MILJÖREDOVISNING Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T 2 0 0 4 a1
Øresundsbro Konsortiets huvuduppgift är att äga och driva Øresundsbron. I uppgiften ingår bland annat att säkra tillräckliga intäkter och att på ett balanserat och ansvarsfullt sätt förvalta de lån som har upptagits för att finansiera förbindelsen så att lånen kan betalas tillbaka inom rimlig tid. Øresundsbro Konsortiet är ett dansk-svenskt företag, som ägs till lika delar av A/S Øresund och Svensk- Danska Broförbindelsen (SVEDAB AB). SVEDAB AB ägs av den svenska staten genom Vägverket och Banverket (50 procent vardera). A/S Øresund ägs till 100 procent av Sund og Bælt Holding A/S som i sin tur ägs av den danska staten. Ägarbolagen svarar solidariskt för Øresundsbro Konsortiets förpliktelser. Ägarförhållandena och verksamhetsföremålet för Øresundsbro Konsortiet finns närmare beskrivna i det dansk-svenska regeringsavtalet från 1991 samt i det konsortialavtal som har ingåtts mellan SVEDAB AB och A/S Øresund och som har godkänts av de båda staterna. Med regeringsavtalet som grund har Øresundsbro Konsortiet formulerat sin vision, sin mission och sin affärsidé: Vår vision är att Öresundsregionen skall bli ett nytt europeiskt kraftcentrum. Både kulturellt och ekonomiskt. Vår mission är att dagligen bygga nya ekonomiska, kulturella och mentala broar i Öresundsregionen. Vår affärsidé är att, med tydlig fokus på service, erbjuda det bästa transportalternativet över Öresund.
Innehåll Introduktion 2 Ledningens miljöberättelse 3 Drift och underhåll 5 Aktiviteter 5 Energi 6 Vatten 7 Förbrukningsmaterial 8 Avfall 9 Bortledning av regnvatten 10 Arbets- och miljöolyckor 11 Trafiken 12 Utsläpp 12 Buller 13 Avfall 13 Säkerhet 14 Annan påverkan 15 Fåglar på bron 16 Peberholm 17 Havsområdet kring förbindelsen 18 Lernackens installationskanal 19 Fisk 19 Miljö- och arbetsmiljöledning 20 Miljömålsättningar 21 Miljömål för 2005 22 Miljövilkår 23 Gällande myndighetsvillkor för drift av Øresundsbron 23
Introduktion Øresundsbro Konsortiet har varje år sedan 2001 gett ut en miljöredovisning. Detta är således Øresundsbro Konsortiets fjärde miljöredovisning. Miljöredovisningen innehåller information om miljöarbetet och den direkta och indirekta miljöpåverkan som följer av Øresundsbro Konsortiets verksamhet, vilken omfattar den 16 km långa förbindelsen mellan Danmark och Sverige, Lernacken Driftcenter och huvudkontoret på Vester Søgade (Köpenhamn). Miljöredovisningen beskriver påverkan på miljön 2004 till följd av: Drift- och underhållsaktiviteter Tåg- och motorvägstrafik Annan påverkan Miljöpåverkan jämförs med tidigare år och resultatet för 2004 bedöms i förhållande till målsättningarna. Vidare anges målsättningar för miljöarbetet under 2005. Bropelarna har blivit en ny boplats för blåmusslor. 2
Ledningens miljöberättelse Øresundsbro Konsortiet har sedan 2001 arbetat målinriktat med miljöledning för Øresundsbrons drift, och har därigenom fått överblick över de väsentligaste formerna av miljöpåverkan. Miljöledningssystemet, som är en integrerad del av Øresundsbrons ISO9001:2000-certifierade kvalitetssystem OPUS, optimeras därmed ständigt. Under 2004 har vi systematiserat vårt arbete med miljömålsättningar och miljömål för att skapa underlag för en ISO 14001-certifiering. Under 2005 arbetar vi vidare med att förbättra underlaget för en certifiering av vårt miljö- och arbetsmiljöledningssystem. Miljarbetet har under 2004 präglats av förberedelserna inför den svenska miljödomstolens avgörande av två omfattande ärenden. I juni 2004 skickade vi en ansökan till domstolen om att få bibehålla Lernackens installationskanal. Till ansökan bifogades omfattande dokumentation om kanalens nuvarande tillstånd. De institutioner och myndigheter som har haft vår ansökan på remiss har funnit dokumentationen övertygande och stödjer därmed ansökan. Förhandling hölls i miljödomstolen den 26 januari 2005 och miljödomstolens beslut kommer i mars 2005. Fiskeriverket har sedan 1992 övervakat fiskbeståndet i Öresund i syfte att beskriva de effekter byggandet och driften av Öresundsförbindelsen haft på fisklivet. Avsikten är att Miljödomstolen ska kunna fastställa eventuella skador på det allmänna fisket. Undersökningarna har varit omfattande, och det har inte varit möjligt att avsluta sammanställningen av analyser och rapporter under 2004. Øresundsbro Konsortiet och Fiskeriverket kommer att överlämna var sin redogörelse och slutsats av undersökningarna till Miljödomstolen under våren. Därefter ska materialet gå på remiss till berörda parter, institutioner och myndigheter. Ärendet blir sedan föremål för förhandling i Miljödomstolen. Arbetet med detta ärende kommer