... 13 Samverkan... 17 Barnantal... 19 Hembesök hos nyfödda, födda 2009... 22 Amning barn födda 2009... 24 Föräldrastöd, barn födda 2009... 26 EPDS (barn födda 2009)... 27 Vaccinationer barn födda 2008... 29 Språkscreening 2½ år, barn födda 2007... 31 4-årsundersökning, barn födda 2006... 31 BMI... 32 Rökvanor hos föräldrar barn födda 2009... 33 Sammanfattning... 34
Barnhälsovårdens mål Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Det övergripande målet uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos barn att genomföra differentierad hälsoövervakning av alla barn före skolåldern att minska väsentliga hälsoproblem för barnfamiljen att ge behovsanpassad service, vård och stöd till föräldrar och barn. Målen konkretiseras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763). Socialstyrelsens Föreskrifter och Allmänna råd (1993:11, 1994:26, 1999:26, 2001:17, 2005:12, 2006:22, 2006:24, 2008:8, 2008:31). Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland, fastställd av Hälsooch sjukvårdsutskottet 28 april 2004. Dnr. HSS 301-2003, RSK 107-2004. Rikshandboken för barnhälsovård. www.growingpeople.se Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC. 2005. Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring på BVC. 2007. Verksamhetsbeskrivning för MHV/BHV psykologer i VG regionen. 2006. FN: s konvention om barnets rättigheter.1989. Västra Götalandsregionens Krav- och kvalitetsbok. http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Vard-och-halsa/Primarvard/VG-Primarvard1/Forvardgivare1/Forfragningsunderlag/ 3
Dokumentationens bakgrund Barnhälsovårdens (BHV) förebyggande arbete har en mycket lång tradition. Från början inriktades arbetet mot ohälsa på grund av näringsbrist och infektionssjukdomar. När flera av sjukdomarna bekämpats, bland annat med hjälp av vacciner, inleddes en tidsperiod som blivit den mest kostnadseffektiva inom hälsovården. Barnvaccinationsprogrammet ger alla barn rätt till kostnadsfria vaccinationer på barnavårdscentral (BVC). Vaccinationsprogrammet är under ständig utveckling och revidering. Barn födda efter 1 oktober 2008 får även vaccin mot pneumokocker i ett utvidgat allmänt barnvaccinationsprogram. Tidigt insågs vikten av amning. Amning är inte bara är en hälsofaktor för det växande barnet utan det har långtgående verkningar upp i vuxen ålder, till exempel lägre risk att utveckla övervikt/fetma och som förebyggande faktor vid hjärt- /kärlsjukdomar. Dåtidens undernutrition har idag övergått till en ökande grad av övervikt och fetma. Samtal om levnadsvanor upptar idag en betydande del av barnhälsovårdens arbete. I detta viktiga arbete används främst två samtalstekniker, motiverande samtal och stödjande samtal, som båda kräver kunskap, kontinuerlig handledning och vidareutbildning för att kunna användas. Vaccinationstäckning och amningsmönster har följts regionalt och nationellt under decennier. Preventionsarbetet har under senare år forcerats och går ut på att genom vaccinationer förhindra sjukdomar och därmed minska förbrukning av antibiotika. Antibiotikaresistenta bakterier utgör idag ett mycket stort problem i världen. Allergiproblem bland barn har ökat under de senaste decennierna. En riskfaktor är föräldrars rökvanor, vilka registrerats i cirka tio år. Genom att följa data får man en bild av hur utvecklingen förändras. Även andra levnadsvanor tas upp till diskussion, till exempel alkoholanvändning efter att man fått barn i familjen. Riskbruk av alkohol har under de senaste åren uppmärksammats på grund av den ökande alkoholkonsumtionen och ingår i hälsosamtalen både vid individuellt föräldrastöd och vid föräldrastöd i grupp. Barnhälsovårdens arbete ligger idag till stora delar på att stödja familjer i skapandet av god social och psykologisk uppväxtmiljö. Det är ett arbete som kräver tid, kontinuitet, förtroende, kompetens, empati och professionalism. För att kunna följa arbetet över tid kommer rapporten i stor utsträckning att jämföra årets siffror med tidigare års. Verksamhet på BVC Barnhälsovården omfattar tiden från barnets födelse upp till skolstarten. Den perioden är den mest dynamiska i en människas liv. Barnet befinner sig i ständig utveckling, har en snabb tillväxt och olika behov i olika åldrar. Det späda barnets behov skiljer sig på avgörande sätt från samma barns behov några år senare. Därför är det viktigt att veta hur många barn som är inskrivna på BVC, hur de fördelas i olika åldrar och hur ofta de träffar sin BVC-sjuksköterska. Det första levnadsåret är det mest resurskrävande för BVCsjuksköterskan med såväl antalet besök som telefonrådgivning. Av erfarenhet vet man att förstagångsföräldrar behöver extra stöd. 4
Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer Socialstyrelsen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset samt en expertgrupp från svensk barnhälsovård tog 2005 fram hälsoindikatorer som man vill ska ingå i ett svenskt kvalitetsregister för barnhälsovård. Processindikatorer: Föräldrar som deltagit i föräldragrupp Hembesök under nyföddhetsperioden Erbjudande om metod/stöd för nedstämdhet hos nyblivna mammor EPDS Indikatorer för resultatmått: Amningsfrekvens Vaccinerade med MPR-vaccin Barn exponerade för tobaksrök Tillväxt Nyckelåldersundersökningar i basprogrammet Tillfredsställelse med verksamheten Indikatorer som strukturmått: Barnantal Tjänstgöringsgrad Läkartid Organiserat samarbete Tillgång till psykolog Vårdtyngd 5
