Rädda Barnens Läxhjälp Tips till lokalt aktiva! Verktyg för lokalt arbete 1
Rätt till läxhjälp i skolan 2 Många elever upplever att de inte får det stöd de behöver för att klara läxorna. Många föräldrar har inte tid eller möjlighet att ge sina barn det stöd de behöver för att klara skolarbetet, trots att de försöker. Ett av de krav Rädda Barnen driver är att alla elever som så önskar ska garanteras minst två timmar lärarlett studiestöd i anslutning till skoldagen. Genom att erbjuda alla elever stöd riskerar man inte att peka ut enskilda barn eller vissa grupper av barn. Rädda Barnens lokalföreningar har under många år arbetat med skolan som en arena för olika aktiviteter som vänder sig till barn. Tyvärr är det inte alla som känner sig helt trygga i skolmiljön och alltför många går igenom skolan utan godkänt slutbetyg. Ungefär 100 000 barn utsätts varje år för mobbing i skolan, andra har på grund av språkförbistring svårt att klara de kunskapskrav som ställs och många behöver helt enkelt en lugn plats att göra sina läxor på eller tycker att det är roligt att göra läxorna tillsammans med andra. Det finns en mängd anledningar till att barn inte kan tillgodogöra sig sin utbildning och därför har många lokalföreningar runt om i Sverige valt att starta olika former av läxhjälpsverksamhet. Denna folder vänder sig till dig som vill starta läxhjälpsverksamhet där du bor eller vill utveckla den läxhjälp som redan är igång. Du får konkreta exempel på hur man kan komma igång, vad man ska tänka på under resan gång och vad som utmärker läxhjälp som bedrivs av Rädda Barnen. Du får också tips på hur man kan jobba vidare för att se till att detta stöd kommer alla barn till del. Lycka till!
Starten Två exempel A-stads lokalförening Lokalföreningen i A-stad ville starta läxhjälp och började med att fundera över vilken eller vilka skolor som man ville vända sig till. Var fanns det störst behov och varför? Var det någon skola som hade uttalat önskemål om läxhjälp? I föreningen fanns flera personer som hade kunskap om skolorna och därför kunde man välja en skola där man visste att Ville engagera mig i det fanns stort något praktiskt och då behov av extra såg jag lappar på resurser. Lokalföreningen skolan. Det verkade intressant bestämde också att alla elever på skolan skulle erbjudas hjälp med läxläsning, för att inte peka ut några eller diskriminera någon. Lokalföreningen satte även upp några mål med verksamheten: att förbättra barnens möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen, att ge barnen ökade kontakter med vuxna och vara en god förebild och att kunna påvisa att insatserna fyller ett behov som borde permanentas. Sedan tog föreningen kontakt med skolans rektor som var positiv till idén. Föreningen bestämde också vilken nivå man ville starta på tidsmässigt och hur länge man skulle hålla på till att börja med. 3 Arbetsgrupp i X-köping Regionkontoret upptäckte att det fanns en hel lista med personer som hört av sig och ville engagera sig i någon konkret verksamhet. Samtliga personer på listan kontaktades och de var alla intresserade av läxhjälpsverksamhet. En arbetsgrupp bildades. Eftersom det var regionkontoret som samlat på sig namnen och det inte fanns någon lokalförening på den aktuella orten kontaktade man distriktet för att höra om det var okej att regionkontoret under en tid ansvarade för en arbetsgrupp med läxhjälpare. Regionkontoret och distriktets styrelse bestämde att det var en bra lösning och att det var viktigt att verksamheten kom igång och att den kanske så småningom skulle kunna leda till att en ny förening bildades. En person på regionkontoret tog på sig att samordna läxhjälpsverksamheten och en av läxhjälparna valdes till kontaktperson i arbetsgruppen. I samma veva hörde en anställd på en skola av sig och berättade om bristande kunskaper hos barnen och bristande resurser. Därför bestämdes att samordnaren och läxhjälparnas kontaktperson skulle ta kontakt med skolan för att bilda sig en klar uppfattning varför skolan vände sig till en frivilligorganisation och vad som var bakgrunden till problemen på skolan. Man bestämde också att det man kunde erbjuda var läxhjälp två eftermiddagar i veckan.