att prägla Øresundsbro Konsortiets miljöarbete under 2005. Många av de miljömål som angavs för 2004 bedöms nu vara uppfyllda, medan andra kräver en mer långsiktig insats. Det handlar i synnerhet om arbetet med hantering av vattenförbrukning och avfall, vilket fortfarande ska prioriteras. Samtidigt vill vi med våra övergripande målsättningar säkerställa att övrig miljöpåverkan från drift och underhåll åtminstone ligger kvar på en oförändrad nivå i förhållande till trafikbelastningen. Arbetsolyckor har inte kunnat undvikas under 2004. Även om antalet olyckor vid en jämförelse med andra företag i Danmark och Sverige är lågt, håller vi fast vid strängaste möjliga målsättning på detta område, nämligen 0 arbetsolyckor. 2005 har Øresundsbron varit i drift i fem år, och det har med tiden blivit alltmer tydligt att Øresundsbron inte bara är en trafikkorridor mellan Danmark och 3
Sverige. Bron och den konstgjorda ön, Peberholm, utgör också ett annorlunda och väsentligt inslag i Öresundsregionens natur och landskap. Djur- och växtlivet i de havsbottenområden som muddrades i förbindelse med etableringen av Øresundsbron är nu återetablerat och motsvarar det i omkringliggande, ostörda områden. Härtill kommer att bropelarna blivit grogrund för ett helt nytt och spännande biologiskt samhälle som kan utgöra underlag för föda och ge skydd åt fisk och havsfågel. Etableringen av djur och växter på Peberholm fortsätter. Även under 2004 konstaterades flera intressanta arter bland de nytillkomna. Under 2004 har vi inlett en inventering av smådjur på förbindelsen. Denna inventering kommer att avslutas under våren 2005. Under 2005 kommer vi också att följa upp etableringen av grönfläckig padda. Vi har ett särskilt ansvar för att förvalta de naturmässiga värden som efter hand vuxit fram på förbindelsen och att säkerställa att en naturlig etablering av växter och djur på Peberholm och på bropelarna under vattnet kan fortsätta ostört. Vi välkomnar det spännande djur- och växtbeståndet på Øresundsbron och vi arbetar aktivt för att minimera påverkan på förbindelsens djur- och växtliv. Liksom under 2004 fortsätter vi under 2005 vårt arbete med att samla in kunskap som kan användas för att optimera vår insats för miljön. Med vänliga hälsningar Sven Landelius VD, Øresundsbron 4
DRIFT OCH UNDERHÅLL De viktigaste påverkansfaktorerna i samband med drift och underhåll är resursanvändning (energi, vatten och förbrukningsmaterial), produktion av avfall, avledning av regnvatten samt olyckor. Kontoret på Vester Søgade har sedan 2003 tagits med i redovisningen. Data för 2001 och 2002 har korrigerats med 2003 års data för Vester Søgade för att värdena ska vara jämförbara. Byte av svängningsdämpare på högbron. Aktiviteter Aktiviteter 2001 2002 2003 2004 Antal arbetstimmar 155.855 158.856 166.178 168.885 Utöver allmänna drifts- och underhållsaktiviteter präglades 2004 av omfattande garantibesiktningar av hela förbindelsen. Anledningen till detta är att garantin för byggnadsarbetena på Øresundsbron upphör att gälla under första halvan av 2005. Inspektionerna, häribland flera dykinspektioner, omfattade stål och betong i tunneln och på bron. Svängningsdämparna på högbrons kablar, som utgjort ett problem under längre tid, byttes ut under hösten. Dämparna på de fem längsta kablarna ersattes med en modell som tidigare testats med gott resultat. På övriga kablar utfördes reparationer och kompletteringar. 5
Energi Energi (GWh) 2001 2002 2003 2004 El 13,0 12,0 12,0 11,5 Bensin 0,5 0,5 0,5 0,5 Diesel 0,6 0,6 0,8 0,8 Gas 0,6 0,6 0,6 0,7 Fjärrvärme (uppskattning) (0,5) (0,5) 0,5 0,4 15,2 14,2 14,4 13,9 Mål för 2004 Förbrukningen av energi ska maximalt uppgå till nuvarande nivå; undantag kan göras om det är nödvändigt med hänsyn till säkerhet, arbetsmiljö eller andra miljöförhållanden. Miljömålet är uppfyllt. De viktigaste källorna till elförbrukningen är belysning och ventilation i tunneln. Bensin används i första hand för intern körning och tillsyn i förbindelse med underhåll. En rad maskiner som används för drift och underhåll är dieseldrivna. Lernacken Driftscenter använder gas för uppvärmning. Kontoret på Vester Søgade använder energi i form av el och fjärrvärme. Energiförbrukningen visar en fallande tendens sedan 2001, i synnerhet vid en jämförelse med antalet arbetstimmar. Denna tendens fortsatte under 2004, och beror på ett ständigt arbete med att optimera energiförbrukningen i tunneln. 6
