Brukarstyrd brukarrevision Case management GGVV kommunerna 2015 Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården Region i Jönköpings län
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Uppdraget... 3 Syfte... 4 Avgränsning... 4 Case Management metoden... 4 ACT-modellen... 5 Case Management i GGVV kommunerna... 6 Metod... 6 Återkoppling... 7 Tystnadsplikt... 7 Tillvägagångssätt... 7 Resultat... 8 Tolkning... 17 Slutkommentarer/Diskussion... 18 Förslag att jobba vidare med... 19 Bilaga 1. Extrafrågor om hjälpbehov Brukarkraft... 20 1
Sammanfattning En Revision genomfördes under hösten 2015 av Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården 1 (Länsbrukarrådet missbruk) i Region Jönköpings län. Uppdraget bestod av att göra en brukarrevision av Case managers (CM) verksamhet i Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner (GGVV). I Jönköpings län finns ett länsavtal gällande CM för samsjuklighetsgruppen. I nämnda avtal är det reglerat att brukarrevision är en av kontrollfunktionerna för att kontrollera att avtalet följs och för att kvalitetssäkra vård och stöd som erbjuds i CMverksamheterna. CM är en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Länets CM- verksamheter ska vara organiserade enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) i integrerade team för samtidiga insatser från både hälso- och sjukvården och kommunerna. Den metod som används vid revisionerna benämns brukarstyrd brukarrevision. Metoden bygger helt på att det är brukare själva som planerar, intervjuar och formulerar enkätfrågor och skriver rapporten med eventuella förbättringsförslag. I Region Jönköpings län finns två revisorsutbildare som utbildats via SKL. Den enkät som tagits fram utgår från uppdraget och ställer frågor om bl.a. bakgrundsfaktorer, samverkan, inflytande, bemötande, tillgänglighet, att bli lyssnad på och förändringar i livssituationen. I revisionen ingår frågebatteri som berör hjälpbehov från andra verksamheter än den brukaren befinner sig i, för att förbättra hens livssituation se bilaga 1. Detta är ett sammarbete med Brukarkraft 2 ett arvsfondsprojekt som drivs av Verdandi i Stockholm där utvalda brukarråd nationellt använder dessa som tilläggsfrågor genom revisionerna. Totalt svarade tjugoen personer på enkätintervjun av de tjugofyra som var aktuella under genomförandet. Fördelningen mellan könen är att det är några fler män än kvinnor. Svaren i revisionen visar bland annat att brukarna upplever sig få ett bra bemötande av CM samt att de känner förtroenden till personalen, vilket är en viktig grund för att skapa en god relation till brukarna och tillsammans kunna jobba för att få livskvalitet i vardagen. Brukarna känner sig mindre tillfreds med den kontakt de ska ha med sin läkare, verksamheten är medveten om detta och om konsekvenserna det skapar för brukarna. Verksamheten har jobbat med bristen av läkare och i dag finns det en läkare i teamet. Brukarna efterfrågar även möjligheten att kunna kontakta verksamheten, alternativt kontaktpersoner på kvällar och helger. Behovet av kontakt varierar beroende på måendet hos individen, genom att veta att de finns 1 http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeid=43043 2 http://www.verdandi.se/brukarkraft/ 2
någon i teamet hen kan kontakta på helgerna eller kvällen efter behov skapar ett lugn i sig. Inledning Det här är en revisionsrapport av Case Managers (CM)- verksamheten i Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner (GGVV) i Region Jönköpings län. Revisionen är en jämförelse av den brukarrevision som gjordes på CM- verksamheter i Jönköpings län 2014. CM- verksamheten i GGVV var då i uppstart och det beslutades att låta verksamheten vara igång ett tag innan en revision skulle genomföras. Revisionen är på uppdrag av ledningsgruppen för CM i GGVV och utförare är Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården (Länsbrukarrådet missbruk) via FoUrum i Region Jönköpings län. Brukarstyrd brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service till individer och som utförs av brukare med liknande erfarenhet av den verksamhet som revideras. Revisioner är ett sätt att få med brukarmedverkan som både är till