Tips: Starten 4 Det är ett bra stöd att göra en plan för verksamheten, se modell längst bak i foldern. Frågor att fundera över är varför ska ni starta läxhjälp, hur länge vill ni bedriva läxhjälpen i ett första skede och vad ni vill uppnå. 4 Det kan vara bra att redan i förväg diskutera hur ni ska se till att barnen får inflytande i verksamheten. 4 Fundera över vilken skola ni vill erbjuda läxhjälpen. Tänk på var ni tycker läxhjälpen behövs bäst och var ni eventuellt har goda kontakter. Kolla upp om det redan finns liknande verksamhet på någon skola. 4 Fundera över hur ofta ni har möjlighet att erbjuda läxhjälp och under hur lång tid ni kan ställa upp. Kom ihåg att ni arbetar ideellt. 4 Fundera över vilka krav ni ställer på skolan. 4 Ta kontakt med skolans rektor, personlig kontakt brukar ge bäst resultat. 4 Fundera över var ni vill vara, i skolans lokaler eller någon annanstans. Tänk på att lokalen ska vara tillgänglig för alla. 4 Utse gärna någon eller några i föreningen som är ansvariga för verksamheten och som håller 4 kontakt med läxhjälparna. Det kan även vara bra att man bestämmer en person bland läxhjälparna som är kontaktperson med skolan. 4 Fundera över om ni ska låta läxhjälpen vara helt öppen så att barnen kan komma utan att anmäla sig, eller om ni vill ha en anmälan från föräldrarna så att både ni och föräldrarna vet vem och hur många som kommer. 4 Eftersom skolan oftast står för lokaler och man använder elevernas eget skolmaterial är läxhjälpsverksamhet sällan kostsam. Fundera över om skrivmaterial och eventuell frukt/fika till barnen är något som lokalföreningen ska stå för. Annonser, affischer och informationsblad för att göra projektet känt är andra kostnader. Ta gärna kontakt med lokala sponsorer. Kom ihåg att det inte ska kosta något att göra en aktiv insats i Rädda Barnen. Inga barn ska diskrimineras, alla barn är lika mycket värda, artikel 2 i Barnkonventionen
Förberedelser A-stads lokalförening Lokalföreningen i A-stad hade nu tagit beslut om att starta läxläsning på skolan under läsåret, två eftermiddagar i veckan. Detta krävde att ytterligare några personer utöver de som redan hade sagt sig intresserade rekryterades. Föreningen vände sig till befintliga medlemmar, man annonserade efter läxhjälpare på sin hemsida och i lokaltidningen, och gick även till högskolan på orten för att rekrytera frivilliga. Fem personer anmälde intresse. Lokalföreningen bestämde att en person i styrelsen skulle vara ansvarig för läxhjälpsverksamheten. De nya som ville delta ombads att skriva ett litet brev och berätta om sig själva och sedan ordnade styrelsen ett möte där de intresserade fick information om verksamheten. Lokalföreningen betonade att läxhjälparna inte behövde ha någon formell kompetens som pedagoger utan det viktiga var att vara en vuxen som kan hjälpa till med läxorna. Alla som ville delta, både de som föreningen redan kände och de nya aktiva, fick visa utdrag ur belastningsregistret och skriva under en överenskommelse om tid och uppdrag och riktlinjer för ideell verksamhet. Lokalföreningen ordnade sedan med hjälp av regionkontoret en introduktionsutbildning som innehöll information om Rädda Barnen som organisation och utbildningsfrågor specifikt. Läxhjälparna tog även kontakt med lärarna och bad dem att informera föräldrarna om att läxhjälpen skulle dra igång, vilka dagar och var. Lärarna skickade med ett informationsblad till föräldrarna. Föräldrarna skrev under att de fått informationen och barnen fick ta med lappen tillbaka till skolan 5 Arbetsgrupp i X-köping K ontaktpersonen bland läxhjälparna och samordnaren på regionkontoret hade ett möte med skolans rektor och berättade vad man kunde ställa upp med. Rektor hade tänkt sig ett mer omfattande stöd, men insåg efter diskussion att det inte är frivilligorganisationers roll att gå in och ta över skolans ansvar. Eftersom biblioteket låg precis i närheten av skolan och en av läxhjälparna hade goda kontakter där, bestämde man efter förfrågan att läxhjälpen skulle ske på biblioteket, där man fick låna ett rum. Skolan lovade