Insamling av hälsodata Sjuksköterskorna på BVC i Fyrbodal dokumenterar sina insatser i det enskilda barnets hälsojournal. Vid årets slut görs en rapportering av vissa hälsodata som sammanfattas och bearbetas av Centrala Barnhälsovården. Uppgifterna skickas till våra uppdragsgivare vilka är: Hälso- och sjukvårdsnämnd 1 Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnd 2 Dalsland Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 Trestad = Göta Älvdalen och Uddevalla Socialstyrelsen Smittskyddsinstitutet Alla lokala verksamhetschefer i området får en personlig och områdesbaserad information. Uppgifter av lokalt intresse: Antal barn i olika åldrar inskrivna på BVC Antal barn som BVC-sjuksköterskan träffat under det gångna året = övervakade Antal nyfödda till förstagångsföräldrar (= moderns första barn) Antal förstagångs- och flerbarnsföräldrar som får hembesök Antal födda med utomnordisk härkomst Antal förstagångs- och flerbarnsföräldrar som har deltagit i föräldrastöd i grupp Antal pappor/partners som har deltagit i föräldrastöd i grupp Antal språkscreeningar utförda vid 2½ och taltest vid 4 års ålder Vårdtyngd (arbetsinsatser) Samverkan med barnomsorgen Samverkan med socialtjänsten EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale) Sjuksköterskans arbetstid med barnhälsovård Läkarens arbetstid på BVC Organisation av verksamheten BMI (body mass index) på 4 -åringar Nationell dokumentation Amningsmönster för barn 0-12 mån Rökvanor hos föräldrar vid två tillfällen efter barnets födelse Vaccinationsuppgifter 6
Barnavårdscentraler i Fyrbodal Alla barn mellan 0 och 6 år erbjuds inskrivning på BVC. Arbetet på BVC benämns barnhälsovård, den är kostnadsfri och en av grundpelarna i folkhälsoarbetet. Syftet är att förebygga fysisk och psykisk ohälsa i barn- och vuxenålder. Barnavårdscentralen betjänar ett geografiskt avgränsat område och leds av en BVC-sjuksköterska med påbyggnadsutbildning i Hälso- och sjukvård för barn och ungdom eller Öppen hälso- och sjukvård. Läkarna på BVC är distriktsläkare/barnläkare eller läkare som är under specialistutbildning. Till verksamheten finns också mödrabarnhälsovårdspsykologer knutna. BVC-sjuksköterskan gör Geografiskt område Barnhälsovården Fyrbodal täcker de femton kommunerna i Fyrbodal. Alla resultat visas enligt hälso- och sjukvårdsnämndernas indelning i områdena Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad. Ibland delas Trestad upp i Vänersborg, Trollhättan + Lilla Edet och Uddevalla. Det görs för att lättare kunna jämföra de mindre enheterna med tidigare års siffror. hälsoundersökningar och utvecklingsbedömningar enligt ett fastställt program. Kostnadsfria vaccinationer ingår och föräldrar får information i olika hälsofrågor och förhållningssätt till barns utveckling genom hälsosamtal. Målet är att detta sker både individuellt och i grupp. Under 2005 var 15 836 barn inskrivna i Barnhälsovården Fyrbodal. Barnantalet har successivt ökat och 2010 var 17 074 barn inskrivna. Fyrbodal har 39 BVC-lokaler där 84 BVCsjuksköterskor ger service åt barnen och deras familjer. Var femte sjuksköterska arbetar helt profilerat med barnhälsovård. Av alla besök som görs på en vårdcentral går cirka var tionde besökare till barnavårdscentralen. 7
BVC-enheten Vårdtyngd Vårdtyngden beräknas på den arbetsinsats en BVC-sjuksköterska gör för att genomföra barnhälsovårdens program enligt verksamhetsbeskrivningens riktlinjer för ett givet antal barnfamiljer. Med ökad vårdtyngd avses förhållanden som innebär ökad arbetsinsats för BVC-sjuksköterskan, som därmed behöver mer tid för sina arbetsuppgifter. Det kan gälla barn med flyktingbakgrund, barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom, påtaglig social problematik eller ibland ensamstående föräldrar. Att vara förstagångsförälder innebär också en ökad insats av BVCsjuksköterskan i form av fler kontakter, mer tid och arbete för föräldrastöd. Nivågruppering Sedan flera år tillbaka gör alla BVC i Fyrbodal en nivågruppering som utvecklats av Centrala Barnhälsovården. Den visar att vissa familjer tar större del av resurserna på grund av socioekonomiska förhållanden. Arbetet med familjerna graderas enligt följande: Grupp Förtydligande 1. Basprogrammet + enstaka kontroller Detta är normalfamiljen. Remisser enligt basprogrammet ingår. 2. Basprogrammet + riktade insatser/kontakter = interna kontakter. 3. Basprogrammet + riktade insatser/kontakter = interna och externa kontakter. Hit räknas t ex: extra hembesök, flertal extra kontakter eller kontroller. Barnläkarkonsult på BVC, MBHV-psykolog. Socionom/kurator på egen VC. Tolk Förutom ovanstående dessutom t ex: Flertal besök på förskola/familjeförskola, BUP- kontakter(barn ungdoms psykiatri), kontakter med sociala myndigheter. Habilitering. Omfattande läkarkontakter-bum(barn - ungdoms medicin) 4. Anmälningsärenden Anmälningar enligt socialtjänstlagen (egen anmälan eller där BVC har medverkat) En mindre grupp av föräldrar/barn kräver en mycket större arbetsinsats vilket både forskning och erfarenhet visat. I svaga socioekonomiska och invandrartäta områden är detta faktum speciellt tydligt, vilket också syns i vår redovisning. Mätningen av barnhälsovårdens insatser för barn födda 2010 i Fyrbodal visar att i Trestadsområdet bor fler familjer som behöver större arbetsinsatser (tabell 1). Skillnaderna inom kommunerna är också relativt stora, vilket kan utläsas i vår mer detaljerade statistik. 8
Nämnd Totalt antal inskrivna Grupp I % Grupp II IV % N. Bohuslän 3999 83 17 Dalsland 2299 83 17 Trestad 10 776 79 21 Fyrbodal 17 074 80 20 Tabell 1. Barnhälsovårdens insatser under 2010. Tidig hemgång efter förlossning Idag är det snarare regel än undantag att barn och föräldrar går hem tidigt efter förlossningen. Det blodprov som tas på alla barn (PKU), som förut togs vid 72 timmars ålder, tas sedan november 2007 redan vid 48 timmars ålder. Mer än 2/3 av alla nyförlösta mödrar går hem innan fjärde dygnet. Majoriteten av dessa skrivs ut efter två dygn. Detta medför att de flesta barn får sin första kontakt med BVC betydligt tidigare än förr, vilket i sin tur leder till fler besök hos BVC-sjuksköterskan men också att första mötet är mer tidskrävande. Familjecentraler Det finns sju familjecentraler i Fyrbodal. Samarbetet mellan barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst i samma lokal (familjecentral) ger många vinster. Fyra kommuner har familjecentralsliknande verksamhet. 9