för att verksamheten kan få genom brukarperspektivet förslag på förbättringar som kan appliceras direkt in i verksamheten samt en möjlig friskfaktor för brukarna. Revisorerna ger ett visst hopp till den grupp de möter ute i verksamheterna under genomförandet. Bakgrund Det nationella SKL (Sveriges kommuner och landsting) - projektet Kunskap till praktik som pågick mellan 2008-14, handlade om att utveckla Sveriges missbruksvård. Ett av målen var att förstärka brukarmedverkan och ett sätt är att utvärdera genom är brukarstyrda brukarrevisioner. En utbildning inledde arbetet med att genomföra en brukarrevision inom missbruks- och beroendevården i Jönköpings län 2009 detta skedde i samarbete med Linnéuniversitetet i Växjö och den första brukarstyrda brukarrevisionen avslutades 2011. I dagsläget har Länsbrukarrådet missbruk genomfört sju stycken brukarstyrda brukarrevisioner och totalt femton brukarrevisorer har utbildats som tar löpande uppdrag från främst kommuner och hälso- och sjukvården via FoUrum i Region Jönköpings län. Genom revisionerna har brukarrevisorerna intervjuat närmare fyrahundra brukare av vården. Uppdraget Ansvarig för CM i GGVV, Länsbrukarrådet missbruk samt verksamhetschef vid FoUrum skrev tillsammans på en överenskommelse gällande att revidera CMverksamheten i GGVV kommuner. Till grund för uppdraget ligger 3
Psykiatriöverenskommelsen 3 för Region Jönköpings län där det anges att brukarrevision ska vara en av kontrollfunktionerna för att följa upp avtalet kring CM för samsjuklighetsgruppen för att kvalitetssäkra den vård och det stöd som erbjuds i CM- verksamheterna. Arbetsätt och utförande i CM- verksamheterna styrs av överenskommelser/avtal som formulerats inom psykiatri och beroendevård i Regionen. Sammanräknat fanns det tjugofyra brukare i verksamheten då överenskommelsen skrevs. Enligt överenskommelsen ska rapporten i sin helhet återkopplas till beställaren efter avtalad tid. Syfte Det övergripande syftet med att göra en brukarstyrd brukarrevision är att belysa brukarnas erfarenheter av verksamheter de använder sig av genom ett brukarperspektiv samt kvalitetsundersöka, påverka och förbättra den reviderade verksamheten. Ett ytterligare syfte är att få en översikt och beskrivning av brukarnas upplevelse av sin livsituation före insats av CM och hur den har förändrats under tiden insatsen pågår, vad det är som upplevs hjälpsamt och som påverkar missbruk/psykisk hälsa i en positiv riktning utifrån de delar som ingår i arbetssättet med CM. Avgränsning I revisionen finns avgränsningar och bl.a. ställs inte frågor utifrån barnperspektivet eller suicidrisk trots att det är viktigt att ta upp i samband med målgruppen. Vi vet att CM- teamen jobbar med de olika perspektiven men pga. uppdraget i sig uteblir dessa områden i denna omgång då revisionen ska kunna jämföras med revisionen som gjordes 2014 av CM- verksamheterna i Region Jönköpings län. Case Management metoden Case management 4, är en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Verksamheterna ska vara organiserade enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) i integrerade team för samtidiga insatser från både hälso- och sjukvården och kommunerna. Målgrupp Beroendesjukdom med minst en av följande psykiatriska diagnoser 3 http://plus.rjl.se/gui/ljse/?site=fourumsocialvalfard&filtersite=fourum+social+v%e4lf%e4rd&sitetitl e=fourum+social+v%e4lf%e4rd&col1=ljse&q=l%e4ns%f6verenskommelser+cm&x=0&y=0 4 http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/casemanageme nt 4
Psykossjukdomar (ej drogpsykoser) Biopolär sjukdom Egentlig depression med melankoli Schitzotypal personlighetsstörning Emotionellt instabil personlighetsstörning Arbetsmetod/Behandling Case managment enligt ACT Insatser genomförs huvudsakligen i klienternas miljöer Aktivt uppsökande verksamhet Klienternas behov styr, hög tillgänglighet 10 deltagare/case manager Kontinuitet i personalgruppen Beslutsmandat i teamet Sammansättningen i teamet är multi-disciplinär Ett nära samarbete med klientens sociala stödsystem Case managerns arbetsuppgift Ansvar för planering, genomförande och uppföljning av insatser Hålla kontinuitet och säkerhetsställa klientens sociala kontakter