att sprida information till elever och föräldrar om att läxhjälp skulle starta. Bra att vuxna och barn Det bestämdes också att läxläsning men även träffas på detta sätt för läxhjälparna för att utbyta alla slags skulle besöka erfarenheter varje klass och berätta om verksamheten så att barnen redan i förväg skulle veta vilka de skulle möta på läxhjälpen. Regionkontoret kallade även alla läxhjälpare till ett möte där man gick igenom vikten av att man är medlem, regler som gäller när man möter barn. Man diskuterade också vad man skulle göra om man upplevde en svår situation och bestämde också vem man kunde vända sig till med frågor och för att få stöd.
Tips: Förberedelse 4 Att lägga mycket tid på förberedelsefasen har man igen efteråt. 4 Om ni behöver rekrytera fler för att kunna starta läxhjälpsverksamheten så tänk brett, använd flera kanaler, annonsera i olika media, glöm inte den egna hemsidan, försök få lokaltidningen att göra en artikel om er nya verksamhet, informera på högskola och andra arbetsplatser, erbjud befintliga medlemmar att delta, och inte minst: använd mun till mun-metoden. Glöm inte att rekrytera under tiden verksamheten är igång, eftersom någon läxhjälpare kan vara tvungen att avbryta sitt engagemang av någon orsak. 4 Kom ihåg att i rekryteringen berätta vad läxläsningen har att erbjuda läxhjälparna. Behövs en morot kan man till exempel erbjuda ett skriftligt intyg efter en viss tid som aktiv. 4 Se till att träffa alla nya som vill aktivera sig så att ni får möjlighet att lära känna varandra och ge nödvändig information, man kan även be dem skriva ett litet brev i förväg där de berättar om sig själva. 4 Berätta för nya aktiva att ni vill att de ska vara medlemmar när de deltar och på vilka sätt man kan bli medlem. 4 Det kan vara en trygghet både för lokalföreningens styrelse och för den aktiva medlemmen att man gör en överenskommelse som reglerar vad man åtar sig att göra, vilken tid man är beredd att avsätta och vad som gäller för verksamheten. 6 4 För barnets och medlemmens säkerhet är det viktigt att alltid vara minst två tillsammans med barnen och undvika situationer där man är helt ensam med barnet. Det är viktigt att prata om det ansvar man har att inte föra vidare saker av personlig karaktär som man får veta, i överenskommelsen kan man ha en punkt om tystnadslöfte. 4 Se till att alla får information om och skriver under riktlinjerna för ideellt arbete. 4 En viktig säkerhetsåtgärd är att be alla som ska bli läxhjälpare att visa ett utdrag ur belastningsregistret. Det kan beställas på www.polismyndigheten.se. Blanketten som ska användas är den som gäller för Förskoleverksamhet/Skola/Skolbarnsomsorg. 4 En läxhjälpare som får reda på eller misstänker att ett barn far illa har ingen formell anmälningsplikt men som aktiv i en barnrättorganisation är det väldigt viktigt att man står på barnet sida. Därför är det självklart att göra en anmälan till socialtjänsten. Prata i förväg om vem läxhjälparen ska kontakta och hur man går till väga om något händer. Om man känner sig osäker på hur man ska göra så kan man kontakta regionkontorets personal för stöd. 4 Om det är många nya aktiva så är det bra att erbjuda en introduktionsutbildning innan man börjar som läxhjälpare. Hör med regionkontoret vad som är planerat och om de kan hjälpa till med att ordna en sådan. Den bör innehålla kunskap om Rädda Barnen hur vi arbetar och om vårt arbete med barns rätt till utbildning. Om det inte finns tillräckligt många för att ordna introduktionsutbildning eller utbildningstillfället dröjer kan man låta personen som vill engagera sig gå bredvid någon som har hållit på ett tag, för att inte tappa bort engagemanget. 4 Innan ni drar igång är det bra att ha ett möte med skolans personal och berätta om verksamheten och be dem om hjälp med att få ut information till föräldrarna och även till eleverna. Om det finns möjlighet är det bra att läxhjälparna går ut i klasserna i förväg och berättar om verksamheten. Barnen får då en chans att ställa frågor direkt till er och får dessutom en bild av vilka ni är.