Vatten Vatten (m 3 ) 2001 2002 2003 2004 Lernacken (delvis uppskattning) (400) (1.200) 2.000 10.300 Tunnel- och vägrengöring 1.500 2.006 1.650 1.304 Övriga aktiviteter 114 404 400 39 Vester Søgade (uppskattning) (975) (975) 975 769 3.800 5.300 5.800 12.400 Mål för 2004 Registrering och analys av den faktiska vattenförbrukningen vid Lernacken Driftcenter i syfte att ta fram en handlingsplan för att minska denna förbrukning. Mål Vattenförbrukningen ska maximalt uppgå till nuvarande nivå; undantag kan göras om det är nödvändigt med hänsyn till säkerhet, arbetsmiljö eller andra miljöförhållanden. Miljömålet är inte uppfyllt. Förbrukningen av vatten har under 2004 ökat drastiskt vid Lernacken Driftcenter. Det beror på att ett automatiskt nödkylningssystem, baserat på kommunalt vatten till driftcentrets teknikrum, aktiverades och kördes i flera veckor utan att systemet larmade om detta. Felet har nu åtgärdats. Miljömålet är delvis uppfyllt. Vatten används för rengöring av tunnel och vägbana, till kontoret i Vester Søgade och till Lernacken Driftcenter. Efter att det 2003 framkom att den angivna förbrukningen för Lernacken Driftscenter även omfattar utställningscentret på Lernacken, har vattenförbrukningen nu korrigerats med den genomsnittliga årsförbrukningen för utställningscentret, som är 787 m 3. Utställningscentrets vattenförbrukning under enskilda år är däremot inte känd, och fortfarande råder därför viss osäkerhet när det gäller de faktiska värdena för olika år. Det finns alltså behov av att fortsätta att förbättra underlaget för en närmare analys av förbrukningen av vatten vid Lernacken. Denna olycka innebär att målsättningen totalt sett inte uppfyllts, även om förbrukningen för övriga aktiviteter faktiskt har minskat. För att separera driftcentrets vattenförbrukning från utställningscentrets krävs nya rörledningar. Øresundsbro Konsortiet förhandlar för närvarande med Malmö kommun (som äger utställningscentret) om detta. Arbetet i fråga förväntas vara avslutat under 2005. 7
Förbrukningsmaterial Förbrukningsmaterial (ton) 2001 2002 2003 2004 Vägsalt 362 245 ca. 250 200 Makadam 24 0 0 Papper 8,4 9,8 Rengöringsmedel (delvis uppskattning) (1,9) (2,8) 3,3 3,5 Smörjmedel 0,2 0,2 0,2 0,2 Mål för 2004 Pappersförbrukningen ska maximalt uppgå till nuvarande nivå; undantag kan göras om det är nödvändigt med hänsyn till säkerhet, arbetsmiljö eller andra miljöförhållanden. Miljömålet är inte uppfyllt. De viktigaste förbrukningsmaterialen i samband med drift och underhåll är vägsalt, papper samt rengöringsoch smörjmedel. Åtgången av byggmaterial i samband med utbyggnaden på Lernacken och övriga anläggningsarbeten har inte tagits med. Förbrukningen av vägsalt till halkbekämpning är något mindre 2004 jämfört med föregående år, vilket beror på en mycket mild vinter. Pappersåtgången vid administrationen på Vester Søgade och på Lernacken Driftcenter har ökat en aning under 2004 jämfört med 2003. Användningen av rengöringsmedel och smörjmedel ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Därtill kommer en mindre förbrukning av en rad ämnen som används i mängder långt under 100 kg. Byggmaterial ingår inte i sammanställningen. Upplysningsvis kan nämnas att man under 2004 använde ca 45 ton metall och 20 ton byggmaterial. 8
Avfall Avfall (ton) 2001 2002 2003 2004 Brännbart material (uppskattning) (26) (27) (18) (8) Papper och kartong (uppskattning) (21) (12) (19) Byggavfall 927 2 Metall 16 Annat avfall 1 0 Slam 40 39 82 Spillvatten 0 12 3 Köksavfall 9 6 Mål för 2004 Optimering av avfallshanteringen i syfte att åstadkomma bättre sortering och en minskning av den totala mängden avfall. För brännbart avfall samt papper och kartong är siffran en uppskattning baserad på antalet tömningar av pappersbehållarna. Produktionen av pappersavfall 2003 hade genom ett räknefel skattats alltför högt och har nu justerats ned. Under 2004 har en kontroll av avfallshanteringen på Vester Søgades kontor genomförts och bedömningen är att avfallet hanteras korrekt. Slam från fettavskiljning i matsalen på Lernacken (ca 18 ton) samlas i tankbil och behandlas av Sysav i Malmö. Slam från oljeavskiljare och sandfång i de pumpsumpar som tunnelns pumpsystem dränerar till lämnas också till Sysav (ca 64 ton). Mängden avfall bedöms vara någorlunda oförändrad jämfört med tidigare när hänsyn tas till att år 2003 präglades av utbyggnaden av Lernacken Driftcenter. Miljömålet är delvis uppfyllt. 9