Primärteamet ansvarar för diskussion och processen till beslut om insatser Samlat ansvar för stöd, behandling och insatser Vara Ombudsman för klienten och bevaka lagliga rättigheter Hålla kontakt med sociala, medicinska, psykiatriska insatser som inte kan erbjudas från teamet ACT-modellen ACT, Assertive Community Treatment står för uppsökande integrerad samhällsbaserad behandling. Modellen riktar sig till vuxna personer som på grund av samsjuklighet, psykiskfunktionsnedsättning och missbruk/beroende har ett utökat behov av samtidig vård och stöd från ett flertal myndigheter och där andra insatser/behandlingar inte varit verksamma. Arbetet bedrivs av ett multidisciplinärt team där Case Managern (CM) har den centrala rollen i kontakten med brukare/patienten. I CM- teamet ska det finnas Case managers både från kommunens beroendevård och specialistpsykiatrin för att på ett optimalt sätt behandla beroendet och den psykiatriska funktionsnedsättningen samtidigt. CM ansvarar för brukare/patientens insatser och säkerställer att hjälpen når fram till hen. CM är aktivt uppsökande och insatserna anpassas kontinuerligt till olika faser av motivation och förändringsförmåga. Varje CM kan ha högst tio aktuella brukare/patienter samtidigt. Personer med psykiska funktionsnedsättningar och med 5
samtidigt missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och/eller somatisk sjukdom och med komplexa vårdbehov där man provat andra insatser utan framgång ska erbjudas s.k. Case Manager. Case Management i GGVV kommunerna CM i GGVV 5 kommunerna startade upp i början på 2014 och har ett samverkansavtal med psykiatriska kliniken vid Värnamo sjukhus. Verksamheten har fem heltidsanställda, tre från kommunen som jobbar över kommun gränserna och två från psykiatriska kliniken. Tre personer är specifikt CM utbildade och två av personalen är utbildade behandlingsassistenter. Till verksamheten finns det sjuksköterskor och läkare som är kopplad till teamet. Syftet med verksamheten är att behandlingen av missbruk/beroende och den psykiatriska funktionsnedsättningen ska genomföras samtidigt. Genom samordnat stöd och behandlingsinsatser blir det möjligt för gruppen som annars tyvärr lättare faller bort från vårdkedjan att få den vård och behandling som de har laglig rätt till utifrån behov och förutsättningar. CMteamet utgår i huvudsak efter ACT-modellen även om det är delar i modellen som är svårare att leva upp till. Dessa områden är tillgängligheten på kvällar och helger även max antalet brukare per CM- personal som ska vara tio, detta beror på det stora geografiska området CM ska täcka. Teamet använder sig av FACT-tavlan för dokumentation och uppföljning av verksamheten. Metod Den metod som används vid revisionerna benämns brukarstyrd brukarrevision 6. Metoden bygger helt på att det är brukare själva som håller i genomförandet av revisionen, hela processen från planering till återkoppling av resultatet. Utbildningar av brukarrevisorer sker efter kommande uppdrag av de två SKL utbildade utbildarna. Brukarna som utbildas har egen erfarenhet av vården, missbruk/beroende och psykisk ohälsa. Revisorerna som jobbar med genomförandet har liknande erfarenhet av den verksamhet som revideras. Detta gör att brukarrevisionerna hålls uppdaterade och verklighetstrogna. Då det är brukare istället för profession eller forskning som genomför revisionen så antas detta ge möjligheter att upptäcka sådant som inte annars skulle upptäckts. Genom revisionerna har brukarna möjlighet att vara med och påverka den insats som hen har utan att känna sig begränsade på grund av t.ex. rädsla att det ska påverka den relation hen har till verksamheten genom att ärligt yttra sig kring vissa känsliga områden. 5 http://plus.rjl.se/info_files/infosida41755/lokalt_samverkansavtal_cm_ggvv.pdf 6 http://www.verdandi.se/?s=brukarrevision 6