Arbetstid med Barnhälsovård Sjuksköterskor Norm enligt Nationell målbeskrivning för sjuksköterskor inom Barnhälsovården 2004: I ett normalområde med c:a 60 nyfödda per år behöver BVCsjuksköterskan 40 arbetstimmar per vecka för att fullgöra uppgifterna inom barnhälsovården. I ett område med ökad vårdtyngd kan barnantalet behöva reduceras i förhållande till tyngden i området alternativt att sjukskötersketiden utökas. Hänsyn tas till om antalet nyfödda minskat i förhållande till större årskullar bland de äldre förskolebarnen. Med hög vårdtyngd kan avses en stor andel föräldrar med utländsk bakgrund. Även en hög andel förstagångsföräldrar, många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrarna och hög arbetslöshet eller liknande såsom t ex hög omflyttning inom området utgör en ökad vårdtyngd. Normtal = 60 nyfödda/40 timmar = 1,5 under förutsättning att barnhälsovårdens basprogram följs. 1, 5 visar en bra bemanning på BVC i förhållande till antal nyfödda. 1, 6 bemanningen är låg och behöver korrigeras i förhållande till antal nyfödda. De senaste åren har barnantalet ökat något för varje år i Fyrbodal. Därmed har trycket ökat på ett antal BVC vilket tabell 2 visar. Speciellt pressade är sjuksköterskorna i Trollhättan och Vänersborg som de senaste åren haft mycket höga normtal. Det kan finnas stora skillnader mellan de olika BVC-enheterna inom varje kommun. I Fyrbodals 39 BVC-lokaler finns 84 BVCsjuksköterskor anställda för att betjäna 17 074 barn vilket omräknat blir 44,2 heltidstjänster. Varje heltidsanställd sjuksköterska har då i genomsnitt 386 barn på sin BVC, vilket är samma siffra som ifjol. Siffran för tre år sedan var 421 barn. Under de senaste åren har BVCsjuksköterskor i Fyrbodal generellt fått mer tid att bedriva barnhälsovård. Ändå saknas fortfarande totalt 204 veckotimmar sjukskötersketid. Uppgiften är svår att värdera korrekt då flera enheter startade i samband med att vårdval infördes 1 oktober 2009. Dessa enheter redovisar avsatt tid för barnhälsovård men alla har ännu inte uppnått avsett antal inskrivna barn. Förhållandet mellan arbetstid på BVC och antalet inskrivna barn under 2010 visas i fig. 1 Födda 2010 Redovisad arbetstid tim. Behov ssktid tim/v Norm 2010 Norm 2009 Norm 2008 Norm 2007 N.Bohuslän 674 456 449,3 1,5 1,3 1,4 1,5 Dalsland 401 265 267,3 1,5 1,4 1,4 1,5 Vänersborg 432 202 288 2,1 2,1 2,1 2,2 Trollhättan 664 378,8 442,6 1,8 1,8 2,1 2,4 Lilla Edet 116 78 77,3 1,5 1,7 1,8 1,7 Uddevalla 670 388 446,7 1,7 1,7 1,7 1,6 Fyrbodal 2 957 1 767,8 1 971,3 1,7 1,6 1,7 1,8 10
Nämnd Födda 2010 Redovisad arbetstid tim. Behov ssk-tid/v Norm 2010 Norm 2009 Norm 2008 Norm 2007 N.Bohuslän 674 456 449,3 1,5 1,3 1,4 1,5 Dalsland 401 265 267,3 1,5 1,4 1,4 1,5 Trestad 1882 1 046,8 1 254,7 1,8 1,8 1,9 2,0 Tabell 2. BVC-sjuksköterskors arbetstid/antal barn i förhållande till behovet och normtalet=1, 5. Åren 2010 2006 Figur 1. Förhållande mellan arbetstid och antal totalt födda samt antalet nyfödda från 2006. Andelen nyfödda har under hela perioden ökat med 11,6 % och arbetstiden med 9 %. Läkare Norm enligt Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2005: - Behovet av läkare på BVC uppskattas till minst 4 timmar per arbetsvecka i ett område med cirka 60 nyfödda per år. Normtal = 60 nyfödda/3,5 timmar = 17. Den tiden är avsatt för BVC-arbete. För teamarbete och utbildning avsätts tid som inte kan registreras via BVC (vilket förklarar det olika siffrorna 4 resp. 3,5 tim). Ju högre normtal desto sämre bemanning. Ser man över de senaste tre åren har antalet läkartimmar blivit betydligt fler men fortfarande saknas 52,6 läkartimmar per vecka (tabell 3). I Västra Götalandsregionens verksamhetsbeskrivning, läkarnas målbeskrivning och avtal med Hälso- och sjukvårdskansliet anges att det ska finnas specialist - BVC över hela området. Detta åtagande uppfylls endast sporadiskt i Uddevalla och Norra Bohuslän. Arbete med att åtgärda problemet pågår. 11
Födda 2010 Arbetstid i timmar Behov läkartid Norm 2010 Norm 2009 Norm 2008 Spec. BVC ggr/år N. Bohuslän 674 28 39,3 19,7 23 24 5 Dalsland 401 19,3 23,4 20,7 29 31 58 Vänersborg 432 14,3 25,2 30,3 30 40 36 Trollhättan 664 44,7 38,8 15 25 28 64 Lilla Edet 116 6 6,8 19,3 Uddevalla 670 25,4 39,2 25,3 21 20 0 Fyrbodal 2957 119,9 172,5 24,7 25 26 186 Nämnd Födda 2010 Arbetstid i timmar Behov läkartid Norm 2010 Norm 2009 Norm 2008 Spec. BVC ggr/år N. Bohuslän 674 28 39,3 19,7 23 24 5 Dalsland 401 19,3 23,4 20,7 29 31 58 Trestad 1882 90,4 109,8 20,8 24 26 129 Tabell 3. Arbetstid i förhållande till antal födda 2010 2006. BVC-läkares arbetstid i förhållande till behovet och normtalet=17. Psykolog Verksamhetsbeskrivningen för mödra- och barnhälsovårdspsykologer i VG-regionen 2006 beräknar behovet av MHV/BHVpsykologer till en tjänst på ett underlag av 2000 2500 barn och 300-400 gravida. Skillnader kan påverkas av befolkningsstrukturen. Uppdraget är att ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar, barn 0-6 år och deras föräldrar, genom att tillföra övriga primärvården och andra offentliga eller privata organisationer ett psykologiskt perspektiv på barnets och föräldraskapets utveckling. Psykologen gör en basutredning på BVC-nivå när det uppkommer frågor kring ett barns utveckling och fungerar som handledare och konsulter för BVC-sjuksköterskorna. Fyrbodal uppfyller normen på ett tillfredsställande sätt men med ojämn fördelning. 12