Bortledning av regnvatten Bortledning av regnvatten (kg) 2001 2002 2003 2004 Krom 0,93 0,44 0,24 0,26 Koppar 7,4 6,5 5,8 3,1 Zink 210 230 190 140 Kadmium 0,045 0,0022 0,022 0,009 Kvicksilver 0,020 <0,002 <0,001 0,001 Bly 1,2 0,56 0,29 0,46 PAH-16 0,030 0,019 <0,02 0,043 Kemisk syreförbrukning, COD 17.700 14.400 14.200 12.000 Kväve 680 520 340 250 Fosfor 18 39 64 31 Olja 15 12 <10 37 Regnvatten leds från Öresundsförbindelsen ut i Öresund. I samband med detta spolas ämnen ut från vägbanan (t.ex. från förzinkade räcken och belysningsstolpar), bildäck och bilarnas avgassystem. I tabellen redovisas de mängder av ämnen som sköljts ut med regnvattnet under 2004, baserat på kontinuerliga mätningar under hela året. I tabellen görs också en jämförelse med motsvarande mängder för 2001, 2002 och 2003. För flera ämnen är avledningen under 2004 mindre än 2003, och för zink, koppar, kemisk syreförbrukning och kväve konstateras en tydligt fallande tendens över hela perioden. Ett exempel på ett ämne som ökat är olja, men mängden är fortfarande liten. En sannolik förklaring kan vara den nya analysmetod som införts. För alla ämnen gäller att de uppmätta koncentrationerna och mängderna är låga. De fortsatta provtagningarna kommer förhoppningsvis att kunna tydliggöra utvecklingstendenser i mätningarna. I förhållande till övriga utsläpp från Sverige och Danmark till Öresund rör det sig om ytterst marginella mängder som inte har någon betydelse för miljön i Öresund. Mängderna är jämförbara med dem som uppmätts för motsvarande motorvägssträckor i Sverige och Danmark. Mängden zink är dock fortfarande något förhöjd. 10
Arbets- och miljöolyckor Arbets- och miljöolyckor 2001 2002 2003 2004 Antal arbetsolyckor 0 1 2 2 Arbetsolyckor med frånvaro (antal per en miljon arbetstimmar) 12,1 11,8 Antal miljøuheld 0 0 0 0 Øresundsbron ska vara en sund och säker arbetsplats. En högt prioriterad arbetsmiljö ska vara en garanti för att vi slipper olyckor och att ingen som arbetar för Øresundsbro Konsortiet ska lida fysiska eller psykiska men på kortare eller längre sikt. Som ett led i detta arbete ska alla som arbetar med service- och underhållsarbeten delta i en obligatorisk säkerhetskurs med avslutande prov. Mål för 2004 0 arbetsolyckor. Miljömålet är inte uppfyllt. Mål för 2004 0 miljöolyckor. Miljömålet är uppfyllt. Øresundsbron har sedan hösten 2002 skärpt registreringen av olyckor och arbetsolyckor. Härigenom säkerställs att incidenter registreras och analyseras, så att säkerheten förbättras. Under 2004 inträffade två arbetsolyckor med sammanlagt 156 timmars frånvaro som följd. Øresundsbro Konsortiets olycksfrekvens är fortfarande väsentligt lägre än genomsnittet för företag i Danmark och Sverige. 11
TRAFIKEN Det är allmänt sett inte möjligt att direkt begränsa miljöpåverkan utan att göra ingrepp i trafiken. I vissa fall kan dock trafikens inverkan på den omgivande miljön ändå begränsas. Viktigt är dock att förebygga olyckor. De väsentligaste formerna av miljöpåverkan bevakas, så att man kan bedöma behov och möjligheter när det gäller minskning av påverkan på omgivande miljö. Trafiktal 2001 2002 2003 2004 Fordon (miljoner) 3,0 3,4 3,8 4,3 Antal godståg 6.700 6.300 6.600 6.835 Antal passagerartåg 55.000 55.000 51.000 50.020 Passagerare (miljoner) 4,9 5,4 5,7 6,2 Viktigt att påpeka är att brotrafikens påverkan på miljön fortfarande är betydligt mindre än vad som skulle ha varit fallet vid en fortsatt färjetrafik. Motorvägstrafiken har ökat markant sedan 2001, medan godstrafiken ligger kvar på samma nivå. Antalet passagerartåg har minskat något, medan antalet passagerare däremot ökat från 4,9 miljoner 2001 till 6,2 miljoner 2004. Den väsentligaste påverkan från trafiken är utsläpp i luften, buller, avfall samt olyckor. Utsläpp Utsläpp (ton) 2001 2002 2003 2004 NO x 93 93 94 90 Kolväten 13 13 12 11 CO 129 131 127 123 CO 2 17.000 18.700 20.000 22.500 SO 2 5,4 6,3 6,0 6,4 Utsläppen från bil- och tågtrafiken på Øresundsbron sedan 2001 framgår av tabellen. Utsläppen har ökat sedan 2001 genom att motorvägstrafiken ökat. En ökad andel katalysatorer och partikelfilter har samtidigt medfört att utsläppen av kolväten och CO minskat en aning. Under 2004 upphörde användningen av dieseldrivna tåg nästan helt och hållet, och det har framför allt lett till en minskning av utsläppen av kväveoxider (NO x ). Produktionen av CO 2 är nära kopplat till bränsleförbrukningen och utsläppen av CO 2 ökar därför i takt med motorvägsfabriken. Øresundsbro Konsortiets möjlighet att påverka dessa utsläpp är mycket liten. 12
Buller Sedan förbindelsen öppnade har det gjorts flera omfattande mätningar och bullerberäkningar för trafiken på bron och vid brofästet på Lernacken. Detaljerade bullerberäkningar visar att trafikmängden under 2004 inte lett till att rådande bullerkrav överskridits. Beräkningar visar att biltrafiken kan öka till 30.000 fordon per dygn (mer än 10 miljoner fordon per år) och tågtrafiken till 360 turer per dygn (d.v.s. 130.000 tåg per år) utan att rådande bullerkrav överskrids. Avfall Avfall (ton) 2001 2002 2003 2004 7 7 7 (7) Avfall som slängs eller tappas från fordon på förbindelsen städas kontinuerligt bort och vägbanan rengörs regelbundet med sopmaskin. Det har inte gjorts någon sammanställning av mängden avfall från trafiken för år 2004, men den totala mängden avfall bedöms inte ha ändrats jämfört med föregående år. Avfallet lämnas till behandling hos Sysav i Malmö. En mindre mängd vägavfall från städning av tunneln lämnas dock i Tårnby kommun. Nedskräpning på Peberholm. 13