Återkoppling Beställaren, ledningsgruppen för CM samt personalen av verksamheten får ta del av sammanställningen och resultatet inom avtalad tid. Brukarna får möjlighet att enskilt få rapporten i sin helhet av revisorerna och kunna samtala kring resultatet. Återrapportering ska ske i sin helhet dvs. frågor, svar, revisorernas kommentarer, slutsatser och eventuella förändringsförslag ska redovisas och vara i både skriftlig och muntlig form till verksamheten. Återrapportering ska bygga på respekt för deltagarnas anonymitet. Tystnadsplikt Beställaren bör se till att utföraren har fått information om vilka sekretessregler som gäller inom gruppen av brukarrevisorer, liksom i samtal/intervjuer med personerna på de reviderade verksamheterna. Beställaren ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal utförarens arbetsgrupp omfattas av sekretess i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) eller i förekommande fall motsvarande de sekretessbestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Tillvägagångssätt När överenskommelsen var klar och signerad besökte revisorerna CM ledningsgrupp i Värnamo kommun för att presentera och informera det planerade tillvägagångsättet av revisionen. Tider planerades in för genomförandet av intervjuerna som sedan ägde rum v.41-43 med start i Värnamo följt av Gislaved och sist Vaggeryds kommun. Gemensamt har motagandet av revisorerna i varje kommun varit välkomnande. CMpersonalen har i sin tur förankrat den information som revisorerna överlämnat åt brukarna så att syftet med revisionen blivit tydligt. Det är ett viktigt moment att kommunikationen fungerar i alla led för att deltagande ska bli så lyckat, vilket har fungerat väl genom ett gott sammarbete i förberedande fasen. Kontakten med brukarna av CM i berörda kommuner har varit positivt, vid mötet har revisorerna kunnat informera mer om arbetet som görs av Länsbrukarådet missbruk samt dela med sig av egna erfarenheter som revisorerna har av vården. Fika har funnits på plats under genomförandet, lokalerna som revisorerna fick tillgång till i varje kommun har möjliggjort att brukarna kunnat svara på frågorna ostört. CM- teamet har hämtat upp brukarna efter önskemål på hemmaplan och skjutsat tillbaka hen efter intervjun. För de brukare som inte hade möjlighet eller av andra skäl inte valde att träffa revisorerna fick chansen att svara själva på enkäten. Revisorerna lämnade över enkäten till personal i ett slutet kuvert som i sin tur överlämnades till aktuella brukare. När enkäterna vart ifyllda så postades dessa tillbaks på ett adresserat kuvert till samordnare för Länsbrukarrådet missbruk internt. När alla enkäter kommit in började arbetet med statistik och rapportskrivningen. 7
Revisorerna träffades i grupp för att gå igenom upplevelserna av genomförandet samt för att tolka in kommentarerna och enkätsvaren från brukarna. I rapporten som helhet lyfts det som brukarna upplevde fungerar bra och de förbättringsförlag som kommit fram. Resultat Enkäten är designad i statistikprogrammet Esmaker som tillhandlarhålls av FoUrum. Enkätens frågor är formade efter uppdraget och berör livsoråden som: Samverkan, inflytande, delaktighet, förtroende, bemötande, tillgänglighet, att bli lyssna på, engagemang, respekt, trygghet och effekt av verksamheten Svarsfrekvens: Totalt var antalet brukare med CM insats 24 stycken och av dessa har 21 svarat. Enkätundersökning 87,5% (21/24) 1. Kön 8
2. Ålder 3. Jag får hjälp med min psykiatriska problematik 9
4. Jag får hjälp med min beroendeproblematik 5. Jag får hjälp i min vardag när det uppstår olika problem 10
6. Jag känner att jag får vara med att bestämma hur mitt stöd skall se ut 7. Jag känner att jag har förtroende till personalen 11
8. Jag får ett bra bemötande av personalen 9. Jag har bra tillgång till mina kontaktpersoner 12
10. Jag har en bra tillgång till min läkare 11. Jag känner att personalen lyssnar på mig 13
12. Jag upplever att jag får den hjälp jag behöver 13. Jag känner att stödet jag får leder till en bättre livssituation 14
14. Jag upplever att jag får den hjälp jag behöver med min eventuella medicin 15. Jag har möjligheten att få kontakt med verksamheten vid akut behov 15
16. Jag känner behov av att kunna träffa CM på kvällar och helger 17. Jag upplever att jag kan få kontakt med CM på kvällar och helger om jag behöver det 16