Verksamhet för att främja barnhälsovårdens kvalitet Fortbildning Alla som arbetar med barnhälsovård behöver kontinuerlig fortbildning för att upprätthålla och fördjupa kompetensen eftersom det innefattar ett mycket brett kompetensområde (medicin, psykologi, socialpediatrik). Vid de flesta av tillfällena står det centrala BHV-teamet själva för utbildningen. Under det gångna året har följande utbildningstillfällen arrangerats: Internat för barnmorskor, BVC-sjuksköterskor och MBHV - psykologer som arbetar med föräldrastöd. Första dagen arbetade man med MI(motiverande samtal) ur ett grupperspektiv. Andra dagen var avsatt för samverkansdiskussioner. Under 2010 avverkades tre av fem planerade internat Amningscirklar utbildningar för BVC-sjuksköterskor anordnas fortlöpande tillsammans med BB-avdelningens amningsbarnmorska. Amningsnätverk - som avser att stärka BVC-sjuksköterskorna och öka deras kunskap och kompetens med träffar ett par gånger per termin. Det är nödvändigt då amningsfrekvensen sjunker både i Fyrbodal och bland mödrar i resten av landet. Idag går barn och föräldrar hem från BB så tidigt att amningen i regel ännu inte kommit igång. MI-utbildning har erbjudits de sjuksköterskor som inte gått tidigare. Datautbildning inom både Journal III och Medidoc angående åtgärdsregistrering för uttag av statistik via elektroniska data. Endagsutbildning i januari 2010 för ny BHV - personal i samband med Vårdval. EPDS (nedstämdhetsscreening) för ny personal har genomförts. Tidig språkscreening vid 2½ år. Logopedföreläsning i samband med att nytt screening material infördes. Fyradagarsutbildning i gruppdynamik, ledarskap och retorik för personal som leder föräldrastöd i grupp. Utbildning avseende uppvaccinering av asylsökande och invandrare har givits tillsammans med VG-regionens smittskyddsenhet och Migratiosverket. Halvdagsutbildning kring sömnproblem hos barn i samverkan med övriga BHV-team inom VG-regionen och growing people. Alkoholens effekter på det ofödda och nyfödda barnet. Föreläsningar av och med barnläkaren Magnus Landgren. Lokala BVC-träffar Två gånger under året görs rundresor till alla områden för lokala träffar. Under vårresan är barnhälsovårdens statistik det huvudsakliga ämnet men även andra frågor 13
tas upp. Dessa tillfällen ger möjlighet att ta upp nya rutiner och att förankra dessa. Det finns också möjlighet att ta upp olika sorters problematik i vardagen. Det är ett utmärkt tillfälle att stödja och backa upp personalen. Årligen bjuds även alla verksamhetschefer in separat för genomgång av verksamhetsrapportering. Under våren arbetade dietisten och psykologen med utbildning på lokal nivå. Personalen fick information om och möjlighet att diskutera kring ny forskning runt EPDS metodiken. De fick också möjligheter att diskutera frågeställningar kring metodiken i vardagen. Matkrångel för små barn med fallbeskrivningar diskuterades. Man gav också en kort introduktion om det nya primärpreventiva programmet Mat, aktivitet och viktutveckling. Introduktionsutbildning av sjuksköterskor/läkare i barnhälsovård Varje termin anordnas, en tredagarsutbildning i barnhälsovård för nyanställd BVC-personal. De här regionala grundkurserna har anordnats under mer än tio år och de är mycket uppskattade. De trettio platser som finns varje omgång fylls snabbt. Under 2008 och 2009 dubblerades kurserna på grund av många nya medarbetare, delvis en effekt av vårdvalet. En gång varje år anordnas också en fortsättningskurs med fokus på socialpediatrik. Tvärprofessionella samverkansteam Möten med olika vårdkompetenser sker i syfte att förbättra samarbete och underlätta planering för vårdbehövande. Exempel på dessa är: - VIB-gruppen (Very Important Baby) som träffas en gång i månaden. Dessa möten syftar till att förbättra samarbete mellan olika vårdgivare runt gravida kvinnor med diverse problem t ex missbruk eller psykisk sjukdom. Genom noggrann planering av det som barnmorskan anmäler som ett problem skapas bästa möjliga förutsättningar runt det nya barnet och dess familj. - Dalslandsprojektet Röda tråden, ett tvåårigt projekt för främjande av barns och ungas psykiska hälsa. - Utvecklingsprojekt föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal 2009 2011, Från politisk vilja till nytta för 14 brukarna. Består av nio delprojekt varav Centrala Barnhälsovården deltar i tre samt finns med i tjänstemannagruppen. - Vänersborg modellområde SKL. Samverkan kring psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Projekt förstärkta hembesök. - Samarbetsprojekt BHV-Folktandvård angående satsning prevention 2-åringar. - Ny organisationsmodell är speciell hälsokontroll mellan barnkliniken NUsjukvård och centrala barnhälsovården. - Uppföljning av barn med problem under den första tiden efter förlossningen. - HYFS. Hygien i förskolan som är ett samarbete med regionens smittskydd. - Möten två gånger per år med logopeder. Under våren 2010 gavs två
utbildningstillfällen 2½-års språkscreening. -Regelbundna möten med regionens smittskyddsenhet. Fortbildning kring uppvaccination av nyanlända barn/familjer. - Samarbete med Högskolan Väst. Inkluderade bland annat undervisning på såväl grund- som specialistutbildning. - Specialinriktad vaccinationsmottagning för föräldrar med speciella vaccinationsönskmål för sina barn. - Våld i nära relation är en arbetsgrupp från de centrala barnhälovårdsteamen i VGregion som tillsammans med VKV (Västra Götalandsregionens kompetenscentrum för våld i nära relation) arbetar för att öka BVC-personalens kunskaper i detta område. - Teamet har föreläst och har ett mycket nära samarbete med Uddevalla kommun i deras frukostmöten kring FN:s barnkonvention. Vårdkedjemöten Storken är en grupp som träffas i syfte att öka samarbetet mellan MHV, förlossning, neonatal, BB-avd och BVC. Möten med BUP (barnpsykiatrin) brukar ske en gång per termin. Centrala BHV har tagit initiativ och startat ett nätverk mellan skolhälsovården i Fyrbodals upptagningsområde och BVC verksamheten när det rör medicinska frågor som rör båda verksamheterna. Barnavårdsvett Utkom fyra gånger under 2010. Innehåller information om barnhälsovård, nyheter, recensioner och tips som är till glädje för personal som arbetar med barnhälsovård. Metodutveckling Arbetsmaterialet Mat, aktivitet och viktutveckling introducerades under året. Det är ett regiongemensamt primärpreventivt program. Under arbete är ett fortbildningsprogram som handlar om matkrångel. EPDS (Edinburgh postnatal depressive scale) är en nedstämdhetsskala för nyblivna mammor. Frågor om hur mamman mår ges cirka två månader efter förlossningen. Revidering av material och framförallt dokumentation pågår. Implementeringen av riskbruksarbete inom barnhälsovården har fortsatt. I samband med uppmärksamhetsveckan, vecka 45, gjordes utskick till alla BVC av foldrar, affischer och en väntrumsenkät för föräldrar. Internat-tillsammans med fokus på överföringsrapport mellan mödrahälsovården till barnhälsovården under graviditetens sista tredjedel. Hur man kan arbeta med föräldrar i grupp utifrån ett MI-perspektiv. Teamet har fungerat som bollplank och remissinstans för HSK i arbetet med Lokal handlingsplan för att motverka övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Fyrbodal. 15