Säkerhet Säkerhet 2001 2002 2003 2004 Mål för 2004 Ackumulerat antal olyckor med dödlig utgång mindre än 0,25 per 100 miljoner körda kilometer. Motorväg Olyckor med allvarliga personskador sedan öppnandet (per 10 miljoner körda kilometer) 0,26 0,15 0,10 0,11 Järnväg Allvarliga säkerhetsincidenter 0 0 0 1 Mål för 2004 Ackumulerat antal vägolyckor med allvarlig personskada mindre än 0,15 per 10 miljoner körda kilometer. Miljömålet är uppfyllt. Miljömålet är uppfyllt. Säkerheten för trafikanter och tågpassagerare som använder Öresundsförbindelsen är hög. Inga trafikolyckor med dödlig utgång har inträffat sedan bron öppnades. Motorvägsanläggningen övervakas 24 timmar om dygnet från Trafikcentret på Lernacken. Genom de variabla skyltarna på förbindelsen kan säkerheten för trafikanterna omedelbart skärpas om något inträffar som påverkar trafiken. Aktiv halkbekämpning, ett system som effektivt varnar för vind- och väderförändringar och en hög säkerhetsnivå vid avspärrningar bidrar också till detta. Den totala olycksfrekvensen för Øresundsbrons driftperiod har haft en fallande tendens sedan 2001. Under 2004 inträffade ett enda olycksfall med allvarlig personskada, vilket innebär att den ackumulerade frekvensen ökade en aning. Järnvägen är utrustad med moderna säkerhetssystem häribland ATC (automatisk tågkontroll) och sträckningsradio. Inga olyckor eller allvarliga incidenter har inträffat under perioden 2000 2003. Men en allvarlig händelse inträffade 2004 i samband med att en arbetsledare begärde tillstånd för att utföra ett arbete i järnvägstunneln. Tillståndet gavs felaktigt innan spåret hade stängts av och medan ett tåg var på väg mot tunneln. Arbetsledaren såg tåget närma sig och kunde ta sig ut ur tunneln i tid. Initiativ har tagits för att förhindra en liknande händelse i framtiden. 14
ANNAN PÅVERKAN En rad påverkansfaktorer orsakas av Øresundsbrons närvaro och det finns i stort sett ingen möjlighet att minska denna påverkan. Øresundsbro Konsortiets målsättning är att kartlägga denna påverkan och dess orsaker och att minimera påverkan när det är möjligt och relevant. De största påverkansfaktorerna, som inte direkt kan kopplas till drift- eller underhållsverksamhet eller trafik, är fågelkollisioner, invandring av djur och växter till Peberholm, förändringar av havsbotten mellan Peberholm och Saltholm, återetablering i Lernackens installationskanal och andra vattenområden samt påverkan på fisk i Öresund. Den sällsynta grönfläckiga paddan har etablerat sig på Peberholm. 15
Fåglar på bron Fåglar på bron Antal funna döda flyttfåglar september december 8. okt. 2000 2001 2002 2003 2004 344 295 3 11 Mål för 2004 Undersöka möjligheten att minska risken för att fåglar kolliderar med bron genom att släcka pylonbelysningen vid dimma och dålig sikt. Miljömålet är delvis uppfyllt. I oktober 2000 kolliderade ett större antal flyttfåglar med bron vid dålig sikt och Øresundsbro Konsortiet har sedan dess registrerat antalet döda fåglar på förbindelsen. Øresundsbro Konsortiet beslutade 2002 att försöka minska kollisionsrisken under flyttningstiden genom att släcka pylonbelysningen vid dålig sikt. Sedan dess har dålig sikt förekommit vid fem tillfällen under fåglarnas flyttperioder, varav två under 2004. Inga händelser med massdöd av flyttfåglar har inträffat under 2004. Dataunderlaget är fortfarande alltför magert för att konkreta slutsatser ska kunna dras om effekten av pylonbelysningen. Mål för 2004 Tillsyn och underhåll av häckningsplatser för pilgrimsfalk. Målet är att ett häckande par etablerar sig under 2004. Miljömålet är inte uppfyllt. Efter observationer av pilgrimsfalk runt bron vintern 2002/03 sattes våren 2003 fyra fågelbohyllor för pilgrimsfalk upp på bropelarnas yttersidor. Inga pilgrimsfalkar valde dock att häcka där under 2003. Under 2004 har ett par slagit sig ned i Limhamns kalkbrott och det bedöms som osannolikt att ytterligare par etablerar sig i närheten, till exempel på Øresundsbron. Vi får därför nöja oss med att beundra denna eleganta fågel när den besöker Øresundsbron i jakt på föda. Mål för 2004 Installation av sittpinnar för övervintrande rovfåglar på Peberholm. Målet är uppfyllt. Småtärna. Under vintern 2003/04 observerades flera havsörnar på Peberholm och vid ett tillfälle blev en havsörn påkörd. Øresundsbro Konsortiet satte i mars 2004 upp sittpinnar längs Peberholms norra strand i hopp om att de stora rovfåglarna ska kunna lockas längre bort från trafiken. Ingen systematisk registrering har skett av användningen av dessa sittpinnar och effekten av dem är därför inte känd. 16