18. Finns det något du tycker verksamheten borde tänka på eller göra annorlunda Trygg, funkar bra, bra samarbete Tycker det är bra med oanmälda besök Att se framåt och inte döma en för det som varit Det är viktigt att bli bemött ödmjukt Snabbare hjälp att få träffa psykiatriker Jag är nöjd med CM Tycker det är bra som det är Att man kan ha tillgång till CM på kvällar och helger Kan ibland finnas behov av telefon samtal på helgen Tätare kontakt med tox. SSK och läkare 19. Övriga synpunkter Funkar bra är nöjd med den hjälp jag får Tolkning Svaren i enkäten visar på att majoriteten av brukarna är nöjda med den samordnade insats av stöd och hjälp de har genom Case managment. Brukarna upplever överlag att de känner sig lyssnade på samt att de får ett bemötande som upplevs respektfullt. Här betonar brukare vikten av att bli ödmjukt bemött och inte döma individer efter hens bakgrund. För att kunna skapa en god relation så är dessa ovan nämnda en viktig grund för att kontakten ska fungera. Lyckas relationen mellan brukare och kontaktperson kan stödet i sin tur tas emot på ett konstruktivt vis av individen, se möjligheter och att känna hopp. Många av brukarna uppger att de känner förtroendet till CM- personalen vilket är positivt. Förtroende är inte alltid lätt vunnet utan det krävs tid samt att relationen bygger på förståelse och tillit. Brukarna upplever sig överlag delaktiga i planeringen och hur deras insatser utförs. Delaktighet är en friskfaktor, att succesivt växa och börja ta kontroll över sitt eget liv samt påverka sin närmsta framtid genom att bli starkare som person och vårda sitt självförtroende och sin självkänsla. CM- teamet ger ett stöd där brukarna känner att de får utrymme och i sin tid börja ta kontroll över sin vardag. På frågan om hen har bra tillgång till sina kontaktpersoner så beskriver några behovet av mer tid till sina kontaktpersoner, även att majoriteten är nöjd med tillgången så vill revisorerna uppmärksamma detta. 17
Flera av brukarna nämnde betydelsen av den hjälp hen får i vardagen kring det sociala samspelet, också nämnt var vikten av att fortsätta träna upp den sociala fobin hen upplevde. CM- teamet ger brukarna verktyg/strategier efter behov att jobba med i vardagen och insatserna är under längre perioder vilket betyder mycket för brukarna. Det är fler brukare som är tillfreds med den hjälp hen får för sin psykiatriska problematik jämförelse med hjälpen de får för sin beroendeproblematik vilket revisorerna vill att verksamhetenser ser över. Mindre nöjdhet hos brukarna är tillgängligheten med kontakten till läkare där brukarna uppgett en tydlig saknad. I dag har verksamheten en läkare i CM- teamet vilket förhoppningsvis kommer att göra skillnad för individen. Brukarna är inte fullt nöjda på frågan om hen får hjälp med sin eventuella medicinering. Medicinering kan vara problematiskt av olika anledningar, en av dessa kan vara svårigheter med att bli inställd på rätt medicin/rätt dos vilket kan ta tid följt med biverkningar som kan vara riktigt tuffa att gå igenom. CM- teamet är ett viktigt stöd i denna process att finnas tillhands. Brukarna har svarat att de tycker att stödet de får leder till en bättre livssituation, samt att kontakten till CM- teamet är betydelsefullt genom det arbete de gör för att skapa trygghet och meningsfullhet i brukarnas vardag. Behovet av att kunna få kontakt med CM på kvällar och på helger efterfrågas av brukarna. CM- personal har vid akuta situationer kunnat avtala tid med brukaren för telefonsamtal utöver arbetstiden. Är det möjligt att ordna med någon form av jour telefon till CM- teamet där brukarna kan vända sig vid behov på kvällstid och helger, det ger ofta ett lugn i sig att veta att möjligheten finns. Av de nationella frågorna som rör hjälpbehov ser revisorerna att samverkan mellan myndigheter finns även om det inte alltid är så självklart för brukaren i fråga. Brukaren får hjälp av olika verksamheter för att förbättra sin livssituation där bl.a. boendestöd, kyrkan och brukarorganisationer nämns vara av betydelse. Många brukare känner att det vill hjälpa andra till ett bättre liv. Genom att använda sina egna erfarenheter till något meningsfullt, vilket kan vara bra att få stöd med. Slutkommentarer/Diskussion Den samlade upplevelsen av revisorernas möte med verksamheten är att personalen som arbetar med CM har kunskap om och viljan att stödja personer till ett bra liv integrerade i samhället. Det varierar något hur brukarna upplever sitt stöd, men att ha kontakt med CM- verksamhet är en viktig del i brukarens vardag för att den ska fungera. För personer som kämpar med sitt beroende och en psykisk ohälsa så betyder kontakten med verksamheten och kontaktpersonerna mycket och med hjälp av stödet kunna jobba med sig själva och så småningom få livskvaliteter genom självkännedom, sysselsättning, planering och rutiner. 18