Under resans gång A-stads lokalförening Lokalföreningen i A-stad hade nu dragit igång sin verksamhet med både personer som redan varit aktiva i styrelsen och några nya, rekryterade för detta uppdrag. Efter en tid kallade den ansvariga i lokalföreningens styrelse till en träff för erfarenhetsutbyte. Läxhjälparna berättade om hur det gick och att de märkt att barnen var trötta och hade svårt med koncentrationen. Detta gjorde att man bestämde att bjuda barnen på frukt i anslutning till verksamheten, vilket gjorde att de orkade med bättre. De berättade också att lokalerna i skolan som användes till läxläsningen inte var bra eftersom man delade dem med annan verksamhet och det blev Roligt och lärorikt att väldigt rörigt. få träffa barnen Det bestämdes att läxhjälparnas kontaktperson skulle ta kontakt med skolans rektor för att se om man kunde vara i en annan lokal. När man startade i ny lokal så gjorde man tillsammans med barnen upp regler för läxläsningen för att få arbetsro. 7 Arbetsgrupp i X-köping Arbetsgruppen i X-köping hade även de dragit igång sin verksamhet på biblioteket. Det hade varit lite trögt i starten, inte så många barn kom. Men efter att lärarna verkligen peppat eleverna att gå, och läxhjälparna varit i skolan och presenterat sig för barnen, hade man nu en skara barn som kom ganska regelbundet. Regionkontoret hade tillsammans med arbetsgruppen bestämt att läxhjälparna skulle dokumentera Det är bra att de vad som hänt efter varje hjälper oss tillfälle, skriva en slags dagbok. Samordnaren samlade in dokumentation som läxhjälparna gjort och pratade om det på erfarenhetsträffarna. Läxhjälparna upplevde att barnen behövde mycket stöd i sin språkutveckling och därför bestämdes att man när det passade skulle använda sig av bibliotekets böcker och läsa med och för barnen. Man märkte också att flera barn uppskattade den sociala kontakten med läxhjälparna. Därför avslutade man varje läxläsningstillfälle med en stunds social samvaro.