Peberholm Mål för 2004 Inventering av djur- och växtlivet på Peberholm. Miljömålet är uppfyllt. 1999-2000 2001 2002 2003 2004 Antal växtarter 197 156 245 279 298 Antal häckande fåglar 2 4 6 9 8 12 8 13 Under 2004 har djur- och växtlivet på den konstgjorda ön Peberholm undersökts. Ön får utvecklas utan någon form av naturvård, sådd eller plantering. Skånes botaniska förening har under sommaren 2004 genomfört fem inventeringar på Peberholm som uppföljning av tidigare inventeringar. Under 2004 registrerades 298 växtarter, varav 45 som är nya för ön. Sedan Peberholms tillblivelse har totalt 394 växtarter registrerats. Flera av arterna är sällsynta i Danmark och Sverige. I maj 2004 gjordes en inventering av häckfåglar tillsammans med Köpenhamns Amt och Köpenhamns flygplats. Under året registrerades 8 13 arter av häckande fåglar, vilket är i samma storleksordning som under de senaste par åren. Kolonin av häckande dvärgtärnor har vuxit kraftigt sedan 2002 och utgör med sina närmare 75 par en av Danmarks största. Även antalet häckande havstärnor och skärfläckor har ökat betydligt sedan året dessförinnan. Den sällsynta grönfläckiga paddan registrerades på flera ställen på Peberholm under sensommaren 2004, och fynd av flera ungar visar att arten har förökat sig på Peberholm under 2004. Under försommaren 2005 kommer en uppföljning av fynden att göras i form av en egentlig inventering av arten. Under 2004 genomfördes en inventering av insekter och spindlar på Peberholm i samarbete med Högskolan Kristianstad och Köpenhamns Universitet. Vid inventeringen påträffades flera ovanliga och intressanta arter av spindlar och insekter. Det totala antalet arter var dock relativt litet vid en jämförelse med liknande områden i Danmark och Sverige. Grönfläckig kålfjäril, som är ovanlig i Danmark och Sverige, har funnits på Peberholm sedan 2003. Spindel på Peberholm. 17
Havsområdet kring förbindelsen Efter att byggnadsarbetena avslutats fattades ett beslut om att Köpenhamns Amt i samråd med Øresundsbro Konsortiet ska följa upp myndigheternas krav om att landfäste inte får skapas mellan Peberholm och Saltholm. Under 2004 genomförde Köpenhamns Amt tillsammans med Øresundsbro Konsortiet en inspektion av vattendjupet mellan Peberholm och Saltholm. En svag minskning av vattendjupet (10 20 cm) konstaterades. Detta ligger inom det intervall som tidigare förutsagts. Det finns alltså ännu inga tecken på oroande utveckling i havsdjupet. En uppskattning är att bropelarna och pylonerna tillsammans utgör boplats för cirka 160 ton blåmusslor. Lunds Tekniska Högskola har under hösten 2004 undersökt en rad områden som muddrades i samband med flyttning av Flintrännan och etablering av bropelare på svenskt farvatten. I alla områden som muddrades på ett tidigare stadium är nu återetableringen fullständig. Undantaget är den nya Flintrännan där det finns tecken på att de stora fartygens genomfart förhindrar full återetablering av flora och fauna. Däremot har djur- och växtlivet i gamla Flintrännan nu återhämtat sig helt och hållet. Undersökningen kommer att upprepas med några års mellanrum. Målsättning Etablering av marint djur- och växtliv på havsbottnen längs förbindelsen samt på bropelare och pyloner undersöks och bedöms. Miljömålet är uppfyllt. Øresundsbro Konsortiet inledde 2003 en undersökning av etableringen av djur och växter på tio bropelare. Undersökningen avslutades 2004 och resultatet är nu klart. De betongytor som befinner sig under vattenytan är övervuxna med ett upp till 10 cm tjockt skikt som huvudsakligen består av blåmusslor. Musslorna är i allmänhet små; 95 procent är mindre än 25 mm långa. Den översta halvmetern är dock inte lika kraftigt bevuxen. Här finns främst ett tunt lager av grönalger, cirka 1,5 cm tjockt i genomsnitt. Längre ner växer även rödalger och havstulpaner. Laminaria i Öresund. 18