Case managment enligt ACT-modellen bygger på flera delar. I uppdraget ingick att titta på hur metoden följs och vi kan se att modellen följs till stor del i verksamheten. Dock visar revisionen att det finns några utvecklingsområden. Verksamheten utgår i huvudsak från ACT-modellen men täcker inte upp tillgängligheten på kvällar och helger vilket CM- teamet är medvetna om. Teamet upplever svårigheter att ha tio brukare per personal och samtidigt kunna ge en god kvalitet på stödet. Eftersom CM- teamet ska täcka ett stort geografiskt område blir personalen begränsade till hur många brukare de kan ha per Case manager. CM- teamet försöker jobba under fungerande samverkan med andra myndigheter vilket är en insats som stärker individen att få hjälp med. Samverkan måste fungera annars blir det på bekostnad av individers liv och brukarna riskerar att hamna mellan stolarna vilket ska förebyggas med samordnade insatser av CM- teamen. Behovet av CM- insatser i GGVV ökar och risken är stor att CM- verksamheten inte har möjlighet att ta in fler personer som har behov av det stöd och hjälp CM erbjuder. Genom ett aktivt uppsökande arbetsätt stärks brukarens förmåga att socialisera och jobba vidare på relationer utan tidspress vilket betyder mycket för den enskilde. Revisorerna förstår vilken viktig resurs CM- teamet är för brukarna i deras vardag genom att jobba med individen i fokus utifrån var hen är i livet. Förslag att jobba vidare med 1. Läkarkontakt måste bli tätare med brukarna 2. SKK till teamet, anställ SKK på viss procent 3. Tillgänglighet kvällar och helger, jour en möjlig åtgärd 4. Fler personal då risker för intagnings stop är aktuellt 5. Utbildning som löpande ex. dialogutbildning för personal, föreläsning etc. 6. Dialog med psykiatrin avd. E om direkt åtkomst till avd. 7. Se över R-ACT metod genom uppföljning och utvärdering via FoUrum 8. Sysselsättning till brukarna stöd i arbetssökandet (alt. Förening, kamratstöd) Dessa förslag på förbättringar är önskade åtgärder från Länsbrukarrådet missbruk att jobba med tills uppföljning av revisionen ska ske. 19
Bilaga 1. Extrafrågor om hjälpbehov Brukarkraft 7 1a. Får du hjälp av annan/andra verksamheter en den du befinner dig i för att förbättra din livssituation 1b. Om ja, vilken eller vilka verksamheter får du hjälp av Kommentarer: Hela människan, Kyrkan, Beroende enheten, LP-stiftelsen, Boendestöd, 7 http://www.verdandi.se/brukarkraft/ 20
2a. Skulle du behöva hjälp från annan/andra verksamheter än den du nu befinner dig i för att förbättra din livssituation 2b. Om Ja vilken eller vilka verksamheter Kommentarer: NA, AA, träffpunkt, kyrkorna, Boendestöd, hemhjälp, hjälpmedel till hemmet. 21
3. Har du fått tillräcklig hjälp med att få arbete/sysselsättning Kommentarer: Inte velat ha sysselsättning, när jag hade aktivitet, är inte drogfri, Förtidspensionär, sjukpensionär, ordnat med det själv 4. Vilken hjälp skulle du önska för att kunna få arbete/sysselsättning? Beskriv gärna med egna ord Hjälpa till att hitta alternativ att välja på Har för tillfället sysselsättning Jobba för att hjälpa människor att inte falla in i missbruk och kriminalitet som jag gjort Behandlingspersonal, jag vill hjälpa andra Att hjälpa andra med samma problem som mig Har redan hjälp med detta, är nöjd med allt Nej, det mesta brukar lösa sig själv Utbildning, svetsingenjör Komma ut, träna socialt och med motion Att fortsätta med den sociala träningen, jag har socialfobi 22
Ett stort tack till brukarna och berörda av CM i GGVV kommuner för ett gott sammarbete och att ni möjliggjort denna brukarrevision Kontakt till Länsbrukarrådet för missbruk och beroendevården i Region Jönköping: brukarradetjkpg@gmail.com Telefon: 070-626 94 79 23
24