Tillsammans med övriga centrala BHVenheter i landet pågår arbetet med ett nytt nationellt basprogram för barnhälsovården. Det arbetet bedrivs i samarbete med socialstyrelsen. Hemsidan Barnhälsovården i Fyrbodals hemsida www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal skapades till största delen under 2009. Sidan gjorde om med ny layout under första delen av 2010. Den fylls hela tiden på med ett gediget informationsmaterial, blanketter och länkar för professionen och den nås av både offentliga och privata vårdgivare. Forskning Forskargruppen Västra Götalands barn med medverkan från central barnhälsovård har under året fortsatt sitt arbete och medverkat med abstracts och internationelle artiklar. Projektet viktiga barn är ett samarbete mellan sjukgymnastiken på Rosenhäll, skolhälsovården och Uddevalla kommun där BHV-dietisten varit involverad. 16
Samverkan I varje BVC-område ska barnhälsovården samverka med mödrahälsovård, barnomsorg, socialtjänst och skola. För barn med särskilda behov är dessutom samverkan med många andra parter, t.ex. barnhabilitering, nödvändig. Förskola Målsättningen för hälsovård i förskolan är att BVC-sjuksköterskan besöker förskolan minst en gång årligen, vid behov tillsammans med BVC-läkare, och/eller samlar förskolepersonal till regelbundna träffar. Norm enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland 2004: Minst 75% av områdets förskolor ska besökas årligen av BVC-sjuksköterskan. Elva av BVC-områdena anger att de saknar tid för att besöka förskolor och att de ibland ersätter besöken med telefonkontakter. År 2007 fanns 241 förskolor i Fyrbodalsområdet. Enligt kommunernas egen redovisning för 2010 finns 210 förskolor i Fyrbodal. Sammanlagt genomfördes 211 samverkansträffar mellan BVC och förskola. Fördelningen inom området visas i tabell 4. Område Förskolor i FyrBoDal 2010 Förskolor i FyrBoDal 2009 Förskolor i FyrBoDal 2008 Samverkans träffar 2010 Samverkans träffar 2009 Samverkans träffar 2008 N. Bohuslän 68 79 66 82 84 65 Dalsland 38 40 39 42 46 53 Trestad 104 183 166 87 59 89 Fyrbodal 210 302 271 211 189 207 Tabell 4. Antalet besök i förskola under 2010-2008. Socialtjänst Samverkan kan handla om enskilda barn och familjer i behov av socialtjänstens omsorger eller generellt kring utbildningar, familjecentraler och föräldragrupper. Tabell 5 visar antalet samverkansträffar av såväl individuell som generell karaktär. Även här jämförs året siffror med tidigare års. Både antalet individuella och generella ärenden har ökat sista åren. Vi ser ökat antal kontakter med socialtjänst som positiv. Då vi vet att ett flertal barn och familjer behöver extra stöd. Där BVC ingår i familjecentral är det lätt att upprätthålla ett nära samarbete. 17
Nämnd Individuella ärenden 2010 2009 2008 2007 2006 Generella ärenden 2010 2009 2008 2007 2006 N.Bohuslän 49 50 43 18 17 32 24 25 38 21 Dalsland 18 17 25 19 23 25 81 28 30 34 Trestad 75 55 63 35 83 108 48 50 39 77 Fyrbodal 142 122 131 72 123 165 153 103 107 132 Tabell 5. Samverkansträffar med socialtjänsten åren 2010-2006 18
Barnantal Antal barn inskrivna 31 december 2010 Det är av speciellt intresse att följa antalet nyfödda barn (tabell 6) då det ger en uppfattning om kommuners demografiska utveckling över tid. I slutet av varje år görs en inventering av antalet barn som är inskrivna för varje årskull och hur många av dem som träffat sin BVCsjuksköterska minst en gång under det gångna året. Av barnen födda mellan 2010 och 2008 har 98-100% varit på BVC minst en gång under året. Av barnen födda mellan 2007 och 2005 varierar siffrorna. Det beror på att barn i övre förskoleåldern enligt basprogrammet inte ses rutinmässigt varje år. Födelse år 2010 2009 2008 2007 2006 2005 N. Bohuslän 674 687 651 638 681 668 Dalsland 401 396 377 384 362 379 Vänersborg 432 404 422 409 428 377 Trollhättan/L.Edet 780 780 779 817 746 779 Uddevalla 670 606 583 636 583 545 Fyrbodal 2 957 2 873 2 812 2 884 2 800 2 748 Nämnd 2010 2009 2008 2007 2006 2005 N. Bohuslän 674 687 651 638 681 668 Dalsland 401 396 377 384 362 379 Trestad 1 882 1 790 1 784 1 862 1 757 1 701 Tabell 6. Antal barn per årskull inskriven på BVC den 31 december 2010 Vid jämförelse av barn inskrivna på BVC i Fyrbodal de senaste åren visar tabell 7 att det totala antalet inskrivna barn ökar något varje år från 15 836 barn 2005 till 17 074 barn 2010. Andelen förstfödda är relativt lika över de senaste åren medan födda av utomnordisk härkomst har ökat kraftigt (tabell 8). Figur 2 visar att barnantalet i Fyrbodal ökat under största delen av 2000- talet. 19
Antal barn totalt inskrivna 2010 2009 2008 2007 N.Bohuslän 3 999 3 930 3 932 3 899 Dalsland 2 299 2 328 2 355 2 401 Vänersborg 2 472 2 392 2 391 2 344 Trollhättan/L.Edet 4 681 4 631 4 545 4 456 Uddevalla 3 623 3 478 3 369 3 230 Fyrbodal 17 074 16 759 16 592 16 330 Antal barn totalt inskrivna 2010 2009 2008 2007 N.Bohuslän 3 999 3 930 3 932 3 899 Dalsland 2 299 2 328 2 355 2 401 Trestad 10 776 10 501 10 305 10 031 Tabell 7. Totalt antal inskrivna, födda under året, åren 2010-2007. Mors första barn 2009 2009 2008 2007 Av utomnordisk härkomst 2010 2009 2008 2007 N.Bohuslän 294 273 285 290 102 90 90 84 Dalsland 143 168 160 163 76 72 74 62 Vänersborg 165 165 173 178 84 58 65 55 Trollhättan/L.Edet 328 326 343 353 234 201 213 213 Uddevalla 298 233 260 271 177 119 147 131 Fyrbodal 1 218 1 165 1 221 1 255 673 540 589 545 20
Mors första barn 2010 2009 2008 2007 Av utomnordisk härkomst 2010 2009 2008 2007 N.Bohuslän 294 273 285 290 102 90 90 84 Dalsland 143 168 160 163 76 72 74 62 Trestad 781 724 776 802 495 378 425 399 Tabell 8. Antalet födda åren 2010-2007 mors första barn resp. av utomnordisk härkomst Fig. 2. Totalt antal inskrivna barn, på BVC i Fyrbodal, under åren 2003-2010 21