Lernackens installationskanal Lernackens installationskanal skapades 1996 för att ge åtkomlighet när bropelarna närmast Lernacken skulle installeras. Den skulle ha fyllts igen efter användningen, men i stället ansökte Øresundsbro Konsortiet 1999 om tillstånd att bibehålla kanalen, eftersom det redan då skett en betydlig återetablering av havsbotten. Miljödomstolen gav 2000 ett temporärt tillstånd att bibehålla kanalen fram till 1 juli 2004, och ställde samtidigt villkor om årliga undersökningar av miljöförhållandena i kanalen. Øresundsbro Konsortiet har mot bakgrund av de undersökningar som utförts sedan 1997 gjort en beskrivning av de miljömässiga konsekvenserna av att låta kanalen vara kvar. Slutsatsen är att de miljömässiga effekterna av att helt eller delvis fylla igen kanalen inte motsvarar de potentiella miljömässiga vinsterna. Øresundsbro Konsortiet ansökte i juni 2004 hos Miljödomstolen om att få ha kvar kanalen efter 1 juli 2004. Miljödomstolen har under hösten skickat ansökan på remiss till en rad svenska instanser. Samråd i ärendet hölls i Miljödomstolen den 26 januari 2005. Fisk Fiskeriverket avslutade 2003 det kontrollprogram som trädde i kraft 1992 med syfte att följa de effekter byggandet och driften av Öresundsförbindelsen haft på fisklivet i Öresund. Arbetet med att analysera resultaten har varit mer omfattande än vad som förutsattes, och Fiskeriverket kommer inte att vara färdigt med sin slutsats och rapport till Miljödomstolen förrän i april 2005. Först under 2005 kommer Miljödomstolen, på grundval av Fiskeriverkets samtliga undersökningar, att ta ställning till förbindelsens påverkan på det allmänna fisket. 19
MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖLEDNING Mål för 2004 Skapa underlag för beslut om certifiering av arbetsmiljö- och miljöledningssystemet. Miljömålet är uppfyllt. Øresundsbro Konsortiets miljö- och arbetsmiljöledning är i första hand riktad mot den påverkan som beror på företagets egna drift- och underhållsaktiviteter eller sådan som vi i övrigt har möjlighet att påverka. Miljö- och arbetsmiljöledning är en integrerad del av bolagets ledningssystem. Såväl internt i bolaget som externt, det vill säga gentemot entreprenörer och leverantörer som arbetar på förbindelsen, krävs att bolagets miljökrav efterlevs. Dessa krav ska bland annat säkerställa att det varje år sätts upp miljömål som minskar påverkan, att handlingsplaner utformas för att dessa mål ska nås, samt att resultaten mäts och utvärderas. Miljö- och arbetsmiljöledningen är integrerad i en rad arbetsprocedurer, i KMS-policyn och i de övergripande verksamhetsstrategierna, allt för att säkerställa en systematisk och löpande utvärdering av den påverkan våra drift- och underhållsaktiviteter har på miljön. Både när det gäller miljö och arbetsmiljö utnyttjar vi det faktum att två kulturer förenats i Øresundsbro Konsortiet, och vi använder oss av den bästa kunskapen. Vi arbetar aktivt med att förebygga miljöoch arbetsmiljöproblem, samt föreslår förbättringar i de fall vi anser det nödvändigt. Vi har en effektiv och handlingskraftig säkerhetsorganisation som har tillgång till de resurser, befogenheter, utbildningar och kompetenser som krävs för att på ett effektivt och enkelt sätt kunna råda och vägleda kollegorna i frågor som rör arbetsmiljön. Alla anställda och samtliga samarbetspartners är medvetna om det ansvar de har för miljön och arbetsmiljön och då inte bara den egna, utan även kollegornas. Vi har beslutat att miljö- och arbetsmiljöledningssystemet under de kommande åren löpande ska anpassas och optimeras för att certifieras enligt ISO 14001- respektive OHSAS 18001-standard. 20
Miljömålsättningar Øresundsbro Konsortiets övergripande målsättning är att tillhandahålla transporttjänster och service på ett sådant sätt att kunderna blir helt nöjda samtidigt som hänsyn tas till lagstiftning, driftsresultat, arbetsmiljö, trafiksäkerhet och extern miljö. Vi har kommit fram till följande specifika miljömålsättningar för påverkan på den yttre miljön och arbetsmiljön. Dessa målsättningar ska vi hela tiden sträva efter att leva upp till genom en aktiv arbetsinsats under kommande år: 1. Miljö- och arbetsmiljöolyckor ska förebyggas. 2. Miljöpåverkan och den fysiska arbetsmiljön ska uppfylla gällande lagar och myndighetskrav. 3. Icke ändamålsenlig arbetsprocesser och användning av farliga ämnen och material ska minimeras och om möjligt helt och hållet undvikas. 7. Möjligheten för växter och djur från omgivande miljö att utnyttja Øresundsbron som livsmiljö ska optimeras. Det ska säkerställas att växt- och djurlivet på Peberholm kan utvecklas naturligt utan väsentlig påverkan. 8. Växt- och djurlivet i havsområdet omkring förbindelsen ska motsvara det i kringliggande, opåverkade områden i Öresund. Miljömålsättningarna revideras inte årligen, utan utgör utgångspunkten för fastställande av årliga konkreta och mätbara miljömål. På grundval av dessa miljömål och målsättningar utformas årets arbetsprogram. Miljöpåverkan övervakas löpande och resultaten jämförs med de fastställda miljömålen. På så sätt säkerställs att årets arbetsinsats kan bedömas i ljuset av de miljöförbättringar vi önskar uppnå. 4. Förbrukningen av viktiga naturresurser (energi, vatten m.m.) samt produktion av avfallsprodukter ska, i förhållande till trafikbelastningen på förbindelsen, så långt möjligt minimeras. 5. Trafiken ska flyta effektivt och säkert utan onödig inverkan på miljön. 6. Drift- och underhållsaktiviteter ska utföras med minsta möjliga effekt på omgivande miljö. Häger. 21