Tips: Under resans gång 4 Berätta för barnen att läxhjälparna är där frivilligt och att barnen själva väljer om de vill gå dit. 4 Om ni upptäcker att barnen har andra behov än att läsa läxor, fundera över om ni ska förändra verksamheten så att den bättre stämmer överens med barnens behov. 4 Det underlättar arbetet att ha regelbundna kontakter med lärarna. De kan påminna barnen om att gå till läxhjälpen och de kan vara en länk Det är bra att några börjar gilla läxan till föräldrarna. Eftersom det är lärarna som ger läxorna så är det bra att talas vid emellanåt om hur uppgifterna ska lösas och hur det fungerar att lösa uppgifterna. 4 Erfarenhetsträffar för läxhjälparna är viktigt. Man kan anordna dem lokalt med de läxhjälpare som verkar på en skola eller samarbeta med andra lokalföreningar i regionen via regionkontoret. 4 Det är också viktigt att erbjuda läxhjälparna möjlighet att delta på de regionala utbildningstillfällen som finns. 4 Den dokumentation som sker kan vara via muntligt erfarenhetsutbyte eller som en enkel dagbok men det kan också vara så att lokalföreningen vill ställa specifika frågor eller ber läxhjälparna att vara uppmärksamma på något speciellt område. De viktiga är att man tänker på att samla in och ta tillvara de kunskaper man får, för att 8 kunna använda dem i påverkansarbete eller kunskapsförmedling i framtiden. 4 Om något händer, se till att ha en plan för vad man ska göra och vem man ska kontakta i sådana fall. Det är alltid bra att ha en beredskap för oförutsedda händelser. 4 Medlemmar som är aktiva i Rädda Barnen är försäkrade genom Europeiska försäkringsbolaget, mer information finns på Rädda Barnens medlemsportal. (http://medlemsportal.rb.se) 4 Gör projektet känt under tiden, kanske med hjälp av artikel i lokaltidningen, genom att skriva brev till medlemmar, eller berätta om verksamheten i olika sammanhang. Det underlättar nyrekrytering och visar vilka av barnets rättigheter som inte är tillgodosedda i lokalsamhället. Barnet har rätt till utbildning som bl a ska utveckla barnets fulla personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. artikel 28 och 29 i Barnkonventionen
Vad gör vi sen? A-stads lokalförening När lokalföreningen i A-stad hållit på under de två år man hade bestämt från början gjorde man en utvärdering av verksamheten. Man delade ut en enkät och frågade barnen, skolans personal, föräldrarna och de aktiva vad de tyckt om verksamheten. Efter en analys av svaren såg man att det varit en väldigt uppskattad verksamhet som behövde fortsätta. Eftersom det fanns ett gäng som ville fortsätta och några nya som var intresserade, så beslutade man sig för att fortsätta, men även att kontakta politikerna i utbildningsnämnden och berätta vilka erfarenheter man gjort och ställa en del krav. Det man hade upptäckt var att det var oerhört viktigt att stödja barnen i de lägre åldrarna för att de skulle klara skolans krav. Barnens självkänsla stärktes när de kom till skolan och hade gjort läxorna och kunde hänga med i lärarens genomgång. Eftersom kommundelsnämnden hade diskuterat nedskärningar i skolan kontaktade man de olika politiska företrädarna och bad att få komma och berätta om den kunskap man fått under läxhjälpens gång och de slutsatser man dragit av verksamheten. 9 Arbetsgrupp i X-köping När arbetsgruppen i X-köping hållit igång med sin läxhjälpsverksamhet i ett år så gjorde samordnaren på regionkontoret en sammanställning av den dokumentation som läxhjälparna hade gjort efter varje gång. Utöver sådant som handlade om hur många barn som kom och hur det hade fungerat, så hade läxhjälparna uppmärksammat att många av barnen pratade om en site på Internet där det nyligen hade lagts ut taskiga bilder på några i skolan. Läxhjälpens kontaktperson och Bra när man hjälper varandra samordnaren pratade med skolans rektor för åtgärd. När läxhjälparna samlades för en sista träff inför sommaruppehållet diskuterade de vad man skulle kunna göra för att öka de vuxnas kunskap om vad som händer på nätet. Man bestämde att man till hösten skulle anordna två föreläsningskvällar för personal och föräldrar för att sprida kunskap om detta.