Hembesök hos nyfödda, födda 2009 Enligt Verksamhetsbeskrivningen ska hembesök erbjudas alla nyfödda inom en vecka efter hemkomsten. Hembesök ska också erbjudas till nyinflyttade, adoptivbarn, flyktingar samt familjer med särskilda behov. Norm 95 % av förstagångsföräldrarna skall få hembesök. 80 % av flergångsföräldrarna skall få hembesök. Hembesöket som arbetsmetod är väl dokumenterad. Man får mycket information i barnets hemmiljö (Jansson A. Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj. Läkartidningen 2003;15:1348-1351). Den tillit och det förtroende som skapas under besöket är väl tillvaratagen tid och en god bas för fortsatta kontakter. I områden med mindre tid avsatt för barnhälsovård är det vanligare att man inte hinner med hembesök. Tabell 9 redovisar andelen hembesök dels till alla nyblivna föräldrar, dels till förstagångsföräldrarna. I figur 3 visas fördelningen i nämndsområden. Precis som tidigare år är det delar av Göta Älvdalen som på grund av tidsbrist ligger alldeles för lågt med sina hembesök. Område Hembesök till alla nyblivna föräldrar 2010 2009 2008 2007 Varav förstagångsföräldrar 2010 2009 2008 2007 N. Bohuslän 83% 81 % 83 % 78 % 93% 96 % 94 % 89 % Dalsland 84% 90 % 87 % 87 % 89% 97 % 94 % 97 % Vänersborg 61% 56 % 59 % 55 % 75% 70 % 74 % 66 % Trollhättan Lilla Edet 62% 58 % 56 % 45 % 64% 64 % 61 % 55 % Uddevalla 83% 76 % 74 % 76 % 92% 91 % 85 % 88 % Fyrbodal 74% 71 % 71 % 66 % 82% 82 % 80 % 77 % Tabell 9. Hembesök under 2010-2007 till förstagångs- respektive flerbarnsföräldrar 22
Fig. 3. Fördelning av andelen hembesök mellan åren 2005-2010 i förhållande till normtalen 80 % för alla nyfödda och 95% för första barnsfamiljerna 23
Amning barn födda 2009 Definitionen för amning har fastställts av socialstyrelsen och används för sjätte året i rad i den statistiska redovisningen. Uppgifterna avser andelen barn som ammades vid 1 veckas ålder, 2, 4, 6, 9 och 12 mån ålder. Enbart ammade: Barn som enbart fått bröstmjölk samt vitaminer/läkemedel (t ex D-vitaminer). Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Amningsstöd upptar idag en betydande del av arbetstiden på BVC då 2/3 av alla nyblivna föräldrar går hem under andra eller tredje dygnet efter förlossningen. Vid den här tidpunkten har amningen ännu inte kommit igång. För att kunna hjälpa till i ett så här tidigt skede måste man finnas på plats tillsammans med mamman och barnet. Det kräver amningsobservationer som antingen kan göras i hemmet eller på BVC. Ofta är upprepade besök nödvändiga för att förhindra amningskomplikationer och säkra god viktökning för barnet. Att placera en nybliven mamma med amningsproblem i väntrummet är inget som stödjer en fortsatt amning. Det behövs en lugn undanskymd vrå där mamma, pappa/partner och baby kan vara och där BVC-sjuksköterskan i lugn och ro kan observera och korrigera det som gått snett eller bara uppmuntra. Vid en veckas ålder helammas 82% av barnen, i fjol var siffran 79%. Motsvarande siffra för tio år sedan var 94%. Hel- och delamning vid en veckas ålder visas i figur 4. Vid 4 månaders ålder hel- respektive delammas 70% av barnen vilket visas i figur 5. WHO:s mål är att 80% av barnen ska helammas vid 4 månaders ålder. Vid 6 månaders ålder har de flesta startat med någon form av stödkost som gröt eller smakprov av puré och 55% får bröstmjölk någon gång under dygnet (figur 6). Vid ett års ålder får fortfarande 14% av barnen bröstmjölk vid något tillfälle under dygnet. Jämförs Fyrbodal med riket i övrigt ligger amningsfrekvensen generellt något lägre här men amningsfrekvensen som helhet sjunker och har så gjort under hela 2000- talet. Fig. 4. Hel- och delamning vid en veckas ålder under 2010. 24
Figur 5. Andel helt och delvis ammade barn vid fyra månaders ålder, barn födda åren 2003-2009. Fyrbodal i jämförelse med VG-region och riket i övrigt. Figur 6. Jämförelse av amning mellan Fyrbodal, VG-region och riket i övrigt för barn födda 2003-2009. 25
Föräldrastöd, barn födda 2009 Föräldrastöd i grupp är en viktig del av arbetet på BVC. Enligt ett riksdagsbeslut 1979 ålades landstingen att via mödra- och barnhälsovården erbjuda alla blivande och nyblivna föräldrar föräldrautbildning. Syftet var att: Öka föräldrars kunskaper Bidra till att skapa gemenskap med andra föräldrar Bidra till ökade kunskaper om samhället Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland ska föräldrastöd i grupp erbjudas alla nyblivna föräldrar. Under verksamhetsåret ska minst 70% av förstagångsföräldrarna ha deltagit vid minst hälften av de erbjudna tillfällen. BVC har inte möjlighet att erbjuda alla föräldrar gruppverksamhet på grund av tidsbrist. Förstagångsföräldrar är därför den huvudsakliga målgruppen. För två år sedan nådde både norra Bohuslän och Dalsland det uppsatta målet. Under 2009 och 2010 uppnår ingen BVC i Fyrbodal dessa mål men glädjande är dock att Vänersborg trots tidsbrist nästan fördubblat utbudet till sina förstagångsföräldrar (figur 7). En anledning till de låga siffrorna som helhet kan vara situationen omkring vårdvalet som startade 1 oktober och den massiva vaccinationskampanj mot den nya influensan som alla inom primärvården koncentrerade sig på. Pappors/partners deltagande i föräldragrupper varierar. Högre frekvens av pappor/partners ses där BVC tar över befintliga grupper från MVC eller om träffarna förläggs till sen eftermiddag. För Fyrbodals förstagångsföräldrar varierar tillgången till föräldrastöd i grupp vilket visas i tabell 10. De traditionella föräldragrupperna övergår alltmer till alternativa former så som Babycafé eller temaföreläsningsserier där antingen BVC-sjuksköterska eller någon annan profession medverkar. Barn födda 2009 Varav förstagångsmammor Antal % Deltagit minst 3-4 ggr Antal % Pappor/partner som deltagit >1g. Antal N. Bohuslän 687 263 38 122 46 20 Dalsland 396 153 39 80 37 54 Trestad 1 790 707 39 263 17 86 Fyrbodal 2 873 1 123 39 465 25 160 Tabell 10. Föräldrastöd i grupp under 2010 för barn födda 2009 26