Miljömål för 2005 För att kunna bedöma om de övergripande målsättningarna för att optimera miljöarbetet har uppfyllts och löpande minimera påverkan på miljön, fastställer vi följande konkreta mål för minskning av miljöpåverkan: Trafik 4. Ackumulerad frekvens av vägtrafikolyckor med allvarlig personskada ska vara mindre än 0,15 per 10 miljoner körda kilometer. Drift och underhåll 1. 0 miljöolyckor. 2. 0 arbetsolyckor. 3. Vattenförbrukningen ska minst reduceras till samma nivå som för 2003. 5. Ackumulerad frekvens av vägtrafikolyckor med dödsfall ska vara mindre än 0,25 per 100 miljoner körda kilometer. 6. Ackumulerad frekvens av järnvägsolyckor med dödsfall ska vara mindre än 0,025 per 100 miljoner körda kilometer. Övriga förhållanden 7. Ljuset från pylonerna ska inte medföra att flyttfågelflockar kolliderar med förbindelsen. 8. Antalet växt- och djurarter på Peberholm ska minst ligga på samma nivå som under 2004. En fullskalig beredskapsövning hölls i Öresundstunneln den 6 oktober 2004. 22
MILJÖVILLKOR Gällande myndighetsvillkor för drift av Øresundsbron Vattendomstolens dom nr DV 37/95 Till halkbekämpning ska användas NaCl eller ett miljömässigt likvärdigt medel. Vattendomstolens dom nr DVA 37/95 Koncessionsnämndens beslut nr 193/98 Fisket undersöks fram till 1 juli 2003. Redogörelser för dessa undersökningar ska skickas till Miljödomstolen senast 1 juli 2004. Trafikministeriets och Miljø- og Energiministeriets beslut från januari 1995 Driften av Öresundsförbindelsen får inte medföra påtagligt ökade koncentrationer av tungmetaller och främmande ämnen i djur och växter. Invandring av rävar och råttor till Saltholm ska undvikas. Det får inte skapas något landfäste mellan den konstgjorda ön och Saltholm. Koncessionsnämndens beslut nr 110/95 Driften av förbindelsen ska i huvudsak stämma överens med vad Øresundsbro Konsortiet har uppgivit i ansökan. Mindre ändringar kan godkännas av tillsynsmyndigheten. Buller från förbindelsen får maximalt uppnå följande värden vid närmaste bostad: Dygnekvivalent ljudnivå 45 db (A) Maximal ljudnivå nattetid (19 07): 70 db (A) Om dessa värden överskrids ska Øresundsbro Konsortiet vidta åtgärder för att avhjälpa detta. Øresundsbro Konsortiet ska utarbeta ett kontrollprogram till tillsynsmyndigheten. Tillstånd från 1 september 1997 från Köpenhamns Amt till avledning av spillvatten från avlopp I1, I2, I3 och P4 på den konstgjorda ön Krav på maximalt utgående flöde (50 800 liter/sekund). Krav att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen). Krav på driftsrapport. Tillstånd från 16 april 1998 från Köpenhamns Amt om avledning av spillvatten från avlopp P1, P2 och P3 på halvön vid Kastrup Krav på maximalt utgående flöde (1.120 1.560 liter/sekund). Krav på att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång (P1 dock endast sandfång) som ska kontrolleras och tömmas efter behov (minst två gånger årligen) Krav på driftsrapport. 23
Miljödomstolens dom 21 januari 2000. Undersökningar av Lernackens installationskanal ska genomföras varje år under perioden 2000 till 30 juni 2003 (bottenfauna i april maj, avlagringar av oorganiskt och organiskt material i april maj och september oktober). Øresundsbro Konsortiet ska senast 30 juni 2004 redogöra för undersökningarna till Miljödomstolen. Länsstyrelsens beslut 18 september 2000 Fastställande av kontrollprogram för Lernackens installationskanal 2000 2003. Rapport om kontrollprogrammet ska skickas till länsstyrelsen och Malmö stad senast 1 mars följande år. Lärnsstyrelsens beslut 29 juni 2000 Malmö stads miljönämnd beslut 29 juni 2000 Fastställande av kontrollprogram 1999 2003 för anläggningsperioden. En miljörapport ska sändas till miljönämnden senast 31 mars varje år. Malmö stads miljönämnds beslut 29 juni 2000 Fastställande av kontrollprogram för driftsfasen. En miljörapport ska skickas till miljönämnden senast 1 mars varje år. 24
Utgiven av Øresundsbro Konsortiet Mars 2005 Design Foto b:graphic Miklos Szabo, Steen Brogaard, Pierre Mens, Søren Madsen, Michael Palmgren, Stig-Åke Jönsson och Drago Prvulovic Tryck Arco Grafisk A/S
Øresundsbro Konsortiet Vester Søgade 10 DK-1601 Köpenhamn V Danmark Tel. +45 33 41 60 00 Fax +45 33 41 61 02 Øresundsbro Konsortiet Kalkbrottsgatan 141 Box 4278 SE-203 14 Malmö Sverige Tel. +46 (0) 40 676 60 00 Fax +46 (0) 40 676 65 80 info@oeresundsbron.com www.oeresundsbron.com