Tips: Vad gör vi sen? 4 När man hållit på ett tag kan det vara bra att utvärdera verksamheten. Fundera över om ni ska fortsätta och i så fall varför, behöver ni förändra verksamheten på något sätt? Fundera även över om ni ska gå vidare med kunskapsförmedling och/eller påverkansarbete. En hjälp till den diskussionen kan vara att låta barn, läxhjälpare och skolpersonal svara på enkätfrågor om läxhjälpen. Vill man använda sig av en annan metod än enkät när man frågar barnen finns en medlemsutbildning Verktyg för barns inflytande som anordnas av regionkontoren. 4 Det kan vara så att ni redan från början vet vilka förändringar ni vill se i samhället och utifrån det drar igång läxhjälpen, men det kan också vara så att ni under resans gång får nya insikter om vad som skulle behöva förändras för att barnets rättigheter ska bli tillgodosedda. Oavsett vilket, kan det vara bra att hålla sig underrättad för att kunna fundera över viktiga frågor att sprida kunskap om eller göra påverkansarbete kring. 10 4 Ett sätt att mer systematiskt skaffa sig kunskap är att be läxhjälparna att dokumentera i en enkel mall/dagbok, men man kan också vid erfarenhetsträffarna höra sig för vilka upptäckter man gjort. 4 Förändringsarbetet kan bestå av många saker. Det kan vara att skriva insändare och debattartiklar eller besöka politiker eller ha föreläsningar för skolpersonal, föräldrar eller allmänhet och berätta om de erfarenheter man fått. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. artikel 3 i Barnkonventionen
Planeringsmall Varför ska vi göra det här? Vad vill vi uppnå, kortsiktigt och långsiktigt? Vilka vill vi nå med vårt arbete? Vad ska vi göra? Hur ska vi göra det? Vem/vilka gör det? 11
Planering När ska det vara klart? Vilka resurser behövs? Hur får barnen inflytande på verksamheten? Första steget är? Tidsplan 12
Kännetecken för Rädda Barnens lokala verksamhet med direkta insatser för barn All vår verksamhet har ett rättighetsperspektiv. Det innebär att vi alltid utgår från Barnkonventionen, att barn har inflytande i vår verksamhet, att vi ser till att ingen diskrimineras och att vi inte tar över kommuners och myndigheters ansvar. Vi arbetar för långsiktiga förändringar. Det gör vi genom att kombinera våra fyra arbetsmetoder: faktainsamling och analys, direkta insatser för barn, kunskapsförmedling och kompetensutveckling samt påverkansarbete. Vi ser till att vår verksamhet så långt det är möjligt är trygg och säker för barn att delta i. Barn deltar i vår verksamhet på sina egna villkor och den är frivillig. Vår lokala verksamhet är ideell. För att kunna använda kunskapen vi får när vi möter barn och unga så dokumenterar vi erfarenheterna på olika sätt. Verksamheten har tydliga mål och är avgränsad i tid. Efter avslutad verksamhet utvärderar vi och drar slutsatser för framtiden. 13
Vill du veta mer? Här kan du få mer information: l Hemsida www.rb.se l http://medlemsportal.rb.se l Lokalföreningar med goda exempel (se hemsidor på medlemsportalen) l Rädda Barnens regionkontor (se hemsidor på medlemsportalen) Kontaktuppgifter för regionalt kontor: via växeln 08-698 90 00 Umeå/Luleå: www.rb.se/region/umea_lulea Östersund: www.rb.se/region/ostersund Borlänge: www.rb.se/region/borlange Stockholm: www.rb.se/region/stockholm Norrköping: www.rb.se/region/norrkoping Karlstad: www.rb.se/region/karlstad Vänersborg: www.rb.se/region/vanersborg Göteborg: www.rb.se/region/goteborg Växjö: www.rb.se/region/vaxjo Malmö: www.rb.se/region/malmo Blanketter: Riktlinjer för ideellt arbete http://medlemsportal.rb.se Europeiska försäkringsbolagets faktablad http://medlemsportal.rb.se Bli medlem! Bli medlem i Rädda Barnen genom att betala in medlemsavgiften på pg 90 20 11-6 eller via www.rb.se. Medlemsavgiften är 200 kr/år. Om du är under 26 år är avgiften 75 kr/år. Länkar: www.polismyndigheten.se www.volontarbyran.org Artikelnummer 10361 Rädda Barnen 2008 Projektledare: Ida-Lena Nyberg Texter: Ida-Lena Nyberg och Sara Lidgren Ntini Grafisk form: Lena Carlberger Hedlund Illustratör: Christina Andersson 14