Figur 7. Andel av alla föräldrar respektive förstabarnsföräldrar som deltagit i föräldragrupp minst tre gånger under året. EPDS (barn födda 2009) Edinburgh Postnatal Depression Scale Post partum-depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande drabbar 8-13% av nyblivna mammor (Wickberg G., Hwang P. Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:59). Om en post partum-depression blir långvarig, kan den få negativa konsekvenser för barnets utveckling, kvinnans hälsa och för parets relation. Med hjälp av en självskattningsskala (EPDS) kan man lättare hitta dessa mammor och erbjuda dem olika typer av hjälp. BVCsjuksköterskan utför screeningen när barnet är cirka 2 månader och om kvinnan visar nedstämdhet erbjuds hon stödjande samtal (1 tim 3-5 ggr) hos BVCsjuksköterskan. Är utfallet högt eller omständigheterna kräver det tar MHV/BHV-psykolog hand om samtalen för att eventuellt remittera vidare till sjukvården. Barnhälsovården i Fyrbodal har beslutat att metoden ska användas i området och har därmed utbildat BVC-sjuksköterskor sedan 2003. Nya BVC-sjuksköterskor erbjuds fortlöpande utbildning av BHV-psykolog. Under 2010 genomförde de flesta BVCsjuksköterskor i Fyrbodal EPDSscreeningar vilket åskådliggörs i tabell 11. Metoden är svår att använda för kvinnor med annat hemspråk än svenska men alla nyblivna mammor ska erbjudas ett samtal om hur de mår. Under 2009 och 2010 har en verksamhetsuppföljning gjorts som visar att metoden fungerar. Stödsamtal ges av BVC-sjuksköterskor men remisser till MBHV-psykolog respektive vårdcentralsläkare skrivs vid behov (figur 8). Uppföljningen visar att under året som gått har behövande mammor fått cirka 160 samtalstimmar mot fjolårets 200. Dessutom har psykologer och doktorer tillsammans givit ytterligare 190 kontakter mot fjolårets 140 kontakter. Under året har 27
en del BVC-sjuksköterskor också låtit pappor få göra screeningen och sedan låtit resultatet vara underlag för ett samtal. Genomförda EPDS 2010 2009 2008 2007 2006 Utfall 2010 2009 2008 2007 2006 N. Bohuslän 790 493 487 454 339 48 33 40 23 30 Dalsland 316 318 287 271 235 19 23 21 16 12 Trestad 1364 1 240 1 126 1 033 1 016 92 79 83 69 62 Fyrbodal 2 470 2 051 1 900 1 757 1 590 135 144 108 104 103 Tabell 11. Utförda EPDS-screeningar åren 2010-2006 Fig 8. Antal EPDS-stödsamtal samt kontakter med BHV-psykolog och VC-läkare 28
Vaccinationer barn födda 2008 Det generella vaccinationsprogrammet inom barnhälsovården omfattar vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, pneumokocker och sjukdomar orsakade av bakterien Haemophilus influenzae typ b (Hib) samt mässling, påssjuka och röda hund. Vaccin mot tuberkulos och hepatit B erbjuds till riskbarn. Enligt normen i Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland bör: 99% av barnen vara vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker 96% av barnen vara vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund Årets vaccinationsrapport som avser barn födda 2008 visar att drygt 99% av barnen i Fyrbodal vaccineras mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker. Samma höga vaccinationstäckning har även Västra Götaland liksom riket i sin helhet. Genomgång av vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) visar att den nedgång i vaccinationsfrekvens som inleddes under sista delen av 90-talet nu är över. Vaccinationstäckningen ligger åter över 97% i Sverige och Fyrbodal har passerat 98% (figur 9). Sedan ett par år tillbaka har BVC också vaccinerat yngre barn med MPR-vaccin inför utlandsresor. Anledningen är att flera europeiska länder rapporterar om mässlingsfall. Bulgarien har rapporterat utbrott med fler än 22 000 sjukdomsfall och av dessa är 20 dödsfall. Även Frankrike, Tyskland och Italien har under året rapporterat hundratals fall. Mässlingsfall rapporteras in till EU s sjukdomsövervakning (www.euvac.net) Figur 9. Vaccinationsfrekvens av mässling, påssjuka och röda hund vaccin för barn födda 1994 2008. De regionala siffrorna jämförs med VG-region och riket i stort. 29
Hepatit B Vaccination mot hepatit B rekommenderas till riskbarn. Barn tillhör riskgrupp för hepatit B om förälder/vårdnadshavare, mor farföräldrar eller annan familjemedlem kommer från land med minst 2% Tuberkulos (BCG) BCG-vaccination rekommenderas till riskbarn. Till denna grupp hör personer födda i eller utanför Sverige som uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier: Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos. Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan familjemedlem kommer från land där tuberkulos är vanligt dvs. Afrika, Asien, Latin- och Sydamerika, Syd och Östeuropa. förekomst av hepatit B. Denna vaccination infördes under 2005 i Fyrbodal och vaccinationsfrekvensen följer i stort antalet BCG-vaccinerade. Vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen. Enligt Verksamhetsbeskrivningen för Barnhälsovården i Västra Götaland bör 96% av riskbarnen vara vaccinerade mot tuberkulos. Tabell 12 visar att i Fyrbodal vaccineras 99% av riskbarnen. Invandrartätheten varierar stort i Fyrbodal och de högsta siffrorna har Granngården i Trollhättan och Dalaberg i Uddevalla som bägge har mer än 50% invandrare. Nämnd Antal födda 2008 Varav riskbarn Antal % BCG-vaccinerad Antal % N. Bohuslän 651 61 9 60 98 Dalsland 357 47 13 45 96 Trestad 1 784 431 24 428 99 Fyrbodal 2 792 539 19 533 99 Tabell 12. BCG-vaccination mot tuberkulos av barn födda 2008. 30
Språkscreening 2½ år, barn födda 2007 En språkscreening utförs på barnen när de är 2½ år. Syftet med att erbjuda alla barn språk- och utvecklingsbedömning är att så tidigt som möjligt hitta barn som avviker i sin utveckling. Genom att tidigt identifiera neuropsykiatriska tillstånd möjliggörs tidiga insatser. Vid utfall i testet remitteras barn till logoped och i vissa fall även till BHV-psykolog. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland ska 98% av barnen vara undersökta före 3 års ålder och så är fallet i Fyrbodal (tabell 13). Cirka 7% av barnen omtestades vid 3 års Födda 2007 ålder. 2½ års undersökning Antal % Det är viktigt att tidigt upptäcka tal- och språkstörningar. Det har flera undersökningar visat bl a Carmela Miniscalco (Miniscalco C. Language problems at 2,5 years of age and their relationship with early school-age language impairment and neuropshychiatric disorders). De fåtal barn som, beroende på handikapp eller att de varit i Sverige kort tid, inte genomfört undersökningen har ändå besökt BVC för ett samtal. Remiss Logoped % N.Bohuslän 638 624 98 5 1 Dalsland 275 273 99 3 2 Trestad 1 862 1 801 97 3 1 Fyrbodal 2 866 2 789 97 3 1 Tabell 13. Tal- och språktest under 2010 av barn födda 2007 Kontakt Psykolog % 4-årsundersökning, barn födda 2006 En strukturerad 4-årsundersökning innebär att barnet bedöms avseende balansgång, rita en huvudfoting, imitera ett kors, förstå flerledade instruktioner, benämna färger, räkna tre föremål. Dessutom genomförs ett syntest. 4-årsundersökning av barn födda 2006 visar att 81% av barnen testades utan anmärkning och att i 16% av fallen skrevs remiss till någon instans. Omtest vid 5½ rör sig i de flesta fall om kontroll av syn. 31
BMI För första gången följer barnhälsovården nu Iso-BMI (body mass index) vid 4 års ålder. Iso-BMI är anpassat efter barnens individuella ålder Iso-BMI = vikt/längd² och för en fyraåring går gränsen för övervikt vid Iso-BMI 17 och fetma vid Iso- BMI 19. Iso-BMI har utförts på 95% av alla fyraåringar och resultatet skiljer sig markant mellan de tre nämnderna. I Dalsland är var fjärde flicka och var femte pojke överviktig. Siffran för fetma är 6% för bägge könen (figur 10). Figur 10. Skillnaden i Iso-BMI hos fyraåringar i Fyrbodals tre nämndsområden. 32
Rökvanor hos föräldrar barn födda 2009 Tobaksrök är en av de stora hälsoriskerna för barnet. Kvinnor som slutat röka under graviditeten löper stor risk att börja röka igen efter förlossningen och måste därför kunna erbjudas extra stöd. Jämfört med tidigare års siffror ligger antalet rökare relativt stadigt på 6-15% (tabell 14). BVC registrerar rökvanor hos föräldrar vid 0-4 veckors ålder och 8 månaders ålder. I registreringen ingår också om det förutom mor och far/partner finns andra rökare i barnets närmiljö till exempel syskon, far- eller morföräldrar. Definition av rökare (Socialstyrelsen): En person som röker minst en gång dagligen, dvs. drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller något annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som alltid röker utomhus. Så kallade feströkare dvs. en person som röker någon enstaka cigarett någon gång ibland definieras som icke rökare. Antal barn födda 2009 Rökvanor vid 0 4 veckors ålder Rökvanor vid 8 månaders ålder Mor % Far/Partner % Mor % Far/Partner % N. Bohuslän 667 6 12 8 12 Dalsland 373 10 13 15 14 Trestad 1 790 7 14 8 14 Fyrbodal 2 830 7 13 9 14 Tabell 14. Rökvanor hos föräldrar under 2010 av barn födda 2009 33
Sammanfattning Barnhälsovården i Fyrbodal bedrivs enligt generella riktlinjer för hela landet och med mål fastställda i den Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland som antogs av Hälso- och Sjukvårdsutskottet 2004, Västra Götalandsregionens Kravoch kvalitetsbok samt sist men inte minst med grunden och förhållningssättet lagt på FN:s konvention om barnets rättigheter. BVC-medarbetarna arbetar målinriktat och engagerat med god kontinuitet vilket är en viktig kvalitetsindikator. Över hela Fyrbodalsområdet uppnår man målet avseende rekommenderade hälsokontroller och vaccinationsprogram. Hembesök utförs enligt måluppfyllelse i norra. Bohuslän och Dalsland även om det finns skillnader mellan kommunerna. Föräldrastöd i grupp visar stora skillnader mellan olika BVC-enheter. Arbetstiden på flera BVC-enheter i Göta Älvdalen har under lång tid varit alldeles för låg. Dock finns tecken på viss förbättring. Vilket medfört ett ökat antal hembesök och att det startats föräldrastöd i grupp på en del av barnavårdscentralerna i Trollhättan och Vänersborg. Läkartiden på BVC är knappt tilltagen i hela området men även här har antalet timmar utökats något under de senaste åren. Amningsstatistiken visar en sjunkande tendens och sett över en tioårsperiod är siffrorna för helamning vid 4 månaders ålder i stort sett halverade, vilket är mycket bekymmersamt. Detta är ett problem som uppmärksammas nationellt och strategier för att vända trenden håller på att utarbetas. Tidig hemgång resulterar i att fler nyblivna mödrar behöver tidig amningshjälp. BVCsjuksköterskan behöver förutom bra lokaler, adekvat tid för hembesök och även mer kunskap om amningsuppstart. EPDS är en etablerad arbetsmetod på alla BVC i Fyrbodal. Utbildning sker fortlöpande för nyanställd personal och under de gångna två åren har en inventering av metoden gjorts samt en revidering av hur dokumentationen ska utföras. En uppgradering av EPDSmanualen har också gjorts. Årets statistik redovisar för första gången Iso-BMI på fyra åringar. Det ger oss en möjlighet att följa utvecklingen och se effekter av olika åtgärder bland annat barnhälsovårdens förebyggande program. I Fyrbodal finns sju familjecentraler och fler är under planering. I ytterligare fyra kommuner finns familjecentralsliknande verksamhet. En familjecentral ska enligt definitionen innehålla MVC, BVC, socialtjänst och förskola vilket ger goda möjligheter till samverkan i arbetet med barnet/familjen. Det ger större möjlighet att tillgodose familjernas individuella behov, särskilt när det gäller psykosocial problematik. Vårmånadernas influensavaccination innebar för många att barnhälsovårdsarbetet fick en eftersläpning av basprogrammet. Detta gjorde att man arbetade hårt under hösten för att komma ikapp med arbetet. 34
35
Centrala Barnhälsovården i FyrBoDal Sammanställt av: Nina Knutsson Per Möllborg Lisen Grafström Mona Bryggman Mikaela Johansson Verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdsöverläkare, verksamhetschef Dietist Bhv-psykolog Assistent Tel. 0522-923 23